INNEHÅLL sid Ishockeyns organisation 3:1 Föreningskunskap Styrelse 3:3 Medlem 3:4 Lagkassa 3:6
3:1 ISHOCKEYNS ORGANISATION i SVERIGE Ishockeyn i Sverige är ett av de största specialidrottsförbunden och engagerar en stor del av svenska folket. Så här kan den beskrivas. Svenska Ishockeyförbundet (SIF) bildades 17 november 1922. Det finns ca 650 ishockeyföreningar och 2 600 lag. I Tre Kronors Hockeyskola finns det cirka 40 000 barn i åldrarna 4-10 år. Det finns ca 66 000 licensierade spelare och domare över 10 år - sammanlagt 106 000 aktiva. Dessa är fördelade enligt följande: Det finns ca 1 900 domare varav ca 40 är damer. Det finns 320 ishallar och 136 isbanor i landet. Ishockeyn spelas på följande nivåer: Elitserien, Hockeyallsvenskan, Div 1-5, Veteran, Dam, J20, J18, U16-10 samt flickserier. Inline hockey sorterar under SIF och det finns 2 100 licensierade spelare. 4 900 veteraner, 11100 seniorer, 45 500 juniorer, 3 600 damer Svenska Ishockeyförbundet, Besöksadress: Bolidenvägen 22, Box 5204, 121 16 Johanneshov Tel: 08-449 04 00, Fax: 08-91 00 35, E-post: info@swehockey.se, Hemsida: www.swehockey.se och www.coachescorner.nu
3:2 ISHOCKEYNS ORGANISATION i SVERIGE
3:3 Föreningskunskap 1 Hur bildas en förening? Meningen med att bilda en förening... Föreningen bildas genom att några personer med en gemensam föreningsidé beslutar att anta stadgar och utse en styrelse för föreningen....är att man härigenom på ett mycket enkelt och formlöst sätt har skapat en juridisk person, dvs ett rättssubjekt som själv kan: Äga saker, Vara medlem i andra organisationer, Ha skulder, Vara part i avtal (t.ex med postgirot om föreningens konton) eller uppträda som part inför domstolar och myndigheter. Vad innebär STADGAR? Föreningens styrelse Gemensamt för alla medlemmar är att när de antog föreningens stadgar, eller senare som ny medlem anslöt sig till stadgarna, så ingick de ett avtal att tillsammans verka för den föreningsidé som stadgarnas ändamålsparagraf ger uttryck för. I avtalet ligger också att medlemmarna är överens om att bedriva föreningens verksamhet i enlighet med de övriga paragrafer som stadgarna (avtalet) anger. För att den juridiska personen ska kunna fungera i förhållande till omvärlden krävs att den har en föreningsstyrelse. Till detta brukar också läggas att en förening ska uppträda under ett särskiljande namn. Den juridiska personen ansvarar själv med sina tillgångar för de skulder som föreningen kan ha, och kan - utan att vare sig medlemmar eller styrelse personligen behöver bli ekonomiskt ansvariga - gå i konkurs.
3:4 Föreningskunskap 2 Vilket ansvar har föreningens styrelse? Enskild styrelseledamots ansvar Föreningsstyrelsen har fått medlemmarnas förtroende att sköta föreningens verksamhet när årsmötet inte är samlat. I styrelsens åliggande ingår särskilt att tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas, att verkställa av årsmötet fattade beslut, att planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, att ansvara för och förvalta föreningens medel, att tillställa revisorerna räkenskaper m m samt att förbereda årsmöte. Det ankommer på varje styrelseledamot att utföra sitt uppdrag korrekt, lojalt och omsorgsfullt. Skulle styrelseledamot inte leva upp till detta finns risk för att denne kan bli personligen ansvarig för den skada som därigenom åsamkas föreningen. Vilka är medlemmar? Medlems rättigheter Föreningens medlemmar är de som var med vid bildandet av föreningen och de som senare kommer till som nya medlemmar under föreningens fortlevnad. Vanligt är att stadgarna reglerar medlemskapets start till när medlemsavgiften är betald. 1. Att vara medlem i en ideell idrottsförening är alltid frivilligt. Ingen kan tvinga dig och hindra eller utesluta dig kan styrelsen bara göra om man tror att du kommer att motarbeta föreningens intressen. 2. Som medlem får du delta i föreningens verksamhet på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. 3. Som medlem har du möjlighet att påverka innehållet i verksamheten enligt principen en medlem en röst! Din röst kan du använda på årsmöten och andra allmänna beslutsmöten. 4. Till årsmötet har du rätt att lämna in förslag till ändring i verksamheten via motioner.
3:5 Föreningskunskap 3 Medlems rättigheter forts. Majoritetsprincipen... 5. Du behöver inte vänta till officiella möten för att ha rätten att utöva ditt inflytande. Som medlem har du rätt att argumentera och försöka övertyga andra om förändringar som du vill åstadkomma i den vardagliga verksamheten. Alla beslut måste inte tas på ett årsmöte! Ta kontakt med styrelsen. 6. Får du inget gehör så finns möjligheten att tillsammans med tillräckligt stor antal andra medlemmar kalla till ett extra föreningsmöte. 7. Du har rätt till information om hur verksamheten styrs. Säkraste källan till den informationen är årsmötena. Du har rätt att fråga om allt. 8. Som medlem har du rätt till likabehandling som alla andra medlemmar. Detta gäller bland annat information och eventuellt ekonomiskt stöd....innebär att det är majoriteten av de röstberättigade medlemmarna som bestämmer över de gemensamma tillgångar som finns i föreningen och över den verksamhet som föreningen bedriver. Medlems skyldigheter Bara medlem kan bestämma 1. Du måste betala medlemsavgift och i vissa fall även en inträdelseavgift och aktivitetsavgifter om föreningen har sådana. 2. Du måste rätta dig efter fattade beslut (i alla fall föreningens antagna stadgar). 3. Du har inte skyldighet att utöver avgifterna bidra till föreningens ekonomi genom att till exempel sälja lotter. Men å andra sidan kan du då heller inte kräva att du och ditt lag ska få åka på kostsamma resor eller vara med på tävlingar utöver det ordinarie programmet. 4. Du måste vara medlem för att du ska få representera föreningen i tävlingssammanhang. Medlemskapet är i vissa idrotter kopplat till en licens. 5. Som medlem i en förening och utövare av en idrott måste du följa angivna regler och tävlingsbestämmelser för den idrotten. IEtt problem i många ideella föreningar är att ledare och föräldrar ofta är ICKE medlemmar men vill ändå besluta och styra. Det tål att fundera på hur man hanterar det i den egna föreningen. Ett annat problem är att barnen och ungdomarna ALLTID är medlemmar men de har sällan något demokratiskt forum. Även detta är viktigt att fundera på hur man hanterar det i den egna föreningen. Ett bra alternativ för att styra hur detta fungerar är att ha en fungerande valberedning så att lämpliga personer väljs in i styrelsen som ledare för föreningen. Gör årsmötet till en upplevelse, håll kvar gamla spelare och ledare via t.ex. Guldklubben.
3:6 Föreningskunskap 4 Om det går snett... RF:s Grundförsäkring Det är föreningen som enligt huvudregeln svarar med sina tillgångar för föreningens åtaganden. Styrelsen och medlemmarna går alltid fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts korrekt. I själva verket kan man säga att medlemmarna i princip alltid går fria från ansvar. Styrelsen och eventuella andra föreningsföreträdare kan ställas till ansvar eftersom det är till dessa personer som man har anförtrott uppdraget att sköta föreningens angelägenheter. Ansvaret kan förenklat indelas i tre områden: Skadeståndsansvar Straffrättsligt ansvar Personligt betalningsansvar Alla föreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) omfattas av Grundförsäkringen. Den innehåller fyra delar, som RF bedömt vara så viktiga att ingen förening kan vara utan dem: Ansvarsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring Rättsskyddsförsäkring Olycksfallsförsäkring för ledare och funktionärer Kompletteringsförsäkringen Genom kompletteringsförsäkringen kan byggnader och andra saker som till exempel idrottsmaterial, prissamlingar, kontorsmaterial och datorer försäkras på ett enkelt sätt. Om Lagkassor Lagkassor forts. Ett lag, en grupp eller en sektion är inga egna självständiga enheter, utan en del av föreningen. En del som ingår i den juridiska person som idrottsföreningen utgör. Lagkassan blir därför också en del av föreningens gemensamma kassa, på samma sätt som att laget är en del av föreningens verksamhet. Självfallet kan man ha särskilda postgirokonton för föreningens olika kassor, men likväl är det föreningens konton och föreningens pengar. Genom en god organisation och klara regler kan även beslutanderätt delegeras till underliggande enheter som sektioner, grupper och lag. Men, förhållandet att man råder över sin egen lagkassa, innebär inte att man som grupp äger dessa pengar. När det egna närliggande intresset blir viktigare än föreningens gemensamma intresse uppkommer slitningar och motsättningar, som inte kan lösas om de inblandade saknar kunskaper om hur föreningen är konstituerad. Dessvärre får vi idag fler och fler exempel på frågeställningar som avslöjar stora brister i de grundläggande kunskaper som behövs för att en förening ska kunna fungera.
3:7 Noteringar HEJ! DU VET VÄL ATT DU KAN LADDA NER DOM HÄR SIDORNA PÅ COACHES CORNER?