Bilaga 1 Kv Klamparen, Fleminggatan 2 2. Bilaga 2 Kv Loen, Jakobsgatan Bilaga 3 Kv Murmästaren, Hantverkargatan 25 11

Transkript

1 BILAGOR Sida Bilaga 1 Kv Klamparen, Fleminggatan 2 2 Bilaga 2 Kv Loen, Jakobsgatan 20 6 Bilaga 3 Kv Murmästaren, Hantverkargatan Bilaga 4 Entré Lindhagen Hus C, Warfinges väg 17 Bilaga 5 Entré Lindhagen Hus C, Lindhagensg. 22 Bilaga 6 Torsplan 1, Fraktalen 1 28 Bilaga 7 Hällsätra 3, Stensätravägen 5 38 Bilaga 8 Lillsätra, Storsätragränd 5 43 Bilaga 9 Farsta sim- och idrottsahall 49 Bilaga 10 Mariehällsskolan, Annedal 54 Bilaga 11 Sjödalsskolan, Hammarby Sjöstad 60 1

2 Bilaga 1: Kv Klamparen, Fleminggatan 2 Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i kv Klamparen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 2, Stocklholm. 1. Objektbeskrivning Kv Klamparen är en kontorsbyggnad med total bruttoarea m 2. Total uppvärmd area, A temp uppgår till m 2. Bild 1.1. Kv Klamparen. Bild 1.2. Driftkort, fjärrvärmeundercentral. 2

3 Bild 1.4 Momentan mätning av VVC-förlust med TA Scope. Bild 1.3. Loggning av värmeförlusteffekt, VVCflöde samt temperaturdifferens VV/VVC med mätinstrumentet TA Scope. Bild 1.5. Fjärrvärmeundercentralen har en del varma rörbitar oisolerade. Bild 1.6. Fjärrvärmeundercentralen har en del varma rörbitar oisolerade. Bild 1.7. VVC-pump. Bild 1.8. Varmvattenmätare. 3

4 2. Loggningar Bild 2.1. Loggning av VVC-flöde, temperaturfall samt värmeeffektförlust i VVC-systemet under perioden 29 februari till 7 mars Medeleffekten uppgår till 12,2 kw motsvarande årlig VVC-förlust 12,3*8760= kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 6,0 C och vvc-flödet till 1700 l/h. Bild 2.2. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 30 till 31 augusti 2016 Medeleffekten uppgår till 12,6 kw motsvarande årlig VVC-förlust 12,6*8760= kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 5,9 C och vvc-flödet till 1800 l/h. Bild 2.3. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 29 februari till 7 mars Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 6,0 C. Temperaturhöjning (Leginella-funktion) har skett en gång under perioden. 4

5 Bild 2.3. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 30 augusti till 6 september Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 5,8 C. Temperaturhöjning (Leginella-funktion) har skett en gång under perioden. 3. Mätaravläsningar Under perioden till (190 dygn) användes 970 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 5567 m 3. Varmvattenandelen utgjorde alltså 970/5567=0,17 dvs.17% av inkommande kallvattenvolym. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna varierar ganska litet mellan de två mätperioderna mellan perioderna respektive kwh/år. Vi räknar här med det avrundade värdet kwh/år. Detta motsvarar /32070=3,4 kwh/ år,m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = m 2.) Temperaturdifferensen varmvatten/vvc uppgår till samma värde, 6,0 C enligt TA Scope-mätningarna. Vid mätningarna med Tinytag uppgår temperaturdifferensen till 6,0 C för den första mätperioden och till 5,8 C för den andra. Varmvattenanvändningen uppgick till 970 m 3 varmvatten under mätperioden till (190 dygn) motsvarande 365/190*970= 1863 m 3 /år. Med specifika värmebehovet för varmvattenberedning, 55 kwh/m 3 blir årligt värmebehov ca 55*1863 = kwh/år. Totalt inkommande kallvattenmängd under mätperioden uppgick till 5567 m 3 motsvarande ca 5567*365/190=10700 m 3 /år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs alltsår ca = kwh/år varav varmvattenberedning står för 48% och VVC-förlusterna för 52%. 5

6 Bilaga 2: Jakobsgatan 20, Kv Loen Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i kv Loen. 1. Objektbeskrivning Fastigheten omfattar kontorsbyggnad som bland andra hyresgäster inrymmer finansdepartementet. Total uppvärmd area, A temp uppgår till m 2. Bild 1.1. Kv Loen, Jakobsgatan 20. Bild 1.2. VVC-krets i fjärrvärmeundercentral Loggning av VVC-förluster med mätinstrumentet TA Scope. Bild 6

7 2. Loggningar Bild 2.1. Loggning av VVC-flöde, temperaturfall samt värmeeffektförlust i VVC-systemet under perioden 15 till 22 april Medeleffekten uppgår till 3,9 kw motsvarande årlig VVC-förlust 3,9*8760=34000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 2,2 C och vvc-flödet till 1520 l/h. Bild 2.2. Loggning av VVC-flöde, temperaturfall samt värmeeffektförlust i VVC-systemet under perioden 7 till 11 oktober Medeleffekten uppgår till 4,7 kw motsvarande årlig VVCförlust 4,7*8760=41000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 2,5 C och vvcflödet till 1650 l/h. 7

8 Bild 2.3. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 15 till 22 april Temperaturskillnaden mellan varmvatten och VVC ligger i medeltal på 2,2 C. Bild 2.4. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under 4 dygn i oktober Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 2,5 C, dvs ca 10% större jämfört med loggningen i april ovan. 8

9 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (179 dygn) användes 300 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 3417 m3. Varmvattenandelen utgjorde alltså endast 300/3417=0,09 dvs.9% av inkommande kallvattenvolym. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna uppgår till ca 4,3 kw i medeltal för de två mätperioderna, dvs. ca 4,3*8760=38000 kwh/år. Detta motsvarar ca 38000/26117=1,5 kwh/m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = m 2.) Värmebehovet för varmvattenberedning uppgår till ca 55 kwh/m 3 dvs 300*55=16500 kwh under periodens 179 dygn motsvarande 365/179*16500= kwh/år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca =72000 kwh/år varav varmvattenberedning står för 53% och VVCförlusterna för 47%. 9

10 Bildbilaga Bild 1. VVC-pump. Bild 2. Flödesmätare VV101 mäter inkommande kallvattenmängd till varmvattenväxlare. Bild 3. Mätning av momentan temperatur på varmvatten-rör med värmekamera. Bild 4. Mätning av momentan temperatur på vvc-rör med värmekamera. 10

11 Bilaga 3; Kv Murmästaren, Hantverkargatan 25 Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i kv Murmästaren, Hantverkargatan 25, Stocklholm. 1. Objektbeskrivning Kv Murmästaren är en kontorsbyggnad med total bruksarea m2. Byggnaden innehåller också garage med ca 100 platser. Total uppvärmd area, A temp uppgår till m 2. Bild 1.1. Kv Murmästaren. Bild 1.2. Driftkort, fjärrvärmeundercentral. 11

12 Bild 1.3. Framledningstemperaturen på varmvattnet sänks från +55 C till +48 C nattetid och höjs kortvarigt under 30 minuter (klockan 05:30 till 06:00) till +65 C för att minska risk för Legionella. 12

13 Bild 1.4. Loggning av värmeförlusteffekt, VVC-flöde samt temperaturdifferens VV/VVC med mätinstrumentet TA Scope. Bild 1.5 Momentan mätning av VVCförlust med TA Scope. 2. Loggningar Bild 2.1. Loggning av VVC-flöde, temperaturfall samt värmeeffektförlust i VVC-systemet under perioden 31 mars till 7 april Medeleffekten uppgår till 3,9 kw motsvarande årlig VVC-förlust 3,9*8760=34000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 3,5,0 C och vvc-flödet till 960 l/h. Bild 2.2. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 7 till 11 oktober Medeleffekten uppgår till 3,1 kw motsvarande årlig VVC-förlust 3,1*8760=27000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 2,9 C och vvc-flödet till 930 l/h. 13

14 Bild 2.3. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 8 till 15 april Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 4,7 C. Bild 2.4. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 31 mars till 7 april På nätter sker ingen vattenanvändning och under helgen 2-3 april är den mindre. Därför stiger vattentemperaturen i rören till omgivningens temperatur. Temperatur-givaren är r placerad relativt nära fjärrvärmeväxlaren och därför blir temperaturstegringen relativt stor. 14

15 Bild 2.5. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 7 april till 7 oktober Temperaturen på inkommande kallvatten stiger från ca +10 C i april till ca +15 C i oktober.på nätter och heger sker ingen vattenanvändning och då stiger vattentemperaturen i rören. Temperaturgivaren är tyvärr placerad relativt nära fjärrvärmeväxlaren och därför blir temperaturstegringen relativt stor. Den flyttades dock början av juni varefter stegringen blir mindre. 3. Mätaravläsningar Under perioden till (4 dygn) användes 5 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 26 m 3. Varmvattenandelen utgjorde alltså 5/26=0,19 dvs.19% av inkommande kallvattenvolym. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna varierar mellan perioderna. Framförallt är det temperaturdifferensen varmvatten/vvc som skiljer från ca 2,9 till 4,6 C. Räknar vi med ett medelvärde på 3,7 C blir värmeförlusteffekten ca 4,1 kw och årlig värmeförlust ca 4,1*8760=36000 kwh/år motsvarande 36000/14112=2,6 kwh/år,m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = m 2.) Varmvattenanvändningen under mätperioden 7 till 11 oktober 2016 var ca 5 m 3 motsvarande ca 365/4*5=456 m 3 /år. Med specifika värmebehovet för varmvattenberedning, 55 kwh/m 3 blir årligt värmebehov ca 55*456 =25000 kwh/år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca =61000 kwh/år varav varmvattenberedning står för 41% och VVCförlusterna för 59%. 15

16 Bildbilaga Bild 1. Loggning av kallvattentemperatur före varmvattenväxlaren. Bild 2. Termografering av kallvattenrör före fjärrvärmeväxlare. Bild 1. VVC-pump. Bild 2. VVC-pump. 16

17 Bilaga 4: Entré Lindhagen, Hus C Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i Hus C. 1. Objektbeskrivning Hus C består av kontorsbyggnad med kontorslokaler samt garage. Total uppvärmd area, A temp uppgår till m 2. Bild 1.1. Hus C Bild 1.2. Driftkort, fjärrvärmeundercentral. 17

18 Bild 1.3. Fjärrvärmeundercentral. Loggning av VVC-förluster med mätinstrumeta Scope. Bild 1.4 Loggning av värmeförlust, VVC-flöde samt temperaturdifferens VV/VVC med mätinstrumentet TA Scope. Bild 1.5 VVC-pump 18

19 2. Loggningar Bild 2.1. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 25 april till 2 maj Medeleffekten uppgår till 2,9 kw.temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 1,6 C och vvc-flödet till 1560 l/h. Bild 2.2. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 27 september till 4 oktober Medeleffekten uppgår till 3,2 kw. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 2,0 C och vvc-flödet till 1370 l/h. Bild 2.3. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC med Tinytags under perioden 25 april till 2 maj Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 2,1 C. 19

20 Bild 2.4. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 27 september till 4 oktober Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 2,2 C. Bild 2.5. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 25 april till 2 maj På nätter och helger sker ingen vattenanvändning. Därför stiger vattentemperaturen i rören till omgivningens temperatur. I detta fall sitter mätgivaren nära fjärrvärmeväxlaren varför temperaturen blir högre på grund av värmeledning. 20

21 Bild 2.6. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 2 maj till 4 oktober Temperaturen på inkommande kallvatten ligger vid ca +2 C i maj för att sedan stiga till max +15 C. På nätter och helger sker ingen vattenanvändning och då stiger vattentemperaturen i rören. I detta fall sitter mätgivaren nära fjärrvärmeväxlaren varför temperaturen blir högre på grund av värmeledning. 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (155 dygn) användes 305 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 2465 m3. Varmvattenandelen utgjorde alltså 305/2465=0,12 dvs.12% av inkommande kallvattenvolym. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna uppgår till ca (2,9+3,2)/2=3,05 kw i medeltal för sammanvägda mätningar, dvs. ca 3,05*8760=27000 kwh/år. Detta motsvarar ca 27000/21244=1,3 kwh/m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = m 2.) Varmvattenanvändningen under mätperioden 25 april till 4 oktober (se ovan) uppgick till 305 m 3 motsvarande ca 718 m 3 /helår. Med specifika värmebehovet för varmvattenberedning, 55 kwh/m 3 blir årligt värmebehov ca 55*718 =39000 kwh/år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca =66000 kwh/år varav varmvattenberedning står för 59% och VVCförlusterna för 41%. 21

22 Bilaga 5: Entré Lindhagen, Hus B Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i Hus B. 1. Objektbeskrivning Hus B består av kontorsbyggnad med kontorslokaler samt garage. Total uppvärmd area, A temp uppgår till m 2. Bild 1.1. Hus B Bild 1.2. Driftkort, fjärrvärmeundercentral. 22

23 Bild 1.3. Fjärrvärmeundercentral Bild 1.4. Loggning av VVC-förluster med mätinstrument TA Scope. 23

24 2. Loggningar Bild 2.1 Loggning av värmeförlust, VVC-flöde samt temperaturdifferens VV/VVC med mätinstrumentet TA Scope. Bild 2.2 Loggning av temperatur på inkommande kallvatten med temperaturlogger typ Tinytag. Bild 2.3. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 25 april till 2 maj Medeleffekten uppgår till 3,18 kw motsvarande årlig VVC-förlust 3,2*8760=13000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 2,4 C och vvc-flödet till 1130 l/h. Bild 2.4. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 27 september till 4 oktober Medeleffekten uppgår till 3,22 kw motsvarande årlig VVC-förlust 3,2*8760=13000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 2,4 C och vvc-flödet till 1100 l/h. 24

25 Bild 2.5. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC med Tinytags under perioden 25 april till 2 maj Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 2,3 C. Bild 2.6. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 27 september till 4 oktober Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 2,4 C. 25

26 Bild 2.7. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 25 april till 2 maj På nätter och helger sker ingen vattenanvändning. Därför stiger vattentemperaturen i rören till omgivningens temperatur. I detta fall sitter mätgivaren nära fjärrvärmeväxlaren varför temperaturen blir högre på grund av värmeledning. Bild 2.8. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 2 maj till 4 oktober Temperaturen på inkommande kallvatten ligger vid ca +9 C i mars för att sedan stiga till max +14 C i juli/augusti. På nätter och helger sker ingen vattenanvändning och då stiger vattentemperaturen i rören. I detta fall sitter mätgivaren nära fjärrvärmeväxlaren varför temperaturen blir högre på grund av värmeledning.. 26

27 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (162 dygn) användes 465 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 3538 m3. Varmvattenandelen utgjorde alltså 465/3538=0,13 dvs.13% av inkommande kallvattenvolym. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna uppgår till ca 3,2 kw i medeltal för sammanvägda mätningar, dvs. ca 3,2*8760=28000 kwh/år. Detta motsvarar ca 28000/17660=1,6 kwh/m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = m 2.) Varmvattenanvändningen under mätperioden 25 april till 4 oktober (se ovan) uppgick till 465 m 3 motsvarande ca 1047 m 3 /helår. Med specifika värmebehovet för varmvattenberedning, 55 kwh/m 3 blir årligt värmebehov ca 55*1047 =58000 kwh/år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca =86000 kwh/år varav varmvattenberedning står för 67% och VVCförlusterna för 33%. 27

28 Bilaga 6: Torsplan 1, Solna Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i fastigheten Fraktalen 1 (kontorsdel). 1. Objektbeskrivning Byggnaden Torsplan 1, består av två fastigheter: Fraktalen 1, kontor, plan 4-12, A temp: m 2. (Fraktalen 3, handel och garage plan 1-3, A temp: m 2.) Bild 1.1. Torsplan 1. Bild 1.2. Elvarmvattenberedare har installerats i fläktrum på varje våningsplan i kontorsdelar. Totalt finns 22 elberedare som sammalagt betjänar uppvärmda arean A temp= m 2. Av dessa beredare är 6 st större (denna bild) och 16 st mindre (nästa bild). Varje beredare betjänar i genomsnitt ca 1000 m 2 kontor vardera. Beredaren på bilden har också några anslutna duschar, därav den större storleken. Kontorsfastigheten har separata luftbehandlingsaggregat i fläktrum på varje våningsplan.. 28

29 Bild 1.4. Flödesmätare, VV Bild 1.3. Elvarmvattenberedare har installerats på varje våningsplan i kontorsdelar. Totalt finns 22 elberedare som sammalagt betjänar uppvärmda arean A temp= m 2. Av dessa beredare är 16 st mindre (denna bild) och 6 st något större (se bild 1.5). Varje beredare betjänar i genomsnitt ca 1000 m 2 kontor vardera. Bild 1.5. Elenergimätare. Bild 1.6 Ström till elberedare har loggats med datalogger Mitec AT40. Temperaturer på inkommande kallvatten och utgående varmvatten har mätts med temperaturlogger typ Tinytags. Flöde och tillförd elenergi mäts också med flödesmätare och elenergimätare enligt bilderna ovan. 29

30 2. Loggningar Liten varmvattenberedare Bild 2.1. Loggning av temperatur på kallvatten och varmvatten under perioden 26 april till 3 maj Att temperaturen på kallvattnet stiger när ingen varmvattenanvändning förekommer beror på att temperaturloggern är placerad nära elberedaren. Bild 2.2. Samma bild som ovan men endast dygnet 27 april 2016 redovisat. 30

31 Bild 2.3. Loggning av tillförd eleffekt under perioden 26 april till 3 maj Medeleffekten under mätperioden uppgår till 0,25 kw. Elpatronens märkeffekt uppgår till 1 kw. Bild 2.4. Samma bild som ovan men endast dygnet 27 april 2016 redovisat. 31

32 Bild 2.5. Loggning av temperatur på kallvatten och varmvatten under perioden 3 till 10 maj Att temperaturen på kallvattnet stiger när ingen varmvattenanvändning förekommer beror på att temperaturloggern är placerad nära elberedaren. Bild 2.6. Loggning av tillförd eleffekt under perioden 3 till 10 maj Medeleffekten under mätperioden uppgår till 0,18 kw motsvarande 30 kwh för dessa 7 dygn. Elpatronens märkeffekt uppgår till 1 kw.. 32

33 Bild 2.7 Loggning av temperatur på kallvatten och varmvatten under perioden 10 maj till 30 augusti Att temperaturen på kallvattnet stiger när ingen varmvattenanvändning förekommer beror på att temperaturloggern är placerad nära elberedaren. Bild 2.8. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under sommaren

34 Större varmvattenberedare Bild 2.9 Loggning av temperatur på kallvatten och varmvatten under perioden 26 april till 3 maj Att temperaturen på kallvattnet stiger när ingen varmvattenanvändning förekommer beror på att temperaturloggern är placerad nära elberedaren. Bild Samma bild som ovan men endast dygnet 27 april 2016 redovisat. 34

35 Bild Loggning av temperatur på kallvatten och varmvatten under perioden 3 till 10 maj Att temperaturen på kallvattnet stiger när ingen varmvattenanvändning förekommer beror på att temperaturloggern är placerad nära elberedaren. Bild Loggning av temperatur på kallvatten och varmvatten under perioden 10 maj till 30 augusti Att temperaturen på kallvattnet stiger när ingen varmvattenanvändning förekommer beror på att temperaturloggern är placerad nära elberedaren. 35

36 Bild Loggning av temperatur på kallvatten och varmvatten under perioden 10 maj till 30 augusti Att temperaturen på kallvattnet stiger när ingen varmvattenanvändning förekommer beror på att temperaturloggern är placerad nära elberedaren. Bild 2.14 Temperatur på inkommande kallvatten till fastigheten har loggats med temperaturlogger typ Tinytags. Bild 2.15 Momentan temperaturmätning med värmekamera, kl Inkommande kallvatten ligger vid ca +8 C. 36

37 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (126 dygn) användes 8,8 m3 och 536 kwh i den lilla elberedaren. Detta motsvarar ungefär 70 liter/dygn (0,070 m 3 ) med specifik elenergianvändning på 61 kwh/m 3 varmvatten. I den större elberedaren användes under samma tid 17,8 m 3 och 744 kwh. Detta motsvarar ca 140 liter/dygn (0,14 m 3 )/dygn med specifik elenergianvändning 42 kwh/m 3 varmvatten. Om vi gör antagandet att dessa varmvattenberedare och varmvattenanvändningen är respresentativa för hela kontorshuset kan vi räkna fram total varmvattenanvändning samt elenergi för varmvattenberedning. 16 små elberedare och 6 st större innebär att varmvattenanvändningen blir: 16*8,8*365/126+6*17,8*365/126= 717 m 3 /år. Elanvändningen blir då: 61*16*8,8*365/ *6*17,8*365/126 = kwh/år motsvarande 53 kwh/m 3 och 1,7 kwh/m 2,år. 4. Slutsatser kommentarer Elberedarna är decentralt placerade i byggnaden oftast på stort avstånd från inkommande kallvattenanslutning i byggnaden. Kontorshus står till stor del tomma under ca 75% av tiden eftersom normal arbetstid endast är 40 timmar av veckans 168 timmar. Därför kommer kallvattnet i rören fram till varje enskild elberedare att värmas upp av omgivande luft. Denna i sin tur värms av fjärrvärme samt till stor del av värmeöverskott från intern värmealstring. Värmebehovet för att värma kallvattnet till varmvatten blir därför mindre i dessa utplacerade elberedare jämfört med om varmvattnet hade värmts i nära anslutning till platsen för inkommande kallvatten i byggnaden. Å andra sidan har vi värmeförluster från alla dessa 22 st elberedare för varmvatten. Men denna ska vägas mot de VVC-förluster som vi får med ett konventionellt system för varmvatten. Genomförda mätningar ovan visar att specifika värmebehovet ligger vid kwh/m 3 varmvatten. Detta kan jämföras med det schablonvärdet på 55 kwh/m 3 exklusive VVC-förluster. 37

38 Bilaga 7: Hällsätra 3, Stensätravägen 5, Sätra Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i Hällsätra 3, kontors-, industri- och lagerbyggnad, Corem Property Group. 1. Objektbeskrivning Hällsätra 3 omfattar totalt ca m 2 fördelat på 6698 m 2 lager, 1430 m 2 kontor, 1430 m 2 kontor 1215 m 2 industri samt 1007 m 2 handel. Total uppvärmd area, A temp uppgår till m 2. Bild 1.1. Hällsätra 3.. Bild 1.2. Driftkort, fjärrvärmeundercentral. 38

39 Bild 1.3. Loggning av VVC-förluster med mätinstrument TA Scope. Bild 1.4. Värmeundercentral har varma rörbitar som är oisolerade. Bild 1.5. Värmeundercentral har varma rörbitar som är oisolerade. 39

40 2. Loggningar Bild 2.1. Loggning av VVC-flöde, temperaturfall samt värmeeffektförlust i VVC-systemet under perioden 5 till 19 november Medeleffekten uppgår till 1,5 kw motsvarande årlig VVCförlust 1,5*8760=13000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 3,71 C och vvcflödet till 348 l/h. Bild 2.2. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 9 till 16 september Medeleffekten uppgår till 1,5 kw motsvarande årlig VVC-förlust 1,5*8760=13000kWh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 3,64 C och vvc-flödet till 355 l/h. Bild 2.3. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 5 till 26 november Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 3,75 C. (Jämför med 3,71 C med TA Scope enligt bild 2,1) 40

41 Bild 2.4. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 9 till 16 september Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 3,0 C, dvs ca 17% mindre jämfört med loggningen i apri. Bild 2.5. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 26 november 2015 till 26 september Temperaturen på inkommande kallvatten är som lägst i mars, ca +6 C för att sedan till max ca +18 C i augusti. På nätter och helger sker ingen vattenanvändning och då stiger vattentemperaturen i rören. 41

42 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (326 dygn) användes 243 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 1505 m3. Varmvattenandelen utgjorde alltså 243/1505=0,16, dvs.16% av inkommande kallvattenvolym. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna uppgår till ca 1,5 kw i medeltal för alla sammanvägda mätningar, dvs. ca 1,5*8760=13000 kwh/år. Detta motsvarar ca 13000/12725= 1,0 kwh/m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = m 2.) Varmvattenanvändningen under mätperioden till (326 dygn) uppgick till 243 m 3 vilket motsvarar 365/326*243=272 m 3 /helår. Med specifika värmebehovet för varmvattenberedning, 55 kwh/m 3 blir årligt värmebehov ca 55*272 =15000 kwh/år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca =28000 kwh/år varav varmvattenberedning står för 54% och VVCförlusterna för 46%. 42

43 Bilaga 8: Lillsätra, Storsätragränd 5, Sätra Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i Lillsätra, kontors-, industri- och lagerbyggnad, Corem Property Group. 1. Objektbeskrivning Lillsätra omfattar totalt ca 7111 m 2 fördelat på 4024 m 2 lager och 3087 m 2 kontor. Total uppvärmd area, A temp uppgår till 8499 m 2. Bild 1.1. Lillsätra. Bild 1.2. Situationsplan. 43

44 Bild 1.3 Fjärrvärmeundercentral. Bild 1.4. Flödesschema. 44

45 Bild 1.5. Loggning av VVC-förluster med mätinstrument TA Scope samt med Tinytags. Bild 1.6. Värmeundercentral har varma rörbitar som är oisolerade. Bild 1.7. Värmeundercentral har varma rörbitar som är oisolerade. 45

46 2. Loggningar Bild 2.1. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 19 till 26 september Medeleffekten uppgår till 1,2 kw motsvarande årlig VVC-förlust 1,2*8760=10500 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 2,7 C och vvc-flödet till 390 l/h. Bild 2.2. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 9 till 16 september Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 3,0 C, dvs ca 10% högre jämfört med TA Scope-loggningen ovan. 46

47 Bild 2.3. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 5 till 26 november Temperaturen stiger nattetid och helger när ingen vattenanvändning förekommer. Bild 2.4. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 26 november 2015 till 26 september Temperaturen på inkommande kallvatten är som lägst i mars, ca +6 C för att sedan till max ca +18 C i augusti. På nätter och helger sker ingen vattenanvändning och då stiger vattentemperaturen i rören. 47

48 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (326 dygn) användes 42 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 1281 m3. Varmvattenandelen utgjorde alltså 42/1281=0,032, dvs.3% av inkommande kallvattenvolym. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna uppgår till ca 1,2 kw i medeltal, dvs. ca 1,2*8760=10500 kwh/år. Detta motsvarar ca 10500/8499= 1,2 kwh/m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = 8499 m 2.) Varmvattenanvändningen under mätperioden till (326 dygn) uppgick till 42 m 3 vilket motsvarar 365/326*41=47 m 3 /helår. Med specifika värmebehovet för varmvattenberedning, 55 kwh/m 3 blir årligt värmebehov ca 55*47 =2600 kwh/år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca =13100 kwh/år varav varmvattenberedning står för 20% och VVCförlusterna för 80%. 48

49 Bilaga 9; Farsta Sim- och idrottshall Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i Farsta Sim- och idrottshall. 1. Objektbeskrivning Fastigheten omfattar Hus 1, Hus 2, Hus 3 och Hus 4, se bild 1.2. Total bruttoarera, BTA= m2. Uppvärmd area bedöms A temp bedöms uppgå till 95% av BTA, dvs 9950 m 2. Fjärrvärmeundercentral placerad i källarplan i Hus 1. Bild 1.1. Farsta Sim- och idrottshall omfattar fyra huskroppar. Bild 1.2. Farsta Sim- och idrottshall omfattar fyra huskroppar. 49

50 Bild 1.3. Driftkort över värmeundercentral. Varmvattnet förvärms i avloppsvärmeväxlare (ej redovisad på bilden) samt eftervärms av kylmedelkylare samt fjärrvärme. Bild 1.4. Fjärrvärmeundercentral Bild 1.5. Loggning av flöde och temperaturfall samt vvcförluster med TA Scope. 50

51 2. Loggningar Bild 2.1. Loggning av VVC-flöde, temperaturfall samt värmeeffektförlust i VVC-systemet under perioden 11 till 17 december Medeleffekten uppgår till 6,725 kw motsvarande årlig VVC-förlust 6,725*8760=59000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 4,6 C och vvc-flödet till 1300 l/h. Bild 2.2. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under en vintervecka Temperaturskinllnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 4,6 C. Bild 2.4. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC på sensommaren Temperaturskinllnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 4,75 C, dvs ungefär lika som under vinterveckan. 51

52 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (11 dygn) användes 161 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 536 m3. Varmvattendelen utgjorde alltså 161/536=0,30 dvs.30% av kallvatten. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna uppgår till ca 6,7 kw, dvs. ca 6,7*24=160 kwh/dygn eller 6,725*8760= kwh/år. Detta motsvarar ca 5,9 kwh/m 2, Atemp. Värmebehovet för varmvattenberedning uppgår till ca 55 kwh/m 3 dvs 161*55=8855 kwh/11 dygn motsvarande 805 kwh/dygn. I Farsta sim- och idrottshall har dock avloppsvärmeväxlare installerats varför verkliga värmebehovet blir mindre. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca =966 kwh/dygn varav varmvattenberedning står för 83% och VVC-förlusterna för 17%. 52

53 Bildbilaga Bild 1. Mätning av momentan temperatur på varmvattenrör med värmekamera. Bild 2. Mätning av momentan temperatur på varmvattenrör med värmekamera. Bild 3. Mätning av momentan temperatur på vvc-rör med värmekamera. Bild 4. Mätning av momentan temperatur på vvc-rör med värmekamera. Bild 5. VVC-pump. Bild 6. Flödesmätare VV

54 Bilaga 10; Mariehällsskolan, Tappvägen 23, Annedal Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i Mariehällsskolan 1. Objektbeskrivning Mariehällsskolan stod klar 2014 och startade med elever från förskoleklass till årskurs 4. Skolan är uppförd som miljöbyggnad i silverklass enligt Sweden Green House Buildings klassificeringssystem. Total uppvärmd area, A temp uppgår till 6540 m 2. Bild 1.1. Mariehällsskolan, Annedal. Bild 1.2. VVC-krets i fjärrvärmeundercentral. 54

55 2. Loggningar Bild 2.1. Mätning av momentan värmeförlust, VVC-flöde samt temperaturdifferens VV/VVC med mätinstrumentet TA Scope. Bild 2.2. Mätning av momentan värmeförlust, VVC-flöde samt temperaturdifferens VV/VVC med mätinstrumentet TA Scope. Bild 2.3. Loggning av VVC-flöde, temperaturfall samt värmeeffektförlust i VVC-systemet under perioden 29 februari till 7 mars Medeleffekten uppgår till 3,5 kw motsvarande årlig VVCförlust 3,5*8760=31000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 4,0 C och vvcflödet till 760 l/h. Temperaturfallet 4,0 C stämmer också väl överens med medelvärdet av de separata mätningarna i bild 2.4 och billd 2,5. 55

56 Temperatur, grd C BILAGOR TILL SLUTRAPPORT 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 Varmvatten VVC 40,00 11:00 02:40 18:20 10:00 01:40 17:20 09:00 00:40 16:20 08:00 23:40 15:20 07:00 22:40 14:20 06:00 21:40 13:20 05:00 20:40 12:20 04:00 19:40 11:20 03:00 18:40 22 februari till 10 mars 2016 Bild 2.4. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 22 februari till 10 mars Temperaturskillnaden mellan varmvatten och VVC ligger i medeltal på 4,4 C. Bild 2.5. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 8 till 15 september Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 3,7 C, dvs ca 16% mindre jämfört med loggningen i april ovan. 56

57 Bild 2.6. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten. Bild 2.7. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 22 februari till 10 mars På nätter och helger sker ingen vattenanvändning. Därför stiger vattentemperaturen i rören till omgivningens temperatur, i detta fall temperaturen i värmeundercentralen. 57

58 Bild 2.8. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 22 februari till 16 september Temperaturen på inkommande kallvatten är som lägst i mars, ca +6 C för att sedan till max ca +17 C i augusti. På nätter och helger sker ingen vattenanvändning och då stiger vattentemperaturen i rören. 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (205 dygn) användes 399 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 1358 m3. Varmvattenandelen utgjorde alltså 399/1358=0,29 dvs.29% av inkommande kallvattenvolym. Tappvarmvattenet omfattar hela skolan, inklusive tillagningskök, idrottshall, NO-salar. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna uppgår till ca 3.6 kw i medeltal för de två mätperioderna, dvs. ca 3,6*8760=31500 kwh/år. Korrektion har då också gjorts till utförda temperaturloggningar med Tinytags. Dessa gav en medeltemperaturdifferens på 4,05 C. Specifik energianvändning blir då. ca 31500/6540=4,8 kwh/m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = 6540 m 2.) Varmvattenanvändningen under mätperioden 22 februari till 15 september 2016 var 399 m 3 motsvarande ca 710 m 3 /helår. Med specifika värmebehovet för varmvattenberedning, 55 kwh/m 3 blir årligt värmebehov ca 55*710 =39000 kwh/år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca =70500 kwh/år varav varmvattenberedning står för 55% och VVCförlusterna för 45%. 58

59 Bildbilaga Bild 1. VVC-pump. Bild 2. Flödesmätare VV101 mäter inkommande kallvattenmängd till varmvattenväxlare. 59

60 Bilaga 11: Sjöstadsskolan, Hammarby Sjöstad Denna rapport redovisar resultat från mätningar av värmeanvändning till varmvatten och VVC-förluster i Sjöstadsskolan, Hammarby Allé 1. Objektbeskrivning Sjöstadsskolan är en kommunal grundskola som startades hösten 2006 och har förskola, grundskola, grundsärskola, fritidsverksamhet och en särskild undervisningsgrupp. Det går ca 900 barn och elever i Sjöstadsskolan. Total uppvärmd area, A temp uppgår till m 2. Bild 1.1. Sjöstadsskolan, Hammarby Sjöstad. Bild 1.2. Driftkort, fjärrvärmeundercentral. 60

61 Bild 1.3. Loggning av VVC-förluster med mätinstrument TA Scope. Bild 1.4. Mätning av momentan värmeförlust, VVC-flöde samt temperaturdifferens VV/VVC med mätinstrumentet TA Scope. Bild 1.5 Loggning av temperatur på inkommande kallvatten med temperaturlogger typ Tinytag. 61

62 2. Loggningar Bild 2.1. Loggning av VVC-flöde, temperaturfall samt värmeeffektförlust i VVC-systemet under perioden 8 till 15 april Medeleffekten uppgår till 7,5 kw motsvarande årlig VVC-förlust 7,5*8760=66000 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 3,3 C och vvc-flödet till 1960 l/h. (Medelvärde av temperaturmätningar, bild 2.3 och bild 2.4 ger också ett medelvärde på temperaturdifferensen på 3,3 C). Bild 2.2. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 9 till 16 september Medeleffekten uppgår till 6,9 kw motsvarande årlig VVC-förlust 6,9*8760=60400 kwh/år. Temperaturfall varmvatten vvc uppgår till 3,00 C och vvc-flödet till 2000 l/h. Bild 2.3. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 8 till 15 april Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 3,6 C. 62

63 Bild 2.4. Loggning av temperatur på varmvatten och VVC under perioden 9 till 16 september Temperaturskillnaden mellan varmvatten och vvc ligger i medeltal på 3,0 C, dvs ca 17% mindre jämfört med loggningen i apri. Bild 2.5. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 8 till 15 april På nätter och helger sker ingen vattenanvändning. Därför stiger vattentemperaturen i rören till omgivningens temperatur, i detta fall temperaturen i värmeundercentralen. 63

64 Temperatur, grd C BILAGOR TILL SLUTRAPPORT Kallvatten :00 16:25 22:50 05:15 11:40 18:05 00:30 06:55 13:20 19:45 02:10 08:35 15:00 21:25 03:50 10:15 16:40 23:05 05:30 11:55 18:20 00:45 07:10 13:35 20:00 02:25 08:50 9 till 16 september 2016 Bild 2.6. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 22 februari till 16 september Temperaturen på inkommande kallvatten är som lägst i mars, ca +6 C för att sedan till max ca +17 C i augusti. På nätter och helger sker ingen vattenanvändning och då stiger vattentemperaturen i rören. Bild 2.7. Loggning av temperatur på inkommande kallvatten under perioden 15 april till 16 september Temperaturen på inkommande kallvatten är som lägst, ca 7 C i april för att sedan stiga till ca +17 C i september. På nätter och helger sker ingen vattenanvändning och då stiger vattentemperaturen i rören. 64

65 3. Mätaravläsningar Under mätperioden till (205 dygn) användes 399 m 3 varmvatten. Totalt inkommande kallvattenmängd under samma period uppgick till 1358 m3. Varmvattenandelen utgjorde alltså 399/1358=0,29 dvs.29% av inkommande kallvattenvolym. Tappvarmvattenet omfattar hela skolan, inklusive tillagningskök, idrottshall, NO-salar. 4. Slutsatser kommentarer VVC-förlusterna uppgår till ca 7,5 kw enligt loggningen i april samt utförda temperaturloggningar, dvs. ca 7,5*8760=66000 kwh/år. Temperaturloggningarnas medeltemperaturdifferens stämmer mycket v äl övrens med TA Scope-loggningen i april. Såpecifik energianvändning blöir då 66000/10208=6,5 kwh/m 2 Atemp. (Uppvärmd area, Atemp = m 2.) Varmvattenanvändningen under mätperioden 8 till 15 april 2016 var ca 23 m 3 motsvarande ca 3,3 m 3 /dygn och för perioden 1 till 16 september ca 2,5 m 3 /dygn, dvs ca 2,9 m 3 /dygn i medeltal motsvarande ca 1060 m 3 /helår. Med specifika värmebehovet för varmvattenberedning, 55 kwh/m 3 blir årligt värmebehov ca 55*1060 =58000 kwh/år. Totalt för varmvattenberedning och VVC krävs därför ca = kwh/år varav varmvattenberedning står för 47% och VVCförlusterna för 53%. 65

66 Bildbilaga Bild 1. Flödesmätare VV101 mäter inkommande kallvattenmängd till varmvattenväxlare Bild 2. För att minska/förhindra risken för Legionella-tillväxt höjs börvärde för varmvattentemperatur från +55 C till +66 C varje morgon mellan klockan 04:00 till 04:30. Bild 3. Resultat från termografering klockan 13:55 fredag 15 april Resultatet indikerar att vattentemperaturen ligger vid ca +6,6 C. Bild 4. Resultat från termografering klockan 09:54 fredag 9 september Resultatet indikerar att vattentemperaturen ligger vid ca +17 C alltså ca 11 C högre jämfört med i april. 66