Naturvetenskap, individ och samhälle

1 Naturvetenskap, individ och samhälle centralt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen: Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. syfte Med hjälp av kapitlet utvecklar du: Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor. kunskapsmål Efter arbetet med kapitlet kan du: Beskriva på vilket sätt naturvetenskapen kan vara till hjälp för att kritiskt granska fenomen och påståenden i naturen och samhället. Börja använda naturvetenskapliga argument för att kritiskt granska olika argument i samhällsdebatten. 4

I livsmedelsaffären handlar vi mjölk, grönsaker, kött, fisk och en mängd andra saker. I en större butik kan man hitta bortåt 10 000 olika varor från alla delar av världen. Men vet vi hur de kom dit? Den moderna människan lever sina liv i det som ibland kallas för genom-väggen-samhället. Vi plockar på oss varor vid väggen i affären, utan några djupare funderingar över hur de hamnade där. Väl hemma trycker vi på strömbrytaren, lamporna tänds av elen som kommer genom väggen. Värmen i elementen hämtas också någonstans från den andra sidan väggen. När vi öppnar vattenkranen får vi både varmt och kallt vatten genom väggen och när vi gjort våra behov spolar vi. Som genom ett trollslag far det hela ut genom väggen utan att vi behöver ägna närmare eftertanke på vart det tar vägen. 5

Naturvetenskap i användning Tekniken bakom våra vardagliga bestyr har gjort livet bekvämt. Jorden vi lever på ger oss resurser och tar hand om vårt avfall. I förlängningen kan det ändå finnas ett värde i att fundera över på vilka sätt vi faktiskt är beroende av den natur som omger oss, våra samhällen och på vilka sätt tillstånden i naturen är beroende av oss. Naturvetenskapen kan hjälpa till med en större förståelse för hur det vi hämtar och lämnar genom väggen tillhör ett större sammanhang. Hur de saker vi konsumerar och omger oss med i samhället hänger samman med kretslopp och system bortom vardagsliv och samhälle. Naturvetenskapen har byggt upp ett kunnande om världen som inte bara är användbart för blivande naturvetare utan också är viktigt för alla samhällsmedborgare. Många yrken omfattar kunskaper som befinner sig i gränslandet mellan Är alla vetenskapliga undersökningar lika trovärdiga? Kunskaper i naturvetenskap hjälper oss att vara kritiska. naturvetenskapen och andra vetenskaper, som exempelvis, psykologi, historia och samhällsvetenskap. Den som är t.ex. sjuksköterska, dietist eller arbetsterapeut behöver förstås ha kunskaper om människokroppen. För dem är skolämnet naturkunskap ett första steg. Tänker man arbeta som arkitekt eller landskapsarkitekt behöver man ha kunskaper om t.ex. materiallära och planering av grönområden. Ska man utbilda sig inom lantbruk, skogsbruk eller som trädgårdsmästare är kunskaper i växtodling och ekologi en förutsättning. Men först och främst är kunskaper om naturen en rättighet för oss alla. Om vi inte vill lita blint på att experter talar om för oss hur vårt samhälle ska se ut, vilka beslut vi ska ta kring t.ex. vår hälsa och miljö, behöver vi alla veta en del om vad naturvetenskapen har att säga. Självklart behöver vi veta något om vad naturvetenskapen kommit fram till, men framförallt behöver vi veta hur naturvetaren arbetar, vad som kan besvaras och inte besvaras med hjälp av naturvetenskap och hur den här speciella vetenskapen kan användas för att kritiskt granska saker i vår vardag och det experterna säger sig veta. Forskare eniga i larmrapport: Medicinerna som allvarligt kan skada din hälsa Ny rapport avslöjar: Light-maten gör dig fetare! Forskare: Så farlig är den nya LCHF-dieten Internationell expert om den nya krämen som gör dina bröst fastare 6 naturvetenskap, individ och samhälle

Samhällsplanerare, arkitekt och trädgårdsmästare är några yrken där man behöver kunskaper i naturvetenskap, för att kunna skapa en hälsosam och trivsam livsmiljö. naturvetenskap i användning 7

Naturvetenskap, etik och kritik Bara det att vi lever våra liv ihop med varandra gör att vi vet många saker om oss själva och vår omvärld. Tillsammans har vi utvecklat erfarenheter om tillvaron och det allra mesta behöver vi inte ifrågasätta för att vardagen ska fungera eller för att vi ska vara lyckliga. Men ibland kan vi bli tveksamma. Då behöver vi pröva vissa saker i tillvaron vetenskapligt för att utveckla nya kunskaper om den. Vetenskapligt framtagen kunskap är ofta något annat än de kunskaper vi hålls med till vardags. Tro på spöken är bara ett av många exempel på sådant som inte faller inom ramen för vad som betraktas som vetenskap. naturvetenskapen är empirisk Att en kunskap är framtagen på ett vetenskapligt sätt betyder till exempel att den genomgått systematiska prövningar. Ett kriterium som man brukar ta som garanti för att kunskaper ska kunna sägas vara vetenskapligt grundade är att de ska finnas möjligheter att motbevisa (falsifiera) dem. Påståenden tagna ur luften, som t.ex. att det finns spöken går inte att motbevisa. Hur länge man med vetenskapliga metoder än försöker visa att det inte finns några spöken, kan man ändå inte vara säker på att det till slut inte dyker upp ett (litet). Därmed är det ju inte sagt att det finns spöken. I stället är det i det närmaste tvärtom. Eftersom påståendet inte går att motbevisa bygger det inte på vetenskap. För att något ska kunna sägas vara vetenskapligt måste bakgrunden till det vetenskapliga påståendet och metoden som kunskapen tagits fram på vara genomskinlig, transparent. Helst ska undersökningen också kunna återupprepas och då visa på samma sak som tidigare. Systematisk prövning, falsifierbarhet, transparens och repeterbarhet brukar vara några kriterier man anger när man talar om något som (natur)vetenskapligt. Till skillnad från en del andra vetenskaper, som uteslutande ägnar sig åt att komma fram till slutsatser på logisk väg, eller till att undersöka vad och hur människor tänker, tänkt, gör, gjort, lever och levt, sysslar naturvetenskapen med att undersöka den naturliga, fysiska omvärlden och att ta hänsyn till vad den har att berätta för oss. Naturvetenskapen är vad man kallar empirisk. Ibland kan man höra att naturvetenskapen vilar på ett speciellt undersökande arbetssätt. Men den naturvetenskapliga verksamheten kan inte beskrivas med enkla ord som en process som varje naturvetenskaplig undersökning genomgår. Det är inte så att alla naturvetare först observerar, sedan ställer hypo teser och så vidare... En forskare i fysik använder andra metoder än en forskare i biologi eller kemi. Vid studier av ekosystem krävs förstås andra redskap och metoder än de som behövs för att beskriva funktioner i kosmos eller i cellen. Däremot finns det ett antal centrala steg, som observation, tolkning, klassificering, sortering, mätning, hypotes och förutsägelse, som återkommer i beskrivningen av hur en systematisk naturvetenskaplig undersökning bedrivs. Naturvetenskapen har alltså utvecklat systematiska metoder som kan vara användbara i flera olika sammanhang. Att vara en kritisk naturvetare innebär att kunna använda sig av naturvetenskapens systematiska arbetssätt för att undersöka före teelser i naturen, men även för att granska trovärdigheten i information på andra områden, som t.ex. i vardagslivet och i media. 8 naturvetenskap, individ och samhälle

naturvetenskapen innehåller lagar och teorier Det är viktigt att förstå skillnaden mellan det man kallar en naturvetenskaplig lag och en teori. Ibland tänker man sig att lagar skulle var något som står över teorierna hierarkiskt: först kommer lagen sedan teorin. Men egentligen beskriver de två skilda saker. En naturvetenskaplig lag beskriver relationer, hur saker hänger ihop eller hur förlopp utvecklas. Ett exempel är tröghetslagen inom fysiken (att alla rörelser förblir konstanta om de inte påverkas av någon yttre kraft), ett annat är energiprincipen (lagen om att energi inte kan förbrukas bara omvandlas). En teori däremot, kan ses som en förenklad, generaliserad berättelse av ett förlopp som inte bara beskriver detta förlopp utan också vägleder oss i att tänka om hur saker ska komma att utspela sig framöver. Två exempel på teorier som uppfyller det här är evolutionsteorin och den moderna atomteorin. Teorin används för att göra nya studier och undersöka vad som behöver justeras eller förkastas om den ska vara hållbar. Big bang-teorin som förklaring till universums uppkomst har hittills överlevt alla försök till förkastande, men den justeras ständigt i och med att det görs nya beräkningar och att det utförs nya empiriska undersökningar av världsrymden. Den gamla teorin om att vårt jordklot skulle vara ihåligt har man däremot kunnat förkasta genom geologiska experiment. Att vara en kritisk naturvetare innebär att kunna skilja på vad som är en naturvetenskaplig lag och vad som kan vara en mer eller mindre hållbar teori. I dag har vi utvecklat avancerade metoder för att göra systematisk undersökningar från det allra minsta till det allra största i universum. Den övre bilden visar en del av laboratoriet i CERN. Där söker man svaren på frågorna om materiens minsta byggstenar. Den undre bilden visar ISS, den internationella rymdforskningsstationen. naturvetenskap i användning 9

naturvetenskapen är skapad av människor Naturvetenskaplig kunskap är aldrig en sann spegling av världen, utan resultaten presenteras alltid som en bild eller en berättelse. För att göra den berättelsen tar forskarna hjälp av språk, metaforer och bilder. Det kan vara allt från en matematisk formel över sambandet mellan massan och accelerationen hos fysikaliska kroppar (planeter och rymdfarkoster) till en graf som beskriver hur temperaturen på jorden stiger till följd av den ökade koldioxidhalten i atmosfären eller en bildlik framställning över hur olika djurarter beter sig för att överleva kampen för tillvaron. Naturvetenskapen presenterar sina resultat med hjälp av språk, metaforer och bilder. Bilden till höger visar arvsanlag av DNA. Ibland säger man att vårt DNA är en konstruktionsritning för en människa. På vilka sätt är det en haltande liknelse? Det sätt som vetenskapsmännen/kvinnorna använder för att presentera sina resultat får förstås betydelse för hur de uppfattas av oss som tar del av dem. Formen på en graf kan se olika ut beroende på vilka värden de som skapar den valt att sätta på axlarna. De liknelser vi använder för att beskriva funktioner i människokroppen (att t.ex. hjärnan liknas vid en hårddisk) leder oss osvikligen till vissa tankar och associationer (t.ex. om människan som en robot). Klimatförändringen går inte att uppfatta om vi iakttar alltför små tidsintervall. Ett svart hål är inget hål. Funktionen av en gen kan inte oproblematiskt beskrivas som att den sitter som pärlor på ett snöre och därifrån styr utvecklandet av egenskaper. Ett djurs eller en växts överlevnadsstrategi är ingen viljestyrd strategi. Vi behöver alltså liknelserna och metaforerna för att kunna ta del av och diskutera fenomenen. Men ibland är det viktigt att vi påminner oss om att de är skapade av oss människor för att bringa ordning i och dra nytta av en mängd mätresultat som annars bara skulle vara ett sammelsurium av intryck. Att vara en kritisk naturvetare innebär att se vilken betydelse sättet att presentera ett forskningsresultat har för hur saker kommer att uppfattas. 10 naturvetenskap, individ och samhälle

all vetenskap bedrivs i ett syfte Naturvetenskapen bedrivs liksom allt annat som människor företar sig med ett syfte. Vi vill något med det vi gör, och på det sättet skiljer sig inte vetenskapen från det vi sysslar med i vardagen. Det finns ofta en eller annan nyttoaspekt bakom den forskning som bedrivs. Vetenskapliga undersökningar görs för att någon vill åstadkomma något, för att någon bryr sig om något eller vill värna om något. Ibland är det vetenskapliga syftet helt enkelt att försöka förstå mer om världen. Men även om det inte alltid är uttalat, är alla de naturvetenskapliga framsteg som görs i dag också inbäddade i större sammanhang. De befinner sig i en viss forskningskultur, som sätter gränser för hur man kan tänka och vad man kan göra, eller så styrs de av en viss forskningspolitik, som bara ger pengar till vissa vetenskapliga projekt. För de som befunnit sig mitt inne i forskningen har det ibland varit svårt att inse att de påverkats av detta, men forskning bedrivs alltid inom ramen för ett samhälle med vissa uttalade eller outtalade prioriteringar och behöver därför granskas etiskt och politiskt. Vad vi t.ex. vill åstadkomma med genforskning ska ställas i relation till en etisk diskussion om hur vi anser att man får använda och påverka utvecklingen av ett foster och hur långt vi vill manipulera den biologiska människan. Forskningsresultat kring kärnenergi kan utnyttjas både i krig och i fred. Forskning med djurförsök måste avvägas mot vad vi tycker människan är värd i förhållande till andra djurarter. Vilken forskning som bedrivs kring vår livsstil, hälsa och sexualitet tar avstamp i samhällets syn på vad som är ett sunt och etiskt liv. Det får förstås följdverkningar för vilka rekommendationer som kommer ut till oss kring hur vi t.ex. ska äta, träna och leva tillsammans. Att vara en kritisk naturvetare betyder bl.a. att man alltid är på vakt över vilka normer och värderingar forskningen tar sin utgångspunkt i, vilka saker som tas för givet i den vetenskapliga kulturen och vilka konsekvenser forskningsresultaten kan få för t.ex. miljö och människor. Vilka energikällor det satsas forskningsmedel på avgör vilken energi som kommer att utnyttjas i framtiden och det får förstås betydelse för miljön. Jag vill inte bli forskad på! naturvetenskap i användning 11

all vetenskap är tillfällig, så även naturvetenskapen Vetenskapen om världen förändras genom historien och gör det än. Det gäller även för naturvetenskapen. Naturvetenskapen ger ingen absolut sanning om varför saker är som de är. De kunskaper som tas fram genom naturvetenskapliga undersökningar är mer eller mindre tillfälliga. Vissa grundläggande teorier brukar visserligen betraktas som mer fasta, medan andra växer som nyutsprungna grenar ur dessa. En forskare eller forskargrupp startar aldrig med objektiva observationer utan bidrar genom sin forskning med nya pusselbitar till vad andra redan tagit reda på. Eftersom det är omöjligt att pröva varje tänkbar situation kan naturvetenskapens hypoteser och teorier, aldrig bli fullständigt bevisade. Någonstans är naturvetaren tvungen att göra en generalisering på basis av de resultat han eller hon har fått. Naturvetenskapens styrka är just att den inte gör anspråk på att tala om hur naturen verkligen är utan att den i stället visar hur vi bäst kan förstå den utifrån de redskap, resultat och teorier som för tillfället finns till hands. Vad naturvetenskapen kan göra är att berätta om hur förlopp i naturen har utvecklats och bidra med förutsägelser om vad som kommer att hända framöver. Och där är den oslagbar. Nothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less Marie Curie 12 naturvetenskap, individ och samhälle

ta reda på, diskutera & ta ställning 1. I texten står det om det så kallade genom-väggensamhället. Vad finns det för fara med att moderna människor lever våra liv genom-väggen-samhället? Hur skulle man kunna göra för att vidga människors förståelse av sitt beroende av naturen? 2. Vi möts dagligen av annonser om produkter som påstås vara bra för vårt välmående och vår hälsa. Leta i tidningar och i media och välj någon produkt eller behandling kring t.ex. träning, kost eller skönhet. Försök ta reda på vad de som står bakom annonsen har för vetenskapliga argument för sin produkt. Diskutera hur man skulle gå tillväga för att pröva trovärdigheten kring produkten systematiskt och kritiskt. 3. Försök hitta fler exempel på naturvetenskapliga teorier än dem som boken anger. Diskutera vilka empiriska undersökningar som ligger till grund för dem? torrt livlöst hår stroke hjärninfarkt rynkor dålig andedräkt struma astma kronisk bronkit lungcancer emfysem hjärt- och kärlsjukdomar magsår risk för missfall tidigt klimakterium svårt bli med barn menstruationsbesvär livmoderhalscancer dålig kondition benskörhet kalla fötter dålig blodcirkulation 4. Forskare använder ofta liknelser eller metaforer för att förklara saker och skeenden i naturen och i människokroppen. Försök att hitta fler exempel på sådana metaforer än dem som boken anger. Diskutera: På vilket sätt kan metaforerna hjälper oss att förstå sammanhangen och när kan de bli ett hinder för oss att uppfatta sakerna rätt? 5. Gå ut på nätet och ta reda på vilka ståndpunkter som finns kring djurförsök i forskning. Diskutera: När tycker du/ni det kan vara berättigat med djurförsök i forskning och när är det inte det? 6. Gå ut på nätet och ta reda på vilka ståndpunkter som finns kring forskning på aborterade foster. Diskutera: När tycker du/ni det är rätt att bedriva den typen av forskning? 7. Varför påverkas vi inte av forskningsresultaten? Bilden högst upp till höger, visar på några saker som man vet drabbar kvinnor som röker. Vad tror du det beror på att unga tjejer börjar röka i alla fall? Vad skulle man kunna göra för att förhindra det? 8. Våra rökvanor har förändrats. 1946 rökte 50 % av alla Sveriges män och 9 % av kvinnorna. Idag ser förhållandet annorlunda ut (se diagram). Varför tror du förhållandena har förändrats så mycket? Finns det några andra skillnader än kön som påverkar våra rökvanor och som skulle vara intressanta att jämföra? Vad tror du de skulle visa? Diskutera: Varför leder inte forskningsresultaten till att vi förändrar vår livsstil? Hitta fler exempel där forskningen säger en sak men vi gör en annan. procent 50 40 30 20 10 Män Kvinnor 0 1946 1963 1977 1983 1993 1998 2006 naturvetenskap, individ och samhälle 13