HISTFILFAK 2010/37. Verksamhetsplan Historisk-filosofiska fakulteten

HISTFILFAK 2010/37 Verksamhetsplan 2011 Historisk-filosofiska fakulteten

2011 Verksamhetsplan för budgetåret 2011 Historisk-filosofiska fakultetsnämnden har vid sammanträde 2010-12-14 beslutat fastställa verksamhetsplanen för budgetåret 2011 efter föredragning av avdelningsdirektör Monica Blom och utbildningsledare Oskar Pettersson. Jan Lindegren Monica Blom Oskar Pettersson

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 3 1.1 Allmänna förutsättningar 3 1.2 Ökad självständighet 3 1.2.1 Läraranställningar 3 1.2.1.1 Kallelse till anställning som professor 4 1.2.1.2 Befordran 4 1.3 Ekonomiska förutsättningar 4 1.4 Ekonomiskt ansvar 4 1.4.1 Balanserat resultat 5 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 2.1 Minskade resurser 6 2.1.2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 2.2 Kvalitetsarbete och strategiska satsningar 7 2.2.1 Utveckling av nya kurser 8 2.2.2 Strategiska satsningar 9 2.2.3 Studentmedverkan och studentsamverkan 10 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 11 3.1 Uppdrag om medel för forskning och utbildning på forskarnivå 11 3.2 Principer för medelstilldelning och redovisning 11 3.2.1 Resursfördelningsmodell 11 3.3 Professorsprogram 12 3.4 Strategiska satsningar 12 3.5 Särskilda åtaganden 13 3.6 Forskarassistenter 14 3.7 Utbildning på forskarnivå 14 3.7.1 Kvalitetsarbete 15 3.7.2 Studiestöd 16 3.7.3 Prolongation för förtroendeuppdrag år 2010 17 3.7.4 Disputation och framställning av doktorsavhandling 17 4 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET 17 4.1 Externa intäkter 17 5 INREDNING OCH UTRUSTNING 18 6 LOKALER 18

2 7 GEMENSAMMA KOSTNADER 19 7.1 Modell för uttag av overhead 19 7.2 Kostnader för gemensamma ändamål finansierade genom OH 19 7.3 Fakultetsgemensamma kostnader finansierade med anslag 20 7.4 Fakultetsgemensamma kostnader finansierade med balanserat kapital 20 8 ÖVRIGT 21 8.1 Jämställdhet och likabehandling 21 8.2 Intendenturområdet Engelska parken 21 8.3 Fakultetsövergripande verksamheter 21 8.4 Verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser 22 8.5 Konsekvensanalys 22 8.5.1 Konsekvenser för historisk-filosofiska fakulteten 2011 och 2012 22 8.6 Återrapportering och uppföljning 2011 23 8.7 Intern styrning och kontroll 24 TABELLER och BILAGOR 1 Uppdrag från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2 Medelsfördelning 3 Uppdrag och anslag: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 Uppdrag och anslag: Forskning och utbildning på forskarnivå 5 Ersättning för hyra och el: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 Ersättning för hyra och el: Forskning och utbildning på forskarnivå 7 Rörliga medel: Forskning och utbildning på forskarnivå 8 Studiestöd: Forskning och utbildning på forskarnivå 9 Gemensamma ändamål för fakultetsnämnden 10 Gemensamma ändamål: Institutionernas kostnader 11 Professorer 2010-12-31 12 Forskarassistenter 2011 13 Uppdrag till institutionerna

3 för historisk-filosofiska fakulteten budgetåret 2011 1 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Allmänna förutsättningar Denna verksamhetsplan bygger på Uppsala universitets verksamhetsplan för 2011, fastställd 2010-11-19 och Områdesnämndens för humaniora och samhällsvetenskap verksamhetsplan för 2011, fastställd 2011-11-25. Vad gäller förutsättningar på det nationella planet för verksamheten under budgetåret 2011 hänvisas till avsnitt 1 i konsistoriets verksamhetsplan. Konsistoriet erinrar om att för all verksamhet vid universitetet gäller, förutom lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet, även de regler som angetts i det lokala regelverket Mål och regler. (Se http://regler.uu.se) Vad gäller aktuella dokument som ska beaktas hänvisas till Uppsala universitets VP avsnitt 3. Fakultetsnämndens verksamhetsplan för 2011 ska överlämnas till rektor för slutlig fastställelse. Dessförinnan kommer förhandlingar enligt MBL att genomföras. 1.2 Ökad självständighet Förändringarna i högskolelagen och högskoleförordningen med anledning av propositionen En akademi i tiden ökad självständighet för universitet och högskolor innebär en ökad självständighet för universitet och högskolor att lokalt besluta om organisation och ansvarsförhållanden. Konsistoriet har beslutat att en utredning av den interna organisationen vid Uppsala universitet ska göras under våren 2011. Se även konsistoriets verksamhetsplan avsnitt 2 Lokala utgångspunkter och 3 Organisation och ansvarsfördelning. 1.2.1 Läraranställningar Föreskrifter som gäller fr.o.m. 2011-01-01 för anställning av lärare fastställdes av konsistoriet den 19 november 2010 (UFV 2010/1842). För information se http://www.uu.se/node887 Följande lärarkategorier ska finnas vid Uppsala universitet: Professor, gästprofessor (får tidsbegränsas i högst fem år), adjungerad professor (får tidsbegränsas i högst tolv år), universitetslektor samt enligt lokalt beslut universitetsadjunkt. Följande lärarkategorier regleras som läraranställningar lokalt med stöd i lagen om anställningsskydd och får tidsbegränsas upp till två år enligt allmän visstidsanställning eller vikariat i förekommande fall: gästlektor, gästadjunkt, timlärare, adjungerad universitetslektor samt adjungerad universitetsadjunkt. Anställningar som forskarassistent och biträdande lektor försvinner, men kommer med stöd av övergångsbestämmelserna i högskoleförordningen att kunna anställas till och med

4 september 2011. Frågan om en tidsbegränsad meriteringsanställning som lärare kommer att tas upp i central kollektivavtalsförhandling mellan Arbetsgivarverket och de centrala personalorganisationerna. Reglerna om information om lediga anställningar i anställningsförordningen kommer att gälla. Detaljregleringen om ledigkungörande försvinner därmed. 1.2.1.1 Kallelse till anställning som professor Rektor beslutar om kallelse till anställning som professor på förslag av områdes-/fakultetsnämnd. Sakkunnigprövning ska ske före anställning. Riktlinjer kommer att utarbetas. 1.2.1.2 Befordran Rätten att ansöka om befordran försvinner vid årsskiftet. Frågan om befordran kommer att beredas vidare under kommande halvår. Beredning av och beslut i befordringsärenden kommer dock att ske i de fall ansökningar har inkommit före årsskiftet 2010 i enlighet med övergångsreglerna i högskoleförordningen. 1.3 Ekonomiska förutsättningar 2011 Löne- och prisomräkningen uppgår för samtliga nivåer till 0,23 procent. Med anledning av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter reduceras anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå tillförs extra forskningsmedel uppgående till 63,1 mkr varav 42,2 mkr avser strategiska forskningsområden. Resterande medel (21,1 mkr) disponeras av rektor för framtida satsningar utifrån utvärderingsprojektet Kvalitet och förnyelse 2011 (KoF 11). Konsistoriet har uppdragit åt områdesnämnderna att avsätta 8,5 mkr i egna strategiska medel. Lönebikostnaderna inom Uppsala universitet fastställs till 47,5 procent (exkl. semesterlönersättning) för år 2011. Detta innebär lägre lönebikostnader med 0,7 procentenheter jämfört med år 2010. Lönebikostnad (LBK) inkl. semesterersättning beräknas till 49 procent. 1.4 Ekonomiskt ansvar Av inledningen till konsistoriets kapitel 3 (sid. 39) framgår att Områdes-/fakultetsnämnder har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutioner och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Detta innebär att varje institution och annan resultatenhet inom områdesnämndens verksamhetsområde svarar för det ekonomiska utfallet direkt gentemot respektive fakultetsnämnd och dekanus. Vad gäller anvisningar avseende ledningsansvar och ekonomisk uppföljning hänvisas till Uppsala universitets verksamhetsplan avsnitt 3.5 och till områdesnämndens verksamhetsplan avsnitt 2.8. Alla resultatenheter ansvarar för sitt eget ekonomiska utfall. Vid varje institution och annan resultatenhet skall årligen på ett för universitetet enhetligt sätt

5 budget och bokslut upprättas och resultatinformation lämnas. Budgeten ska vara en total budget och således omfatta all verksamhet oavsett finansieringsform. Det ekonomiska resultatet får balanseras till nästkommande år under förutsättning att det samlade balanserade resultatet inte överstiger 10 % av årets omsättning (kostnader). Institutionens/motsvarande bokslut ska innehålla förslag till hur det ackumulerade överskottet ska disponeras. Om underskott uppstår ska bokslutet innehålla förslag till hur det ska finansieras. Dessutom ska en redogörelse lämnas för de prestationer där överskottsmarginalen uppgår till mer än 10 % eller om det finns ett underskott. Redogörelsen ska också innehålla en beskrivning av hur över-/underskott uppstått. Prefekter/motsvarande erinras om att de fortlöpande ska hålla institutionsstyrelse och fakultetsnämnd informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling." Varje institution och annan resultatenhet inom områdesnämndens verksamhetsområde svarar för det ekonomiska utfallet direkt gentemot respektive fakultetsnämnd och dekanus. Områdesnämnden har beslutat att fakultetsnämnderna ska svara för uppkommet underskott eller överskott inom sina respektive ansvarsområden. Om underskott eller överskott uppstår i verksamheten avser områdesnämnden ålägga berörd fakultetsnämnd att inom en angiven tid skapa balans i verksamheten. Fakultetsnämnderna förutsätts följa institutionernas ekonomiska utveckling. 1.4.1 Balanserat resultat Fakultetens balanserade kapital uppgick den 5 december 2010 till ca 41,5 mkr. En betydande del av överskottet (11,6 mkr) återfanns på fakultetsnämndsnivån och bestod av medel (5,3 mkr) som delvis reserverats för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för reglering i samband med bokslutet för år 2010 och för forskning och utbildning på forskarnivå (6,2 mkr) för strategiska satsningar, bl.a. särskilda åtaganden för ämnet egyptologi. År 2011 förutsätts institutionerna inom givna resurser disponera medel för de fleråriga åtaganden som gjorts m a a KoF-satsningarna och att aktivera balanserat kapital. Fakultetsnämnden beslutar i denna verksamhetsplan att överföra medel ur balanserat kapital till institutionerna för verksamhet år 2011 och att disponera balanserat kapital för att finansiera vissa fakultetsgemensamma ändamål och strategiska satsningar (professor i biblioteks- och informationsvetenskap, kostnader för egyptologi, utbildning på forskarnivå). Se avsnitt 3.4. Fakultetsnämnden initierar tillsammans med SLU och Centrum för biologisk mångfald en ny forskningsinriktning som går under namnet World Historical Ecological Network (WHEN) och fakultetsnämnden har beslutat att disponera balanserat kapital (1 mkr) för denna satsning. Satsningen som har relevans för arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, historia, idé- och lärdomshistoria, kulturantropologi och etnologi avser att involvera lärare/forskare från dessa ämnen såväl som forskare inom övriga fakulteter inom vetenskapsområdet och inom andra vetenskapsområden. Områdesnämnden har uppdragit åt historisk-filosofiska fakultetsnämnden att senast vid utgången av februari månad 2011 till områdesnämnden redovisa vilka åtgärder som vidtagits i syfte att aktivera oförbrukade medel.

6 Fakultetsnämnden uppdrar åt de institutioner som i bokslutet 2010 har överskott över 10 procent att senast den 15 februari 2011 redovisa effekterna av de åtgärder som vidtagits under 2010 och de åtgärder som planeras i verksamhetsplaner och budgetar för 2011 i syfte att aktivera de oförbrukade anslagen. 2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Områdesnämndens uppdrag till historisk-filosofiska fakultetsnämnden för budgetåret 2011 framgår av bilaga 1. Se även konsistoriets verksamhetsplan avsnitt 2.4 Ett universitet för förstklassig utbildning. Historisk-filosofiska fakulteten ska anordna undervisning i egyptologi och estetik. Inga särskilda medel utgår för dessa uppdrag. Fakultetsnämnden betonar vikten av att de administrativa rutinerna för planering av personal, studenter och anslagna medel utformas med stor omsorg och noggrannhet. Institutionsstyrelsen ska i budgetarbetet se till att kursutbud och bemanning ryms inom tillgängliga medel och kvartalsvis följa upp antalet registrerade helårsstudenter. Uppföljning och redovisning ska ske samtidigt som och relateras till det ekonomiska utfallet så att en fullständig bild av verksamheten presenteras för institutionsstyrelsen. Institutionsstyrelserna (genom sina prefekter) ska kontinuerligt informera fakultetsnämnden om situationen. Under 2011 skall institutionerna i samråd med fakultetskansliet göra en analys över hur en trolig minskning av antalet utbildningsplatser skall hanteras av institutionerna under de kommande åren (jfr 8.5 och 8.5.1.). Institutionerna skall beakta hur minskade utbildningsplatser påverkar undervisning och kursutbud samt dimensionering på fristående kurser och program. 2.1 Minskade resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Den nya modellen för redovisning av indirekta kostnader som infördes 2009 redovisar alla kostnader inom utbildning och forskning. All verksamhet på samtliga nivåer ska kunna beräkna och redovisa sina verkliga kostnader för kärnverksamheten och för stödverksamheten. Kärnverksamheten delas in i avgränsade verksamheter, kostnadsbärare eller projekt. Verksamhetens gemensamma kostnader fördelas på dessa kostnadsbärare genom en fullständig kostnadsfördelning där basen för fördelning är direkta personal- och driftskostnader. Redovisningsmodellen ska ge en rättvisande kostnadsredovisning. För år 2011 fördelas även kostnaderna för de universitetsgemensamma ändamålen på grundutbildning och forskning/forskarutbildning utifrån nyttjandegraden. Detta får till följd en väsentligt ökad belastning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och en minskad belastning på forskning och utbildning på forskarnivå på övergripande universitetsnivå. På grund av effekterna av den stora kostnadsövervältring som detta innebär för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, speciellt för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap, genomförs förändringen med en dämpningseffekt år 2011.

7 För vetenskapsområdets del innebär ovanstående att de universitetsgemensamma kostnaderna ökar med ca 13,8 mkr för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och minskar med 1,9 mkr för forskning och utbildning på forskarnivå. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå blir effekten av minskat anslag och ökade universitetsgemensamma kostnader att resurserna minskar med 14,5 mkr. Om hänsyn även tas till det ökade utbildningsuppdraget blir effekten att resurserna minskar med totalt ca 22,5 mkr. För forskning/forskarutbildning blir motsvarande effekt en ökning av resurserna med 1,8 mkr. Avsikten är att den nya redovisningsprincipen ska genomföras fullt ut 2012. 2.1.2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Områdesnämndens uppdrag till fakultetsnämnden för år 2011 innebär ett krav på redovisning av minst 1 866 registrerade helårsstudenter (hst) och 1 362 helårsprestationer (hpr). Prestationsgraden anges till 73 %. Uppdraget har ökat med 30 hst jämfört med år 2010 och ersättningen har minskat med 371 465 kronor. Ersättning per helårsstudent är 36 592 kronor jämfört med 37 392 år 2010. Ersättningen har således minskat med ca 800 kronor/helårsstudent. (Se avsnitt 8.5 Konsekvensanalys.) För det totala uppdraget erhåller nämnden ett ersättningsbelopp om 68 280 863 kronor (jfr 2010: 68 652 328 kronor) varav 7 744 693 kronor utgör ersättning för hyra och elektricitet och medel för verksamhetsanknutna byggnadsåtgärder (jfr 2010: 8 471 322 kronor). Löne- och prisomräkningen uppgår till 0,23 procent. Lönebikostnaderna inom Uppsala universitet fastställs till 49 procent inkl. semesterlöneersättning för år 2011. Om utbildningsuppdraget inte uppnås kommer ett avdrag på 17 292 kronor/per utebliven hst att göras och med 15 178 kronor per utebliven hpr. Om det totala uppdraget för vetenskapsområdet uppnås kommer områdesnämnden att få särskild ersättning för överskjutande registreringar i samband med bokslutet. Fakultetsnämndens fördelning av utbildningsuppdrag och medel för år 2011 framgår av tabellerna 2, 3, 5 och 14. Några institutioner inom fakulteten får också utbildningsuppdrag av andra fakulteter/områden inom universitetet. Uppdragen, åtföljda av medelsanvisningar, formuleras i respektive nämnds verksamhetsplan. 2.2 Kvalitetsarbete och strategiska satsningar Resurser för kvalitetsarbetet ingår i de medel som tilldelas institutionerna och avser arbete som ska bedrivas inom ramen för lärarnas anställningar. Kandidatprogram Fr.o.m. ht 2009 har fakulteten sex kandidatprogram och samarbetar inom ytterligare ett vid språkvetenskaplig fakultet. Inom kandidatprogrammen sker samarbetet i vissa fall inom en institution och i andra fall enda upp till fem institutioner. Fakulteten utvecklar ett antal verktygskurser med inriktning mot praktiska och generiska färdigheter och praktikmöjligheter för kandidatprogrammen. Detta kräver en utvecklad samordning inom och mellan programmen som sker genom programmöten där utbildningsledaren samlar ansvariga personer från institutioner och program och dels genom samordning inom de program som berör flera institutioner.

8 En fortsatt utveckling av studentmottagning, studentsamverkan, mentor- och fadderskap för studenter, studieuppföljning och, i framtiden alumnkontakt, ska ske under året. Varje program ska se till att studenterna får adekvat utbildning för att vara faddrar eller mentorer. Utvecklingsarbetet leds av varje ansvarig institution i samråd med utbildningsledaren. Fakultetens och institutionernas respektive pedagogiska program vägleder arbetet. Masterprogram. Masterprogrammet i humaniora har 14 inriktningar varav en också ges på engelska. Studenterna erbjuds kurser vid alla fakultetens institutioner och samordningen av studenternas val av kurser sköts fr.o.m. 2011 av historiska institutionen. För detta arbete anvisas 150 000 kronor. Masterprogrammet Holocaust and Genocide Studies startar vid Hugo Valentin centrum ht 2011. Masterprogrammet Roads to Democracies fortsätter sitt samarbete med universitetet i Siegen. Under 2011 ska möjligheterna att utveckla samarbetet ytterligare utredas. Satsning på detta görs inom ramen för internationalisering. Relationen program och fristående kurser Fakulteten har initierat en mängd kandidatprogram de senaste åren. Samtidigt är de fristående kurserna en av fakultetens styrkor. En rimlig balans i utbildningsprogrammet mellan program och fristående kurser är avgörande för fakulteten. Programmen är viktiga för retention men också för att kunna stärka de kontinuerliga kontakterna med studenterna. Utveckling av kvalitetsarbetet i samband med programmen i fråga om studentmottagning, retention och uppföljningar måste överföras till de fristående kurserna. De fristående kurserna måste tydligt marknadsföras och vara ett verktyg för att synliggöra fakultetens samlade utbildningsutbud. Under 2011 ska en inventering av distanskurser, sommarkurser, kvällskurser och kurser på deltid göras för att fakulteten skall kunna ha ett rimligt kursutbud med färre utbildningsplatser och kandidatprogram med många studenter. Studierektorer Studierektorerna är de pedagogiska ledarna på institutionerna. I normalfallet bör en institution ha en studierektor för GU och en för FU. Fakultetsnämnden uppmanar institutionerna att under 2011 analysera arbetsfördelningen i fråga om studierektorskap och uppdrag för att komma fram till vad som är optimalt med avseende på ledarskap, kommunikation och kostnads- och arbetseffektivitet. Det är viktigt att funktionen inte sprids på allt för många personer med undervisande uppgifter. (Se även avsnitt 8.5.) 2.2.1 Utveckling av nya kurser Kvalitetsarbete inom fakultetens utbildningar bedrivs på institutioner och centra. Förnyelse av kurser och program är en viktig del av kvalitetsarbetet. Den löpande kursutvecklingen ska ingå i institutionernas ordinarie verksamhet inom givna resurser. Kursutveckling innebär både utveckling av nya kurser, förändring av gamla kurser och nedläggning av kurser som av olika skäl inte längre fyller ett behov eller håller tillräcklig kvalitet. Under 2011 koncentreras arbetet till verktygskurser inriktade mot praktiska och generiska färdigheter.

9 2.2.2 Strategiska satsningar Pedagogiska programmet Under 2009 initierades arbetet med pedagogiska programmet på både institutions- och fakultetsnämndsnivå. Tre huvudområden för fakultetens fortsatta arbete med pedagogiska programmet definierades. Det första är lärandemål, examinationer och betygskriterier. Under 2010 har institutionerna gått igenom kursplaner för att säkerställa att lärandemålen är rimliga i förhållande till examensmål och att relationen mellan målen och examinationer är klara samt att tydliga betygskriterier finns för varje kurs. Arbetet redovisas vid studierektorsmöten med utbildningsledaren. Under 2011 skall detta arbete fortsätta och avslutas. Det andra är studentmottagning, studentsamverkan, mentorskap, studieuppföljning och alumnkontakt. Det beskrivs delvis ovan under Kandidatprogram. Under 2011 kommer de första studenterna att ta examen vid kandidatprogrammen. Programutvärderingar skall utföras och sammanställas av ansvariga institutioner. Alumnkontakter och aktiviteter skall anordnas av ansvariga institutioner för att säkerställa att information och fortsatt kontakt med alumnerna blir möjlig. Under 2011 ska också kontakt tas med alla studenterna som tar kandidatexamen vid programmen för att informera och rekrytera till programmen på avancerad nivå. Detta görs av ansvariga institutioner i samarbete med utbildningsledaren. Det tredje är lärarnas individuella pedagogiska utveckling. Studierektor är institutionens pedagogiske ledare och ansvarar för den pedagogiska utvecklingen. Varje lärare ska ha en individuell pedagogisk utvecklingsplan. Den ska årligen följas upp i samband med ett utvecklingssamtal med studierektor. Prefekterna ska särskilt beakta kravet på pedagogisk utveckling och bereda möjlighet till kompetensutveckling. Studierektorers arbete med den pedagogiska utvecklingen följs upp på studierektorsmöten med utbildningsledaren. Alla dessa tre satsningar utifrån det pedagogiska programmet strävar till bättre kvalitet för studenterna. Arbetet ska tydligt fokuseras så att varje arbetsinsats i förlängningen leder till bättre undervisning. Arbetet syftar också till att fakulteten ska vara så väl förberedd som möjligt inför kommande utvärderingar och granskningar av t.ex. Högskoleverket. Anställningsbarhet Fakultetens arbete med studenternas anställningsbarhet har utvecklats i och med de nya kandidatprogrammen. Inom dessa pågår ett aktivt arbete med arbetsmarknadsdagar och annan information kring kommande arbetsplatser. Under 2011 ska detta samordnas mellan alla fakultetens program. Arbetet med verktygskurser inom programmen är också riktat mot studenternas ökade anställningsbarhet. I programmen ska också moment av träning i att skriva CV och anställningsansökningar ingå. För att öka mobiliteten mellan vetenskapsområdets ämnen och discipliner ska fakultetens behörighetskrav till avancerad nivå undersökas. Internationalisering Fakultetsnämnden finansierar årligen ett fakultetsgemensamt projekt som drivs av historiska institutionen. Syftet är att öka studentutbytet och omfattningen av kurser på engelska inom fakulteten. Inom ramen för projektet kan fakultetens studenter utnyttja de avtal som historiska institutionen har tecknat med utländska universitet, och förlägga en

10 del av studierna utomlands. Därtill arbetar man med att skapa enhetliga rutiner för studentutbytet och därmed åstadkomma en standardisering av studentutbytet inom fakulteten. Fakultetens finansiering av verksamheten ökas till 300 000 kronor. Fakulteten deltar i projektet Universitet i samarbete för internationalisering (USI) med de svenska Medelhavsinstituten. Inom detta samarbete ansvarar konstvetenskapliga institutionen för en kurs på avancerad nivå där en del av utbildningen förläggs till Istanbul. Denna satsning fortsätter och kursen ska utvecklas vidare till större omfattning och också inriktas mot utbildning på forskarnivå. Till detta avsätts medel från såväl GU som FU. De nya studieavgifterna för icke-ees studenter medför nya utmaningar och fakultetsnämnden ska därför satsa på förstärkningar av det internationella arbetet. Planer för utvecklandet av Joint Degrees ska tas fram för att skapa en möjlighet för fakultetens institutioner att skapa internationella samarbeten. Då dessa inte tidigare skrivits vid Uppsala universitet ska arbetet bedrivas i form av att man tar fram planeringsdokument och mallar för att underlätta kommande arbeten. Detta är en viktig strategisk satsning för att locka betalande studenter till våra utbildningar. Det samma bör gälla s.k. Cotutelles inom FU. Planering för nya former för stipendiesatsningar för icke-ees studenter ska startas. Denna satsning är av betydelse inte bara för historisk-filosofiska fakulteten utan för hela vetenskapsområdet och universitetet. Arbetet bedrivs vid historiska institutionen i samarbete med utbildningsledaren. Medel avsätts för en arbetsinsats omfattande 20 procent i sex månader, för resekostnader och övriga omkostnader, högst 200 000 kronor. Satsningen som helhet gäller både GU och FU. Pilotprojekt ämnessamverkan De tre ämnena inom institutionen för Arkeologi och antik historia har haft svårt att rekrytera tillräckligt med studenter. För att förbättra situationen och för att öka studenternas undervisningstid påbörjas ett omfattande arbete för ämnessamverkan. Inom en rad teman skall studenter inom ämnena arkeologi, antikens kultur- och samhällsliv och egyptologi erbjudas gemensam undervisning. Försöket är av stort intresse för flera av fakultetens institutioner som har näraliggande ämnen och där gemensam undervisning bör vara möjlig. Ämnessamverkan är också ett sätt att både öka studenternas lärarledda tid och att hantera den besvärliga situationen med snabbt förändrade storlekar på studentkullar. Satsningen går i linje med kvalitetsarbetet inom ramen för KrUUt och skall ses som en del av fakultetens KrUUt-arbete. Fakultetsnämnden ger institutionen i uppdrag att kartlägga och rapportera arbetet och ta fram användbara mallar och Good practices för liknande arbeten inom fakulteten. För ändamålet avsätts 150 000 kronor. 2.2.3 Studentmedverkan och studentsamverkan Under 2011 avsätter nämnden 30 000 kronor för studentsamverkan och studentarrangemang. Medlen kommer att användas till Humanioradagarna i mars, d.v.s. av studiebevakarna arrangerade branschdagar för humaniststudenter samt till eventuell annan verksamhet som initieras av studiebevakaren och genomförs efter samråd med fakultetsledningen. Branschdagarna skall anordnas i samråd med institutionernas studierektorer. Prefekterna beslutar om eventuell schemaändring med anledning av dessa dagar. Information om och innehållsligt material kring branschdagar och andra aktiviteter ansvarar studiebevakaren för.

11 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 3.1 Uppdrag och medel för forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden ska svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå inom det historisk-filosofiska området samt för fördelning av de resurser som nämnden disponerar för dessa ändamål. Nämnden ska därutöver sträva efter att öka forskningsinformationen till och samverkan med det omgivande samhället. För år 2011 anvisas historisk-filosofiska fakulteten 113 810 618 kronor varav minst 2 890 000 kronor avser Centrum för Genusvetenskap. Medel för verksamhetsanknutna byggnadsåtgärder för forskning och forskarutbildning är inräknade och medel för hyra och elektricitet är beräknade till 8 597 618 kronor (Jfr 2010: 114,6 resp. 9,4 mkr.) 3.2 Principer för medelstilldelning och redovisning Fr.o.m. år 2010 tillämpar regeringen en modell där basen för medelsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå ska bygga på publiceringsstatistik och andelen externa forskningsmedel. Tio procent av respektive lärosätes anslag för forskning och utbildning på forskarnivå blir föremål för omfördelning mellan lärosätena utifrån nämnda prestationsmått. Effekten av detta nya resursfördelningssystem är att högre andel av publiceringar och externa forskningsmedel resulterar i högre andel av anslagen från statsmakterna. Minskad andel relativt andra lärosäten har inneburit minskade anslag. För Uppsala universitetet innebär omfördelningen minskade resurser med ca 5 mkr för 2011 jämfört med oförändrad relativ fördelning. År 2011 inför områdesnämnden en fördelningsprincip som delvis anpassas till denna modell och innebär att 2,5 procent av det samlade anslaget fördelas efter prestationskriterier. Omfördelningen bygger på att en tredjedel av beloppet fördelas efter andelen avlagda doktorsexamina, en tredjedel efter andelen upparbetade externa medel och en tredjedel efter andelen vetenskapliga publiceringar allt utifrån de senaste fyra årens uppmätta värden. För historisk-filosofiska fakulteten innebär detta en minskning av anslaget med 27 tkr. För historisk-filosofiska fakulteten uppgick under tredje kvartalet 2010 det balanserade kapitalet for forskning (prestationerna 210, 220, 230) till 27 mkr och oförbrukade bidrag till 46,7 mkr, d.v.s. sammantaget 73,7 mkr. Områdesnämnden anmodar fakultetsnämnderna att se till att de mycket stora oförbrukade bidragen från externa finansiärer i görligaste mån aktiveras i form av anställningar och andra verksamheter. Det är först när medlen aktiveras som de ingår i regeringens och områdesnämndens beräkningsunderlag. Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionerna att se till att all forskningspublicering inom institutionerna återfinns i Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet (DiVA). 3.2.1 Resursfördelningsmodell Områdesanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå fördelas år 2011 för: professorer och forskarutbildningsämnen (anställda professorer, forskarutbildningsresurs i ämne utan lärostolsprofessor),

12 forskning (strategiska satsningar, forskarassistenter, lektorers forskning, angelägna forskningsområden, särskilda åtaganden), utbildning på forskarnivå (studiestöd) samt gemensamma ändamål, rörliga medel och lokaler. Tilldelningen innehåller ersättning såväl för forskning och de kostnader som rör forskningen (administration, driftkostnader mm) såväl som kostnader för handledning, kurser och administration av utbildningen på forskarnivå. Därutöver ingår medel för institutionernas gemensamma kostnader. Ur områdesanslaget anvisas 80 procent av den faktiska lönekostnaden för professorer anställda efter utlysning. Ett utrymme om 25 procent avsätts för att öka de befordrade professorernas forskningsutrymme. Medel fördelas till institutionerna för förstärkning av forskningsutrymmet för lektorer utifrån en beräkning på fem procent/heltidsekvivalent. Professor, anställd eft. utlysning 80 % av lönekostnad Professor, anställd eft. befordran 25 % av lönekostnad Lektorsresurs totalt 1,3 mkr Forskarutbildningsresurs 400 000 Forskarassistent/postdoktorala anställn, 563 000 Institutionerna ska (i normalfallet) tillämpa gällande avtal om forskning i anställning. Handledningsresurser ska finnas för antagna till utbildning på forskarnivå. Medlen för dessa ändamål återfinns bl a i den del av anslaget som fördelas som rörlig del. 3.3 Professorsprogram Inom fakulteten finns anställningar som professorer och forskarutbildningsämnen enligt förteckning i tabell 11. I enlighet med nämndens reviderade professorsprogram för perioden 2008 2012 rekryteras år 2011 professorer i arkeologi, genusvetenskap, estetik, retorik, arkeologi och historia. En anställning som professor i etnologi, särskilt europeisk är under tillsättning. Konsistoriet fattade 1999-06-07 beslut om vissa förutsättningar som ska gälla vad avser s.k. lärostolsprofessurer, bl. a gällande sabbatstermin. Enligt rektorsämbetets beslut 1991-04-10 (dnr 3103/91) ansvarar berörd institution för att bereda professorer undervisningsbefrielse för egen forskning. 3.4 Strategiska satsningar Rektors beslut 2008-01-29 om fördelning av tillskottet för satsningar utgick från resultatet i KoF07 och avsåg perioden 2008-2011. För fakultetsnämnden innebar detta att sex anställningar som forskarassistenter inrättades. Fakultetsnämnden har sedan 2008 disponerat förstärkningen av anslaget till att öka forskningsmöjligheterna för befordrade professorer, till lektorsforskning och till starka forskningsmiljöer och till miljöstöd och initiering av nya projekt. Vidare har medel disponerats för förberedande av forskningsansökningar, postdoktorala anställningar och satsningar på miljö- och infrastrukturstöd.

13 Fakultetsnämnden initierar inför 2011 tillsammans med SLU och Centrum för biologisk mångfald en ny forskningsinriktning som går under namnet World Historical Ecological Network (WHEN) och fakultetsnämnden har beslutat att disponera balanserat kapital för denna satsning. Satsningen som har relevans för arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, historia, idé- och lärdomshistoria, kulturantropologi och etnologi avser att involvera lärare/forskare från dessa ämnen såväl som forskare inom övriga fakulteter inom vetenskapsområdet och inom andra vetenskapsområden. Uppbyggnaden av den nya forskningsinriktningen finansieras genom utnyttjande av överskott inom fakulteten. För år 2011 anvisas en budgetram på 1 miljon kronor ur balanserade medel. Fakultetsnämnden har därutöver hos Rektor ansökt om 500 000 kronor per år i tre år som bidrag för att kunna anställa en professor inom området. Ansökan har tillstyrkts av områdesnämnden för samhällsvetenskap och humaniora. Rektor har ännu inte fattat beslut. Tillsammans med forskare inom språkvetenskapliga fakulteten och vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik kommer fakultetsledningen att utarbeta en ansökan till Wallenbergstiftelsen om medel för ett forskningsprojekt ( OCR digital läsning av handskrifter). För detta arbete beräknas 250 000 kronor. (Språkvetenskapliga fakulteten avsätter 500 000 kronor och teknisk-naturvetenskapliga området avsätter 250 000 kronor.) I områdesanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ingår år 2011 inte någon kvalitetsförstärkning. År 2011 förutsätts institutionerna inom givna resurser disponera medel för de eventuella fleråriga åtaganden som gjorts med anledning av KoF07- satsningarna. För doktorander som antas fr.o.m. den 1 juli 2010 gäller att högst ett år av en utbildning som leder till doktorsexamen ska finansieras med utbildningsbidrag, d.v.s. i normalfallet doktorandanställning när tre års nettostudietid återstår enligt doktorandens individuella studieplan för kombinationen utbildningsbidrag/doktorandanställning (undantaget för stipendier eller annan finansiering). I resursfördelningen har basbeloppet ökat för år 2011 för att motsvara genomsnittskostnaden för en doktorand med ett års utbildningsbidrag och tre års doktorandanställning. Medel ur fakulteten utgående balanserade kapital har därutöver reserverats för övergången till en ökad andel doktorandanställningar och överförs till institutionerna när kostnaderna uppstår. 3.5 Särskilda åtaganden Hans Rausings professur i vetenskapshistoria finansieras delvis av donationsmedel. Enligt avtal ska Uppsala universitet som motprestation stå för lönebikostnader för professurens innehavare och för kostnader för lokaler för verksamheten vid avdelningen för vetenskapshistoria, vilket även inkluderar kostnader för gemensamma lokaler. År 2006 gjordes en utredning av Egyptologiämnets framtid. Fakultetsnämnden fattade 2006-04-25 beslut om en handlingsplan för ämnets utveckling och uppbyggnad (HISTFIL FAK 2006/23). Högskoleverkets granskning av ämnet våren 2009 resulterade i kritik mot att erforderlig lärarkompetens inte hade rekryterats och att arbets- och studiesituationen ännu inte var förbättrad. I det uppkomna läget vidtog fakultetsnämnden kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med kvarstående problem genom att reservera medel för att kunna

14 rekrytera den kompetens som krävs för att kunna bedriva utbildning och forskning i ämnet. Under 2010 har en detaljerad plan för utbildning på samtliga nivåer och forskning inom ämnet upprättats. Sedan gästprofessorn i egyptologi tillträdde sin tjänst den 1 september 2010 har institutionen arbetat med utvecklandet av nya kursplaner på kandidatnivå. I den nya kursstrukturen har andelen kulturstudier ökat och språkstudier minskat. Nya kursplaner på samtliga nivåer ska utarbetas. En ny sommarkurs ("Egyptens hieroglyfer, 7,5 hp ) ges för första gången 2011. Ett lektorat har utlysts under hösten 2010. Lärarna inom egyptologi fortbildas. Egyptologin är en viktig del av det samverkansarbete mellan ämnen som utförs under vid institutionen under 2011 som ett pilotprojekt som skall utarbeta gemensamma undervisningsmoment fram till ht 2012. För år 2011 tas 1,4 mkr av balanserat kapital i anspråk för egyptologi. I enlighet med tidigare fattade beslut utgår ersättning till institutionen för musikvetenskap i form av en forskningsresurs omfattande 50 procents anställning i kördirigering för Stefan Parkman. (Se även verksamhetsplan 2009.) För år 2011 disponeras balanserat kapital för ändamålet. 3.6 Forskarassistenter Fakultetsnämnden avsättning för forskarassistenter/postdoktorala anställningar uppgår till 7,9 mkr år 2011 jämfört med 8,9 mkr år 2010. Förordnanden för de nya anställningarna löper t.o.m. 2014 varefter kostnaden för denna typ av anställning upphör. I tilldelningen till institutionerna (tabell 4) ingår medel för anställningar i arkeologi, filosofins historia, retorik, musikvetenskap, bibliometri och textilvetenskap ( KoF07 ). Därutöver ingår medel för befattningar i antikens kultur och samhällsliv, etnologi, kulturantropologi, filosofi, historia, idé- och lärdomshistoria, konstvetenskap och musikvetenskap. Av tabell 13 framgår aktuella förordnanden. I bilagan anges dels finansieringsperiod och dels förordnandeperiod. Med det förstnämnda avses den period för vilken fakultetsnämnden avsatt, överfört/kommer att överföra resurser till berörd institution. Uppgiften om förordnandeperiod anger förordnandeavtalets början och slut samt eventuell förlängning. 3.7 Utbildning på forskarnivå Konsistoriet har 2006-12-14, med anledning av Bolognareformen, fastställt en ny antagningsordning (UFV 2006/1972) och nya föreskrifter (2006/1973) för studenter som antagits till utbildning på forskarnivå efter 2007-07-01. För doktorander antagna före 2007-07-01 gäller den reviderade antagningsordningen (UFV 2002/1430). Se även Föreskrifter avseende forskarutbildningen vid Uppsala universitet, 2002-11-08 och reviderade riktlinjer för forskarutbildningen 2003-06-24 (UFV 2002/1436). Genomgripande förändringar i Högskolelag, Högskoleförordning och universitetets arbetsordning träder i kraft 2011-01-01. Under våren utreds vilka förändrar i fakultetens regler och riktlinjer dessa förändringar kräver och/eller möjliggör. Utgångspunkten för fakultetsnämndens planering av utbildningen på forskarnivå är utöver lagar, förordningar och riktlinjer det som i Uppsala universitets verksamhetsplan anges under 2.3.6 Utbildning på forskarnivå. Mål och strategier.

15 En anställning som doktorand ska avse arbete på heltid. Studerande på forskarnivå har inte automatiskt rätt att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) ska framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen ska bedrivas på deltid ska framgå. Skäl för ledighet är, förutom sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institutionerna anmodas vara restriktiva när det gäller att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ett avslag på en tjänstledighetsansökan ska motiveras. 3.7.1 Kvalitetsarbete Studierektorer för forskarnivån Utbildningsledaren har regelbundna möten med studierektorerna för utbildning på forskarnivån. Information från fakultetsnämnden når på så sätt institutionerna och därmed handledarna och doktoranderna. Individuell studieplan Varje doktorand ska vid antagning få en individuell studieplan. Fakultetsnämnden delegerar till prefekterna som i sin tur kan delegera till studierektorer för utbildning på forskarnivå att upprätta, fastställa och följa upp de individuella studieplanerna. Under 2011 fortsätter den fördjupade genomgången av arbetet med de individuella studieplanerna. Arbetet utförs av utbildningsledaren i samarbete med berörda prefekter och studierektorer för utbildning på forskarnivå. Varje doktorand ska ha två handledare, de ska ha lägst doktorskompetens och minst en ska ha docentkompetens. Institutionsledningen ska planera handledningskapaciteten för varje doktorands hela utbildningstid så att doktoranden har tillgång till den handledning som är nödvändig i varje aktuell fas av studierna. Handledare och doktorander bör ingå en överenskommelse som tydliggör arbetsordningen dem emellan. Genomlysning och utveckling av utbildning på forskarnivå Under 2011 skall fakultetsledningen utifrån de doktorandutvärderingar som gjorts centralt inom universitetet och vid institutionerna genomlysa utbildningen på forskarnivå. Genomlysningen skall huvudsakligen göras genom besök vid institutionerna och diskussion med studierektorer för utbildning på forskarnivå och doktorander. Genomlysningen skall rapporteras till fakultetsnämnden och ligga till grund för utvecklingen av utbildning på forskarnivå inom ramen för den nya Högskoleförordningen och de följdbeslut som tagits. Internationalisering De satsningar som presenterats under Internationalisering under 2.2.2. som berör Cotutelles och framtagande av mallar samt Universitet i Samverkan för Internationalisering berör även utbildning på forskarnivå och kostnaderna bör därför delas mellan FU och GU.

16 Doktorandmottagning I den doktorandenkät som utfördes bland fakultetens doktorander framkom att introduktionen till utbildning på forskarnivå kunde förbättras. Under 2011 fortsätter arbetet med gemensam doktorandintroduktion hållas med andra fakulteter inom vetenskapsområdet för att förstärka doktorandernas känsla av att ingå i ett större kollektiv. Nationell samverkan I enlighet med beslut av landets dekaner inom humaniora har pilotprojekt för nationell samverkan av utbildning på forskarnivå tagits fram under 2010. Historisk-filosofiska fakultetsnämnden har ansvarat för arbetet inom Antikens kultur- och samhällsliv. Arbetet har utförts av institutionen i samråd med fakultetsledningen och en rapport har presenterats med förslag på harmonisering av behörighetskrav, kursutbud etc. Under 2011 skall erforderliga beslut angående allmän studieplan och liknande tas i samråd med rikets övriga humanistiska fakulteter. Pilotprojekt inom SALT: Antik- och klassikersamarbete Sedan 2010 pågår ett samarbete mellan flera institutioner från de tre fakulteterna i Engelska Parken kring den antika klassiska perioden och dess traditioner. Samarbetet har internationella kontakter via U4-samarbetet (Ghent, Groningen och Göttingen) och arrangerar kurser för doktorander med medverkande från de inblandade universiteten. Samarbetet inom Engelska Parken ska vidareutvecklas och SALT är då ett lämpligt nav som koordinator. Som ett pilotprojekt planerar historisk-filosofiska, språkvetenskapliga och teologiska fakultetsnämnderna att pröva hur SALT bäst kan fungera som administratör för ett fakultetsövergripande samarbete med ett tydligt uppdrag. Man ska ta fram ett arbetssätt för att institutionerna ska kunna kommunicera med SALT i första hand, istället för med tre fakultetsnämnder. Nämnderna ger SALT i uppdrag att bistå samarbetet med administration, utvecklande av nätsidor, work-shops, internationella kontakter, utveckling av forskarkurser och grundutbildningssamarbete. SALT ska under tiden kartlägga arbetet och ta fram en mall för hur fakultetsövergripande samarbeten kan drivas via SALT på direkt uppdrag från fakultetsnämnderna. Arbetet ska bedrivas under 2011 och fram till och med 2013 och SALT ska årligen rapportera hur projektet framskrider. 2013 ska projektet utvärderas utifrån aktiviteter, kursgivning, publicering och gemensamma forskningsansökningar. Bidrag beviljas för perioden 2011-2013 under förutsättning av att likalydande beslut fattas av de två andra fakulteterna. För år 2011 uppgår beloppet att fördela mellan parterna till 200 000 kronor varav 75 000 kronor anslås av historisk-filosofiska fakultetsnämnden. 3.7.2 Studiestöd Studiestödsbeloppet för 2011 är 23 020 986 kronor. Det fördelas enligt den modell som fastställdes våren 2001 och reviderades hösten 2004 (tabell 8). Modellen innebär att medel fördelas i två delar: en bottenplatta bestående av genomsnittskostnaden för en doktorand gånger antalet lärostolsprofessorer per ämne 2010-10-01. Minst en resurs motsvarande en doktorand

17 avsätts per forskarutbildningsämne. Basbeloppet uppgår år 2011 450 000 kronor per doktorand. Resterande medel fördelas efter respektive forskarutbildningsämnes andel av det totala antalet doktorsexamina inom fakulteten under en tioårsperiod. Perioden omfattar de senaste tio åren. I enlighet med gällande delegationsordning inrättas befattning som doktorand av institutionsstyrelse/motsvarande respektive tillsätts befattning som doktorand av prefekt/ motsvarande. Fakultetsnämnden har delegerat antagningen av doktorander till institutionsstyrelserna (fakultetsnämndens beslut 2004-01-27, HISTFILFAK 2003/160). Beslutet kan inte delegeras vidare. 3.7.3 Prolongation för förtroendeuppdrag under år 2010 Ansökan om prolongation av utbildningsbidrag respektive av anställning som doktorand med anledning av förtroendeuppdrag ska lämnas till fakultetsnämnden. Ansökan ska göras en gång per år. Institutionerna ska vid den årliga revisionen av de individuella studieplanerna se till att doktoranderna ansöker om prolongation och att prolongationsbeslut införs i studieplanerna. Ersättning medges i form av utbildningsbidrag för den som innehaft förtroendeuppdrag under tid med utbildningsbidrag. För den som innehaft uppdrag under tid med doktorandanställning utgår ersättning för förlängd anställning. Ansökan ska innehålla uppgift om när tiden för utbildningsbidrag respektive förordnandetid för anställning löper ut. 3.7.4 Disputation och framställning av doktorsavhandling Varje institution har fattat beslut om det antal exemplar, dock minst 80 exemplar, av en doktorsavhandling som ska tryckas inför disputation. Ersättningsbeloppet för framställ ning av upplagan är 23 000 kronor. Fakultetsnämnden har beslutat att avhandlingar ska arkiveras elektroniskt i DiVA. Doktorander vid historisk-filosofiska fakulteten ska från och med 2011-01-01 leverera avhandlingen som en digital fil i pdf-format för arkivering i DiVA utan att avhandlingen görs fritt tillgänglig. Doktoranden beslutar själv om och när avhandlingen skall publiceras elektroniskt och vara fritt tillgänglig i DiVA. Fakultetsnämnden anvisar 13 000 kronor per disputation. Medlen överförs till respektive institution som svarar för ersättning av resekostnader, arvode till opponent och betygsnämnd. För ändamålet, som finansieras som ett fakultetsgemensamt ändamål, beräknas 700 000 kronor inklusive kostnader för digital arkivering. 4 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET 4.1 Externa intäkter Områdesnämnden har beräknat att historisk-filosofiska fakultetens medel för externt finansierad verksamhet kommer att uppgå till minst 46 mkr för budgetåret 2011. Detta belopp ligger bl a till grund för beräkning av nämndens förväntade lokalintäkter och nämndens bidrag till gemensamma ändamål.

18 5 INREDNING OCH UTRUSTNING Institutionerna ska, inom ramen för tilldelade medel, avsätta resurser för att ersätta försliten inredning och utrustning. Vid investeringar ska hänsyn tas till att dessa ska finansieras med lån och att framtida avskrivnings- och räntekostnader ska finansieras av kommande års anslag. För budgetåret 2011 har områdesnämnden tilldelats en låneram om 16 mkr (utanför lokalprojekten). Låneramen ska täcka investeringar under år 2011 och tidigare avskrivningar som inte är fullt avskrivna. Investeringar och kapitalkostnader för infrastrukturprojekt med central finansiering. (Uppsala universitets verksamhetsplan, bilaga 8.) Kv Kemikum etapp 2 (2005-2014). För avskrivningar för investeringar i samband med den ombyggnad som gjordes 2004 anvisas 6,6 mkr till berörda institutioner i Engelska parken. 6 LOKALER Ersättning för hyra och media Konsistoriet fastställde i VP år 2002 en modell för fördelning av ersättning för hyra och elektricitet. Fördelningsmodellen är uppbyggd på ett sådant sätt att ytor beräknas efter antalet anställda personer, antal studenter och antal undervisningstimmar. Vidare korreleras modellen till olika hyresnivåer, d v s pris per kvadratmeter. Områdesnämndens fördelning till de olika fakultetsnämnderna och fakultetsnämndens fördelning till institutionerna följer konsistoriets modell. (För närmare presentation av modellen se Uppsala universitets VP år 2002, sid. 48 ff.) För år 2011, liksom för tidigare år, medger inte tillgängliga medel att konsistoriet fullt ut kan ge områdesnämnderna ersättning för grundutbildningen enligt modellen. (Tabell 5-6) Modellen kommer att ses över inför budgetåret 2011. Fakultetsnämnden ersätter institutionerna för hyra och el för utbildning på grundnivå och avancerad nivå utifrån grundutbildningsuppdraget till respektive institution. Det totala bidraget uppgår till 7 744 693 kronor (2010: 8 471 322 kronor). Vid beräkning av ersättningen för hyra och media för forskning/utbildning på forskarnivå utgår nämnden från anslaget för institutionernas lönekostnader, ytor och kvadratmeterkostnader. Bidraget för forskning/forskarutbildning är 8 597 618 kronor (jfr 2010: 9 413 006 kronor). Det totala ersättningsbeloppet är således 16 342 312 kronor (jfr 2010: 17 884 328 kronor). Ersättningen avser kostnader för hyra och el för institutionslokalerna som debiteras månadsvis, institutionens andel av undervisningslokaler och gemensamma utrymmen inom intendenturområdet som debiteras genom intendenturen och hyra och el för universitets-, områdes- och fakultetsgemensamma ändamål. Kostnader för hyra och media (el) respektive lokaltjänstkostnader Lokaltjänstkostnader debiteras månadsvis. Den totala lokaltjänstkostnaden (LTK) är beräknad till 13 810 000kronor (jfr 2010: 12 945 000 kronor). Därtill kommer kostnaderna för undervisningslokaler, gemensamma lokaler inom Engelska parken och för den lokaltjänstkostnad som ligger i avsättningen till gemensamma ändamål. Kostnaderna ska finansieras av intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå och av externa bidrag. Samtliga externa