4 nr 2009 årgång 102 LEDARE UTREDNINGEN OM TRAFIKVERK BÖR ÅTERTA SITT BETÄNKANDE Sommar VI ÖNSKAR ALLA EN SKÖN SFBFs KONGRESS sid. 4-15 IFSMAs 35:e GENERALFÖRSAMLING NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 1
LEDARE. Utredningen om ett Trafikverk bör återta sitt betänkande SFBF har via SACO fått ett slutbetänkande från Trafikverksutredningen (SOU 2009:31) som har kartlagt och analyserat vissa verksamheter och funktioner hos myndigheter inom transportsektorn, däribland Sjöfartsverket. Alltså det som återstår och som ej överfördes till den nya Transportstyrelsen. Vidare var det utredningens uppgifter att föreslå lösningar, organisatoriska eller andra, som krävs för att bäst uppnå riksdagens och regeringens mål för den svenska transportpolitiken. Det är utredningens uppfattning att de samlade argumenten och förutsättningarna bäst förverkligas i en samlad trafikslagsövergripande myndighet, ett Trafikverk för sjö, luft, väg och järnväg. Alltså ytterligare ett förslag som medför att sjöfartsfrågor hamnar längre och längre ner och bort från de politiska beslutsfattarna. Viljan från regeringens sida att bibehålla en konkurrenskraftig handelsflotta är ju högst märklig. I ett budskap från infrastrukturministern Åsa Torstensson meddelades till redarna att något införande av tonnageskatt inte var aktuellt under innevarande mandatperiod, men inte heller vid ett återval under nästa period, trots att riksdagen har beslutat om detta. Detta har naturligtvis gjort att redarna nu ser sig om efter andra alternativ under andra flaggor inom EU, för att nå denna konkurrensneutralitet. Vi har heller inte sett mycket av att Sverige, fram till den 30 juni på Tjeckiens mandat, är EU:s ordförandeland i sjöfartsfrågor. Från och med 1 juli tar Sverige över hela ordförandeskapet. Jag hoppas verkligen att sjöfartsfrågorna kommer att märkas, då sjöfarten ur vår synpunkt är ytterst väsentlig för hela EU och därför också för Sverige. Att utredningen om ett Trafikverk anser att sjöfarten har låg prioritet, framkommer också av utredningens syn på sjöfartsfrågorna där det framgår att: Utredningen anser principiellt att sjöfartsstödet inte kan motiveras av transportpolitiska skäl. Så länge stödet är sanktionerat av och tillämpas inom EU, är det emellertid svårt att ensidigt ta bort stödet utan att riskera utflaggning. Utredningen menar att något egentligt motiv för ett statligt åtagande när det gäller en svensk handelsflotta saknas i traditionell mening. Stödet motiveras i stället av att det finns andra EU-länder som stödjer denna näring och utan motsvarande stöd till den nationella sjöfarten skulle utflaggningen öka. Ingenting nämns om varför EU tilllåter och t o m förordar detta system. Så sent som i januari i år la kommissionen fram ytterligare ett sjöfartspolitiskt program som svenska EU-nämnden ställde sig bakom, och likaså gjorde Kristdemokraterna inom Alliansen det. Där framhöll man klart och tydligt vikten av ett bibehållande av nationella handelsflottor inom EU och den kompetens som näringen besitter. Sjöfartsfrågorna Christer Lindvall, VD, SFBF. och de speciellt riktade åtgärderna för att bibehålla konkurrenskraftiga handelsflottor och en hög kompetens inom näringen berörs över huvudtaget ej i utredningens avsnitt om EU:s transportpolitik. Om sjöfartsnäringen redan har försvunnit och bortdömts i utredningen, där man förutsätter att alla frågor grundligt har belysts, vad kommer den då att ha för framtid i detta nya föreslagna Trafikverk? EU och Sverige behöver en svensk handelsflotta. Utredningen har också föreslagit att färjeverksamheten inom Vägverket skall konkurrensutsättas, vilket enligt vår mening inte skulle leda till några effektivitetsvinster. Detta har vi kunnat konstatera inom andra delar där landstingstrafik har ersatts av privata företag. Det har bland annat lett till oönskade effekter som har drabbat sjösäkerheten vilket nu är föremål för utredning inom Transportstyrelsen. Vi ser det dessutom som ytterst viktigt att det finns reparationsvarv för att kunna säkerställa driften inom rimliga kostnadsramar. Vi tycker att utredningen skall återta sitt betänkande och återkomma när alla frågor är belysta och förslagen bygger på sakliga fakta utan att något är dolt. Christer Lindvall VD SFBF (Se även artikel sid. 19) 2 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
sid 4-15 SFBFs KONGRESS Den 21-22 april höll SFBF kongress. Den inleddes på Folkets Hus i Stockholm och fortsatte ombord Viking Cinderella. Kongressen beslutade bland annat om att fortsätta diskussionerna med Sjöbefälsförbundet om ett samgående. INNEHÅLL. OMSLAGSBILD: Barra de Tijuca, Rio de Janeiro, där IFSMAs 35:e generalförsamling avhölls. FOTO: MARIE HALVDANSON sid 16-18 IFSMAs 35: e GENERALFÖRSAMLING Den 6-7 maj höll IFSMA sin 35:e generalförsamling - denna gång förlagd till Barra de Tijuca, Rio de Janeiro. Generalförsamlingen antog sex resolutioner: Enclosed spaces, E-navigation, Regular revisions of STCW, IMO Voting Procedures och Martime Resource Management. sid 19 SJÖFARTEN I MINORITET I NYTT TRAFIKVERK De fyra trafikslagen behöver samarbeta mer och det gör de bäst i en ny myndighet Trafikverket. Det menar författaren till den trafikutredning som överlämnades till regeringen första april. Sjöfarten får dock en försvinnande liten representation i det nya verket....dessutom: Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Torm och Wallenius installerar trådlöst bredband ombord sid 26-27, Sjöbefäls båtkänsla undersöks sid 27, Inträdesanmälan sid 28 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08-106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 300:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739-861649, ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 3
SFBFs KONGRESS 2009. FORTSATTA DISKUSSIONER OM Christer Lindvall, VD, SFBF, på sin sista kongress. SAMGÅENDE MED SBF Den 21-22 april höll SFBF kongress. Den inleddes på Folkets Hus i Stockholm och fortsatte ombord Viking Cinderella. Jörgen Lorén, befälhavare Stena Line, omvaldes som ordförande i föreningen. SFBFs ordförande Jörgen Lorén inledde kongressen och pekade på vikten av att förtroendevalda och ombudsmän är ute och träffar medlemmarna. - Vi får aldrig glömma det. Många uppe i hierarkin har gjort det. Första gäst i talarstolen var SACOs ordförande Anna Ekström. Hon tog upp den ekonomiska krisen. - Jag är rätt säker på att krisen kommer att bi långvarig och är glad för att finansdepartementet håller i pengarna, sa hon. Men nu går folk med i facket. A- kassan har tre gånger så stor rekrytering som vanligt just nu. Men vi måste hitta ett sätt att rekrytera även i goda tider. Jag vill att ett medlemskap i SFBF ska vara bra att ha på CV:t och att fackliga kurser ska ge plus. Siv Gustavsson, departementsråd från Näringsdepartementet påminde om att Sverige har ordförandeskapet i EU nästa år, men smygstartat i och med att man redan tagit över sjöfartsfrågorna från Tjeckien. - Vi har en kommission på utgående, men först ska den presentera EUs framtida transportpolitik, sa hon. Men vad gör Sverige? - Sjöfartsverket har tillsatt en expertgrupp för rekrytering. Forskning och utveckling inom sjöfarten ska stärkas. Och vi har lagt en Havsproposition som bland annat innebär att Sverige ska ha en kvalitetssjöfart, att det är angeläget med svensk sjöfart och att det ska vara fokus på hela sjöfartsklustret. - Dialogen med sektorns alla aktörer är viktig och vi har ett gemensamt ansvar att ta kontakt med varandra. Så hör av er, när ni tycker att ni vill, avslutade Siv Gustavsson. Håkan Friberg, VD i Sveriges Redareförening höll sig också till lågkonjunkturen i sitt tal. - Industriproduktionen minskar och laster och fartyg läggs upp. Det sker över hela världen, sa Friberg. Tanksidan har hållit länge, men även där märks krisen nu. Och vi har ännu inte nått botten, det kommer fler tråkigheter under sommaren. Men krisen ger även möjligheter för nya saker: samgåenden, nya företagskonstruktioner och nya rederier. Men förutsättningen för detta är en långsiktig och konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Den maritima strategin som EU-kommissionen lagt fram är viktigt. Den täcker allt. Vi har tillsammans med SFBF i ett brev till regeringen meddelat att vi uppskattar att de ställer sig bakom strategin. - Men jag är något pessimistisk inför framtiden. Vi har ett högt kostnadsläge och det är inte självklart att redarna kommer att jobba under svensk flagg. Hans Sande, direktör, Norsk Sjøoffisersforbund, Fritz Ganzhorn, sektionschef, Søfartens Ledere, Danmark och Tomas Abrahamson, vice ordförande SEKO framförde hälsningar till kongressen från sina förbund. Sjöbefälsförbundets VD, Christer Themnér tog upp diskussionerna om samgående mellan förbunden. - Vi har gjort försök tidigare, men inte kommit fram, berättade han. Vi hade en motion om samgående som antogs med acklamation på vår kongress för ett år sedan. Så vi har ett starkt mandat att arbeta för detta, men vi har en del svårigheter att komma över. Båda organisationerna är över 100 år gamla och har skapat egna kulturer, och vi har ett centralorganisationsproblem. Vi måste ta det steg för steg och inte hasta iväg. Men diskussionerna förs i mycket positiv anda. Skulle det inte gå, får detta inte sluta i ovänskap - det måste sluta i stärkt samarbete. Frågan om samgåendet var en av huvudpunkterna på kongressens dagordning. - Vi har en öppenhjärtlig diskussion 4 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
SFBFs KONGRESS 2009. med Sjöbefälsförbundet, sa Jörgen Lorén. Vi går igenom allt punkt för punkt. Men den nya styrelsen behöver mandat från kongressen att fortsätta diskussionen. Flera av kongressledamöterna tyckte att arbetet med sammanslagningen går för långsamt. Men Lorén menade att det inte är självklart att hasta i väg. Personalen måste också känna sig delaktiga. Per Ringhagen, tidigare orförande i föreningen, tyckte att det nu är positiva signaler - det har det inte varit tidigare. - Andan är bra. Jag önskar att ni får arbeta i lugn oh ro, för jag tror att det kan bli en bra lösning med ett helt nytt förbund. Kongressen beslutade enhälligt att styrelsen ska fortsätta arbeta för ett samgående mellan Sverige Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet för att bilda ett nytt förbund. Under punkten utbildning diskuterades svårigheterna för eleverna att få praktikplaser över huvudtaget och dessutom bra platser. Malin Sånnell, elevrepresentant från Sjöfartshögskolan i Kalmar, berättade att de flesta är nöjda med sin praktik. - Men en elev berättade att han inte kom upp på bryggan en enda gång under sin praktiktid. Jörgen Lorén menade att alla i branschen har ett stort ansvar för detta. - Elever som har dålig praktik, ska höra av sig till oss, sa Lorén. Christer Lindvall avslutade kongressen med orden: -Det har varit en fantastisk kongress. Ni ska vara stolta över er förening. Och Jörgen Lorén: - Jag ser fram emot de kommande fyra åren. Förhoppningsvis ses vi på en extrakongress som ska besluta om ett nytt förbund. Marie Halvdanson Fritz Ganzhorn, sektionschef, Søfartens Ledere, Danmark. Hans Ronnerstam, förhandlre/rådgivare Almega, hoppades att skärgårdsavtalen skulle fixas utan medlare i år. Christer Themnér, VD Sjöbefälsförbundet. Siv Gustavsson, departementsråd, Näringsdepartementet och Anna Ekström, ordförnde SACO. Håkan Friberg, VD Sveriges Redareförening och Tomas Abrahamsson, vice förbundsordförande SEKO. Fredrik Almlöv, översinspektör Transportstyrelsen, presenterade den nya myndigheten. Hans Sande, direktör Norsk Sjøoffisersforbund. FOTO: MARIE HALVDANSON Läs hela Christer Lindvalls tal till kongressen på sid. 14-15. Kongressen antog också ett målsättningsprogram (se www.sfbf.se), yttrade sig över motionerna, beslutade om stadgeändringar och avgiftshöjningar och valde en ny styrelse. Allt presenteras på de följande sidorna. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 5
SFBFs KONGRESS 2009. MOTIONER Motion nr 1: PENSIONER Jag vill att ni tar upp detta som en motion på kongressen. Teckna avtal med samtliga små rederier så att dom betalar in till våra pensioner. Benny Wiknander Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 1: Motionen föranleder ingen åtgärd pga att pensionskravet redan finns inskrivet i avtal och medlemmarna erhåller sina rättigheter. Eventuella krav på inbetalningar ligger hos Alecta och medlemmarna uppmanas att följa upp inbetalningarna och meddela föreningen om brister upptäcks. Motion nr 2: VILLKORA BEHÖRIGHET, FÖRÄNDRA ITPK-SKÄRGÅRD BAKGRUND: Åldersstrukturen inom befälskåren ihop med den låga tillväxten av kvalificerat utbildade befäl utgör ett problem inom hela sjöfarten. Den svenska inre farten, som är kraftigt säsongsvarierad vad gäller behovet av personal, utgör givetvis inget undantag. Starka krafter finns dock i omlopp för att lösa detta med olika mindre kvalificerade utbildningar (något som vi starkt ogillar). Samtidigt har ett problem uppstått för ett accelererande antal äldre kolleger. Vi talar om våra PENSIONÄRER, antingen ålders- (65+) eller ITPKsjö-pensionärer (60-65). Många av dessa tidigare kolleger har inget emot att hjälpa till på sina gamla arbetsplatser några veckor under den ljusa delen av året då behovet är som störst. Det finns även en kategori befäl som varit engagerade i olika veteranbåtsprojekt under sin aktiva seglationstid och nu på ålderns kvist vill ägna några veckor varje år åt detta. PRO- BLEMET är att våra kolleger inte lyckas segla ihop den stipulerade tiden (365 dagar de senaste fem åren) och följaktligen dras deras behörighetsbevis in. Vi kan inte nog från klubben understryka hur mycket bättre det känns att bli avlöst av en gammal rutinerad f d kollega en semestervecka, än att få ombord en okänd yngling med tveksam utbildningsbakgrund, såväl teoretisk som praktisk. FÖRSLAG: Vi föreslår att kongressen ger föreningen i uppdrag att tillsammans med tillsynsmyndigheten försöka utarbeta ett nationellt system där pensionärer har möjlighet att behålla någon typ av behörighetsbevis, trots ett begränsat årligt intjänande av arbetsdagar. Olika lösningar bör kunna finnas genom att till exempel villkora behörigheten till ett eller flera specifika fartyg, en särskild arbetsgivare eller ett särskilt geografiskt område. Kanske skall vi också acceptera tätare hälsokontroller (flyget gör så). Vi förstår också att vissa förändringar kan bli nödvändiga inom ITPK-skärgård och ber därför kongressen att även ge förening sitt stöd i att förhandla om detta. För klubben Stockholms Skärgård Hans Anderson Mikael Stein Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 2: Styrelsen stödjer motionärerna och kommer att arbeta med frågorna. MOTIONER Motion nr 3: SJÖBEFÄLSPLANEN Som vi vet, så känner de flesta kollegor som närmar sig de sextio sig slitna. De som tjänstgör t ex i en vecka, och är uppe varje natt, vet hur det känns och de frågar sig om de kan orka hänga med till 65. Lotsarna t ex, som även de tillhör SACO, har 60 år som pensionsålder. Åldrandet är ju som bekant individuellt. Hemställer att kongressen verkar för att pensionsåldern sänks till 60 år med full pension, 65 procent. Vid en eventuell förhandling, ett oåterkalleligt krav på säkring av nuvarande sjöbefälspensionsplanen och det får under inga förhållanden göras några eftergifter i den. Vi i Scandlinesklubben är övertygade att medlemmarna i hela handelsflottan är beredda att gå ut i strejk för att få behålla åtminstone den nuvarande pensionsplanen. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 3: Styrelsen delar motionärens uppfattning att vi skall bibehålla den nuvarande ITP-sjöplanen. Däremot ser styrelsen stora svårigheter att sänka pensionsåldern till 60 med full pension, 65 procent. Motion nr 4: SAMGÅENDE MED SBF Vi i Scandlines anser att det är på tiden att båda styrelserna sätter sig ner och snackar sig samman i en låst byggnad samt att de ej kommer ut förrän det kommer en vit rök från skorstenen. Vi sitter alla i samma båt och speciellt nu i dessa tider är det viktigt att vi står starka mot redaren. Det är även en massa andra fördelar med en sammanslagning, t ex administrativa, ekonomiska mm. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 4: Styrelsen hänvisar till föregående kongress då mandat gavs att föra diskussioner med SBF, vilket inte ledde till något resultat då. Nya diskussioner har dock inletts under hösten 2008 och styrelsen hänvisar till det pågående arbetet. Motion nr 5: BILDANDE AV FÄRJESEKTION Vi i Scandlinesklubbens styrelse anser att utrikessektionen bör delas upp i en sektion för ledamöter och suppleanter tillhörande färjerederier och en sektion där de valda ombuden tillhör övriga rederier med fartyg i utrikes trafik. Motivet för detta är att respektive sektioner då bättre kan verka för sina särintressen. Medlemmarna i färjorna prioriterar i regel helt andra frågor än vad kollegorna som seglar ute i andra rederier gör. Vi hemställer härmed att kongressen verkar för bildandet av två nya utrikessektioner. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 5: Styrelsen föreslår kongressen att motionen avslås, då såväl färje- som utsjöfart finns väl representerade i föreningens styrelse och med tanke på det låga medlemsantalet finns det idag ingen anledning att dela upp medlemmarna i ytterligare sektioner. 6 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
MOTIONER Motion nr 6: TRAFIKSEPARERING I SKAGEN Många medlemmar i föreningen har säkerligen någon gång passerat Skagen i varierande trafiktäthet. En del medlemmar seglar i dessa farvatten oftare och får i och med det multipla erfarenheter av vad det kan innebära i form av olika navigatoriska problem. Fiskebåtar är frekvent förekommande och kan ibland förekomma i stort antal. Det händer att dessa beter sig irrationellt och orsakar närsituationer. Innan passagen av Skagen förbereder man sig mentalt på att en del båtar ibland agerar på oberäkneligt sätt. Graden av stress varierar naturligtvis från person till person - för en del blir den övermäktig; vilket bidrar till underliga ageranden i området. Under den varmare delen av året tillkommer dessutom i hög grad fritidsbåtar och speciellt segelbåtar nattetid eller i nedsatt sikt kan dessa vara rejält svåra att upptäcka genom radarobservationer. Att passera Skagen kan i vissa situationer höja pulsen ordentligt och jag förundras över att inte fler sjöolyckor sker i detta område. Säkerligen har många medlemmar i vår förening, skiftande och liknande erfarenheter som jag gällande genomseglingen av farvattnet. Det tyngre tonnaget agerar för det mesta väl, men ibland blir jag förundrad över ageranden såsom att köra in i närsituationer, små passageavstånd och regelvidriga kursändringar. Sedan AIS-systemet kom har säkerheten kunnat ökas rejält, i och med att en enkel namnidentifiering nu kan ske via detta. God hjälp fås också ofta av i AIS-systemet inlagd destination, och funk tionen COG som i jämförelse med ett ARPA-plott snabbt pekar på en kursändring. Dock händer det relativt ofta att trafiksituationen är rena rama vilda västern med fiskebåtar, fritidsbåtar och handelsjöfart som ibland agerar på regelvidriga och omdömeslösa sätt. Ofta finner man sig seglande både väst och ostvart med möten på båda sidor, samt med relativt små passageavstånd som lämnar lite utrymme för eventuella undanmanövrar! Självklart kan man välja att gå norr om området, men i praktiken seglar ju de flesta så ekonomiskt och tidsbesparande som möjligt. Jag menar att det går att förbättra säkerheten betydligt genom en trafikseparering i området; kanske liknade den rondell vi har vid Falsterbo. Enligt Helcom (webbsida: http://www.helcom.fi/) passerade mellan juli-oktober 2005, 13 600 fartyg området. För hela året anges siffror på mellan 50-55 tusen fartyg. Alltså har vi vid Skagen ett av världens mest trafikerade områden, varav många är stora tankbåtar på väg in och ut ur Östersjön. Linjen syd om Skagen och Vinga klassas dessutom som PSSA område av International Maritime Organization; nedan följer definitionen gällande detta, saxat från IMO:s webbsida: Particularly Sensitive Sea Area (PSSA) is an area that needs special protection through action by IMO because of its significance for recognized ecological or socio-economic or scientific reasons and which may be vulnerable to damage by international maritime activities. The criteria for the identification of particularly sensitive sea areas and the criteria for the designation of special areas are not mutually exclusive. In many cases a Particularly Sensitive Sea Area may be identified within a Special Area and vice versa. Från Svensk Sjöfartstidnings nyhetsbrev kom i dagarna (dec -08) denna nyhet som beskriver hur känsligt danskarna ser området runt just Skagen. Danska oljebekämpningsfartyg till Skagen SST-RINGKØBING. Två danska oljebekämpningsfartyg kommer att flyttas från Köpenhamn till Frederikshavn för att tillföra mer SFBFs KONGRESS 2009. MOTIONER kapacitet till högriskområdet kring Skagen. De aktuella fartygen är Gunnar Thorson och Mette Miljø som fram tills nu har varit stationerade vid den marina flottbasen i Köpenhamn. I framtiden kommer fartygen att vara permanent baserade i Frederikshavn. Området kring Skagen anses som ett högriskområde på grund av flera oljeolyckor som inträffat vid bunkringar. Ålbæk Bugt används vid fartyg-till-fartyg operationer där stora tankfartyg lastas med olja från Östersjöområdet. I framtiden kommer Öresundsområdet att täckas av två fartyg av MHV 900-klass som flyttas från Frederikshavn och Ålborg till Köpenhamn och Helsingør. (Från SST nyhetsbrev 081212) Jag vill att kongressen/sfbf verkar för att en trafikseparering snarast implementeras vid Skagen. Joakim Carlsson Seglar idag som 2:e Styrman i DFDS Tor Line AB, Tor Selandia Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 6: Styrelsen delar motionärens uppfattning och föreningen skall verka för en trafikseparering. Motion nr 7: KORTARE ARBETSTID Pga ledaren i Nautisk Tidskrift nr 5 2004, Varför skall sjöfolk ha en längre arbetstid än landanställda av VD Christer Lindvall, har arbetstiden blivit flitigt diskuterad av medlemmarna i Scandlines färjor. Införandet av vilotidslagen ökade för Sveriges del den lagstadgade maximala arbetstiden från 69 (56+13) timmar/vecka till 91 timmar/vecka och från 8 timmarsdagar till 13/14 timmarsdagar och att årsarbetstiden inte får överstiga 52 veckor x 48 timmar/vecka = 2 496 årstimmar. Med dygnsramen på 13/14 timmar innebär det att en sjöman kan arbeta i 192 (nästan 6,5 månader) dagar med 13 timmars arbetstid. En jämförelse med vad som gäller för landanställda med treskift (36 timmar/vecka) vilket är vanligt till sjöss, blir grundarbetstiden 52 veckor x 36 timmar = 1 872, avgår semester 25 dagar x 8 timmar = -200, avgår lätthelgdagar 11 dagar x 8 timmar = -88, summa: 1 589 timmar. Sjömannen kan alltså år 2004 i enlighet med svensk arbetslagstiftning arbeta, vilket också sker, 707 timmar (4,6 månader) mer per år än en skiftgående iland. Ökningen av arbetstiden, arbetsbelastningar och neddragningar av bemanningarna har medfört både olycks- och hälsorisker pga vilotidslagens införande. Vi hade också innan ett högt arbetstidsuttag jämfört med land. Våra medlemmar anser att denna fråga har en prioritet av högsta nivå, att få ner arbetstiden till vad som gäller för landanställda i Sverige, därför anser vi det som mycket viktigt att föreningen arbetar på detta. Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att årsarbetstiden sänks till att motsvara vad som gäller för landanställda i Sverige, för att därigenom få bättre avlösningssystem. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 7: Föreningen arbetar för att vilotidsreglerna skall ändras, såväl internationellt som nationellt i lagar och konventioner. Kollektivavtal som innehåller arbetstidsbestämmelser reglerar redan arbetstiderna. Styrelsen hänvisar också till beslut vid föregående kongress. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 7
SFBFs KONGRESS 2009. MOTIONER MOTIONER Motion nr 8: SAMMA ANTAL SEMESTERDAGAR FÖR ALLA BEFÄLSKATEGORIER Idag har överstyrman 27 semesterdagar per år, och efter 40 år 29 dagar, styrman har 27 dagar, efter 40 år 28 dagar. 1:e fartygsingenjör har 27 semesterdagar per år, och efter 40 år 29 dagar, övrigt maskinbefäl har 27 dagar, efter 40 år 28 dagar. Intendenturbefäl har 27 dagar, efter 40 år 28 dagar, och är de icke arbetstidsreglerade är antalet semesterdagar 30 i stället för 28. Våra medlemmar upplever det nuvarande systemet som en stor orättvisa. Naturligtvis skall man ha samma antal semesterdagar när man har fyllt 40 år. Alla befälskategorierna sitter ju i samma båt och jobbar i regel för samma redare. På sikt får man arbeta också för att försöka utjämna även skeppare- och chieflönerna, förslagsvis med extra lönehöjningar för dessa. Vi i Scandlinesklubben yrkar på att kongressen verkar för att antalet semesterdagar blir samma för alla kategorier efter 40 år, vid första anställning som befäl 27 dagar och efter 40 år, 30 dagar. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt följande över motion nr 8: Kongressen diskuterade frågan och överlämnade den till höstens avtalskonferens. Motion nr 9: KONTANTUTTAG AV VEDERLAG OCH ÖVERTID Vi i Scandlines anser att det är sjömännen själv som skall avgöra om och när han vill få ut innestående vederlag och övertid kontant. Den anställde i land kan generellt, oberoende om han är privat-, kommunalt-, landstings- eller statligt anställd, själv avgöra om och när han vill ta ledigt (inom vissa ramar) eller få ut en del eller allt av sitt innestående saldo kontant. Därför anser vi att 5 Mom 3, 8 Mom 3:2 och 3 Mom 3 i intendenturbefäl- och styrmansavtalen skall ändras (storsjö- och passageraravtalen). Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att föreningen utverkar omskrivning av ovanstående paragrafer i kollektivavtalen. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 9: Styrelsen hänvisar till beslut vid föregående kongress att detta strider mot nuvarande policy och vidhåller att vederlag skall tas ut i ledighet för att skapa arbetstillfällen och upprätthålla avlösningssystem och att nuvarande avtal skall gälla. Detta anser styrelsen som särskilt viktigt med det nuvarande arbetsmarknadsläget. Motion nr 10: YTTERLIGARE ÅRSTILLÄGG I LÖNETRAIFFERNA Yrkar på att det införs 22-års- och 25-årstillägg i lönetarifferna. Minska samtidigt antalet fartygsgrupper förslagsvis till hälften, 4 stycken: <9 999 dwt, 10 000 49 999 dwt, 50 000 99 999 dwt samt över 100 000 dwt, eller skrota dem direkt. Detta motiveras med att man fortfarande efter 18-årstillägg vill ha något mer att se fram emot, förutom de vanliga löneökningarna. Härmed yrkas på att kongressen verkar för att lönetariffer med 22- års- och 25-årstillägg införs i lönetarifferna. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 10: Styrelsen föreslår kongressen att motionen avslås. Motion nr 11: FRI LÄKARVÅRD OCH FRI MEDICIN Under lång tid har praxis varit att i samband med sjukdom och att redarskydd sjuklön utgår, även fri läkarvård och fri medicin erhållits under denna tid. Detta förhållande har ej avspeglats i våra avtal. Sjömanslagen ger bara täckning för läkarvård och medicin i upp till 42 dagar eller, om det gäller annat land än där man är bosatt, upp till 84 dagar. I Scandlines läggs ersättningen för fri läkarvård och fri medicin som egenavgift på lönen som sedan beskattas, sålunda är den ej fri som det skall vara enligt sjömanslagen. Hemställer att text införes i avtalen som täcker fri läkarvård och fri medicin under tid redarskyddad sjuklön utgår. SFBF-klubben Scandlines HÖJD MEDLEMSAVGIFT FRÅN 2010 Kongressen beslutade att höja medlemsavgiften till föreningen för aktiva medlemmar från 320 kronor per månad till 340 kronor per månad från 2010, samt från 340 kronor per månad till 360 kronor per månad från 2012. Avgiften för passiva medlemmar höjs från 270 kronor per år till 300 kronor per år 2010, och från 300 kronor per år till 320 kronor per år 2012. 8 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
MOTIONER Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 11: Motionären föreslår att i avtalen införs en text som täcker fri läkarvård och fri medicin under tid som redarskyddad lön utgår. Motionären anför vidare att förmånen ej är fri då den läggs på individens lön och sedan beskattas. Styrelsens uppfattning är att förmånen är fri i så mån att arbetsgivaren bekostar förmånen fullt ut. Mot bakgrund av att man från politikerhåll vill försämra sjömäns rättigheter på den sociala sidan föreslår styrelsen att kongressen tillstyrker att föreningen verkar för att införa fri läkarvård och fri medicin i enlighet med motionärens förslag. Motion nr 12: LÖNESKILLNADER Samtliga löner i storsjöavtalets lönetariffer ligger 2:e styrman/överstyrman betydligt under 2:e fartygsingenjör/1:e fartygsingenjör, t ex torrlastfartyg, 160000 dwt och 18 års-tillägg: för 2:e styrman, 23 824 kr + examenstillägg sjökapten 1 156 kr, tot: 24 980 kr/mån och 2:e fartygsingenjör 24 481 kr + examenstillägg sjöingenjör 1 156 kr, tot: 25 637 kr/mån, skillnad: 657 kronor. För överstyrman, 26 811 kr + examenstillägg sjökapten 1 156 kr, tot: 27 967 kr/mån och 1:e fartygsingenjör, 28 263 kr + examenstillägg sjöingenjör 1 156 kr, tot: 29 419 kr/mån, skillnad: 1 452 kronor. Påpekas att det för fartygsingenjörerna dessutom brukar påföras en massa tillägg, t ex Tillägg till ensamt maskinbefäl 999 kr/mån, Tillägg för vakttjänst utan biträde 719 kr/mån, Carrier tillägg 795 kr/mån. Att tänka på för överstyrmans del, förutom när han är arbetsledare för däcksgänget, är när det skall skrivas under på papper, t.ex. mönstringar och anställningsavtal, skälla på folk, ansvara för lossning/lastning samt att köra båt, då är man som överstyrman departementschef och det senaste, förutom alla nya arbetsuppgifter som har kommit honom till del de senaste åren, är att han nu också i dom flesta rederier har blivit SSO, Ship Security Officer, med ännu ett nytt an svarsområde, med många nya viktiga arbetsuppgifter. Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att i nästa avtalsrörelse arbeta för att 2:e styrmans lön skall vara densamma som 2:e fartygsingenjörs samt att överstyrmanslönen skall ligga minst 1 000 kronor över 1:e fartygsingenjörens. SFBF-klubben Scandlines Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över motion nr 12: Styrelsen anser att det skall vara lika lön för lika befattningar enligt motionärens förslag. Däremot föreslår styrelsen att kongressen avstyrker extra påslag till överstyrman, speciellt med tanke på de pågående diskussionerna om samgående. Anders Patriksson, befälhavare Tarbit Shipping. SFBFs KONGRESS 2009. Hans Ådén och Kjell Andersson, båda befälhavare Stockholms Sjötrafik. Jan-Olov Olsson, befälhavare Wallenius Marine och Stig Donnerland, intendent Stena Line. FOTO: MARIE HALVDANSON NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 9 >
SFBFs KONGRESS 2009. FOTO: MARIE HALVDANSON Nils Dewár, överstyrman Scandlines. Johan Juhlin, befälhavare Broströms. Stadgar för SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING Tomi Gustafsson, befälhavare Stena Line. STADGEÄNDRINGAR Bengt Cremonese f d befälhavare Stena Line och f d ordförande i SFBF. Tidigare lydelse: 5 MEDLEMSKAP Mom.2. Aktiva medlemmar Envar inom föreningens verksamhetsområde anställd person i aktiv tjänst äger inträda i föreningen som aktiv medlem genom att erlägga minst en månadsavgift. Styrelsen eller den styrelsen utser härtill må, när särskilda skäl föreligger, vägra medlemskap. Inträde godkännes av därtill utsedd tjänsteman. I tveksamma fall, eller då fråga är om återinträde i föreningen, skall dock avgörandet hänskjutas till styrelsen. Aktiv medlem är i normalfallet medlem i Akadmikernas Erkända Arbetslöshetskassa. 10 KONGRESSEN Mom. 3. Kongressledamöter och suppleanter väljs för en tid av fyra år. Vid valet får röstning endast ske på kandidater som tillhör samma sektion som den röstande. Val sker genom att en kandidatlista per sektion upprättas på det allmänna medlemsmöte som hålls på våren året före kongressens ordinarie sammanträde eller enskilda nomineringar som tillställts föreningens kontor senast den 31 maj samma år. Sedan samtliga kandidatlistor inkommit till föreningens kontor skall med ledning av listorna upprättas en valsedel för varje sektion med samtliga på listorna angivna namn. Valsedeln, vari anges hur många ledamöter och suppleanter som skall väljas, utsänds genom verkställande direktörens försorg till sektionens medlemmar. Har valsedeln tillställts medlemmen som bilaga till föreningens tidskrift skall det anses som valsedel blivit vederbörligen utsänd. På valsedel skall den röstande med ett kryss i en ruta framför respektive namn markera de kandidater, som den röstande önskar välja, dock högst så många till antalet som valet avser. Valsedeln skall läggas i ett innerkuvert. Innerkuvertet skall härefter läggas i ett ytterkuvert, där den röstande på därför avsedd plats skall ange sektionstillhörighet och namnunderskrift, och valsedeln skall vara kontoret tillhanda senast den 15 december. Sammanräkning av rösterna skall snarast möjligt utföras av verkställande direktören. Vid sammanräkningen skall föreningens tre revisorer närvara som vittnen. Kongressen beslutade om följande ändringar: 5 MEDLEMSKAP Mom.2. Aktiva medlemmar Aktiv medlem har möjlighet att vara med i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa. 10 KONGRESSEN Val av kongressombud sker med slutna valsedlar. Valsedel skall vara försedd med avskiljbar namnsedel. Den röstande skall på namnsedeln ange namn, födelsenummer, sektionstillhörighet samt underteckna namnsedeln. Val kan också komma att förrättas elektroniskt på ett sätt som styrelsen beslutar med hänsyn tagen till valsekretessen. Sammanräkning av rösterna skall snarast möjligt utföras av föreningens tre revisorer på uppdrag av verkställande direktören. 10 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
SFBFs KONGRESS 2009. FOTO: MARIE HALVDANSON SFBFs STYRELSE 2009-2013 SFBFs styrelse har följande laguppställning: Fr v Christer Lindvall, VD SFBF, ordinarie ledamot, Tomi Gustafsson, befälhavare Stena Line, 2:e suppleant, Mikael Johansson, restaurangservicechef Stena Line, 2:e suppleant, Jörgen Lorén, befälhavare Stena Line, ordinarie ledamot, ordförande i SFBF, Birgitta Carlsson, fartygsadministratör Stena Line, ordinarie ledamot, vice ordförande i SFBF, Hans Åden, befälhavare Stockholms Sjötrafik, ordinarie ledamot, vice ordförande i SFBF, Erling Borg, befälhavare Färjerederiet Vägverket, 1:e suppleant, Nils Dewár, överstyrman Scandlines, ordinarie ledamot, Daniel Andersson, överstyrman Scandlines, 2:e suppleant. Mellersta raden fr v: Johan Juhlin, befälhavare Broströms, 1:e suppleant, Torsten Johansson, befälhavare Styrsöbolaget, 1:e suppleant. Främre raden fr v: Stig Karlsson, befälhavare Färjerederiet Vägverket, ordinarie ledamot, vice ordförande i SFBF, Margareta Hallenborg, styrman, 1:e suppleant, Yvonne Nordström, hotelpurser Tallink Silja, 1:e suppleant. Håkan Mannbrink, befälhavare Stockholms Sjötrafik, 2:e suppleant saknas på den här bilden, men finns med på bilden längst ner till höger på sidan. Bengt Cremonese, Jörgen Lorén och Nils Dewár. Margareta Hallenborg, styrman, dubbelt upp - live och på affisch. Jeffrey Hawkins, styrman Broströms och Torsten Axberg, överstyrman Broströms. Håkan Mannbrink och Kjell Andersson, båda befälhavare i Stockholms Sjötrafik. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 11
SFBFs KONGRESS 2009. JÖRGEN LORÉN OMVALD Kongressen valde Jörgen Lorén, befälhavare i Stena Jutlandica, som ordförande i SFBF för ytterligare en kongressperiod. - Jag tackar allra ödmjukast för förtroendet, sa Lorén. Vi har nu många utmaningar framför oss. som ordförande När Jörgen Lorén tillträdde som ordförande första gången 2005, frågade jag honom om vilka frågor han ansåg vara viktigast för föreningen att arbeta med. - Lönefrågor - speciellt skärgård och vägfärjor, utbildning, skolorna, sjösäkerhet, nordiskt samarbete och samgående med SBF, svarade han då. Följdfrågorna idag blir: Hur har det gått? Och vilka frågor anser du vara viktiga att arbeta med nu? - Det är stort sett samma frågor, säger Jörgen. Lönefrågor har vi arbetat mycket med. Vi har inte nått ända fram till ett gemensamt skärgårdsavtal - men vi är en bit på väg. Och vi har ett stort engagemang i SACO-S genom vår klubbordförande i Vägfärjorna Stig Karlsson, som lägger ner ett fantastiskt arbete för att stötta befälhavarna i Vägverkets färjor. - När det gäller utbildning har vi ytterligare engagerat oss genom att medverka i institutionsråden på sjöfartshögskolarna, och på så sätt försöka påverka. Vi har även utvidgat samarbetet med elevrepresentanterna och eleverna. - Sjösäkerheten arbetar vi med hela tiden - både nationellt och internationellt. Jag har själv engagerat mig i det Jörgen Lorén, befähavare i Stena Jutlandica, tog sjökaptensexamen i Göteborg 1983 och har tjänstgjort i ett flertal olika fartygstyper, inklusive segelfartyg. FOTO: MARIE HALVDANSON praktiska sjösäkerhetsarbetet. - Diskussionerna om ett samgående med Sjöbefälsförbundet kom igång i höstas, genom ett antal förberedande kansliöverläggningar. Vi har även planerat in ett gemensamt styrelsemöte i september. Att vara ordförande i SFBF - är det som du tänkte att det skulle vara, när du blev vald första gången? - Periodvis är det mycket mer jobb, än vad jag trodde. Men det är utvecklande och stimulerande. - SFBFs personal är min stora akilleshäl. Jag har inte tillräckligt med tid för att stötta och coacha alla anställda. - Men jag lovar att det ska bli bättre. Marie Halvdanson 12 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
SFBFs KONGRESS 2009. FOTO: MARIE HALVDANSON Erling Borg, befälhavare Färjeredkeriet Vägverket, Torsten Johansson, befälhavare Styrsöbolaget. Thommy Kembring, befälhavare Stena Line. Mikael Johansson, restaurangservicechef, Stena Line. Erik Lindeblad, 2:e styrman Stena Line. Kongressens ordförande Thorleif Rubin, f d befälhavare Stockholms Sjötrafik. Per Ringhagen, f d befälhavare Gorthon, f d orförande i SFBF. Kongressens sekreterare Agneta Häll, sekreterare SFBF. Yvonne Nordström, hotelpurser Tallink Silja. Jonas Pettersson, befälhavare Stena Line. Jan-Eric Alcén, överstyrman Stena Line. Malin Sånnell, SFBFs elevrepresentant Sjöfartshögskolan i Kalmar. Jimmy Franzén, befälhavare Jönköpings kommun. Christer Lindvall, VD SFBF. Daniel Andersson, överstyrman Scandlines. Stig Karlsson, befälhavare Färjerederiet Vägverket. Birgitta Carlsson, fartygsadm. Stena och Margareta Hallenborg, styrman. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 13
SFBFs KONGRESS 2009. CHRISTER LINDVALLS tal till kongressen Ärade gäster, kongressledamöter och SFBFs personal. Jag vill också passa på att hälsa er välkomna. Fyra år har gått fort och mycket har hänt. Vi har firat SFBFs hundraårsjubileum med pompa och ståt. Vi har gått från en högkonjuktur pga av ökade transporter i framför allt Kina och fjärran Östern och till en lågkonjuktur, som tillsammans med andra faktorer fortfarande visar på en befälsbrist av aldrig skådat slag. Beräkningar gjorda på begäran av de internationella redareorganisationerna i höstas, alltså med finanskrisen framför ögonen talar om en brist idag på 34.000 befäl och 2012 beräknas den uppgå till närmare de tredubbla. Även om den pga av krisen inte får full genomslagskraft och vi räknar med hälften, så talar vi ändå i storleksordningen 40.000 50.000 befäl då framförallt maskinbefäl. Det finns dock tecken på att botten i den finansiella krisen kommer att uppnås under året, men att det tar över två år innan den återhämtat sig. Vi hoppas naturligtvis att våra redare klarar den downperioden. Vissa rederier är naturligtvis mer utsatta än andra. Befälsbristen har naturligtvis medfört att vi har tillsammans med andra SACOförbund haft en mycket låg arbetslöshet som naturligtvis har avspeglat sig i medlemsavgiften till AEA. En ytterligare sänkning med 50:-/månad beräknas ske i sommar. EU har lagt fram ett nytt sjöfartspolitiskt program som skall värna om europeisk sjöfart och fartyg under europaflaggor och att man skall bibehålla sjöfartskompetensen genom förbättrad rekrytering, bättre villkor för att locka ungdomar till näringen samt för att kunna bibehålla de som finns ombord idag. EU-nämnden i Sverige har ställt upp på förslaget vilket känns bra nu när Sverige är stand in för Tjeckien när det gäller ordförandeskapet för sjöfartsfrågor. I övrigt är vi bekymrade över svensk sjöfartspolitik. Vad händer med tonnageskatten som riksdagen har begärt och som allianspartierna utlovade innan valet? Samtidigt får vi signaler från Finansdepartementet att intresset för sjöfartsfrågorna är minimalt och att sjötransporterna mycket väl kan utföras av andra länders fartyg. Kristdemokraterna har å andra sidan gått ut med ett sjöfartspolitiskt program som i princip stödjer EU. Näringsdepartementet har tillsatt en grupp där vi ingår som skall se över rekryteringen. Samtidigt vill man försämra sjukförmånerna för de ombordanställda. Redarnas negativa attityder till de ombordanställda vilket har accelererat under senare år och diskussioner om försämrade pensionsvillkor underlättar ju inte. Det är inte lätt att förmedla dessa bilder till ungdomar som vill söka sig till yrket. Vi för nu diskussioner med Sjöbefälsförbundet om ett framtida nytt gemensamt förbund. Förbundsstyrelserna kommer att träffas efter sommaren för vidare diskussioner. Visst grundmaterial för detta har redan tagits fram, men vi vill att den nya styrelsen skall få ta del av detta. Vi hoppas naturligtvis att SRF och SARF också slår sig in på liknande tankegångar, då det blir svårare och svårare för oss att se rågången mellan dem och vilka frågor som ligger hos vem. Detta speciellt idag, när vi för en gemensam dialog i frågor av gemensamt intresse. Då blir vi också starka, det har vi visat tidigare. Vi lever nu i en situation där vi har ett treårsavtal med SARF, vars nivå ändå inledningsvis fick flykten till de högre lönerna i Norge att minska något. Men med den svenska kronans fall urholkades dock den uppgörelsen snabbt. När det gäller ALMEGA och skärgårdstrafiken blev det en kortare uppgörelse. Målsättningen var dock att utjämna löneskillnaderna mellan ostoch västkust. Detta blir naturligtvis ännu viktigare i samband med framtida upphandlingar. Vi har naturligtvis tappat medlemmar på svenska avtal i takt med att antalet kontraktanställd filippinsk personal (KAP) har ökat. Dessa är dock också medlemmar och uppgår idag till ca 250 stycken. Vi har dock kunnat kompensera oss på detta bortfall genom inflaggningarna av de tidigare finskflaggade passagerarfärjorna Cinderella, Birka Paradise, Rosella, Viking XPRS och Roslagen där man mangrant anslutit sig till föreningen. Vår verksamhet på Sjöfartshögskolorna har också burit frukt genom ett utökat antal studerandemedlemmar. Våra finanser är goda även om vi också naturligvis drabbats av finanskrisen, genom minskade värden av våra tillgångar. 14 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
SFBFs KONGRESS 2009. Förlusten har dock varit begränsade, då vi har tillgångarna i relativt säkra papper och fastigheter. Vi har också ett antal andra viktiga frågor som idag sysselsätter oss och det är det internationella arbetet, som blir mer och mer viktigt på alla plan. Det är på den arenan som beslut fattas och Sverige får snällt följa de besked i olika former som kommer utifrån. För att kunna påverka besluten i vår riktning är det därför viktigt att vi finns där besluten fattas, då både myndigheter och redarnas företrädare är där, såsom i EU, IMO och ILO. Detta sker genom vårt deltagande i Nordisk Fartygsbefälskongress (NFBK), Europeiska och Internationella Transportarbetarefederationen (ETF och ITF) och den internationella befälhavareorganisationen IFSMA. Viktiga frågor som diskuteras i dessa fora idag är den nyligen antagna ILO MaritimeLabour Convention 2006 när den kommer att ratificeras och därmed träda i kraft och hur den kommer att implementeras. Det intressanta här är att den kommer att utgöra den fjärde hörnstenen för övergripande bestämmelser för konstruktion, sociala förhållanden, arbetsmiljö, utbildning och drift av fartyg tillsammans med SOLAS, MARPOL och STCW-konventionerna. Den kommer också att utsättas för Port State Control. Samtidigt pågår en revision av STCWkonventionen som beräknas vara klar nästa år. De berör nya krav på utbildning men också arbets- och vilotidsbestämme för vaktgående personal. En annan del rör bemanningsbestämmelserna där vi haft viss framgång när det gäller fartyg med endast befälhavare och en styrman ombord. Denna typ av fartyg har varit överrepresenterade när det gäller olyckor som orsakats av att vakthavande befäl somnat på vakten. Här måste jag tacka de svenska myndigheterna för stödet i denna fråga. Andra viktiga frågor är problemen med livbåtar och annat livräddningmaterial. Ett tilltagande problem är den ökande kriminaliseringen genom tuffare lagstiftning vid miljöbrott, och behandlingen av sjöfolk i samband med sjöolyckor. Som exempel kan jag nämna behandlingen av befälhavarna på MT Erika, MT Prestige, MS Coral Sea and Hebei Spirit, när de knappast hade kunnat göra något åt sin situation och heller inte medverkat till att olyckan inträffade. Nu har även en situation uppstått efter fartygsbesök i en turkcypriotisk hamn, riskerar befälhavarna att bli arresterade om de vid ett annat tillfälle flera år senare kommer till den grekcypriotiska delen, vare sig det är privat eller på ett fartyg. Det som verkligen bekymrar oss är hur man behandlar sjöfolk efter det att ISPS-koden trädde i kraft, med alla inspektioner och svårigheter att få komma iland vid hamnbesök. Det har dock skett en förändring i USA, sedan Coast Guard nyligen gick ut med information om att man skall behandla fartygsbesättningarna bättre. Dock kvarstår problemet i EU-fart med stora svårigheter att få gå iland, vilket synes märkligt pga grundfördraget om den fria rörligheten för personer. Här, liksom när det gäller arbetstidsdirektivet för alla andra, är sjöfolket naturligtvis undantagna. Sedan undrar man hur man skall kunna förbättra rekryteringen till yrket. Jag förstår att redarna önskar dra ut så mycket arbetstid som möjligt från sin anställda med dessa specialbestämmelser, då de ombordanställda i många fall ses som en förbrukningsvara. Vad jag däremot inte begriper är hur myndigheterna inom nästan alla 167 medlemsländerna i IMO kan medverka till dessa särbestämmelser för sjöfolk. Jag tycker att det verkar vara diskriminering av en yrkesgrupp. I Sverige har vi ju i alla fall avtalade avlösningssystem. Ett stort problem under många år har varit piracy and armed robbery i Malackasundet och i Nigeria samt på vissa platser i Latinamerika. Under senare åren har en tilltagande piratverksamhet skett i kustområdena utanför Somalia nästan 4000 km långa kust. Detta trots konvojsystem och militära stridskrafter i området. Här vill jag passa på att framföra ett tack till IMOs generalseketerare Amiral Mitropoulus för hans intensiva arbete med att påverka FNs Säkerhetsråd att agera till skydd för sjöfolket, vilket de sedermera gjorde. Slutligen. Jag hoppas att alla dessa åtgärder tillsammans med tidigare beslut skall leda till en förbättrad sjösäkerhetskultur och nya attityder till sjösäkerhetsfrågor inom sjöfartsnäringen. Detta hoppas jag i sin tur skall leda till den efterfrågade - Quality Shipping eller den goda sjöfarten. Eftersom detta blir min sista kongress som verkställande direktör i Sveriges Fartygsbefälsförening vill jag också passa på tillfället att få tacka Er förtroendevalda och den fantastiska personal som jag har haft förmånen att få arbeta tillsammans med genom åren - ingen nämd och ingen glömd - för allt det stöd, som jag känt och allt det arbete ni har lagt ner för vår förening. Själv har jag känt en glädje att få jobba med frågor som står mig nära, och som jag hoppas kommer att och har medverkat till en bättre situation för oss alla och våra kollegor. Det har i alla fall varit min drivkraft och min avsikt. Tack skall ni ha och lycka till i framtiden. Christer Lindvall, VD, SFBF NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 15
IFSMA. IFSMAs 35:e AGA i Rio de Janeiro Vy över Rio de Janeiro, bilden tagen från första platån upp till Sockertoppen. Den 6-7 maj höll International Federation of Shipmasters Associations - IFSMA sin 35:e generalförsamling - denna gång förlagd till Barra de Tijuca, Rio de Janeiro. Värdar var det brasilianska förbundet SINDMAR - Sindicato Nacional dos Officiais da Marinha Mercante. Christer Lindvall, IFSMAs president. IFSMAs generalsekreterare Rodger MacDonald. SINDMARs president, kapten Severino Almeida Filho uttryckte att han kände sig ärad av att hälsa alla välkomna till sitt land. Amiral Murillo Barsosa önskade generalförsamlingen ett meningsfullt möte med många bra beslut. - Ert arbete är mycket viktigt, sa han. IFSMAs president Christer Lindvall, tog i sitt öppningstal bland annat upp befälsbristen. - Enligt den årliga bemanningsrapporten som Drewry Shipping Consultants i samarbete med PAL publicerade i oktober 2008, så kan det redan i år saknas 34 000 sjöbefäl i världen - en siffra som nästan kan tredubblas under de kommande fyra åren. De varnar också, som en följd av detta, för risken att anställda kan bli befordrade till befattningar där de saknar kompetens. Lindvall kom även in på IMOs arbete, och ville i sammanget uttrycka sin tacksamhet till IMOs generalsekreterare Efthimios Mitropoulus, för det arbete han lagt ned på att övertyga FNs säkerhetsråd om att sjömän och fiskare behöver assistans för att skydda transporterna längs den Somaliska kusten. - De allra viktigaste frågorna i IMO idag, är revideringen av STCWkonventionen och diskussionerna om trötthet och bemanning. Den reviderade konventionen kommer att antas på STCW-konferensen i Manila i juni 2010. Det betyder att den kan träda i kraft tidigast den 1 juli 2011. IFSMA har idag över 11 000 medlemmar från 60 länder. - Vi blir allt oftare kontaktade och rådfrågade från både myndigheter och organsiationer som t ex SF/ICS, ITF, BIMCO, IACS, Intertanko, Intercargo coh International Parceltankers, berättade Lindvall. David Patraiko från Nautical Institute i London talade om Ship/Shore Coastal Relations. - Det bygger på god kommunikation och god respekt, sa Patraiko. IFSMA och Nautical Institute har en ledande roll i att arbeta för detta. Under punkten IFSMAs framtid, väcktes frågan om det är nödvändigt att den som leder IFSMA, är befälhavare. Frågan diskuterades livligt och till slut enades man om att den som representerar IFSMA i IMO etc måste vara befälhavare. Andra experter kan medverka som rådgivare. En annan diskussionspunkt var frågan om att ha vapen ombord som skydd mot piratangrepp etc. Man beslutade att behålla den nuvarande policyn, där man inte ska ha vapen ombord, men noggrannt följa utvecklingen. Martin Hernqvist från Swedish Club berättade om konceptet Maritime Resource Management, som innebär att man breddar begreppet Bridge Resource 16 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
IFSMA. Alvaro Jose de Almeida Junior, president i den brasilianska befälhavareorganisationen CCMM - Centro de Capitaes da Marinha Mercante, IFSMAs generalsekreterare Rodger MacDonald, SINDMARs president Severino Almeida Filho och IFSMAs president Christer Lindvall. Management till gälla hela rederiet. Alltså nautiker, maskinbefäl och hela rederiorganisationen i land. IFSMAs 35:e generalförsamling avslutades med att kapten Peter Turner från kanadensiska CMMC inbjöd 2011 års generalförsamling till Halifax. Nästa år är generalföramlingen förlagd till Manila. Alla resolutioner antagna av IFSMA AGA 35 på nästa sida. Text & Foto: Marie Halvdanson Ett besök på det supermoderna Simulation Center CSA stod på programmet. Martin Hernqvist, Swedish Club. Amiral Murillo Barsosa. Kapten David Patraiko, Nautical Institute. > NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 17
IFSMA. RESOLUTIONER ANTAGNA AV IFSMAs 35:e GENERALFÖRSAMLING I RIO DE JANEIRO IFSMA RES 1/2009 (AGA 35) ENCLOSED SPACES On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern the continuous trend of fatalities and injuries among seafarers in relationship with enclosed spaces. Moreover delegates noted with concern how the principle and the failure of the regulatory regime with respect to enclosed spaces at the international and national levels could criminalise Masters. IFSMA calls upon the relevant international and national bodies to take appropriate action to ensure mandatory carriage of remote O2 analysing equipment on all vessels above 500 gross tons. IFSMA further calls upon mandatory education and training in the use of remote O2 analysing equipment. IFSMA furthermore calls for the re-evaluation of all onboard safety equipment and safety procedures so they are fit for purpose and are compatible with use on board vessels. IFSMA RES 2/2009 (AGA 35) E-NAVIGATION On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted the effects and consequences of the further introduction of e-navigation into shipboard operations. IFSMA will continue to actively monitor and participate in discussions in order to ensure that e-navigation is going to positively assist the workload of the master and crew. Moreover, in this process IFSMA will emphasise the importance of defining the roles and responsibilities of all parties involved in e-navigation. IFSMA recommends that before the implementation of e-navigation, the STW Sub- Committee must review the syllabi for certificates of competency, adding new requirements and also identifying redundant subjects which must be amended, corrected or removed. IFSMA RES 3/2009 (AGA 35) REGULAR REVISIONS OF STCW On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted that the fast changes of technology are asking for a different approach to reviewing and amending the STCW Convention. IFSMA therefore urges the International Maritime Organisation (IMO) to change its present approach with regard to amending the STCW Convention by introducing any amendments only once within a five year period. IFSMA furthermore calls upon IMO to review as necessary the STCW Convention regularly every ten years. IFSMA RES 4/2009 (AGA 35) HOURS OF WORK AND REST On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern the discussion in the present STCW Revision that could lead to the introduction of a maximum period of ninety-six uninterrupted hours of work. IFSMA urges all IMO Member States to include in this discussion the well-established stipulation of hours of work and rest as mentioned in the STCW-Code, Chapter 8 and not to deviate from this stipulation. IFSMA RES 5/2009 (AGA 35) IMO VOTING PROCEDURES On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern the recent developments in IMO voting procedures. IFSMA urges the IMO to end the process of allowing the EU to block-vote with 27 votes without all 27 EU Member States being present at the meetings. IFSMA RES 6/2009 (AGA 35) MARITIME RESOURCE MANAGEMENT On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted that the introduction of a new resource management concept into the maritime industry could effectively contribute to the achievement of quality shipping. IFSMA calls upon the Member States of the International Maritime Organisation (IMO) to promote the establishment of a No-Blame Culture by introducing mandatory Maritime Resource Management Training in Part A of the STCW Code. 18 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
Sjöfarten - EN MINORITET I NYTT TRAFIKVERK SJÖFARTSPOLITIK. De fyra trafikslagen behöver samarbeta mer och det gör de bäst i en ny myndighet Trafikverket. Det menar författaren till den trafikutredning som överlämnades till regeringen första april. Sjöfarten får dock en försvinnande liten representation i det nya verket. Vägverket, Banverket och Sika läggs ner. Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Luftfartsverket lever vidare men med några uppgifter färre. Så blir det om regeringen väljer att följa förslagen i slutbetänkandet Effektiva transporter och samhällsbyggande en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg. Regeringen har beställt rapporten därför att den vill ha en bättre samordning mellan transportslagen för att underlätta planeringen av intermodala trafiklösningar. Att nöja sig med lösare kontakter mellan olika myndigheter eller inrätta ett mindre verk för det syftet, tror inte utredare Nils Gunnar Billinger på. - Under 20 års tid har vi försökt att åstadkomma ett transportövergripande planeringssystem med mindre myndigheter som exempelvis Transportrådet och Sika. Men de har varit för små för att klara av att samordna de starka transportmyndigheterna och det är tydligt att det behövs en större förändring för att vi ska lyckas. Trafikverket föreslås bli en av våra större myndigheter med över 6000 anställda. Kritiker varnar för att myndigheten kan bli för stark, men det ska motverkas genom att verket får en internavdelning för utvärdering av sin verksamhet plus att regeringskansliet förstärkas med 35 personer. - Man behöver ha en tydlig administration för att kunna styra en sådan här stor myndighet, säger Nils Gunnar Billinger. Majoriteten av medarbetarna i Trafikverket skulle bli personal från dagens Väg- och Banverk som alltså föreslås försvinna helt som självständiga myndigheter. Medan tusentals personer skulle arbeta med frågor som rör landtransporter inom den nya myndigheten föreslås sjö och luft inte få fler än fem till nio representanter vardera. Ett upplägg som oroar Sjöfartsverkets generaldirektör Jan-Olof Selén. - Det finns en viss risk att sjöfarten hamnar i skymundan i en sådan myndighet, säger han. Orsaken till sjöfartens låga representation är att Sjöfartsverket liksom Luftfartsverket föreslås bestå i nästan oförändrat skick. Ansvaret för isbrytning, bojar, lotsning med mera skulle kvarstå hos Sjöfartsverket och en av de få uppgifter för den handfull sjöfartskunniga som skulle ingå i Trafikverket vore att delta i den övergripande planeringen av transportkedjan. - Vi behöver kunskapen om sjöfartens långsiktiga infrastrukturplanering och intermodalitet, men måste också kunna vara en kompetent samtalspartner till hamnar och andra myndigheter. Ett tiotal personer tror vi räcker för den uppgiften, säger Nils Gunnar Billinger. Att utredaren inte löper linan ut och föreslår att även Sjö- och luftfartsverk läggs ner och införlivas i Trafikverket beror framför allt på att de har en annan organisation och finansiering än landtransporterna. Medan väg och järnväg finansieras med statliga medel betalar sjö- och luftfart sina verksamheter med farledsavgifter respektive start- och landningsavgifter. - Luftfartsverket är väldigt bolagslikt och det är ungefär det samma med Sjöfartsverket. Det är bättre om de kvarstår som de är, i alla fall i det här skedet. Dessutom ägs hamnarna av kommunerna, inte av staten, vilket gör att den verksamheten ändå hade blivit en förhandlingsfråga, säger Nils Gunnar Billinger. Även om Jan-Olof Selén har farhågor kring sjöfartens marginella roll i den nya myndigheten är han i grunden positiv till förslaget om ett närmare samarbete mellan transportslagen. - Att vi behöver samverka är uppenbart. Ta Göteborg, exempelvis. Där har vi jättefina farleder in till hamnarna medan det är väldigt trångt och besvärligt på land. Det är uppenbart att vi har gemensamma intressen som vi behöver lösa tillsammans med de andra transportslagen. Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 4/09 19
Sjöfartsavdelningen informerar 2/2009 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga jobbar på golvet. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon 011-19 12 73 eller e-post (sjofart@transportstyrelsen.se). Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida, där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter: www.transportstyrelsen.se Sjöfart: Olyckor och tillbud Sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN NYTT:s hemsida www.san-nytt.se Från tillbudsrapporteringssystemet Insjö Inom Insjö-systemet håller ett analysverktyg på att utvecklas som ska fungera som hjälpmedel vid sökningar. Genom enkla knapptryckningar ska man efter en sökning få datorn att visa hur de märkningar, som varje rapport är förknippad med, är fördelade. Märkningarna består bl.a. av vilka faktorer som har påverkat händelsen och vilka konsekvenser den fått. Det kommer också att finnas möjlighet att göra en enkel riskanalys med hjälp av en tillgänglig mall. Resultatet kommer att leda till en möjlighet att snabbt vid varje individuell sökning få en översiktsbild över alla påverkande faktorer. Resultatet visas grafiskt på ett enkelt och översiktligt sätt. Det innebär i praktiken att man i och med detta har gjort en analys på rimlig nivå. Se gärna mer om hur utvecklingsarbetet av analysverktyget fortskrider på Insjö:s hemsida, www.insjo.org. Insjö/SFu Förödande förväxling av reglage Då en fiskebåt inspekterades av en av Transportstyrelsens fartygsinspektörer skulle man kontrollera funktionen av snabbavstängningarna för bränslet till huvudmaskinen. Befälhavaren gick upp till bryggan för att stänga av dieseltillförseln men råkade blanda ihop avstängningen med utlösning av CO2. Inspektören, som stod kvar i maskinrummet, insåg som väl var att något var på tok då CO2-larmet ljöd och tog sig ut ur maskinrummet innan det uppstod någon fara i praktiken. Utredningsenheten vill gärna rikta uppmärksamheten på den här händelsen, eftersom det är direkt livsfarligt då CO2 tränger undan syret i utrymmet och därmed riskerar att kväva personer som är kvar. I efterhand har man kunnat konstatera att inspektionen gjordes tätt efter en fiskeresa, och man kan förutsätta att befälhavaren var trött efter flera dagars fiske. Forskning visar att en av riskerna med trötthet är att den påverkar personer utan att man behöver vara medveten om det. Den sänkta prestationsförmågan kan i sin tur leda till operativa risker. Man fungerar helt enkelt sämre. På större fartyg är det ett krav att CO2- utlösning kräver två handgrepp för att utlösas. Detta minskar risken för misstag, även om det inte utesluter att man tänker fel. SFu Bristande utkik gav böter En svensk färja grundstötte för en tid sedan då den var på väg in i skärgården. Utredningsenheten sammanställde en rapport om händelsen. Polis och åklagare har parallellt gjort 20 NAUTISK TIDSKRIFT 4/09