Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter - slutrapport 2016-10-03
Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 2 1 Inledning och bakgrund... 3 1.1 Värmebehov för varmvatten... 3 1.2 Värmebehov för varmvattencirkulation... 3 2 Undersökta fastigheter... 4 2.1 Godsfinkan 1, Heliosgatan 22-26, Hammarby Sjöstad.... 4 2.2 Isterbandet 6, Trädskolevägen 17, Johanneshov.... 4 2.3 Kylhuset 15, Slakthusplan, Johanneshov... 4 3 Resultat... 5 3.1 Fjärrvärmeanvändning sommartid... 5 3.2 Loggningar... 5 4 Källor... 9 Bilagor... 9 Bilaga 1: Kv Godsfinkan 1, Heliosgatan 26... 9 Bilaga 2: Kv Isterbandet 6, Trädskolevägen 17... 9 Bilaga 3: Kv Kylhuset 15, Livdjursgatan 4... 9 1
Förord Denna rapport redovisar resultat från mätningar av energianvändning sommartid i tre kontorsfastigheter. Arbetet har utförts på uppdrag av S:t Erik Markutveckling, Terese Filipsson. Initiativtagare har varit Stockholms stad, Miljöförvaltningen, Jan- Ulric Sjögren. Fastigheterna är: Godsfinkan 1, Heliosgatan 22-26, Hammarby Sjöstad. Isterbandet 6, Trädskolevägen 17, Johanneshov. Kylhuset 15, Slakthusplan, Johanneshov Mätningarna har utförts av Bengt Bergqvist Energianalys AB. Sammanfattning I samtliga tre fastigheter utgör fjärrvärme till varmvattenberedning en mindre del. VVC-förlusterna bedöms vara större i samtliga fall. Fjärrvärme till värmesystemen verkar vara den största posten för Godsfinkan och Isterbandet. Osäkerheten i mätresultaten bedöms dock vara stor eftersom mätmöjligheterna varit begränsade. Separat varmvattenmätare fanns bara i fastigheten Godsfinkan 1. Här utgjorde varmvattnet 15% av total kallvattenanvändning. I övriga två fastigheter har varmvattenanvändningen antagits utgöra 22% av kallvattenanvändningen. Möjlighet att mäta VVC-förluster har inte funnits i någon av fastigheterna. Därför has dessa antagits uppgå till 3 kwh/m2. 2
1 Inledning och bakgrund Sommartid, under månaderna juni, juli och augusti, antas vid energiberäkningar normalt att värmesystem i kontorsbyggnader är avstängda. Erforderligt värmebehov borde därför enbart gå till varmvattenberedning samt för att täcka förluster i vvc-system. Erfarenheter från mätningar i 12 flerbostadshus visar att värmesystemen kan stå för en stor del av fjärrvärmeanvändningen sommartid, Bergqvist, B (2015). Frågan är då om samma förhållande råder i kontorsbyggnader. För att undersöka hur det förhåller sig med detta har tre kontorsfastigheter valts ut. Mätningar utfördes under sommaren 2016 på befintliga system för radiatorer, luftbehandling samt varm- och/eller kallvatten. Detta för att få en uppfattning om hur verklig fjärrvärmeanvändning fördelar sig på varmvatten, vvc och värmesystem. 1.1 Värmebehov för varmvatten I Sveby-programmets brukardata för kontorsbyggnader anges att lämpligt värde för tappvarmvattenanvändning, exklusive vvc kan sättas till 2 kwh/m 2, år. Enligt Gräslund, J (2009) och E-nyckeln är tappvarmvattenanvändningen i kontorshus ca 22% i förhållande till kallvattenanvändningen. Detta kan jämföras med Sveby-programmets schablonvärde för flerbostadshus på 25 kwh/m 2, år för varmvattenvärmning, exkl VVC-förluster. Sker individuell varmvatten och debitering bör ett lägre riktvärde användas, 20 kwh/m 2,år vilket också kan användas för nya småhus. Enligt Sveby är alltså värmebehovet för varmvatten endast ca 10% jämfört med motsvarande värde för flerbostadshus. Vidare anges att värmebehovet för tappvarmvattenberedning kan sättas till 55 kwh/m 3 som medelvärde under året. Sommartid är dock temperaturen på inkommande kallvatten högre jämfört med vintertid. Därför åtgår mindre värme för varmvattenberedning sommartid, kanske 45 kwh/m 3 som medelvärde för juni, juli och augusti. 1.2 Värmebehov för varmvattencirkulation Enligt Skanska är VVC-förluster i nya kontorsbyggnader ca 3 kwh/m 2, år. Detta kan jämföras med det schablonvärde på 4 kwh/m 2,år som enligt Sveby brukar anges för nya flerbostadshus. 3
2 Undersökta fastigheter Totalt omfattar detta projekt undersökning av 3 fastigheter. 2.1 Godsfinkan 1, Heliosgatan 22-26, Hammarby Sjöstad. Kontorsbyggnaden uppfördes i mitten av 80-talet. Uppvärmd area, Atemp= 7858 m 2. 2.2 Isterbandet 6, Trädskolevägen 17, Johanneshov. Kontorsbyggnaden med gammal del uppförd 1905. Uppvärmd area, Atemp=2551 m 2. 2.3 Kylhuset 15, Slakthusplan, Johanneshov Kylhuset 15 består av 3 kontorsbyggnader samt separat värmeundercentral. Sammanlagd lokalarea (LOA)= 25382 m 2. 4
3 Resultat 3.1 Fjärrvärmeanvändning sommartid I samtliga tre fastigheter utgör fjärrvärme till varmvattenberedning en mindre del. VVC-förlusterna bedöms vara större i samtliga fall. Fjärrvärme till värmesystemen verkar vara den största posten för Godsfinkan och Isterbandet. Osäkerheten i mätresultaten bedöms dock vara stor eftersom mätmöjligheterna varit begränsade. Separat varmvattenmätare fanns bara i fastigheten Godsfinkan 1. Här utgjorde varmvattnet 15% av total kallvattenanvändning. I övriga två fastigheter har varmvattenanvändningen antagits utgöra 22% av kallvattenanvändningen. Möjlighet att mäta VVC-förluster har inte funnits i någon av fastigheterna. Därför has dessa antagits uppgå till 3 kwh/m2. Bild 3.1.1 Uppmätta VVC-förluster för de studerade byggnaderna varierar mellan 2,4 kwh/m 2,år och 23 kwh/m 2. Fastigheten på Bergengatan består av en äldre del och en nybyggd del. 3.2 Loggningar Loggningar av temperaturer i värme- och ventilationssystem har utförts för att undersöka hur framoch returtemperaturer styrs beroende på utetemperatur. Av dessa loggningar framgår att för samtliga tre byggnader höjs framledningstemperaturen vid sjunkande utetemperatur. Dessutom är returtemperaturen nästan alltid lägre än framledningstemperaturen vilket indikerar att värmesystemet avger värme till byggnaderna. Dock är flöden i regel låga på grund av nästan helt stängda styrventiler. Någon mätning av värmevattenflöden har dock inte utförts. 5
Fastigheten Godsfinkan 1 Bild 3.2.1. Fram- och returtemperatur i värmesystem. Bild 3.2.2. Fram- och returtemperatur i luftbehandlingssystem. Bild 3.2.3. Utetemperatur. 6
Fastigheten Isterbandet 6. Bild 3.2.4. Fram- och returtemperatur i luftbehandlings- och värmesystem. Bild 3.2.5. Fram- och returtemperatur värmesystem. Samma temperaturkurvor som i huvudsystem. Bild 3.2.6. Utetemperatur. 7
Utetemperatur, grd C VÄRMESYSTEM SOMMARTID Fastigheten Kylhuset 15 Bild 3.2.7. Fram- och returtemperatur i värmesystem. Bild 3.2.8. Fram- och returtemperatur i luftbehandlingssystem. 25 23 21 19 17 15 13 11 9 7 5 U 00:00 06:30 13:00 19:30 02:00 08:30 15:00 21:30 04:00 10:30 17:00 23:30 06:00 12:30 19:00 01:30 08:00 14:30 21:00 03:30 10:00 16:30 23:00 05:30 12:00 18:30 13 till 19 juni 2016 Bild 3.2.9. Utetemperatur. 8
4 Källor Bergqvist, B: Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus mätningar i 12 fastigheter. BeBorapport 2015. Levin, P: Brukarindata för energiberäkningar i kontor vägledning. Svebyprogrammet. 2010. Gräslund, J: Sammanställning av tappvarmvattenanvändning i kontorshus. Sjögren: Användning av kall- och varmvatten i flerbostadshus. Energi & Miljö, nr 11 2007. Bilagor Bilaga 1: Kv Godsfinkan 1, Heliosgatan 26 Bilaga 2: Kv Isterbandet 6, Trädskolevägen 17 Bilaga 3: Kv Kylhuset 15, Livdjursgatan 4 9