EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.3.2015 COM(2015) 118 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Europeiska unionens solidaritetsfond Årsrapport 2013 SV SV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Icke färdigbehandlade ansökningar från 2012... 3 3. Nya ansökningar 2013... 5 4. Finansiering... 9 5. Uppföljning... 9 6. Avslutade ärenden... 10 7. Förslag till ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond samt slutsatser... 11 2
1. INLEDNING Enligt rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad förordningen) ska en rapport om fondens verksamhet under det föregående året läggas fram för Europaparlamentet och rådet. I denna rapport presenteras verksamheten 2013 för Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad solidaritetsfonden). Den omfattar behandlingen av äldre icke färdigbehandlade ansökningar och nya ansökningar samt bedömningen av genomföranderapporter i syfte att avsluta ärendena. Den behandlar även det förslag till ändring av förordningen som lades fram under året 1. Under 2013 mottog kommissionen åtta nya ansökningar om stöd från solidaritetsfonden, vilket utgör ett genomsnittligt år i fråga om antalet ansökningar. Fyra ansökningar lades fram i januari, fyra i juli och augusti. Tre av ansökningarna gällde översvämningarna i Slovenien, Österrike och Kroatien i oktober och november 2012. Ansökningarna från Tyskland, Österrike, Tjeckien och Ungern gällde de svåra översvämningarna i maj och juni 2013. Portugals ansökan avsåg leroch jordskred på ön Madeira (Portugal) i januari 2013. Med undantag av ansökningarna från Portugal och Ungern godkände kommissionen samtliga ansökningar och föreslog att solidaritetsfonden skulle tas i anspråk. Kommissionen har också avslutat sin bedömning av en ansökan från Rumänien från 2012 som gäller torka och bränder för vilken den också har föreslagit att fonden ska utnyttjas. I ekonomiska termer godkände kommissionen under 2013 stöd från solidaritetsfonden för sammanlagt 415,127 miljoner euro. Närmare uppgifter finns i kapitel 4 Finansiering. Totalt kunde 14,321 miljoner euro betalas ut i stöd, till följd av översvämningarna i Slovenien och Österrike 2012. I bilagorna 1 3 finns de tillämpliga tröskelvärden för att kunna ta fonden i anspråk 2013, en sammanfattning av de mottagna ansökningarna och en fullständig förteckning över de ansökningar som behandlats sedan 2002. 1 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond, COM(2013) 522 final, 25.7.2013. 3
2. ICKE FÄRDIGBEHANDLADE ANSÖKNINGAR FRÅN 2012 Rumänien (torka och bränder) Under sommaren 2012 hade stora delar av Rumänien av mycket liten nederbörd och upprepade perioder med extremt höga temperaturer, vilket ledde till torka med omfattande skördeskador, många skogs- och växtlighetsbränder, vattenbrist för befolkningen och därigenom även problem med vattenförsörjningen och vattenkraftproduktionen. Den 2 november 2012 beslutade de rumänska myndigheterna därför att lämna in en ansökan om stöd från solidaritetsfonden. När det gäller torkan kan den bestämmelse i förordningen enligt vilken ansökan ska lämnas senast tio veckor efter den första skadan rimligen inte tillämpas. Kommissionen har därför tillämpat samma principer som den fastställde vid bedömningen av den första jämförbara ansökan till solidaritetsfonden, nämligen torkan i Cypern 2008. Därför bör den dag då torkan ansågs ha nått sin topp betraktas som startdatum för den 10-veckorsperiod som gäller för ansökan. I Rumänien ledde längre perioder över flera månader med låg nederbörd, höga temperaturer och talrika bränder till en svår torka som påverkade cirka 2,764 miljoner hektar mark i 35 av de 41 rumänska länen och som nådde sin kulmen den 25 augusti 2012 då ett antal större växtlighets- och skogsbränder bröt ut. Kommissionen ansåg därför att den kan godta den 25 augusti 2012 som startdatum för denna naturkatastrof. Den ansökan som överlämnades till kommissionen den 2 november 2012 uppfyllde tidsfristerna. I sin inledande ansökan uppskattade de rumänska myndigheterna det sammanlagda värdet av de direkta skadorna till mer än 1,9 miljarder euro, vilket motsvarar 263 % av tröskelvärdet för större katastrofer för bistånd ur solidaritetsfonden till Rumänien 2012, dvs. 735,487 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI utgående från 2010 års data). I detta belopp ingick dock jordbruksskador som uppstod före det fastställda startdatumet och som inte får tas med i det sammanlagda skadebeloppet. Kommissionen uppmanade Rumänien att se över sina bedömningar av skadorna. Det reviderade sammanlagda skadebeloppet som Rumänien lade fram minus andra icke stödberättigande indirekta kostnader uppgick till 806,7 miljoner euro. Över 99 % av de uppskattade skadorna gällde privata jordbruk och skogsbruk som inte är berättigade till stöd från solidaritetsfonden eftersom de inte omfattas av typerna av stödberättigande krisinsatser enligt artikel 3.2 i förordningen. Kostnaderna för de insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 uppgick således till 2,476 miljoner euro (dvs. kostnader för räddningstjänstens krisinsatser, särskilt brandbekämpning och vattentransport, samt rehabiliteringsåtgärder för vatteninfrastrukturen). Eftersom stöd från solidaritetsfonden inte får överstiga de totala kostnaderna för stödberättigande insatser beslutade kommissionen den 3 oktober 2013 att föreslå att 2,476 miljoner euro från fonden ska utnyttjas, vilket ska täcka kostnaderna för stödberättigande insatser. Efter det att budgetförfarandet hade slutförts i rådet och Europaparlamentet och genomförandeavtalet mellan kommissionen och Rumänien ingåtts, betalades stödet från solidaritetsfonden ut den 10 mars 2014. 4
3. NYA ANSÖKNINGAR 2013 Översvämningar i Slovenien, Österrike och Kroatien (tre fall) Intensiva regn från slutet av oktober till början av november 2012 i sydöstra Europa ledde till att flodbäddar svämmade över i stora områden kring floderna Sava, Kupa, Mura och Drava i Slovenien och i avrinningsområdena för floderna Mura, Drava och Lavant i Österrike samt på kroatiskt territorium. Alla tre länder lämnade in ansökningar om ekonomiskt bistånd från solidaritetsfonden. Sloveniens ansökan gällde en större katastrof medan Kroatiens och Österrikes ansökningar grundades på den så kallade grannlandsbestämmelsen varigenom även ett land som drabbas av samma katastrof som ett grannland där en större katastrof har inträffat i undantagsfall kan beviljas ekonomiskt stöd från fonden. 1) Slovenien: Ansökan mottogs den 2 januari 2013 inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna noterades den 28 oktober 2012. De totala direkta skadorna uppskattades till 359,535 miljoner euro som härrörde särskilt från de stora skadorna på jordbruk och skogsbruk och på den lokala väginfrastrukturen och vattendrag. Över 2 500 bostäder, administrativa och ekonomiska lokaler samt 10 skolor skadades. Detta belopp motsvarade 1,008 % av Sloveniens BNI och översteg vida tröskelvärdet för större katastrofer för bistånd ur solidaritetsfonden till Slovenien 2013, dvs. 214,021 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2011). Den 30 april 2013 föreslog därför kommissionen att 14,081 miljoner euro skulle anslås i ekonomiskt bistånd. Efter det att budgetförfarandet hade slutförts i rådet och Europaparlamentet och genomförandeavtalet mellan kommissionen och Slovenien ingåtts, betalades det finansiella bidraget ut den 19 november 2013. 2) Österrike: Katastrofen i Slovenien påverkade också Österrike, om än på ett mycket begränsat sätt. Staden Lavamünd, som är belägen på den punkt där floderna Drava (Drau) och Lavant sammanflödar vid Österrikes gräns till Slovenien, översvämmades och vattennivån nådde ända upp till två meter, vilket skadade offentliga byggnader, bostäder, företag och lokal infrastruktur. Ansökan inlämnades den 11 januari 2013 inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna noterades den 5 november 2012. Uppdaterade uppgifter inkom den 28 februari 2013. Det totala värdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen uppgick till 9,6 miljoner euro. Detta belopp utgjorde endast en liten andel av tröskelvärdet för större katastrofer för att få använda medel ur solidaritetsfonden, vilket var 1,798 miljarder euro (dvs. 0,6 % av Österrikes BNI 2011). Eftersom översvämningen i Lavamünd hade samma ursprung som katastrofen i Slovenien lämnade de österrikiska myndigheterna emellertid in sin ansökan i enlighet med den så kallade grannlandsbestämmelsen. Trots de begränsade skadorna, som bara utgjorde 0,53 % av tröskelvärdet, kunde solidaritetsfonden utnyttjas. Det finansiella bidraget från fonden på 240 000 euro betalades ut den 19 november 2013. 3) Kroatien: Kroatien, som vid tidpunkten för katastrofen omfattades av tillämpningsområdet för solidaritetsfonden i egenskap av land i pågående förhandlingar om anslutning till EU, lämnade in sin ansökan den 3 januari 2013, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna noterades den 26 oktober 2012. Kroatien rapporterade att viktig infrastruktur 5
samt privat och offentlig egendom hade skadats i nio län, och i fyra av dessa fick katastrofen allvarliga följder för den lokala ekonomin och levnadsvillkoren för cirka 795 000 invånare. Jordbruk och skogsbruk, industriella och kommersiella anläggningar, privatbostäder, vallar, broar och bryggor längs Kroatiens kust drabbades särskilt hårt. Flera hundra bostadshus översvämmades och människor evakuerades. Genom de översvämningsskyddsåtgärder som vidtogs av Hrvatske vode (kroatiska vattenförvaltningen) kunde man i de återstående fem länen förhindra skador på privat egendom. De kroatiska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet på de direkta skadorna till över 11,463 miljoner euro. Eftersom detta belopp låg klart under tröskelvärdet för större katastrofer för bistånd ur solidaritetsfonden på 259,805 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI beräknat på 2011 års uppgifter), ansågs katastrofen inte uppfylla villkoren för en större naturkatastrof. I likhet med Österrike åberopade Kroatien emellertid den så kallade grannlandsbestämmelsen, vilket kommissionen godtog. Det finansiella bidraget från fonden på 286 587 euro betalades ut den 15 januari 2014. Översvämningar i Centraleuropa (fyra fall) I maj och juni 2013 drabbades Centraleuropa av meteorologiska förhållanden mycket snarlika dem som ledde till 2002 års hundraårsöversvämning och därefter till skapandet av solidaritetsfonden. Återigen var det Tyskland, Österrike och Tjeckien som drabbades av extrema översvämningar. Ungern drabbades också, om än i mycket mer begränsad utsträckning. Trots delvis högre översvämningsnivåer var den sammanlagda skadan inte lika stor som under 2002, särskilt i Österrike och Tjeckien, även om den var mycket omfattande. Detta berodde inte minst på ett effektivare översvämningsskydd och bättre åtgärder för riskhantering som införts sedan 2002. Som en följd av denna händelse lämnade Tyskland in en ansökan om ekonomiskt bistånd från solidaritetsfonden enligt kriterierna för en större katastrof, medan Österrikes och Tjeckiens ansökningar grundades på den så kallade grannlandsbestämmelsen. Ungern ansökte enligt kriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer. 1) Tyskland: Ansökan mottogs den 24 juli 2013 inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna noterades den 18 maj 2013. Stora delar av Tyskland drabbades av mycket kraftig nederbörd och vattennivåerna nådde en ny toppnivå i många floder. Översvämningarna var mera omfattande och kraftigare än i augusti 2002 och tidigare rekordsvåra sommaröversvämningar i juli 1954. Sammanlagt berördes tolv tyska delstater direkt, åtta personer miste livet och minst 128 personer skadades. Över 100 000 personer evakuerades från de översvämningsdrabbade områdena, och nästan 600 000 personer påverkades av olyckan. 32 000 hus skadades eller totalförstördes och allvarliga skador på den offentliga infrastrukturen rapporterades. De tyska myndigheterna uppskattade det totala värdet på de direkta skadorna till över 8,153 miljarder euro. Eftersom detta belopp vida överskred tröskelvärdet för stöd ur solidaritetsfonden på 3,679 miljarder euro som tillämpades på Tyskland under 2013 (3 miljarder euro i 2002 års priser) kunde katastrofen klassificeras som en större naturkatastrof. Den 3 oktober 2013 föreslog kommissionen att 360,454 miljoner euro skulle anslås i ekonomiskt 6
bistånd. Motsvarande ändringsbudget (som även omfattade de österrikiska och tjeckiska fall som beskrivs nedan) antogs av rådet och Europaparlamentet den 20 november 2013, men den föreskrev att en stor del av de nödvändiga anslagen inte skulle vara tillgängliga förrän 2014. Följaktligen betalades bidraget från solidaritetsfonden ut den 19 mars 2014 efter det att genomförandeavtalet mellan kommissionen och Tyskland hade ingåtts. 2) Österrike: Kommissionen mottog ansökan den 6 augusti 2013, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 30 maj 2013. Översvämningarna drabbade sju av de nio österrikiska delstaterna, särskilt Vorarlberg, Tyrolen, Salzburg, Niederösterreich och Oberösterreich, med cirka 4,6 miljoner invånare. I vissa avrinningsområden (Saalach, Salzach, Inn och övre Donau) nådde översvämningarna den högsta nivån på 500 år. De orsakade stora skador på infrastruktur, framför allt skyddande infrastruktur längs floder, och i transport- och vatten-/avloppsvattensektorerna. Privata bostäder och privat egendom skadades eller förstördes, och det uppstod missväxt till följd av översvämningar på över 22 000 hektar jordbruksmark. Över 300 företag hade lidit direkt skada, bland annat inom den viktiga turistsektorn. De sammanlagda direkta skadorna uppskattades till 866,462 miljoner euro, vilket motsvarar 48 % av tröskelvärdet för större katastrofer på 1,798 miljarder euro (dvs. 0,6 % av Österrikes BNI) och uppfyllde därför inte villkoren för en större katastrof. Eftersom den stora katastrofen i Tyskland berodde på ett och samma väderfenomen, godkändes Österrikes ansökan i enlighet med förordningens grannlandsbestämmelse. Kommissionen beslutade den 3 oktober 2013 att föreslå ett ekonomiskt bistånd på 21,662 miljoner euro för Österrike. Det finansiella bidraget från fonden betalades ut den 14 februari 2014. 3) Tjeckien: Kommissionen mottog ansökan den 8 augusti 2013, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 2 juni 2013. Skyfallsartade regn ledde till de värsta översvämningarna på 50 år, inte minst i floderna Berounkas, Vltavas och Labes avrinningsområden, som särskilt påverkade regionerna Södra Böhmen, Plzeň, Mellersta Böhmen, Hradec Králové, Liberec, Ústí och staden Prag, eller cirka 54 % av Tjeckiens territorium. Över en tredjedel av Tjeckiens befolkning berördes. 15 personer dog och 23 000 fick evakueras. Översvämningarna skadade eller förstörde särskilt transportinfrastruktur (järnvägar, vägar och broar etc.), telekommunikationsnät, vattenförsörjnings- och avloppssystem samt el- och gasnät. Över 7 000 privatbostäder skadades. Hälso- och sjukvård och sociala tjänster, företag samt jord- och skogsbrukssektorn led också stora skador. De sammanlagda direkta skadorna uppskattades till 637,131 miljoner euro. Detta belopp motsvarade 73 % av tröskelvärdet på 871,618 miljoner euro (dvs. 0,6 % av Tjeckiens BNI) och uppfyllde därför inte villkoren för en större katastrof. Men precis som i fallet med Österrike hade översvämningarna i Tjeckien samma meteorologiska ursprung som katastrofen i Tyskland. Ansökan grundades således på den så kallade grannlandsbestämmelsen. Kommissionen beslutade den 3 oktober 2013 att föreslå ett ekonomiskt bistånd på 15,928 miljoner euro för Tjeckien. Efter det att motsvarande ändringsbudget hade antagits av rådet och Europaparlamentet och genomförandeavtalet mellan kommissionen och Tjeckien hade ingåtts, betalades bidraget från solidaritetsfonden ut den 19 mars 2014. 7
4) Ungern: Den extrema flodvågen på Donau och dess bifloder uppströms i Tyskland och Österrike nådde Ungern den 4 juni och lämnade landet den 14 juni 2013. Det värst drabbade området var begränsat till centrala Ungern i och runt Budapest, där skador orsakades på infrastruktur, särskilt inom transportsektorn, vattenförsörjnings- och avloppssystem, hälso- och sjukvård, utbildning, telekommunikation, bostäder och företag. Cirka 2 500 hektar jordbruksmark stod under vatten, vilket ledde till skördeförluster. Mer omfattande skador kunde dock undvikas tack vare mycket intensiva krisinsatser. Kommissionen mottog Ungerns ansökan den 13 augusti 2013, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 4 juni 2013. Ungern uppskattade det totala värdet på de direkta skadorna till 27,951 miljoner euro. Detta belopp utgjorde mindre än 5 % av tröskelvärdet för större katastrofer på 569,258 miljoner euro för bistånd ur solidaritetsfonden (dvs. 0,6 % av Ungerns BNI), och katastrofen uppfyllde därför inte på långt när villkoren för en större katastrof. Det så kallade grannlandskriteriet kunde inte tillämpas eftersom ingen av Ungerns grannar drabbades av en större katastrof på grund av översvämningarna. Ansökan lämnades därför in enligt kriterierna för så kallade ovanligt allvarliga regionala katastrofer. Kommissionen kom i sin bedömning dock till den slutsatsen att Ungerns ansökan inte uppfyllde de undantagskriterier för regionala katastrofer som fastställs i förordningen eftersom den inte innehöll några bevis på allvarliga och bestående återverkningar på levnadsvillkoren för befolkningen och den ekonomiska stabiliteten i den drabbade regionen. Den 3 oktober 2013 beslutade kommissionen således att avslå ansökan eftersom den inte kunde anses uppfylla villkoren för en ovanligt allvarlig katastrof i den mening som avses i förordningen. De ungerska myndigheterna underrättades om detta. Översvämningar och jordskred på Madeira (Portugal) Den 4 och 5 november 2012 orsakade ovanligt kraftigt regn i delar av den portugisiska autonoma regionen Madeira jordskred och översvämningar som ledde till skador på offentlig infrastruktur, privat egendom och jordbruk. Följaktligen lämnade Portugal in en ansökan om ekonomiskt bistånd från solidaritetsfonden som inkom till kommissionen den 14 januari 2013, dvs. inom tidsfristen på tio veckor. Portugal rapporterade sammanlagda direkta skador på 25,7 miljoner euro, vilket motsvarade endast 2,5 % av tröskelvärdet för större katastrofer på 987,376 miljoner euro (dvs. 0,6 % av BNI). Ansökan lämnades därför in enligt kriterierna för så kallade ovanligt allvarliga regionala katastrofer. Med tanke på katastrofens begränsade inverkan på Madeiras befolkning och ekonomiska stabilitet och trots Madeiras ställning som yttersta randområde, bedömde kommissionen att ansökan inte uppfyllde undantagskriterierna för regionala katastrofer enligt förordningen. Den 22 april 2013 beslutade kommissionen att avslå ansökan eftersom katastrofen inte kunde anses vara ovanligt allvarlig i den mening som avses i förordningen. De portugisiska myndigheterna underrättades om detta. När ett finansiellt bidrag från fonden tas i anspråk ska hela beloppet användas inom 12 månader från den dag då kommissionen betalade ut det. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen. 8
4. FINANSIERING Under 2013 beviljade bugetmyndigheten finansiella bidrag ur fonden i sju fall som gällde ansökningar som hade lämnats in 2012 och 2013. Motsvarande preliminära förslag till ändringsbudget nr 5 för 2013 för ansökningar som mottagits 2013 från Slovenien, Österrike och Kroatien (översvämningar i oktober/november 2012) slutfördes den 11 september 2013 2. När bidragsbesluten hade antagits och genomförandeavtalen undertecknats, betalades stödet till Slovenien och Österrike ut den 19 november 2013. Stödet till Kroatien betalades ut den 15 januari 2014. Det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 9 för 2013 gällde översvämningskatastroferna i Tyskland, Österrike och Tjeckien i maj/juni 2013 och ansökan från Rumänien med anledning av torka och bränder under 2012 3. 150 miljoner euro i betalningsbemyndiganden (av totalt 400,5 miljoner euro) gjordes inte tillgängliga förrän 2014. Betalningarna för samtliga fyra fall gjordes efter överföringen av budgetanslagen till 2014. Finansiella bidrag från solidaritetsfonden budget godkänd under 2013 Mottagarstat Katastrof Kategori Belopp (i euro) Slovenien Översvämningar 2012 Större katastrof 14 081 355 Österrike Översvämningar 2012 Grannland 240 000 Kroatien Översvämningar 2012 Grannland 286 587 Tyskland Översvämningar 2013 Större katastrof 360 453 575 Österrike Översvämningar 2013 Grannland 21 661 550 Tjeckien Översvämningar 2013 Grannland 15 928 275 Rumänien Torka och bränder under 2012 Större katastrof 2 475 689 TOTALT 415 127 031 5. UPPFÖLJNING Under 2013 gjorde kommissionen uppföljningsbesök i tre mottagarländer i syfte att diskutera de genomförandesystem som inrättats och besvara specifika frågor från de myndigheter som ansvarar för genomförandet: i Lorca (Spanien) den 5 februari 2013 gällande det finansiella bidraget på 21,071 miljoner euro, som mottogs till följd av den jordbävning som drabbade staden Lorca den 11 maj 2011. 2 3 Ändringsbudget (ÄB) nr 5 för 2013 gäller utnyttjande av EU:s solidaritetsfond till ett belopp på 14 607 942 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden med anledning av en översvämningskatastrof som drabbade Slovenien, Kroatien och Österrike under hösten 2012 (EUT L 327, 6.12.2013). Ändringsbudget (ÄB) nr 9 för 2013 gäller utnyttjande av EU:s solidaritetsfond till ett belopp på 400,5 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och 250 miljoner euro i betalningsbemyndiganden, föreslagen av kommissionen den 3 oktober 2013 (COM(2013) 691), ändrad av rådet den 30 oktober 2013 och antagen av Europaparlamentet den 20 november 2013 (EUT L 49, 19.2.2014). 9
i Genua (Italien) den 23 april 2013 gällande det finansiella bidraget på 18,062 miljoner euro, som mottogs till följd av översvämningarna i Ligurien och Toscana 2011. i Bologna (Italien) den 5 juni 2013 med anledning av det finansiella bidraget på 670,192 miljoner euro, som mottogs till följd av de förödande jordbävningar som drabbade Emilia-Romagna, Lombardiet och Venetien den 20 maj 2012. Samtliga tre besök gav rimliga garantier för att de behöriga myndigheterna skötte genomförandet och kontrollerna på ett öppet och korrekt sätt och i enlighet med bestämmelserna i förordningen och de respektive bidragsbesluten och genomförandeavtalen. När slutrapporterna mottagits kommer kommissionen att göra ytterligare analyser och vid behov vidta lämpliga åtgärder. 6. AVSLUTADE ÄRENDEN Enligt artikel 8.2 i förordningen ska mottagarstaten, senast sex månader efter utgången av ettårsperioden räknat från dagen för utbetalning av det finansiella bidraget, överlämna en rapport över bidragets användning (nedan kallad genomföranderapport) med en motivering av utgifterna (nedan kallad giltighetsförklaring). När detta förfarande är avslutat ska kommissionen avsluta utbetalningen av bistånd från fonden. Följaktligen avslutades under 2013 följande fyra ärenden: 1) Tyskland, stormen Kyrill 2007: Det finansiella bidraget från fonden uppgick till 166,91 miljoner euro. Tyskland lade den 9 juli 2009 fram sin genomföranderapport inklusive 15 giltighetsförklaringar upprättade av de tyska delstater som drabbades av stormen. I samband med kommissionens revisionsarbete krävdes ytterligare information från de tyska myndigheterna, vilken tillhandahölls i maj 2012. Tyskland förklarade att ett belopp på 9 778,59 euro senare täcktes av en tredje part. I förordningen föreskrivs det att belopp som täcks av en tredje part måste återbetalas till kommissionen. Detta belopp betalades tillbaka till kommissionen i april 2013 och ärendet avslutades i maj 2013. 2) Frankrike, stormen Klaus 2009: Det finansiella bidraget från fonden uppgick till 109,38 miljoner euro. Genomföranderapporten från Frankrike mottogs den 31 augusti 2011. Enligt en intern revision av de franska myndigheterna uppgick de deklarerade icke stödberättigande utgifterna till 1,105 miljoner euro. Detta belopp korrigerades senare till 1,066 miljoner euro. Dessutom visade kommissionens bedömning att ytterligare uppgifter angående giltighetsförklaringen måste begäras från Frankrike. I augusti 2013 inledde kommissionens generaldirektorat för budget ett förfarande för avräkning av beloppet på 1,066 miljoner euro mot en utbetalning till Frankrike från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Frankrike hade inte några invändningar och avräkningen genomfördes den 21 augusti 2013. Ärendet avslutades. 3) Grekland, översvämningen av floden Evros 2006: Det finansiella bidraget från fonden uppgick till 9,31 miljoner euro. Genomföranderapporten från Grekland inkom till kommissionen i juli 2009. Ytterligare information från Grekland måste begäras i april 2010 och juni 2012. Grekland sände sina 10
slutliga svar i april 2013, vilket gjorde det möjligt att lösa alla öppna frågor som rörde giltighetsförklaringen. Ärendet avslutades i november 2013. 4) Italien, jordbävningen i Abruzzerna 2009: Det finansiella bidraget uppgick till 493,77 miljoner euro. Genomföranderapporten mottogs av kommissionen i januari 2011. Italien rapporterade stödberättigande utgifter på 919,98 miljoner euro, vilket översteg bidraget från solidaritetsfonden med 426,12 miljoner euro. Med tanke på storleken på det finansiella bidraget granskades detta ärende av kommissionen och underkastades också en effektivitetsrevision som genomfördes av Europeiska revisionsrätten. Slutrapporten för Europeiska revisionsrättens effektivitetsrevision offentliggjordes i februari 2013 (särskild rapport nr 24/2012). Kommissionens slutliga revisionsrapport skickades till Italien i maj 2013. Till följd av kommissionens revision upptäcktes icke stödberättigande utgifter. Italien kunde lagligen undanta de oriktiga utgifterna från de deklarerade utgifterna och fortfarande motivera en tillräcklig mängd korrekta utgifter för att täcka alla finansiella bidrag från solidaritetsfonden. Således hade de resultat som framkommit inga ekonomiska konsekvenser för EU:s budget, och ingen återbetalning av EU-medel var nödvändig. Ärendet avslutades den 27 november 2013. Under 2013 mottog kommissionen också nio nya genomföranderapporter i ärenden som rörde översvämningar under 2010: från Slovakien, Polen, Tjeckien, Ungern, Kroatien, Rumänien och Slovenien. Kroatien och Tjeckien lämnade in sina rapporter för katastrofer som inträffade under våren och hösten 2010. Dessutom mottog kommissionen en rapport från Italien som rörde översvämningarna i Venetien 2011. Vid slutet av den period som täcks av denna årsrapport pågick fortfarande behandlingen av dessa genomföranderapporter. 7. FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 2012/2002 OM INRÄTTANDE AV EUROPEISKA UNIONENS SOLIDARITETSFOND SAMT SLUTSATSER Liksom under tidigare år avsåg endast en liten del av de mottagna stödansökningarna större katastrofer (två av totalt åtta fall), medan alla de övriga sex ansökningarna gällde ovanligt allvarliga regionala katastrofer eller grundade sig på undantagsbestämmelsen om grannländer. Liksom under tidigare år visade det sig vara besvärligt och tidskrävande att bedöma huruvida ansökningar gällande regionala katastrofer uppfyllde undantagskriterierna i förordningen. På det hela taget bekräftade genomförandet av solidaritetsfonden under 2013, liksom erfarenheterna från tidigare år, kommissionens ståndpunkt att man genom att anpassa ett begränsat antal bestämmelser i förordningen skulle kunna förbättra fondens arbetssätt, i synnerhet förmågan att handla snabbt, utan att fondens syfte och karaktär ändras och utan att frågor om finansiering och tillåten utgiftsvolym berörs. På grundval av sitt meddelande från 2011 om framtiden för Europeiska unionens solidaritetsfond 4 lade kommissionen därför i mitten av 2013 fram ett lagstiftningsförslag om ändring av förordningen 5. I förslaget ingick särskilt vissa delar vars målsättning var att se till att åtgärder inom fonden kan vidtas snabbare och att göra det enklare att tillämpa fonden, med hjälp av tydligare kriterier för vem som kan utnyttja fonden, förenkla de befintliga reglerna så att stödet kan betalas ut snabbare än tidigare, införa möjligheten till förskottsbetalningar, tydligare fastställa 4 5 KOM(2011) 613 slutlig. COM(2013) 522. 11
vem och vad som kommer att vara stödberättigat, särskilt när det gäller regionala katastrofer, och fokusera på katastrofförebyggande åtgärder och riskhanteringsstrategier för medlemsstaterna, inklusive ett fullständigt genomförande av relevant unionslagstiftning om förebyggande och hantering av katastrofrisker och användning av tillgängliga unionsmedel för relevanta investeringar. Behandlingen av förslaget inleddes i Europaparlamentet i slutet av november och i rådet i december under det litauiska ordförandeskapet. Förhandlingarna slutfördes under det grekiska ordförandeskapet 2014. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond trädde i kraft den 28 juni 2014. Resultaten kommer att presenteras i årsrapporten för 2014. 12