PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste för elevernas skolresultat är att de möter skickliga och engagerade lärare som har förutsättningar att bedriva en bra undervisning. För att vända utvecklingen i skolan måste lärarna ha tid för sina elever både för de elever som behöver mer stöd för att nå målen i skolan och för dem som behöver mer stimulans. Lärartäthet är därmed ett viktigt kvalitetsmått för skolan. Ny statistik som presenteras idag visar att lärartätheten är lägre i vinstdrivande friskolekoncerner jämfört med kommunala skolor. I de största vinstdrivande skolkoncernerna kan det handla om mer än 40 procent fler elever per lärare. För eleverna innebär det mindre tid med en lärare och mindre stöd i skolarbetet. För lärarna medför det högre arbetsbelastning som rimligen går ut över kvaliteten i undervisningen och mindre tid för varje elev. Regeringen lovade att höja resultaten i skolan. Men verkligheten visar att deras svar på varje samhällsproblem att privatisera och sänka skatten inte har fungerat. Nu står de passiva och frånsäger sig allt ansvar för att skolan har förvandlats till en marknad där riskkapitalbolag söker största möjliga avkastning. Den totala summan som de sex största vinstdrivande grundskolekoncerner och de tio största fristående gymnasiekoncernerna inte lagt på lärare jämfört med rikssnittet i kommunala skolor uppgår till 659 miljoner kronor under ett år. Av dem är det 305 miljoner kronor som inte lagts på lärare i grundskolekoncernerna, och 354 miljoner som inte lagts på lärare i gymnasieskolkoncernerna. Grundskollärare i fristående skolor tjänar i genomsnitt också 500 kronor mindre än sina kollegor i kommunala grundskolor, och för gymnasielärare är skillnaden 1 700 kronor i månaden 1. Baserat på att den löneskillnaden är den samma för ideella och vinstdrivande fristående grundskolor så uppgår skillnaden mellan de stora vinstdrivande skolkoncernerna och rikssnittet i kommunala skolor ytterligare nästan 1 Lärarförbundet 2013. Jobba i fristående skola = högre lön?
2(9) 100 miljoner kronor per år. Av de uteblivna lönekostnaderna står grundskolekoncernerna för 21 miljoner kronor, och gymnasieskolkoncernerna för 78 miljoner kronor. Därutöver är det möjligt att dessa stora vinstdrivande skolkoncerner ha hållit nere kostnaderna för annan skolpersonal än lärare, det går inte att utläsa av det material som RUT tagit fram. Vi socialdemokrater kan aldrig acceptera att vinstdrivande skolor skär ned på personal för att kunna göra vinst. Därför förtydligar vi nu våra bemanningskrav ytterligare genom att föreslå ett personalkostnadsmått. Måttet innebär att privata aktörer i välfärden inte ska kunna dra ned på personalkostnader i jämförelse med motsvarande verksamhet i kommuner och landsting. Jämförelser med motsvarande verksamheter ska utgå från den skolpeng som kommunen betalar och ta hänsyn till den resursfördelningsmodell för socioekonomiska skillnader, särskilda behov och liknande som kommunen tillämpar. För fristående skolor innebär det att de inte kan ha lägre personaltäthet eller lägre lönenivåer än motsvarande kommunala skolor. Personalkostnadsmåttet reglerar därmed på ett effektivt sätt möjligheterna för de vinstdrivande skolkoncernerna att göra stora vinster på bekostnad av kvaliteten.
3(9) Vinstdrivande grundskolor gör vinst genom att dra ned på antalet lärare Kostnaderna för lärare 2 motsvarar i genomsnitt 51,8 procent av kostnaderna för att driva en grundskola. Då är inte kostnaden för personal inom skolledning, administration, elevhälsa, lokalvård, eller skolmåltider inkluderad. Lönekostnader är den enskilt största utgiftsposten och att dra ned på antalet lärare och annan personal är därmed det lättaste sättet att hålla nere kostnaderna i en skola. Lärartäthet beräknas som antal elever per lärare, där antalet lärare är omräknade till heltidstjänster. Hösten 2013 var lärartätheten i kommunala grundskolor i genomsnitt 12,1 elever per lärare, vilket kan jämföras med 12,4 elever per lärare i de fristående grundskolorna när man räknar in såväl ideella som vinstdrivande. 3 Vi kan nu för första gången någonsin redovisa hur mycket de vinstdrivande fristående skolorna drar ned på antalet lärare. Vi har bett Riksdagens utredningstjänst RUT att kartlägga lärartätheten i de vinstdrivande grundskolekoncernerna. Utredningstjänsten har fått uppgifter om de fristående grundskolornas koncerntillhörighet i augusti 2013 från Skolinspektionen, som i sin tur fått uppgifterna från UC. Till dessa uppgifter har SCB:s skolstatistisk matchat på uppgifter om lärare/ helårstjänster och elever, tillgängliga maj 2014, avseende hösten 2013. Därefter har utredningstjänsten beräknat antal elever per lärare för de toppkoncerner som har fler än 5 skolor. Vi redovisar i den här granskningen lärartätheten de stora vinstdrivande grundskolekoncernerna, det vill säga alla bolag som har mer än 500 elever i sin verksamhet. Tabell 1. Grundskolekoncerner läsåret 2013/14 redovisat efter toppkoncern och dotterbolag/närmaste moderbolag Toppkoncern Dotterbolag/Närmaste moderbolag Antal skolor Antal elever Lärartäthet (elever per lärare) Magnora Kunskapsskolan 29 8 850 17,0 Education Sweden Internationella Engelska Skolan i Sverige Internationella Engelska Skolan i Sverige 21 14 100 15,7 Svensk Utbildning P-PY 2009 HOLDING 47 9 600 14,4 2 Främst lönekostnader, för samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter samt lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling och lönekostnader för ev. vikarie. 3 Riksdagens utredningstjänst, Dnr. 2014:755
4(9) Svensk Utbildning Karl-Oskar Utbildning VITTRAGYMNASIET 26 5 600 14,4 Karl-Oskar Utbildning 10 1 210 13,4 Cibenon CIBENON 7 1 310 13,0 Källa: UC via Skolinspektionen augusti 2013 och SCB:s skolstatistik maj 2014 I grundskolan har fristående skolor 4 i genomsnitt 2,5 procent fler elever per lärare än vad kommunala skolor har. De stora vinstdrivande fristående grundskolorna har i genomsnitt 25,6 procent fler elever per lärare än kommunala grundskolor. I de stora vinstdrivande koncerner som har dragit ned antalet lärare som mest antalet elever per lärare är 40 procent fler. Tabell 2. Lärartäthet i grundskolan, läsåret 2013/14. Huvudman Lärartäthet (antal elever per lärare/heltidstjänst) Skillnad i procent jämfört med kommunala skolor Kommunala 12,1 - Fristående, såväl 12,4 + 2,5 % vinstdrivande som ideella Fristående skolor, enbart 15,2 + 25,6 % vinstdrivande Källor: Skolverket. Statistik. Gymnasieskolan. Personal. Del av tabell 4A. UC via Skolinspektionen augusti 2013, Skolverket 2013 och SCB:s skolstatistik maj 2014. 4 Såväl vinstdrivande som ideella fristående skolor.
5(9) Vinstdrivande gymnasieskolor gör vinst genom att dra ned på antalet lärare Kostnaderna för lärare 5 motsvarar i genomsnitt 47,6 procent av kostnaderna för att driva en gymnasieskola. Då är inte kostnaden för personal inom skolledning, administration, elevhälsa, lokalvård, eller skolmåltider inkluderad. Lönekostnader är den enskilt största utgiftsposten och att dra ned på antalet lärare och annan personal är därmed det lättaste sättet att hålla nere kostnaderna i en skola. Vi kan nu för första gången någonsin redovisa hur mycket som de vinstdrivande fristående skolkoncernerna drar ned på antalet lärare. Vi har bett Riksdagens utredningstjänst, RUT, att kartlägga lärartätheten i de vinstdrivande gymnasiekoncernerna. Utredningstjänsten har fått uppgifter om de fristående gymnasieskolornas koncerntillhörighet i augusti 2013 från Skolinspektionen, som i sin tur fått uppgifterna från UC. Till dessa uppgifter har SCB:s skolstatistisk matchat på uppgifter om lärare/ helårstjänster och elever, tillgängliga maj 2014, avseende hösten 2013. Därefter har utredningstjänsten beräknat antal elever per lärare för de toppkoncerner som har fler än 5 skolor. Vi redovisar i den här granskningen lärartätheten de stora vinstdrivande gymnasieskolkoncernerna, det vill säga alla bolag som har mer än 500 elever i sin verksamhet. Tabell 3. Gymnasiekoncerner läsåret 2013/14 redovisat efter toppkoncern och dotterbolag Toppkoncern Dotterbolag Antal skolor Antal elever Lärartäthet (elever per lärare) Inter IKEA Investments Hermods Group 7 1 910 16,8 Magnora Kunskapsskolan 7 1 880 16,7 Education Sweden Svensk Utbildning ACM 2001 67 13 990 16,1 ThorénGruppen ThorénGruppen 26 5 380 15,6 Jensen Group Jensen Group 14 3 700 15,4 Re Education Holding PPS Power Planning 4 1 960 14,9 System Lärande i Östergötland Lärande i Östergötland 15 2180 13,5 5 Främst lönekostnader, för samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter samt lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling och lönekostnader för ev. vikarie.
6(9) Förvaltnings Förvaltnings Svensk Utbildning ANEW Learning 27 5 860 13,2 Svensk Utbildning Didaktus 3 770 12,8 Vindora Holding Vindora Utbildning 35 4 820 11,3 Källa: UC via Skolinspektionen augusti 2013 och SCB:s skolstatistik maj 2014 I gymnasieskolan har fristående skolor 6 i genomsnitt 17 procent fler elever per lärare än vad kommunala skolor har. Vinstdrivande fristående gymnasieskolor har i genomsnitt nära 25 procent fler elever per lärare än kommunala gymnasieskolor. I de stora vinstdrivande koncerner som har dragit ned antalet lärare som mest, är antalet elever per lärare så många som 43,5 procent fler. Tabell 4. Lärartäthet i gymnasieskolan, läsåret 2013/14. Huvudman Lärartäthet (antal elever per lärare/heltidstjänst) Skillnad i procent jämfört med kommunala skolor Kommunala 11,7 - Fristående, såväl 13,7 + 17,0 % vinstdrivande som ideella Fristående skolor, enbart 14,6 + 24,8 % vinstdrivande Källor: Skolverket. Statistik. Gymnasieskolan. Personal. Del av tabell 4A. UC via Skolinspektionen augusti 2013, Skolverket 2013 och SCB:s skolstatistik maj 2014. 6 Såväl vinstdrivande som ideella friskolor.
7(9) Nationella kvalitetslagar Offentlig finansierad välfärd är inte någon vanlig marknad. För att nå de mål vi gemensamt har satt upp för välfärden måste det ställas högre krav. Våra nationella kvalitetslagar innebär ett nytt regelverk för välfärden som sätter människa framför vinst. Kvalitetslagarna reglerar hela den offentligt finansierade välfärden och ställer tydliga krav på privata utförare innan de får etablera sig i välfärden (1) och när de är etablerade (2). Det finns också ett antal krav som enbart berör fristående skolor (3). 1. Tydliga krav innan privata utförare får etablera sig i välfärden Kraven för att privata aktörer ska få etablera sig inom välfärden ska skärpas. Medborgarnas behov och det som fungerar lokalt ska vara utgångspunkten för etableringar. Vi Socialdemokrater föreslår att följande krav ska gälla innan en verksamhet etableras: Kompetens, seriositet och långsiktighet hos ägarna ska vara krav för att få tillstånd att starta nya välfärdsverksamheter. Långsiktighet ska definieras som 10 år. Riskkapitalbolag är inte önskvärda i välfärden. Vid varje ägarbyte ska tillstånd prövas på nytt. Lex Serafen: en lagstiftning om investeringsskydd för att stoppa att skattefinansierad verksamhet säljs ut till privata ägare till underpris. Kommuner ska kunna rikta upphandlingar och valfrihetssystem inom välfärden till enbart privata, kooperativa och ideella aktörer som inte drivs i vinstsyfte. Stopp för tvångsprivatiseringar. Det ska vara de lokalt folkvalda som avgör om kommunal eller landstingskommunal/regional verksamhet ska privatiseras inte staten. Företagens etableringsrätt ska avskaffas inom Lagen om valfrihetssystem (LOV) och i skola och förskola. Innan en fristående skola får etablera sig ska de ha tillstånd av Skolinspektionen och ett samverkansavtal med den kommun som den etablerar sig i.
8(9) 2. Skärpta krav på fristående skolor Vi Socialdemokrater föreslår att följande krav ska gälla för fristående skolor: Krav på att utbildning skrivs in som syfte i alla friskoleföretags bolagsordning. Enligt den svenska aktiebolagslagen är vinst och vinstutdelning till ägarna ett aktiebolagssyfte så länge något annat inte skrivs in i bolagsordningen. Att skriva in utbildning som syfte i bolagsordningen innebär att utbildning är bolagets främsta uppdrag. Det ska ställas nya krav på de fristående skolorna som innebär att de måste bidra till ökad social sammanhållning inte ökad skolsegregation om de ska få tillstånd att etablera sig. Vid ansökan om att etablera en ny fristående skola ska ett samverkansavtal upprättas mellan den fristående skolan och kommunen där skolans geografiska placering, profil och elevsammansättning samt hur etableringen väntas bidra till minskad skolsegregation beskrivs. Efter misskötsel med antagningen ska de fristående skolorna fråntas rätten att sköta antagningen till den egna skolan. I stället ska kommunerna sköta antagningen till alla skolor. Kostnader för kommunerna ska bekostas av de fristående skolorna. 3. Tydliga krav och insyn när privata utförare är etablerade i välfärden Vi ska ställa samma krav på all välfärd som vi betalar för gemensamt, vare sig det gäller offentligt eller privat utförd verksamhet. För att de mål vi har för välfärden ska kunna följas upp krävs bättre insyn i välfärdsföretagens verksamhet och ekonomi man ska kunna veta vad skattepengarna går till. Vi vill förtydliga och stärka den rätt som kommuner och landsting redan har att hålla inne ersättning, kräva vite och även stänga verksamheter som inte skärper sig. Kraven behöver framgå av avtalen med utförarna och insynen i företagen behöver vara så god att det blir möjligt att följa upp kraven. Vi Socialdemokrater föreslår att följande krav ska gälla när en verksamhet är etablerad: Insyn: samma offentlighetsprincip och meddelarfrihet ska gälla för privata aktörer och deras anställda som verkar inom den skattefinansierade välfärden som för offentliga aktörer.
9(9) Öppna böcker: där varje enskild vårdcentral, skola eller motsvarande tydligt redovisar sin ekonomi. Redovisning ska ske på både koncern och enhetsnivå så att man inte kan gömma undan uppgifter i en stor koncern. Och i dag förtydligar vi våra bemanningskrav ytterligare genom att föreslå ett personalkostnadsmått: Personalkostnadsmått: privata aktörer ska inte kunna dra ned på personalkostnader i jämförelse med motsvarande verksamhet i kommuner och landsting.