Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro

UV SYD RAPPORT 2005:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2005 Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Breddning av Väg 977 Skåne, Stora Köpinge socken, Köpingebro sockerbruk Thomas Andersson 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2005 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:18 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Omslagsbild Översikt av vägschaktet och delar av sockerfabriken, från norr. Foto Thomas Andersson Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Inledning 5 Undersökningens förutsättningar 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Målsättning, metod och genomförande 7 Resultat 7 Sammanfattning och åtgärdsförslag 8 Referenser 9 Administrativa uppgifter 10

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000. 4

Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Thomas Anderson Inledning Förundersökningen föranleddes av en breddning av väg 977, som går genom Danisco sockerbruk (fig. 3). Vägen har tidigare varit allmän väg, men kommer framöver att utgöra en intern väg inom bruket. Undersökningen genomfördes som en antikvarisk övervakning i samband med schaktningsarbetena. Vägbygget omfattade även en mindre anslutningsväg till det breddade vägavsnittet, men eftersom denna endast berör tidigare undersökta markytor ingick den inte i förundersökningen. Förundersökningen resulterade i ett tiotal stolphål, ett par härdar och en ringformad anläggning, som möjligen kan tolkas som en sentida potatisstuka (fig. 4). Undersökningen genomfördes under fyra arbetsdagar i maj 2005 av Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Arbetet bekostades av Danisco Sugar AB. Undersökningens förutsättningar Sockerbruket i Köpingebro, som ligger ca fem kilometer öster om Ystad, är beläget i en mycket fornlämningsrik trakt. Alltsedan mitten av 1970-talet har ett stort antal arkeologiska undersökningar företagits av RAÄ UV Syd inom bruksområdet, i samband med företagets expanderande verksamhet. Resultatet av de arkeologiska undersökningarna har sammanställts och publicerats i flera rapporter och artiklar (till exempel; Berglund 1991, Larsson m. fl. (red.) 1992, Tesch 1992 och 1993, Sabo 1995 och 1996, Andersson & Söderberg 1999, Andersson 2000 och Becker 2004). Topografi och fornlämningsmiljö Sockerbruket ligger i en småkuperad jordbruksbygd invid Nybroån, ca tre kilometer från kusten och ca 13 15 meter över havet. Undergrunden utgörs av sand, som efterhand övergår i moränlera upp mot 5

Fig. 2. Utdrag ur GSD fastighetskarta med fornlämningar markerade. Skala 1:10 000. 6

det yttre backlandskapet. Fornlämningsbilden domineras av ett stort antal gravhögar, i huvudsak belägna utmed Nybroån och parallellt med kustlinjen. De arkeologiska undersökningar som företagits i närområdet och inom sockerbruket i samband med olika byggnads- och anläggningsarbeten, har resulterat i ett stort antal boplatser från jägarstenålder till vikingatid. Förundersökningsområdet ligger alldeles invid fornlämningsområde RAÄ 51 i Stora Köpinge socken, som omfattar boplatslämningar från bl. a. äldre järnålder samt spår efter järnframställning. Öster om undersökningsytan finns fornlämning RAÄ 50 a b, som omfattar gårdsenheter från äldre järnålder, två vendeltida hus och två vikingatida/tidigmedeltida hallbyggnader. Målsättning, metod och genomförande Målsättningen med förundersökningen var att konstatera om vägbreddningen skulle komma att beröra några fornlämningar som kunde knytas till de närliggande, omfattande boplatskomplexen. Undersökningen bedrevs som en schaktningsövervakning i anslutning till matjordsavbaningen inför vägbygget. Resultat Den schaktade ytan var 114 meter lång, som mest ca 9 meter bred och omfattade totalt ca 680 m 2. Den södra delen av vägschaktet berörde ett gammalt gårdsläge och en under 1980-talet undersökt yta i samband med Fibrexfabrikens uppförande. Dessa ytor var till stor del hårdgjorda med makadam och hade fungerat som infartsväg och upplagsytor vid byggandet av fabriken. Vid det gamla gårdsläget förekom det rikligt med rivningsrester samt dränerings- och avloppskanaler. Trots detta fanns det, på ett par små orörda sandklackar i gårdshusets grund, två välbevarade härdar av förhistorisk karaktär. Inom den norra halvan av schaktet påträffades sammanlagt elva stolphål, en ringformad anläggning och, söder om den, en ränna i östvästlig riktning. Stolphålen som var koncentrerade till schaktets mellersta del, förefaller inte ingå i någon identifierbar konstruktion. I den norra delen fanns en ringformig ränna med en diameter på ca sex meter (yttermått). Den var ca 0,6 meter bred och ca 0,20 meter djup. Fyllningen utgjordes av ljust brungrå, svagt humös sand. Motsvarande anläggningstyp har påträffats inom RAÄ 51 i samband med undersökningen inför byggandet av Fibrexfabriken (Sabo 1995). Vid det tillfället påträffades två hela och delar av en tredje ringformig konstruktion, ca fem meter i diameter. De låg på en rad i nordöstlig sydsvästlig riktning och söder om dem löpta två parallella rännor. Anläggningen i vägschaktet förefaller ligga i linje med dem. De har tolkats som sentida potatisförråd och rännorna som spåren efter en anslutande körväg. Vid ett besök i vägschaktet av en av företagets anställda, Roland Jönsson, kunde denna berätta att hans fader på 1950-talet anlade potatisförråd, som såg ut på motsvarande sätt, på familjens gård i Tullstorp på Österlen. Den grävda rännan fylldes med halm för att hindra markfrosten från att skada potatisen. 7

En jämförelse med historiskt kartmaterial visar tydligt att de två parallella rännorna, som tolkades som en körväg i anslutning till potatisförråden, ligger i en ägogräns (fig. 5). Detta styrker tolkningen av de ringformade rännorna som de bevarade spåren efter sentida anläggningar, sannolikt potatisförråd. Även om denna tolkning förefaller rimlig, så förtjänar det att påpekas att likartade anläggningar i andra sammanhang har tolkats som rester efter sönderplöjda gravar. I samband med arkeologiska undersökningar inom gravfältet RAÄ 2 i kv Verkstaden i Trelleborg, har ett flertal sådana anläggningar undersökts (Hansson 1990, Becker 2001 och Hellerström 2005). De varierade i form och storlek, från fragmentariska till nästan helt slutna cirklar, uppskattningsvis mellan fem och åtta meter i diameter. Rännorna har varit 0,4 0,8 meter breda. De har tolkats som ringdiken, som omgärdat den hög vilken täckt gravarna. I några fall innehöll rännorna kolfragment och brända benbitar (Becker 2001:9). Dessa rännor förekom, väl att notera, på gravfält från yngre järnålder. Inom sockerbruket har endast en urnegrav från bronsålder och en kvinnograv från äldre järnålder påträffats (Sabo 1996:7 och Becker 2004:14 ff). Ingen av gravarna fanns i närheten av de ringformade anläggningarna. Dessa skiljer sig också från gravrännorna i Trelleborg genom att de är helt slutna i sin ringform och sinsemellan väldigt lika i form och storlek. Man kan dock inte helt avfärda tanken på att de ringformade företeelserna kan vara något annat än sentida potatisförråd, även om det för närvarande förefaller vara den rimligaste tolkningen. Om fler sådana påträffas vid eventuella framtida undersökningar inom bruket, bör problematiken kring dem åter uppmärksammas. Sammanfattning och åtgärdsförslag Förundersökningen, som genomfördes som en schaktövervakning, föranleddes av breddningsarbeten av en väg inom sockerbruket i Köpingebro. Bruket är beläget i en fornlämningsrik trakt och ett stort antal arkeologiska undersökningar har företagits både i det omgivande landskapet och inom bruket, i samband med ett flertal markexploateringar. Vägen sträcker sig i närmast nordsydlig riktning och passerar invid två stora fornlämningsområden inom bruket, RAÄ 50a b och RAÄ 51 i Stora Köpinge socken. Inom dessa båda fornlämningsområden har det undersökts omfattande bebyggelselämningar, alltifrån stenålder fram till och med vikingatid/tidig medeltid. En del av de tidigare undersökta ytorna inom RAÄ 51 nådde in i vägschaktets södra del. Undersökningen resulterade i ett tiotal stolphål, två härdar och en ringformig anläggning. Stolphålen kunde inte knytas till någon konstruktion. Den ringformiga anläggningen har sin motsvarighet inom RAÄ 51 och har tolkats som spåren efter sentida potatisförråd. Resultatet av förundersökningen föranleder inga ytterligare antikvariska åtgärder. 8

Referenser Andersson, T. Järnåldersbebyggelse i Köpingebro. Lilla Köpinge 6:7 m. fl. Ystad kommun, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:75 Andersson, T., & Söderberg, B. 1999. Monumentet vid betrampen. I: Sjösten, P. (red.). Bygd i blomstring. Stora Köpinges historia del 2. St Köpinge Becker, N. 2001. Kvarteret Verkstaden. Sönderplöjda gravar från yngre järnåldern. Förundersökning inom fornlämning RAÄ 2, kv. Verkstaden 3 i Trelleborg, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2001:16 Becker, N. 2004. Kvinnograv och boplatslämningar vid sockerbruket i Köpingebro. Skåne, St. Köpinge socken, Köpingebro 6:43, RAÄ 51. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2004:23 Berglund, B. E. (red.). 1991. The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden the Ystad Projekt. Ecolocical Bullentins 41 Hansson, M. 1990. Neolitiska boplatslämningar och vikingatida graver. Arkeologisk för- och slutundersökning 1990. Skåne Trelleborg sn, Västervång 2:97, (Kv Verkstaden). Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1990 Hellerström, S. 2005. Ett gravfält från yngre järnålder. RAÄ 2, Kv, Verkstaden i Trelleborg. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:8 Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (red.), 1992. The Archaeology of the Cultural landscape. Field Work and research in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeologica Lundensia. Series prima in 4 o N o 19. Lund Sabo, K. 1996. Skåne, Stora Köpinge socken, Lilla Köpinge 6:26 1984. Arkeologisk för- och slutundersökning RAÄ 50a. Skåne, Stora Köpinge socken, Lilla Köpinge 6:91 1985. Arkeologisk föroch slutundersökning RAÄ 50b. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:2 Tesch, S. 1992. The long-term development of a settlement region on the coastal plain the Köpinge area. In: Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (red.), 1992. The Archaeology of the Cultural landscape. Field Work and research in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeolgica Lundensia. Series prima in 4 o N o 19. Lund Tesch, S. 1993. Houses, Farmstedts and Long-term Change. A Regional Study of Prehistoric Settlements in the Köpinge Area in Scania, Southern Sweden. Department of Archaeology, Uppsala University 9

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1278-2005 Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-11588-05, 2005 03 30. Projektnummer: 1420523. Undersökningstid: 2 5 maj 2005. Projektledare: Thomas Andersson Undersökt yta: 684m 2 Läge: Ekonomiska kartan, blad 1D 9g, edition 1, x 6145 y 1380. Koordinatsystem: Ystad lokala (5 gon W38) Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 47981,29 y24040,34 Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: En profilritning i skala 1:20. Dokumentationshandlingar som förvaras hos Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd,RAÄ, Lund: Digitalt dokumentationsmaterial för Intrasisprojekt S2005:012. Fynd: inga fynd. 10

Fig. 3. Arbetsområdet markerat på Danisco digital underslagskarta. Skala 1:1000. 11

12 Fig. 4. Schaktplan med anläggningar och sentida störning markerade. Skala 1:500.

Fig 5. Fornlämningsområden inom sockerbruket markerade på häradskartan. Skala 1:10 000. 13

UV Syds rapportserie 2005 1. E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU Sven Hellerström 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU Sven Hellerström 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 Sven Hellerström 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU Sven Hellerström 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 Sven Hellerström 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU Sven Hellerström 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson 17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne. Maglarps socken. AU Bengt Jacobsson 18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU Thomas Andersson 14