Uppdaterad

1 Uppdaterad 2012-03-29 Att söka tillstånd till vattenverksamhet Vattenverksamhet regleras i 11 kap miljöbalken (1998:808) och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. För vattenverksamhet gäller med vissa undantag tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 11 kap 9 resp. 9 a miljöbalken och 19 förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. De vattenverksamheter som omfattas av anmälningsplikt istället för tillståndsplikt finns listade i 19 i förordningen. Anmälan görs hos länsstyrelsen (särskild anmälningsblankett finns) medan ansökan om tillstånd prövas av miljödomstolen. Ansökan om tillstånd till markavvattning prövas dock i de flesta fall av länsstyrelsen. I den här skriften finns information om tillståndsprocessen och om hur man går till väga om man ska söka tillstånd hos miljödomstolen. Tillståndsprocessen tar tid och därför är det bra om man är ute i god tid innan man önskar utföra vattenverksamheten. Översikt över tillståndsprocessens olika steg 1. Samråd (inkl. ev. beslut om betydande miljöpåverkan eller inte) (6 kap 4 och 5 MB) 2. Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) (6 kap 7 MB) 3. Upprättande av ansökan (22 kap 1 MB) 4. Tillståndsprövning av miljödomstolen (22 kap MB) 1. Samråd En tillståndsansökan ska inledas med ett samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Ändamålet med samrådet är att på ett tidigt stadium: - klargöra problemställningar, - överväga alternativa lösningar, - ge berörda möjlighet att påverka och att - göra en relevant avgränsning av sakfrågorna. Vilka ska man samråda med? Det finns en skyldighet att samråda med länsstyrelsen, eventuella andra berörda tillsynsmyndigheter samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade verksamheten. Det är dock inget som hindrar att man samråder med fler och det kan ofta vara bra att ha ett brett samråd tidigt för att få fram olika synpunkter inför den fortsatta planeringen. Exempel på enskilda som kan bli särskilt

berörda är grannar, fastighetsägare, fiskerättsinnehavare, regleringsrättsinnehavare m.m. Även om kommunen inte är tillsynsmyndighet för den planerade verksamheten kan det ändå ofta vara lämpligt att också ge kommunens miljökontor möjlighet att delta i samrådet. Ibland kan det även vara lämpligt att ta med ideella organisationer (t.ex. hembygdsförening, naturskyddsförening, fiskevårdsområdesförening m.fl.). Om en verksamhet kan medföra betydande miljöpåverkan, se nedan under rubriken Betydande miljöpåverkan eller inte?, finns krav på att även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda (6 kap 4 och 5 MB). Länsstyrelsen kan ge råd om vilka som bör delta i samrådet. Information till allmänheten kan t ex ske genom utskick av informationsbrev, annonsering i ortspress och/eller informationsmöten. Skriftligt underlag inför samrådet Inför samrådet ska sökanden ta fram en kortfattad skriftlig information om den planerade verksamheten. Den skriftliga informationen utgör underlag för samrådet och bör innehålla följande: 2 Administrativa uppgifter - Sökandens namn, adress, telefon, telefax, e-postadress, fastighetsbeteckning och fastighetsägare samt kontaktperson. Verksamhetens omfattning och utformning - Kort beskrivning av den planerade vattenverksamheten, planerade anläggningar och åtgärder samt eventuella alternativa utformningar. Lokalisering En kort beskrivning av den tänkta platsen för den planerade vattenverksamheten samt eventuella alternativa lokaliseringar, inklusive en ekonomisk karta eller motsvarande i skala 1:10 000 där den aktuella platsen samt eventuella alternativa lokaliseringar har markerats. Planförhållanden m.m. Kort beskrivning av vilka särskilda områdesbestämmelser som finns i kommunala översikts- och detaljplaner, riksintressen, avstånd till närboende och liknande. Förutsedd miljöpåverkan - Kort beskrivning av vilken miljöpåverkan som bedöms uppkomma, inkl. en riskbedömning, t ex påverkan på natur- eller kulturmiljö, utsläpp till luft, vatten och mark, buller m.m. Informationen kan med fördel utformas som ett utkast till en miljökonsekvensbeskrivning. Informationen ska lämnas till länsstyrelsen samt till alla andra samrådsdeltagare som ska få god tid på sig att lämna synpunkter på verksamheten och det underlag som tagits fram. Ofta är det lämpligt att en del av samrådet utformas som ett möte, kanske i samband med ett besök på platsen, men det är inget krav. Det är sökanden som ansvarar för samrådet och som ska kalla till ett eventuellt möte. Upplägget av samrådet kan dock diskuteras med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska under samrådet verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Dokumentation/ samrådsredogörelse Sökanden ska dokumentera vilka som deltagit i samrådet, vilka synpunkter som framkommit och hur dessa kommer att beaktas. Uppgifterna ska senare redovisas i tillståndsansökan och det är lämpligt att de sammanställs till en samrådsredogörelse. Redogörelsen bör så snart den färdigställts skickas in till länsstyrelsen, dels för att uppgifterna utgör underlag för länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan, se nedan under Betydande miljöpåverkan eller inte?, dels för att länsstyrelsen ska kunna ge en så bra vägledning som möjligt inför upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Redogörelsen bör innehålla följande information: Samrådskontakter Förteckning över vilka som informerats/deltagit i det tidiga samrådet samt en redovisning av hur urvalet av samrådsdeltagare har gjorts. Kopior av eventuella informationsbrev, annonser etc. som inte tidigare redovisats för länsstyrelsen. Mötesprotokoll Protokoll från de samrådsmöten som har hållits. Synpunkter som framförts och diskussioner som skett ska tydligt framgå. Andra synpunkter Sammanställning av synpunkter som har kommit in på andra sätt än vid möten, t ex genom telefonsamtal efter informationsbrev eller annons.

3 Sammanfattning: - Klargörande av problemställningar - Övervägande om alternativa lösningar behöver utredas - Eventuella åtaganden eller revideringar som sökanden gjort utifrån vad som framkommit under samråden Betydande miljöpåverkan eller inte? Om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan är man skyldig att samråda med fler och det ställs också högre krav på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Verksamheter som alltid ska anses medföra en betydande miljöpåverkan finns angivna i bilaga 1 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. För andra verksamheter och åtgärder gäller att länsstyrelsen under samrådet ska pröva om de ändå kan anses medföra en betydande miljöpåverkan, t.ex. genom att det finns höga naturvärden på den aktuella platsen. Länsstyrelsen ska besluta i frågan efter att sökanden har gett eventuella andra berörda tillsynsmyndigheter och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att lämna synpunkter. Beslutet ska fattas med utgångspunkt från kriterierna i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och kan inte överklagas särskilt (6 kap 5 MB). 2. Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) När samrådet har avslutats ska sökanden upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi (6 kap 3 MB). Avsikten är att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt från miljösynpunkt. Alla olika alternativa utformningar och lokaliseringar ska beskrivas så att de kan jämföras. MKB:n ska alltså fungera som ett verktyg för att finna bästa möjliga plats och sätt att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden på. Miljökonsekvensbeskrivningen ska kunna läsas som ett fristående dokument och ska innehålla vad som anges i 6 kap 7 miljöbalken i den utsträckning det behövs för att uppfylla syftet med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. Bedömningen görs bl.a. med utgångspunkt från vad som framkommit under samrådet. Om verksamheten eller åtgärden kan medföra en betydande miljöpåverkan ska MKB:n alltid innehålla vad som anges i 6 kap 7. Länsstyrelsen har med utgångspunkt från dessa krav gjort en sammanställning och beskrivning av uppgifter som MKB:n bör innehålla, Vad en miljökonsekvensbeskrivning bör innehålla, som finns utlagd på Länsstyrelsens hemsida. Det är miljödomstolen som ska godkänna MKB:n. 3. Upprättande av ansökan Av ansökan ska det framgå vilka bedömningar och avvägningar som gjorts när det gäller val av lokalisering, utformning, skyddsåtgärder m.m. Ansökan ska enbart behandla det alternativ som bedömts vara lämpligast och som tillstånd söks för. I 22 kap 1 miljöbalken finns bestämmelser om vad en tillståndsansökan ska innehålla. Som hjälp för upprättandet av ansökan har länsstyrelsen tagit fram en lista, Vad en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet bör innehålla, där de uppgifter som ansökan i de flesta fall bör innehålla beskrivs. Listan finns på Länsstyrelsens hemsida. Mer information om vad ansökan ska innehålla i ett enskilt ärende kan lämnas av miljödomstolen. Ansökan med tillhörande MKB ska ges in till miljödomstolen i det antal som domstolen bestämmer. Vattenverksamheter inom Blekinge län prövas av Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. 4. Tillståndsprövning av miljödomstolen Bestämmelser om tillståndsprövningen i miljödomstolen finns i 22 kap miljöbalken. Kungörelse och remiss I samband med att ansökan ges in ska en prövningsavgift betalas, se vidare nedan under Kostnader. När prövningsavgiften har betalats bedömer domstolen om ansökan behöver kompletteras. Så snart handlingarna bedöms vara kompletta och ansökan tas upp till prövning kungörs ansökan med MKB i

ortspressen. En kopia av kungörelsen skickas till varje sakägare i målet. Av kungörelseannonsen framgår bl.a. var handlingarna finns tillgängliga för den som vill ta del av dessa. Den som har något att invända eller påpeka kan göra detta skriftligen till miljödomstolen. Den kompletta ansökan med MKB skickas i samband med kungörelsen även till berörda remissinstanser, bl.a. länsstyrelsen, för yttrande. Remisstiden är vanligtvis 4 veckor. Sökanden och eventuella berörda sakägare i målet får när remisstiden gått ut möjlighet att bemöta synpunkter som kommit in, om de har betydelse för prövningen. Huvudförhandling och syn I slutet av prövningen håller domstolen oftast en huvudförhandling. Vid en huvudförhandling får de olika sakägarna ytterligare en möjlighet att framställa yrkanden och lämna synpunkter. Vid behov genomförs en syn på platsen. Det betyder att platsen för den sökta vattenverksamheten besöks tillsammans med miljödomstolen för att domstolen, och andra intressenter, ska få ytterligare inblick i ärendet. Om det är uppenbart onödigt och om ingen av parterna begär det, behöver huvudförhandling inte hållas, utan ärendet kan avgöras på handlingarna. (22 kap 16 MB) Tillståndsbeslut/dom Tillståndsprövningen avslutas i regel med att domstolen beslutar om godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen samt meddelar ett tillståndsbeslut, en dom, eller beslutar om avslag. Ett eventuellt tillstånd förenas i de flesta fall med villkor och kan även tidsbegränsas. Även eventuell skyldighet att betala ersättningar regleras i domen. Tillståndsbeslutet kungörs i ortstidning och kan överklagas under besvärstiden som normalt är 3 veckor. Om beslutet inte överklagas vinner det därefter laga kraft. Ett tillstånd ger en rättskraft vilket betyder att en viss negativ miljöpåverkan accepteras under förutsättning att tillståndet följs. Länsstyrelsen är den tillsynsmyndighet som ska kontrollera att tillståndet efterlevs. Kostnader Det kostar inget vare sig att genomföra ett tidigt samråd med länsstyrelsen eller att få ett beslut om verksamheten kan ge betydande miljöpåverkan eller inte. Kostnaderna för att ta fram miljökonsekvensbeskrivning och ansökan beror bl.a. på vilka undersökningar och utredningar som behövs för att beskriva vilken påverkan verksamheten kan medföra och om konsult behöver anlitas. I 25 kap miljöbalken och i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns uppgifter om prövningsavgifter och andra kostnader som kan uppkomma vid en tillståndsprövning. Prövningsavgiften bestäms till stor del av kostnaderna för utförandet av de delar av det ansökta företaget som avser vattenverksamhet och är minst 1500 kr. Domstolen fastställer avgiften med utgångspunkt från de uppgifter som lämnats i ansökan om kostnaderna för den planerade vattenverksamheten. I ansökningsmål om vattenverksamhet ska sökanden svara för både sina egna och motpartens kostnader vid miljödomstolen. En miljöorganisation har inte rätt att erhålla ersättning för eller skyldigheter att betala rättegångskostnader. Beträffande särskilda frågor i ansökningsmål om vattenverksamhet får, efter vad som är skäligt, förordnas att vardera parten ska svara för sina kostnader eller att part som förlorar ska ersätta annan parts kostnader. I ansökningsmål är sökanden skyldig att ersätta miljödomstolens kostnader för 1. kungörelser, 2. aktförvarare, 3. sakkunniga som har tillkallats av domstolen, och 4. lokaler för sammanträden. Andra tillstånd och dispenser För att få utföra vissa vattenverksamheter kan det även behövas andra tillstånd eller dispenser, exempelvis tillstånd för uppläggning av avfall (t ex muddermassor) eller tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken för åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett s.k. Natura 2000-område. Strandskyddsdispens behöver dock inte sökas för en verksamhet som tillståndsprövas enligt 4

miljöbalken (7 kap 17 MB). Andra tillstånd och dispenser som behövs för att utföra en vattenverksamhet kan prövas i samma mål av miljödomstolen om det framförs önskemål om detta (21 kap 3 MB). I så fall bör man tänka på att utforma MKB:n så att den fungerar som underlag för samtliga prövningar. 5 Här finns mer information att hämta Lagtexter - Finns på bibliotek - Kan beställas från Fritzes Förlag AB, Kundtjänst, 106 47 Stockholm, Tel. 08-690 91 90 - Kan också sökas på webbadress: www.notisum.se Till exempel: Miljöbalken (SFS 1998:808) Lag om införande av miljöbalken (SFS 1998:811) Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (SFS 1998:812) Förordningen om vattenverksamhet (SFS 1998:1388) Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905) Förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (SFS 1998:940) Avgiftsförordningen (SFS 1992:191) Naturvårdsverket Tel. 08-698 10 00 Webbadress: www.naturvardsverket.se Ger bl.a. ut Allmänna Råd och handböcker om olika verksamheter som regleras i miljöbalken. Boverket Tel. 0455-35 30 00 Webbadress: www.boverket.se - Bättre plats för arbete: planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet (Boverkets allmänna råd 1995:5) Miljödomstolen Växjö tingsrätt, Miljödomstolen, Kungsgatan 10, Box 81, 351 03 Växjö Telefon: 0470-868 00 Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Blekinge län, Skeppsbrokajen 4, 371 86 Karlskrona Telefon: 010-22 40 000 Telefax: 010-22 40 223 www.lansstyrelsen.se/blekinge Bl a mer information om vattenverksamhet samt informationsbladen Vad en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bör innehålla och Vad en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet bör innehålla.