Romarriket Marcus Tullius Cicero Advokat Cicero ansågs vara en av Roms skickligaste talare. Med sluga personangrepp kunde han knäcka även den mest hårdhudade motståndare. GETTY IMAGES, GRANGER/POLFOTO & SHUTTERSTOCK 54 Världens Historia 7 2014
År 70 f.kr. sätter advokat Cicero sitt rykte på spel för att få en skrupelfri guvernör dömd. Mannen är skyldig på alla åtalspunkter men Cicero kan definitivt inte räkna med att gå segrande ur striden i Rom är domaren ofta mutad, juryn partisk och vittnena ljuger som borstbindare. Rom/70 f.kr. I 400 år har Rom varit en republik med fria val för stadens invånare. Trots det har en grupp adelsätter hittat vägar att manipulera folkförsamlingarna. Därigenom har adeln ett avgörande inflytande på det politiska systemet och rättsväsendet. Rom Världens Historia 7 2014 55 Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: cyt Red.sek: jn Romarnas rättsväsen var genomruttet
Romarriket AV THOMAS HEBSGAARD Trots att hotet om rättegång hänger tungt över den välbeställde romerske politikern Gaius Verres känner han sig fullständigt lugn när han reser hem till Rom år 70 f.kr. Under de senaste tre åren har den konstälskande lebemannen varit guvernör i imperiets bågnande kornbod Sicilien. Där har han samlat på sig en enorm förmögenhet, och snart väntar det ljuva livet med fester och inflytelserika vänner. Men först ska han bara klara av en obetydlig rättsprocess i vilken han teoretiskt sett kan dömas till döden. Verres är åtalad för att ha plundrat befolkningen på Sicilien genom brandskattning och stöld av ovärderliga konstskatter vilket han med illa dold förtjusning nekar till. Trots de allvarliga anklagelserna känner sig nämligen den hemvändande guvernören helt säker på att bli frikänd på alla åtalspunkter. Verres lär i goda vänners lag ha sagt att han har stulit så mycket på Sicilien att han kan använda det första årets intäkter till att samla i ladorna, det andra årets till att betala sina advokater och försvarare, och att intäkterna från det tredje året det mest lönsamma av dem alla är reserverade åt domarna. Cicero Alla går att köpa i Rom På Verres tid är republiken Roms lovordade rättsväsen genomkorrumperat. Trots alla ädla ideal om likhet inför lagen är det i praktiken den rike som har rätt. I teorin kan alla romare inleda en rättsprocess mot vilken förbrytare som helst. Men statistiken talar sitt tydliga språk: det är de rika som stämmer de fattigare sällan tvärtom. De fattiga har inte råd att driva ett mål i ett system där alla försvarare, åklaga Roms lagar skrevs på bronsplattor År 450 f.kr. göts 12 tavlor med lagtexter i brons och sattes upp på Forum Romanum mitt i Rom. Tidigare hade adelssläkterna haft hand om alla rättsfall. Lagarna fanns inte nedskrivna adeln hade kontroll över lagarna som fördes vidare genom muntlig tradition. De tolv tavlornas lag omfattar bl.a. egendomsrätt, arvsrätt och rättskipning. Det fanns även regler som i dag re, domare och jury går att köpa, och där de mäktiga adelsmännen rutinmässigt styr domstolens beslut via sina inflytelserika vänner. Romarna minns tydligt ett några år gammalt fall. Det var då den åtalade en före detta provinsguvernör lyckades slingra sig Roms lagar ändrades ständigt. De här lagtexterna är från ca 120 f.kr. verkar märkliga, och rentav bestialiska: t.ex. var en far skyldig att döda sin nyfödde son om denne var missbildad. De tolv tavlornas lag ersattes senare med andra lagar, men avskaffades aldrig formellt. ALAMY/IMAGESELECT ur alla beskyllningar om maktmissbruk. Hans skuld var så solklar att inte ens de män som mutat jurymedlemmarna kunde lita på att domslutet skulle utfalla till guvernörens fördel. Före den avslutande omröstningen hade därför hantlangarna märkt de muta de jurymedlemmarnas röstningstavlor med färgat vax för att kontrollera att de verkligen skulle hålla sin del av avtalet och fria provinsguvernören. Fallet är långtifrån unikt. I de romerska badhusen cirkulerar ständiga rykten om att den nu åtalade Verres även tidigare har lyckats muta sig fri från en rättsprocess. Denna ska ha ägt rum år 74 f.kr. och handlat om förmodat valfusk inför Verres utnämning till praetor urbanus romersk ämbetsman med ansvar för just domstolarna. Och att Verres skulle ha fuskat eller mutat sig till titeln är långtifrån osannolikt. Den romerska rätten med sina fina regler 56 Världens Historia 7 2014
Verres Cicero räknade upp Verres brott i Roms mest berömda rättsprocess. MARY EVANS/SCANPIX och principer döljer i själva verket precis som i stort sett alla andra institutioner i Rom ett smutsigt maktspel som gynnar den som låter pengarna rulla i de rätta kanalerna uppåt och nedåt i systemet. Och det är Verres en mästare på. En korrupt vindflöjel på Sicilien Gaius Verres är son till en obetydlig senator och tvingades tidigt inse att han inte per automatik skulle få tillgång till de viktigaste posterna. Den ambitiöse politikern har snarare tagit sig ända upp till toppen tack vare en speciell förmåga att dela ut mutor till rätt personer och vända sina vänner ryggen så snart det har krävts. Gång på gång har han vänt kappan efter vinden när det gynnat honom. Under det romerska inbördeskriget tjänstgjorde Gaius Verres som quaestor en ämbetsman med ansvar för rikets finanser hos konsuln och generalen Gnaeus Carbo. Men år 83 f.kr. stack han iväg med den militära skattkistan Verres värsta Trots att det enligt romersk lag bara var dömda slavar som fick korsfästas lät Verres, enligt Cicero, korsfästa romerska medborgare vid flera tillfällen under sin tid på Sicilien. Och det värsta var att Verres helt öppet använde sig av det fruktansvärda straffet. och köpte in sig hos motståndaren Lucius Corne lius Sulla. Året därpå segrade Sulla, och Verres kunde då fortsätta sin karriär som hög officer i det vinnande laget. Med titeln legat i den anatoliska provinsen Kilikien sög han ut lokalbefolkningen i samarbete med den utsände guvernören och ställde sedan helt fräckt upp som kronvittne i rättegången efter att guvernören dömts för maktmissbruk. Därefter skaffade sig Verres platsen som praetor i Rom troligen genom valfusk och fick sedan den lönsamma guvernörsposten på Sicilien som nu lett till att han fått ett åtal på halsen. Advokaterna högg efter strupen År 70 f.kr. kan den sanslöst välbeställde Verres se tillbaka på en lysande karriär och med sina fulla skattkistor har han all anledning att känna sig osårbar. Men så hände det som inte fick hända. Verres motståndare i rättssalen är inte vilken medelmåtta till åklagare som helst. Marcus Tullius Cicero är en av antikens främsta begåvningar och han är på god väg att skaffa sig ett anseende som en av romarrikets bäste talare. Advokat Cicero framställer sig ständigt som de svagas försvarare och som en man som envist kämpar för att återupprätta republikens ädla principer efter att typer som Verres fått urholka dem under flera hundra år. I det här målet säger sig den ambitiöse advokaten slåss helt oegennyttigt för de utsugna provinsborna i söder. Det ser ut som ett åtal men borde egentligen kallas ett försvar. Jag försvarar många män, många små samhällen. Jag försvarar faktiskt hela den sicilianska provinsen, hävdar Cicero. En seger i målet kan innebära ett enormt kliv framåt för hans egen karriär. Då får han nämligen del av Verres rikedomar. Cicero är inte heller någon principryttare. Den 36-årige äregirige romaren har blicken stadigt riktad mot maktens tinnar och han om någon förmår utnyttja republikens iskalla politiska klimat så att även den mest skrupelfrie spinndoktor i våra dagar skulle ha blivit röd om kinderna. ROMERSKA MEDBORGARE KORSFÄSTA Adeln hade alltid rätt Adeln gjorde allt för att behålla kontrollen över de mäktiga romerska domstolarna. Kampen för att bli jurymedlem eller domare i Rom kunde utmynna i rena slagfältet och det hade sina skäl. Om en åtalad hade vänner i dom stolen minskade risken drastiskt för att han eller hon skulle dömas för brott som förräderi eller bedrägeri. Den absoluta överklassen av gamla romerska adelsätter dominerade domstolarna under lång tid, men år 122 f.kr. reformerade politikern Gaius Gracchus domstolarna och gav makten till den näst högsta samhällsklassen: rika köpmän. Köpmännen var inte mycket bättre än adeln, som återtog makten över domstolarna redan 106 f.kr. Senare utökade diktatorn Sulla dessutom adelns makt, vilket ledde till att korruptionen var utbredd inom rättsväsendet när Cicero gick till angrepp mot f.d. guvernören Verres. Under rättsprocessen spelade Cicero därför på adelns rädsla för att åter förlora makten över domstolarna om de var så korrupta att de frikände den uppenbart skyldige Verres. Politikern Gracchus försökte reformera domstolarna men han mördades. BRIDGEMAN Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: cyt Red.sek: jn
Romarriket Romarna skapade domarna Romarna skapade ett straffrättssystem med permanenta domstolar som var specialinriktade på olika typer av brott, t.ex. valfusk, otrohet och mord. Ciceros process mot Verres fördes i domstolen för utpressningsmål. ÅKLAGAREN Åklagaren för målsägarens talan inför domstolen. Bäst resultat får han om han smutskastar den åtalade genom personangrepp och elakheter. Åklagaren har ansvaret för att samla in bevis och skaffa fram vittnen. Om åklagaren vinner får han en del av den åtalades egendom och titlar. FÖRSVARAREN Alla är oskyldiga tills mot satsen bevisats. Försvara rens uppgift är att se till att det förblir på det sättet. Försvararen korsf örhör vittnen för att få dem att framstå som icke tro värdiga. Han måste kunna fånga juryns intresse eftersom hans tal ofta kan pågå under flera dagar. JURYN DOMAREN 50 75 jurymedlemmar ut ses genom lottning från en bruttolista med flera hundra namn. Både åklagaren och försvararen kan kräva att ett visst antal av de lottade plockas ut ur juryn och er sätts med andra genom ny lottning. Juryn deltar i rättegången och avgör skuldfrågan ge nom en omröstning. Rättens ordförande väl ett år i taget av den romjs för ka folkförsamlingen. ers Ha uppgifter är bland an ns nat: Att avgöra om ett fall kan tas upp i rät ten. Att sätta ihop en bru lista över möjliga jur tto y medlemmar. Att räkna jur yns röster och förklara den åtalade skyldig eller icke skyldig. Exguvernör Verres listiga plan för att vinna i rätten 15 januari 50:e dagen 5 maj 5 augusti 58 DEA/GETTY & SHUTTERSTOCK Cicero förstör allt för Verres 31 december Världens Historia 7 2014
Verres värsta Cicero föddes utanför Roms styrande elit av gamla adelssläkter och insåg redan som ung att den bästa vägen till toppen var en bra utbildning. Han studerade hos sin tids främsta filosofer i Athen och på Rhodos, och när han återvände till Rom väckte hans skarpa intellekt och enastående talartalang snabbt uppseende inte minst i rätten. Romarna har inga lagar mot förtal, och detta utnyttjar Cicero till fullo. I formfulländade meningar och kulkärvar av retoriska frågor får han sina motståndare att framstå som osympatiska och icke trovärdiga. Ofta tar han till historier som är rena påhitt. Har Verres någonsin vistats i en stad utan att lämna efter sig fler spår i form av äktenskapsbrott och sexuella övergrepp än de spår hans fötter gjort? säger Cicero t.ex. i sin egen skildring av händelserna, som i dag är den främsta källan till rättegången mot Verres. Verres vänner ska döma i målet Innan Cicero hinner leverera sin svada får han emellertid ett smakprov på hur långt Verres är beredd att gå för att slingra sig undan anklagelserna. Det första draget från Siciliens forne guvernör är ett försök att få Cicero utbytt mot en annan, inte särskilt begåvad åklagare. I brottmål som detta mot Verres kan vem som helst väcka åtal, men om det är flera som vill ta på sig uppdraget som åklagare ska en jury utse den bäst lämpade. För den vältalige Cicero är det en enkel match att konkurrera ut den utmanare som Verres förordar. Cicero kallar den stackars Quintus Caecillus för en nolla som inte duger till någonting och påpekar samtidigt att Caecillus ofta har varit middagsgäst hos guvernör Verres på Sicilien. Caecillus får inte åklagarjobbet, men Verres har ännu ett knep som visar på rättssystemets största svaghet: rika romares möjligheter att påverka domstolen genom inflytelserika vänner. Just år 70 f.kr. är den sittande domaren dock mer omutlig än vanligt och samma sak gäller juryn. Men Verres satsar på att få sitt mål framskjutet till nästa år, då nya KÖPMAN MISSHANDLAD TILL DÖDS När en köpman dristade sig till att kritisera Verres korrupta ämbetsutövning på Sicilien anklagade Verres honom för att ha stulit ur templet och beordrade honom att betala ersättning. När köpmannen vägrade torterades han så svårt att han avled av skadorna. personer ska inta domstolsposterna. Flera av hans närmaste vänner kandiderar till viktiga ämbeten i sommarens val, och om de blir invalda kan Verres räkna med att bli frikänd. I samråd med sin försvarare, det oratoriska geniet Quintus Hortensius, smider Verres en listig plan som ska få Ciceros åtal att dra ut på tiden: Verres anlitar en advokat som får i uppdrag att väcka åtal för korruption mot en annan före detta guvernör. Det fallet ska tas upp i domstol innan Cicero hinner lägga fram sina anklagelser. På så vis blir rättegången mot Verres fördröjd till framåt sommaren och kort där efter kommer höstens många offentliga festligheter att fördröja rättens arbete; alla kommer att vara upptagna med banketter och överdådiga offer till gudarna. Festligheterna kommer sannolikt att pågå till efter nyår, då den nya juryn med Verres vänner i kommer att frikänna honom, trots Ciceros talartalang. Roms fattiga levde i ständig skräck för att bli åtalade Så länge romarriket existerade missbrukade rika och mäktiga överklassromare ofta rättssystemet för att få sin vilja igenom på fattiga personers bekostnad, särskilt i provinserna. När Gaius Verres var guvernör på Sicilien på 70-talet f.kr. utnyttjade han grovt sitt inflytande på rättssystemet, och 350 år senare var situationen inte mycket bättre. Enligt retorikern Libanius var det vanligt att påhittade anklagelser användes som utpressning mot fattiga romare. Och eftersom tortyr var tillåtet mot de lägsta klasserna kunde en rik man enkelt konfiskera till exempel bördig åkermark som han gärna ville äga. Det behövs bara ett ord eller två så står det en soldat på gården, redo med bojorna, klagade Libanius. De rika gav ofta sina processer Planen är nästan idiotsäker; Cicero måste nämligen även hinna skaffa bevis mot Verres, vilket inkluderar en tidskrävande resa till Sicilien. Cicero har fått 110 dagar på sig att samla bevis, men Verres advokat får sitt mål antaget dagen efter Ciceros och ser samtidigt till att få en tidsfrist på bara 108 dagar för att skaffa bevis. Därmed hinner han inleda sin process en dag före Cicero, och då blir ju domaren upptagen. Rättvisa på auktion Den hårt arbetande Cicero, som varit ämbetsman på Sicilien fem år tidigare, behöver emellertid bara 50 dagar på den bördiga ön för att skaffa tillräckligt med vittnesmål mot Verres. Sicilianarna avskyr Verres och berättar gärna om allt ifrån hans skyhöga skatter på spannmål till enorma konststölder och samarbete med Medelhavets pirater. Verres tycks ha förvandlat det sicilianska rättssystemet till en detaljhandel där han själv varit grossisten. Han har valt ut flera genomkorrupta domare, och traktens rättsfall har avgjorts nästan som på auktion. Verres har till exempel tagit emot mutor från båda parter för att i slutänden låta den som betalat mest bli den som slutligen vunnit målet. extra tyngd med generösa bestickningar, men det behövdes inte alltid. Om en av parterna tillhörde överklassen kunde han för det mesta vara säker på att vinna målet, eftersom jurymedlemmarna sällan röstade emot någon av de sina. Fattiga romare kunde räkna med ett liv i bojor om de blev åtalade. SCALA ARCHIVES Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: cyt Red.sek: jn
Romarriket Den korrupte guvernören har även utnyttjat domstolarna till att ingripa i arvstvister för att själv kunna lägga beslag på rikedomarna. I ett fall använde sig Verres exempelvis av en mutad domare för att själv kunna roffa åt sig en herrgård; han hävdade att den rättmätige arvingen inte hade levt upp till kraven i testamentet. Rent konkret bestod arvtagarens brott i att han inte hade satt några statyer på de rätta platserna på herrgården. Cicero tvingas byta taktik När Cicero återvänt till Rom kastar han sig över arbetet med att samla ihop sicilianarnas alla anklagelser i ett hänsynslöst tal mot Verres, utan att bry sig om den plan som Verres har satt i verket. Den ambitiöse advokaten säger sig inte vara rädd för att bränna midnatts oljan. Medan andra sover sitter han i oljelampans sken och vässar formuleringarna i sitt tal. Men en månad innan rättegången ska börja inträffar det värsta tänkbara för Cicero: Verres utstuderade plan förverkligas. Vid valen till nästa års ämbeten går de två viktigaste posterna i Rom tjänsterna som konsuler till den korruptionsanklagade exguvernörens kumpaner. Hans egen försvarare, Hortensius, får den ena platsen och den andra tillfaller Quintus Metellus, medlem av den förnäma ätten Metelli. En annan Metelli, Marcus, väljs till domare vid samma tillfälle och blir därmed den som ska utse nya jurymedlemmar till fallet mot Verres. Nu inser varenda romare att Verres kommer att bli frikänd, om bara målet kan skjutas fram tills den nye domaren är på plats. Och i stället för att gratulera de nyvalda ämbetsmännen gratulerar romarna nu Verres till att han kommer att bli frikänd. Cicero inser genast att rättegången absolut inte får dröja till nästa år. Men om han ska kunna undvika fler förseningar måste han hitta på någonting som kan förkorta rättsprocessen. Romerska rättegångar är i vanliga fall en omständlig historia med två utfrågningar som var och en kan pågå i flera dagar med timslånga tal från både åklagare och försvarare, ingående korsförhör av vittnen, nya tal, fler vittnesmål och så vidare. Det finns en stor risk att tiden rinner ut innan Cicero hinner leverera sina vassa och mycket välformulerade tal. Rättegången närmar sig och han börjar Rättssalen Rättegångarna hölls i de stora pelarsalarna på Forum Romanum torget mitt i Rom. BRIDGEMAN få bråttom. Han grubblar över vilka möjligheter han har kvar. Listigt knep vänder lyckan i rätten Till slut, den 5 augusti (enligt vår kalender) inleds rättegången mot Verres. I Rom är rättsprocesserna offentliga, och alla intresserade kan komma och lyssna när advokaterna duellerar med sina elaka spydigheter. Och publiken sviker inte vid den här rättegången: Verres advokat Hortensius anses år 70 f.kr. vara den bäste talaren i Rom, och Cicero betraktas som den skickligaste motståndaren. Den här rättegången kan komma att bli ett fyrverkeri av vältalighet. Den vanliga proceduren vid den första utfrågningen är att åklagaren levererar ett flera dagar långt tal med mustiga beskrivningar av den åtalades illdåd, och Kejsar Justinianus I såg till att lagarna blev likriktade. ULLSTEIN/POLFOTO Siste romaren gjorde den romerska rätten odödlig År 527 besteg Justinianus I den östromerska tronen i Konstantinopel och blev den siste latinsktalande romerske kejsaren. Snart drog den ambitiöse kejsaren igång ett monumentalt projekt: Han tillsatte en kommitté om tio rättslärda män som skulle gå igenom, kategorisera och likrikta alla befintliga kejserliga lagar. Den kommittén kompletterade han sedan med ytterligare en som skulle gå igenom samtliga juridiska skrifter i rikets historia, och under de följande decennierna gavs det ut mer än 60 böcker fulla med lagtexter som skulle gälla i hela det östromerska riket. Under Justinianus livstid kom östromerska riket att omfatta stora delar av det väldiga område som de romerska kejsarna en gång styrt från Rom, och tack vare rättssamlingarna Corpus juris civilis kunde europeiska jurister senare åter upptäcka och kopiera romarnas rättssystem. 60 Världens Historia 7 2014
Verres värsta PIRATER BENÅDADES Verres sägs ha beslagtagit ett piratskepp utanför Sicilien och låtit piraterna gå fria mot en summa pengar. För att dölja mutbrottet avrättade Verres därefter ett antal romerska medborgare och lurade i sicilianarna att de avrättade var pirater. detta ska försvararen senare svara på i ett liknande tal. Men Cicero har ingen lång text med sig till rättssalen. I stället kommer han med högar av dokument, mängder med vittnen och representanter från snart sagt varenda by på Sicilien. Hortensius och Verres stirrar skeptiskt på honom när han inleder med en vädjan till juryn: Genom att handla rättfärdigt har ni möjlighet att återskapa den förlorade tillliten till era rättsgärningar och återfå ert anseende hos det romerska folket, dundrar han. Efter några summariska redogörelser för Verres brott och usla karaktär börjar Cicero förklara sitt nästa steg att gå direkt till vittnesförhören för att undvika att det hela drar ut för mycket på tiden. Det föreligger stor risk att den anklagade kan gå fri, konstaterar han. Jag tänker spara alla de hyllningar som kan komma efter ett långt och sammanhängande tal, till en annan gång. Nu måste jag underbygga detta åtal med dokument, vittnen och brev från privatpersoner och offentliga myndigheter. Hans föreställning kan börja. Verres ger upp och flyr Vittne efter vittne träder fram för att berätta om Verres brott på Sicilien. En man som blivit offer för Verres övergrepp i en arvsfråga har klätts i trasor av Cicero för att se extra eländig ut när han berättar om sin olycka. Och Cicero och hans sicilianska vittnen berättar om hur Verres benådat ett antal pirater sedan han fått en andel av deras byte. De gör det så levande att åhörarna fullkomligen kokar av ilska. Verres själv far upp från stolen och protesterar mot alla påståenden, men det tjänar ingenting till. Stämningen har vänt emot honom och redan efter tre dagars utfrågningar ger han upp. Den åtalade före detta guvernören drar sig undan, hävdar att han är sjuk och låter Hortensius sköta försvaret på egen hand. Rättegången fortsätter, och det går allt längre tid mellan de gånger då den annars så vältalige stjärnadvokaten begär ordet. Han har ingenting att sätta emot de hagelskurar av anklagelser som Cicero skickar mot Verres. Och när den första utfrågningen är över, efter nio dagar, är Verres en knäckt man. Redan innan juryn hinner sammanträda packar han sina rikedomar och flyr från Rom. Juryn finner honom skyldig in absentia och ålägger honom att betala ersättning. Rätten i Rom förblev korrupt Verres slår sig ned i Massalia, dagens Marseille i Frankrike, och återvänder aldrig till Rom och det lyxliv han en gång drömt om. Cicero, däremot, utnyttjar sitt kändisskap efter rättsprocessen och klättrar allra högst upp på den ämbetsmannabana som romarna kallar cursus honorum ärans bana. Under samma period rensar romarna upp bland de mest korrupta senatorerna som regelbundet tjänstgör som jurymedlemmar, och senare under kejsar Augustus och hans efterträdare blir rättssystemet mer formaliserat med bland annat professionella jurister. Det finns dock inget som tyder på att detta helt rensar rättssystemet från korruption. Under hela romarrikets historia är det den starkaste som får rätt, trots de fina orden om likhet inför lagen. Roms rättsväsende är än i dag en förebild inom juridiken På medeltiden återupptäckte västvärlden romarnas rättssystem och snart spreds romarnas tankar kring rättvisa över hela världen. I rättssalen: Romarnas system med åklagare, försvarare, jury och domare har bildat skola över hela världen. Skrivna lagar: Lagarna fördes länge vidare muntligt och var därmed föränderliga. Romarna skrev ned dem så att alla kunde läsa dem. Ersättning till offren: Många av våra dagars rättsprinciper kan härledas tillbaka till romarna, t.ex. att den dömde Dagens domstolar har många drag gemensamma med de gamla romerska. Läs mer Kathryn Tempest: Cicero Politics and Persuasion in Ancient Rome, Bloomsbury Publishing, 2011 Ingo Gildenhard: Cicero, Against Verres, OpenBook Publishers, 2011 Jill Harries: Law and Crime in the Roman World, Cambridge University Press, 2007 kan tvingas betala ersättning för sveda och värk till sitt offer. Ångerrätten: Även rätten att återlämna en defekt vara kommer från Rom. Den som köpt djur eller slavar kunde ångra köpet i ett helt år. Motivfrågan: Advokaten Cicero var den förste som frågade Cui bono? Vem gynnar det? Motivet kan avslöja vem gärningsmannen är. GAMMA-KEYSTONE/GETTY Print: tre Status: 815 - PDF PROCES Layout: cyt Red.sek: jn