Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Charlotte Gustafsson Anna Konradsson
Charlotte Gustafsson och Anna Konradsson 2012 Båda författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Fastighetsvetenskap Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM/12/5252 SE Tryckort: Lund 2
Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Secondary transfer of utility easement Examensarbete utfört av/master of Science Thesis by: Charlotte Gustafsson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Anna Konradsson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Handledare/Supervisor: Fredrik Warnquist, universitetsadjunkt, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds Universitet Examinator/Examiner: Ulf Jensen, professor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds Universitet Opponent/Opponent: Sofie Borg, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Maria Majtorp, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Nyckelord: Andrahandsupplåtelse, ledningsrätt, elektronisk kommunikation, teleoperatör, samlokalisering, andrahandshavare, ledningsrättshavare Keywords: Secondary grant, utility easement, electronic communications, the operator of telecommunications, collocation, proprietor of secondary grant, proprietor of the utility easement 3
4
Abstract The purpose of this report is to give an account of the rules for secondary grant of rights in utility easements and how these rules are applied. To achieve this we set up number of questions that had to be worked out. Finally we present a template to be used by the cadastral surveyor when implementing a secondary grant in to the utility easement. One goal has been to interpret what a secondary grant entails in the utility easement. Based on our interpretation, we developed a model. This model could be used by the cadastral surveyors when they decide to implement the secondary grant of rights in utility easements. Bills and legislation have been studied and proprietors in utility easements and several cadastral surveyors have been interviewed. Proprietors in utility easements for electronic communications always choose to insist on a secondary grant of rights. The underlying reason is that the National Post and Telecom Agency may order the operators of telecommunications to co-locate. Therefore the primary utility is almost exclusively for the purpose of electronic communications. In other utility easements then for the purposes of electronic communications the proprietor see no need to insist on implementing secondary grant of rights. The utility owner has two options on how to get the right to construct a utility on a property he does not own. The first option is to use a utility easement and the other to use a civil contract. It s possible to make a secondary grant of rights also when using a civil contract. Most utility owners prefer the use of civil contracts. The compensation that the proprietors have to pay the property owner is very low when implementing the secondary grant of rights it to the utility easement. When using a civil contract, in most cases, the compensation paid is higher than that in the case of the utility easement. When the secondary grant of rights is used, the proprietor of seconddary grant pays the proprietor of the utility easement a charge negotiated by these two parties. 5
6
Sammanfattning Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Den tekniska utvecklingen under 1990- och 2000-talet har medfört en ökad användning av mobiltelefoni och bredband. Utbyggnaden av elektroniska kommunikationsnät har i sin tur medfört att mark tas i anspråk. För att minimera intrånget samtidigt som utvecklingen inte får hämmas, har lagstiftaren instiftat lag om elektroniska kommunikationer. Lagen innehåller bestämmelser om att myndigheten Post- och telestyrelsen kan ålägga teleoperatörer att samlokalisera sina anläggningar. För att samlokalisering ska uppnås bättre infördes en bestämmelse om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt i ledningsrättslagen, LL 11 a. Den gör det möjligt att förordna om att ledningsrättshavare har rätt att upplåta ledningsrättsutrymmet i andra hand, för ledningar med ändamål elektronisk kommunikation, utan fastighetsägarens medgivande. Syftet med rapporten är att redogöra för reglerna om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt och hur de tillämpas. En redogörelse görs också för hur reglerna bör tillämpas. Avslutningsvis presenteras ett förslag till en mall som förrättningslantmätare kan använda vid ett förordnande om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. För att uppnå syftet har ett antal frågeställningar arbetats fram, bl.a. av vilken anledning ledningsrättshavare väljer att yrka på andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. En målsättning har varit att tolka vad en andrahandsupplåtelse innebär. Utifrån vår tolkning har ett förslag till mall arbetats fram. En sådan mall kan förrättningslantmätare använda när de förordnar om en andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. För att besvara frågeställningarna har lagtext och förarbeten studerats. Det har utförts intervjuer med ledningsägare, vilka till stor del ligger till grund för undersökningen. Ytterligare ett antal intervjuer har utförts med bl.a. förrättningslantmätare. Ett flertal förrättningslantmätare har bidragit med ledningsrättsärenden, som innehåller förordnande om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. Materialet ligger till grund för det undersökningsmaterial, som har studeras och analyseras. Endast ledningar med elektronisk kommunikation för allmänt ändamål och allmän svagströmsledning får dras fram inom ett utrymme, som är upplåtet i andra hand. Efter att LL 11 a ändrades 2006, får det förordnas om andrahandsupplåtelse för alla ledningsrätter oavsett ändamål. En förutsättning är dock att det finns behov av sådan upplåtelse. Ledningsrättshavare med ledningsrätt för elektronisk kommunikation för allmänt ändamål är de som väljer att i princip alltid yrka på andrahandsupplåtelse. En bakomliggande orsak till det är att Post- och telestyrelsen kan ålägga teleoperatörer att samlokalisera. Primärledningen är således nästan uteslutande ledning för elektronisk kommunikation för allmänt ändamål. Ledningsägare med ledningsrätt, som avser övriga ändamål, ser inget skäl till att yrka på andrahandsupplåtelse. Ändringen av bestämmelsen resulterade således inte till ökad samlokalisering. Huruvida en ledningsägare väljer en ledningsrätt med andrahandsupplåtelse eller två ledningsrätter beror dels på om upplåtelsen sker i fast eller lös egendom, dels om ledningsägarna vill anlägga ledning vid samma tidpunkt eller ej. För de fall en 7
befintlig ledningsrätt är lös egendom kan det inte upplåtas ytterligare en ledningsrätt inom samma utrymme. Med en andrahandsupplåtelse kan sådan möjlighet erhållas för ledningar med ändamålet elektronisk kommunikation för allmänt ändamål samt allmän svagströmsledning, även om den befintliga ledningsrätten är lös egendom. Anläggs två ledningar vid samma tidpunkt är det möjligt, och också vanligast att ledningsrättshavare väljer att bilda två ledningsrätter. Vid anläggning av ledning för mobiltelefoni är det dock mest förekommande att ledningsrättshavare väljer att bilda en ledningsrätt med andrahandsupplåtelse. Ledningsägare har två möjligheter att erhålla rätt att dra fram ledning över annans fastighet, dels genom ledningsrätt, dels genom civilrättsligt avtal. Flertalet ledningsägare väljer civilrättsliga avtal för att få en god relation till fastighetsägaren, men även pga. kostnads- och tidsaspekten. Genom civilrättsliga avtal är det även möjligt att upplåta i andra hand, vilket nyttjas mycket inom tätbebyggt område. Vid en andrahandsupplåtelse av ledningsrätt ersätts fastighetsägaren av ledningsrättshavaren för intrånget. Ersättningen är relativt liten, 1 000 kr per ytterligare ledning och grundar sig på rättsfallet NJA 2007 s 695. Det ska dock understrykas att en bedömning ska göras från fall till fall. Ersättningsbeslutet reglerar inte ersättning mellan ledningsrättshavaren och andrahandshavaren. Parterna kommer själva överens om den ersättning som ska utgå. Teleoperatörerna uppger att ersättningen bygger på ramavtal inom branschen, men är mycket förtegna om vilket belopp det rör sig om. Förrättningslantmätare ska genomföra en prövning om det finns behov av en andrahandsupplåtelse. Vi upplever att förrättningslantmätare inte motiverar prövningen tillräckligt väl. Vår rekommendation är att det ska genomföras en väl motiverad prövning för att vara så tydlig som möjligt gentemot sakägare. Formuleringarna i de förordnanden om andrahandsupplåtelser som hittills har genomförts, skiljer sig åt. Det är viktigt att förordnanden om andrahandsupplåtelse är likvärdigt utformade, för att inte tveksamheter ska uppstå om vad andrahandsupplåtelsen gäller. I ledningsrättsbeslutet ska det anges ett förordnande att ledningsrättshavaren har rätt att upplåta i andra hand. Ett sådant förordnande ska även innehålla uppgift om ledningens huvudsakliga beskaffenhet, det utrymme som ledningen får ta i anspråk samt övriga föreskrifter. Det är viktigt att skilja på upplysningar och föreskrifter, för att inte tveksamheter ska uppstå. Ett förslag till mall om förordnande av andrahandsupplåtelse av ledningsrätt har tagits fram. 8
Förord Vårt examensarbete har genomförts vid avdelningen för Fastighetsvetenskap vid Lunds Tekniska Högskola. Ett stort tack riktas till vår handledare Fredrik Warnquist som kom med idén till examensarbetet. Vi vill även tacka honom för att ha ställt upp i vått och torrt och bidragit med god handledning och stort engagemang. Ett tack riktas också till vår kontaktperson Carl-Erik Sölscher, ledningsrättsexpert division fastighetsbildning i Gävle, för tips och idéer. Vi vill tacka alla som har tagit sig tid att ställa upp på intervjuer och bidragit med material och värdefulla upplysningar. Det har betytt mycket för genomförandet av vårt examensarbete. Ett tack riktas också till Fastighetsvetenskapliga institutionen för en mycket givande och inspirerande utbildning. Vi vill tacka våra familjer och vänner för det stöd som de har givit under hela utbildningen. Tills sist vill vi tacka våra studiekamrater för fem fantastiska år tillsammans! Lund, den 7 maj 2012 Charlotte Gustafsson och Anna Konradsson 9
10
Författningar och förkortningar Författningar ExL Expropriationslag (1972:719) JB Jordabalken (1970:994) LEK Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation LL Ledningsrättslag (1973:1144) Myndigheter, organisationer och domstolar HD Högsta domstolen KLM MMD PTS SKL SLM Kommunala lantmäteriet Mark- och miljödomstolen Post- och telestyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Statliga lantmäteriet Teleoperatörer 3 Hi3G Access AB 3GIS SUNAB BiGGNet Tele2 Telenor Telia 3G Infrastructure Services AB Svenska UMTS-nät AB Svenska Stadsnät - BiGGNet AB Tele2 Sverige AB Telenor Sverige AB TeliaSonera Sverige AB (fasta tele- och bredbandsnätet) Energibolag Eon Fortum Kraftringen SVK Vattenfall Eon Sverige AB Fortum AB Kraftringen Nät AB Svenska Kraftnät AB Vattenfall AB 11
Definitioner Teleoperatör Lantmäteriet Ledning Med teleoperatör avses tele- och bredbandsoperatörer Med begreppet avses således såväl statlig som kommunal lantmäteriverksamhet. I förarbeten och i litteratur benämns lantmäteriet med lantmäterimyndigheten. Organisationen som helhet benämns lantmäteriet, vilket är den benämning som används i rapporten. Begreppet ledning omfattar ledningar, andra anordningar och tillbehör som krävs för ledningens funktion. 12
Innehållsförteckning Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Abstract... 5 Sammanfattning... 7 Förord... 9 Författningar och förkortningar... 11 Definitioner... 12 Innehållsförteckning... 13 1 Inledning... 15 1.1 Bakgrund... 15 1.2 Syfte... 15 1.3 Frågeställningar... 15 1.4 Metod... 16 1.5 Disposition... 16 1.6 Avgränsningar... 17 1.7 Felkällor... 17 2. Lagstiftning... 19 2.1 Ledningsrätt... 19 2.2 Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt... 19 2.2.1 Rätt att dra fram ledning för elektronisk kommunikation samt allmän svagströmsledning inom ledningsrätt för starkströmsändamål 19 2.2.2 Införandet av bestämmelsen om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt 21 2.2.3 Ändring av bestämmelsen om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt 23 2.2.4 Kanalisation 24 2.2.5 Jämförelse av bestämmelser som berör andrahandsupplåtelse 25 2.3 Samlokalisering... 27 2.3.1 LEK 4 kap. 4 och 8 27 2.3.2 LEK 4 kap. 14 27 3. Undersökning... 29 3.1 Omfattningen av andrahandsupplåtelse av ledningsrätt... 29 3.2 Ledningsrättens ändamål och ledningsrättshavare... 32 3.2.1 Bolag inom elektronisk kommunikation 33 3.2.2 Bolag med starkströmsledningar 36 13
3.2.3 Bolag med verksamhet inom VA, fjärrvärme, olja, gas eller annan råvara 39 3.3 Ersättning för andrahandsupplåtelse... 40 3.3.1 Fastighetsägarens ersättning 40 3.3.2 Ledningsrättshavarens ersättning 43 3.4 Lantmäteriförrättning... 44 3.4.1 Protokollet 44 3.4.2 Beskrivningen 46 4. Analys... 51 4.1 Omfattning av förordnande om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt... 51 4.1.1 Fastighetsregistret 52 4.2 Ledningsrättens ändamål, för vilken det har förordnats om andrahandsupplåtelse... 53 4.2.1 Effekten av ändringen av LL 11 a 53 4.3 Av vilken anledning väljer ledningsrättshavare att yrka på andrahandsupplåtelse av ledningsrätt?... 54 4.3.1 Nyttjandet av andrahandsupplåtelse av ledningsrätt 55 4.3.2 En ledningsrätt med andrahandsupplåtelse eller två ledningsrätter 56 4.3.3 Möjligheter att dra fram ledning för elektronisk kommunikation 58 4.3.4 Civilrättsliga avtal 59 4.4 Ersättning för andrahandsupplåtelse... 60 4.4.1 Fastighetsägarens ersättning 60 4.4.2 Ledningsrättshavarens ersättning 63 4.5 Lantmäteriförrättning... 63 4.5.1 Prövningens genomförande 63 4.5.2 Förordnande om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt 64 4.5.3 En tolkning av andrahandsupplåtelse av ledningsrätt 65 4.5.4 Utformning av mall för andrahandsupplåtelse av ledningsrätt 67 5. Slutsats... 69 Källor... 71 14
1 Inledning 1.1 Bakgrund Den tekniska utvecklingen har gått framåt vilket har bidragit till ett ökat behov av ledningar för elektroniska kommunikationsnät. Användandet av mobiltelefoni och bredband har ökat under slutet av 1990-talet och har blivit en del av vår vardag under 2000-talet. I ett tidigt skede fanns endast några få teleoperatörer men marknaden har vuxit och likaså har antalet teleoperatörer ökat. 1 Infrastrukturen kring IT- och telekommunikation växte och växer fortfarande kraftigt, vilket medför ett ökat behov av utrymme för ledningar. En samordning av ledningar diskuterades under tidigt 2000- tal för att på ett samhällsekonomiskt vis kunna nyttja utrymmen effektivt. 2 Bestämmelsen om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt trädde i kraft 2004 och återfinns i LL 11 a. Bestämmelsen ändrades 2006 och rättigheten till andrahandsupplåtelse utvidgades. 3 1.2 Syfte I rapporten ska vi redogöra för reglerna om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt och hur de tillämpas. Vi kommer också att redogöra för hur reglerna bör tillämpas samt ta fram en mall som förrättningslantmätare kan använda vid ett förordnande om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. 1.3 Frågeställningar - I vilken omfattning har det förordnats om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt sedan bestämmelsen trädde i kraft? - Vilka ändamål har ledningsrätten, för vilken det har förordnats om andrahandsupplåtelse? - Av vilken anledning väljer ledningsrättshavaren att yrka på andrahandsupplåtelse av ledningsrätt? - När är det att föredra en ledningsrätt med en andrahandsupplåtelse framför två ledningsrätter? - Vilken ytterligare ersättning erhåller fastighetsägaren vid andrahandsupplåtelse av ledningsrätt? - Vilken ersättning utgår mellan ledningsrättshavaren och andrahandshavaren? - Hur ser ett förordnande om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt ut? 1 SOU 2002:83 s. 25-26 2 Prop. 2003/04:136 s. 20 3 Prop. 2004/05:175 s. 303 15
- I nuläget finns det inte någon mall för hur lantmäteriet ska förordna om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. Hur skulle en sådan mall kunna se ut? 1.4 Metod Rapporten bygger på studier av lagtext, propositioner, utredningar och publikationer. Förarbeten har givit oss förståelse för syftet med införandet av bestämmelsen om andrahandsupplåtelse samt hur lagstiftaren velat att bestämmelsen ska tillämpas. Material till undersökningen har samlats in genom förfrågan till landets lantmäterikontor, statliga såväl som kommunala, om de har handlagt ärenden med andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. Akterna har studerats för att få en uppfattning om vilka ledningsrättshavare som använder andrahandsupplåtelse. Studier av dem har även gjorts för att få en uppfattning om hur prövning genomförs samt hur ett förordnande om andrahandsupplåtelse formulerats. Ett stort antal intervjuer har genomförts, via telefonsamtal och e-mail, för att få förståelse för ledningsrättshavarens syn på andrahandsupplåtelse av ledningsrätt och för att få svar på våra frågeställningar. Vårt urval av kontakter bygger delvis på de kontaktpersoner som finns nämnda i förrättningsakterna, såsom ledningsägare och förrättningslantmätare, men även på vår kännedom om olika bolag som bör vara ledningsägare. Utöver ledningsägare och förrättningslantmätare har även intervjuer genomförts med anställda på Post- och telestyrelsen (PTS) för att få förståelse för deras roll i sammanhanget och hur de hanterar beslut om samlokalisering. Fastighetsägarna är de som blir belastade av ledningsrätt och för att ta del av deras perspektiv har vi kontaktat Lantbrukarnas Riksförbund Konsult AB (LRF Konsult). 1.5 Disposition Kapitel 2 Lagstiftning. Kapitlet innehåller en redogörelse för den lagstiftning som har instiftats för att underlätta utbyggnaden av elektroniska kommunikationsnät. Kapitel 3 Undersökning. Kapitlet omfattar en presentation av de intervjuer som har gjorts med förrättningslantmätare, ledningsägare m.fl. samt en redogörelse för det undersökningsmaterial som har inhämtats från lantmäteriet. Kapitel 4 Analys. Kapitlet innehåller en analys av rapportens frågeställningar. Kapitel 5 Slutsats. Kapitlet omfattar en sammanställning av de slutsatser som har dragits. 16
1.6 Avgränsningar Vid en upplåtelse i andra hand upprättas ett avtal mellan ledningsägaren och andrahandshavaren. Det görs oavsett om upplåtelsen sker genom ledningsrätt eller genom civilrättsligt avtal. Avtalet som upprättas är troligen en typ av nyttjanderättsavtal. I rapporten har vi valt att inte redogöra för vilket sakrättsligt skydd som andrahandshavaren får beroende på upplåtelseform. 1.7 Felkällor I arbetet med att få fram ett undersökningsmaterial är vår förhoppning att vi har nått ut till alla landets lantmäterikontor. Alla lantmäterikontor har inte givit oss besked angående vår fråga huruvida de har handlagt ärenden som omfattar andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. Eftersom det inte går att söka efter sådan typ av upplåtelse, krävs det att förrättningslantmätare kommer ihåg att sådan förrättning har genomförts. För de kontor som har givit oss svar har det i de flesta fall varit en förrättningslantmätare på varje kontor som har besvarat vår fråga. Troligen har denne svårt att svara för hela kontoret och de förrättningar som eventuellt har gjorts av en förrättningslantmätare som har gått i pension. Vi kan därmed inte garantera att förrättningslantmätaren har svarat för alla förrättningar som har genomförts på kontoret. I undersökningen har vi valt att kontakta ett antal ledningsägare. Endast ett urval, av för oss kända ledningsägare, har kontaktats. Vi kan således inte garantera att deras åsikter svarar för alla ledningsägare. Vi har till största del fått information från de större bolagen. Det är möjligt att större och mindre bolag hanterar rättighetsfrågan olika. Det har genomförts ett antal intervjuer i undersökningen. Flertalet av de intervjuade har bekräftat att vi återgivit deras uppgifter korrekt. Anders Edwall, TeliaSonera Sverige AB, Robert Eriksson, Telenor Sverige AB och Roy Gustafsson, SLM Kalmar, har inte bekräftat att vi har återgivit deras uppgifter korrekt. För dem har vi redogjort vår tolkning av deras utsägelse. 17
18
2. Lagstiftning 2.1 Ledningsrätt Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Ledningsrättslagen trädde i kraft 1974 och ger rätt att anlägga och använda ledningar av allmännyttig karaktär och de för ledningen erforderliga anordningar inom någon annans fastighet. 4 Ledningsrätt får endast upplåtas i fast egendom, LL 1. Lagen anger för vilka ändamål ledningsrätt får upplåtas, LL 2. De ledningar som får upplåtas med ledningsrätt är ledningar som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål samt allmän svagströmsledning, elektronisk starkström, vattenoch avloppsledningar (VA) samt ledning för fjärrvärme, olja, gas eller annan råvara. Det som karaktäriserar ändamålen är, som nämnts ovan, kravet på att ledningen ska vara av allmännyttig karaktär. Den som vill få ledningsrätt ansöker hos lantmäteriet, som prövar frågan genom en förrättning. Förrättningslantmätaren fattar ett ledningsbeslut, vilket innehåller uppgifter om bl.a. ledningsrättens ändamål och det utrymme som beslutet avser. Beslut om ledningsrätt får upplåtas mot fastighetsägaren vilja. I samband med förrättningen beslutas den ersättning som ledningsrättshavaren ska ersätta ägaren till den fastighet, för vilken ledningsrätten belastar. Ledningsrätten är obegränsad i tiden och kan enbart upphävas eller ändras genom en ny förrättning. 5 Ledningsrätt är en mycket stark rättighet och kan knytas till en fastighet eller till en juridisk person. Knyts rättigheten till ledningsrättshavarens fastighet blir ledningen ett så kallat fastighetstillbehör enligt JB 2:1. Om rättigheten inte knyts till en fastighet är ledningen lös egendom. 2.2 Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Under slutet av 1990-talet kom den så kallade bredbandsvågen, vilken bidrog till ett antal nya bestämmelser för att underlätta utbyggnaden av infrastruktur för elektronisk kommunikation. I avsnitten nedan följer en redogörelse för bestämmelserna. 2.2.1 Rätt att dra fram ledning för elektronisk kommunikation samt allmän svagströmsledning inom ledningsrätt för starkströmsändamål LL 3 a trädde i kraft 2000. Det var den första bestämmelsen som infördes för att underlätta utbyggnaden av infrastrukturen för elektronisk kommunikation. Bestämmelsen är inte någon andrahandsupplåtelse eftersom den inte ger annan än ledningsrättshavaren rätt att dra fram ytterligare ledning för elektronisk kommunikation samt för allmän svagströmsledning. Trots det kan bestämmelsen ses som en typ av andrahandsupplåtelse eftersom den ger en ledningsrättshavare möjlighet att dra fram ledning för elektronisk kommunikation och allmän svagströms-ledning inom det befintliga ledningsrättsutrymmet för starkström. Ledningsrätts-havaren kan senare välja att själv använda ledningen eller upplåta den till annan. Paragrafen lyder 4 Ekbäck, P. (2011) s. 28 5 Prop. 2003/04:136 s. 8-9 19
LL 3 a Ledningsrätt som avser sådan ledning som anges i 2 första stycket 2 ger ledningsrättshavaren rätt att inom det utrymme som har upplåtits för ledningen dra fram och begagna även sådana ledningar som anges i 2 första stycket 1. Ledningsrättshavaren får dra fram ledning med stöd av första stycket tidigast två veckor efter det att fastighetens ägare underrättats om när arbetet skall påbörjas. Underrättelse skall anses ha skett när meddelandet sänts med brev till fastighetsägaren under dennes adress. Bestämmelsen innebär att den som innehar ledningsrätt för starkströmsledning där koncession krävs eller ledningsrätt för elektrisk starkströmsledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät eller i allmän svagströmsledning har rätt att, utan lantmäteriförrättning, dra fram och använda ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät. Definitionen för elektroniskt kommunikationsnät anges i LEK 1:7 och lyder System för överföring och tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt passiva nätdelar och andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som överförs. Det skapas inte någon ny ledningsrätt för kompletterande ledningar, istället omfattas de av den befintliga ledningsrätten. Det ska poängteras att rätten att dra fram nya ledningar inte omfattas av det tidigare ledningsrättsbeslutet, utan bestäms genom bestämmelsen LL 3 a. Andra stycket anger att ledningsrättshavaren är skyldig att underrätta fastighetsägaren minst två veckor före anläggandet av ny ledning. 6 Fastighetsägaren erhåller ersättning för skada och intrång pga. den ytterligare ledningen som dras fram, LL 13d. Bestämmelsen grundar sig på att Sverige ska fortsätta att vara framstående inom ITområdet. Det krävs att utbyggnaden av IT-infrastrukturen stimuleras för att utbyggnad ska vara möjlig över hela landet. Regeringen anser att det ska vara möjligt att nyttja det befintliga elektriska stamnätet och de regionala näten. En kompletterande ledning innebär inte något ytterligare intrång för fastighetsägaren och det anses vara av stor betydelse för allmänheten att nätet byggs ut. Lagstiftaren ansåg att lantmäteriförrättning kan undvikas eftersom fastighetsägaren inte drabbas nämnvärt av intrånget. Möjligheten att kunna lägga ner ytterligare en ledning inom det redan upplåtna utrymmet innebär inte att ett större utrymme tas i anspråk. Fördelen att undvika lantmäteriförrättning är dessutom av stor vikt för ledningsägaren då en sådan kostar både tid och pengar. Anser fastighetsägaren att ledningen medför ett intrång har denne rätt att få frågan om ersättning prövad i fastighetsdomstol, idag mark- och 6 Prop. 1999/2000:86 s. 132 20
miljödomstol (MMD). 7 Redaktionella ändringar av LL 3 a gjordes 2004 men sakinnehållet är detsamma. 8 2.2.2 Införandet av bestämmelsen om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Bestämmelsen om andrahandsupplåtelse trädde i kraft 2004. Motivet bakom bestämmelsen var den snabba tekniska och marknadsmässiga utvecklingen inom elektronisk kommunikation. EG-kommissionen tog därför fram ett förslag år 2000 som senare resulterade i fem direktiv, som trädde i kraft 2002. Direktiven skulle genomföras av alla medlemsländer senast 24 juli 2003. I Sverige genomfördes en utredning med syfte att genomföra EG-direktiven. Tidigare fanns telelag (1993:597) och lag (1993:599) om radiokommunikation. Utredningen resulterade i att de två lagarna upphävdes och ersattes 2003 med lagen om elektronisk kommunikation (LEK). I samband med införandet av LEK togs det beslut om nya mål för sektorn elektronisk kommunikation. Målen är att enskilda och myndigheter ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer med största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. 9 LEK är skriven för att uppnå ett samutnyttjande av befintlig infrastruktur för elektroniska kommunikationer. Det finns bestämmelser i LEK som innebär att bolag som tillhandahåller elektronisk kommunikation i vissa fall är skyldiga att ge annan möjlighet att nyttja utrymme så att samutnyttjande uppnås, se avsnitt 2.3. Det finns flera fördelar med lagstiftningen bl.a. mindre intrång och billigare utbyggnad av infrastrukturen. 10 Före ikraftträdandet av andrahandsupplåtelse var det endast möjligt att få till stånd en andrahandsupplåtelse under förutsättning att fastighetsägaren medgav det. Det förhindrade sådant samutnyttjande som ledningsrättshavaren var skyldig att medverka till enligt LEK. Andra möjligheter som fanns, och som fortfarande är möjliga, är att ledningsrättshavaren har rätt att upplåta nätkapacitet till annan. Det innebär att en teleoperatör erhåller rätt att nyttja annan teleoperatörs kapacitet inom dennes redan befintliga ledning. Ledningsrättshavaren har även möjlighet att ge annan nyttjanderätt till de ledningar som ledningsrättshavaren har äganderätt till. Inte heller de möjligheterna uppfyller kravet om samutnyttjande. Till följd av det ansåg regeringen att det fanns skäl att införa en bestämmelse som ger annan än ledningsrättshavaren en självständig rätt att nyttja utrymmet inom ledningsrätten, en så kallad andrahandsupplåtelse. 11 7 Prop. 1999/2000:86 s. 75-76 8 Prop. 2003/04:136 s.4 9 Prop. 2003/04:136 s. 10-11 10 Prop. 2003/04:136 s. 18 11 Prop. 2003/04:136 s. 18-19 21
Regeringens förslag till utformning av bestämmelsen om andrahandsupplåtelse var att frågan skulle regleras i samband med upplåtelse av ledningsrätt. I ledningsrättsbeslutet föreskrivs vad som ska gälla för ledningsrätten såsom för andrahandsupplåtelsen. Enligt LL 22 2 st. 8 pkt. ska det i ledningsrättsbeslutet beskrivas vad ledningen har för beskaffenhet, dvs. vilken typ av ledning eller anordning som ledningsrättshavaren får låta någon annan dra fram. I ledningsrättsbeslutet ska det även anges vilket utrymme som får tas i anspråk samt vad som i övrigt behöver föreskrivas i samband med förordnandet. 12 Ett exempel på sådant som särskilt kan behöva föreskrivas är i de fall ledningsrättshavaren erhåller rätt att upplåta ledningsrättsutrymmet i andra hand till fler än en andrahandshavare. Andra exempel när föreskrifter kan behövas är när framdragning av ledning berör odlad mark och ledningsdragning endast bör ske under viss del av året. Likaså finns det fall när fastighetsägaren vill bli underrättad innan ledning dras fram och inom vilken tid ledning får dras fram. I propositionen nämns även att föreskrift kan ske för i vilken utsträckning andrahandshavaren har rätt att utföra service- och underhållsåtgärder på ledningen. 13 Ett skäl till att andrahandsupplåtelse ska genomföras i samband med ledningsrättsupplåtelse är att skydda fastighetsägaren. I förrättning prövas tillåtligheten av andrahandsupplåtelse i enlighet med ledningsrättslagen. Frågan om ersättning regleras i samband med förrättning och fastighetsägaren får därmed ersättning innan andrahandsnyttjaren får tillträde till utrymmet, vilket minskar risken för tvist. 14 Ersättning för andrahandsupplåtelse ska bestämmas utifrån den maximala skada och det maximala intrång som andrahandsupplåtelsen kan komma att medföra. 15 Lagstiftaren ville göra det möjligt för ledningsrättshavare att själv kunna nyttja den rätt som andrahandsupplåtelse medför. Det ansågs vara ändamålsenligt att ledningsrättshavare kunde förvärva och använda en ledning som annan anlagt. Något ökat intrång skulle inte heller uppstå för fastighetsägaren. För att möjliggöra samutnyttjande även för befintliga ledningsrätter lagstadgades att det vid omprövning, enligt LL 33 ska vara möjligt att föreskriva om andrahandsupplåtelse. 16 Bestämmelsen om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt utformades vid införandet 2004 och lyder Lantmäterimyndigheten får i fråga om ledningsrätt som avser en sådan ledning som anges i 2 första stycket 1 förordna att ledningsrättshavaren har rätt att låta någon annan dra fram och använda ytterligare ledningar av detta slag inom det upplåtna utrymmet. Ett sådant förordnande får meddelas endast om det med hänsyn till ledningens beskaffenhet finns ett behov av en sådan rätt. Bestämmelserna i 6 11 skall tillämpas. 12 Prop. 2003/04:136 s. 20 13 Prop. 2003/04:136 s. 32 14 Prop. 2003/04:136 s. 20-21 15 Larsson, N. & Synnergren, S. (2011) s. 108 16 Prop. 2003/04:136 s. 22-26 22
Om lantmäterimyndigheten har meddelat ett sådant förordnande som avses i första stycket, får ledningsrättshavaren själv dra fram och använda en sådan ledning som avses i förordnandet i stället för att låta någon annan göra det. Bestämmelsen gör det möjligt för ledningsrättshavare att ansöka hos lantmäteriet om andrahandsupplåtelse, dvs. ge annan rätt att dra fram och använda ytterligare ledning inom det för ledningsrätten upplåtna utrymmet. En ytterligare ledning innebär att ledningsrättshavaren drar fram sin ledning och först därefter får andrahandhavaren dra fram sin ledning. Lantmäteriet kan förordna om andrahandsupplåtelse för ledningar som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål samt allmän svagströmsledning. Enligt LL 2 2 st. ingår även annan anordning än ledning, som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät, t.ex. antenn och radioutrustning. Det krävs även att det med hänsyn till ledningens beskaffenhet finns ett behov av andrahandsupplåtelse. Det innebär att det ska finnas behov att anlägga ytterligare en ledning eller anordning inom ledningsrättsutrymmet. Behovet ska knytas till någon annan än ledningsrättshavaren. I normalfallet ska det inte finnas någon möjlighet att bilda separat ledningsrätt för att andrahandsupplåtelse ska vara tillåtet. Bestämmelsen har dock skapats i syfte att underlätta samutnyttjande av ledningsnät och behovsfrågan kan av den anledningen, i vissa fall, bedömas annorlunda. Ett exempel som anges i förarbetena är när en del av det utrymme som behövs kan erhålla separat ledningsrätt men där det anses vara mer lämpligt att samutnyttjandet grundas enbart på en andrahandsupplåtelse. 17 Utöver ovanstående krav om behov krävs det att lantmäteriet gör en prövning där villkoren i LL 6-11 måste vara uppfyllda. Andra stycket i bestämmelsen innebär att det också är möjligt för ledningsrättshavaren att själv nyttja utrymmet för att dra fram och använda sådan ledning som förordnandet avser. Ledningsrättshavaren kan dessutom förvärva en ledning som har anlagts av någon annan inom utrymmet. 18 2.2.3 Ändring av bestämmelsen om andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Bestämmelsen om andrahandsupplåtelse ändrades 2006. Ändringen innebär en utvidgning av andrahandsupplåtelser. Från att det enbart var möjligt för ledningsrättshavare med ledningsrätt för elektronisk kommunikation, LL 2 1 st. 1 p., kom ändringen att innebära att samtliga ledningsrättshavare, LL 2 1 st. 1-4 p., får möjlighet att yrka på andrahandsupplåtelse. Andrahandsupplåtelsen får fortsättningsvis endast omfatta ledning som ingår i elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål eller allmän svagströmsledning. I övrigt är innebörden i bestämmelsen densamma, men lagstiftaren har valt att göra vissa redaktionella ändringar. 19 17 Prop. 2003/04:136 s. 30-31 18 Prop. 2003/04:136 s. 31 19 Prop. 2004/05:175 s. 303 23
Skälen till ändringen är i likhet med de skäl som togs upp i förarbetena till införandet av bestämmelsen om andrahandsupplåtelse, dvs. att underlätta för samutnyttjande och samlokalisering vid utbyggnad av infrastrukturen. Utöver nämnda skäl var syftet med ändringen att ytterligare utvidga möjligheterna till andrahandsupplåtelse. 20 Nuvarande lydelse av bestämmelsen om andrahandsupplåtelse är följande: LL 11 a Lantmäterimyndigheten får förordna att ledningsrättshavaren har rätt att låta någon annan dra fram och använda ytterligare ledningar inom det upplåtna utrymmet. Ett sådant förordnande får meddelas endast om 1. den ytterligare ledningen är av det slag som anges i 2 första stycket 1, och 2. det med hänsyn till ledningens beskaffenhet finns ett behov av en sådan rätt. Vid prövningen av en fråga enligt första stycket skall bestämmelserna i 6-11 tillämpas. Om lantmäterimyndigheten har meddelat ett sådant förordnande som avses i första stycket, får ledningsrättshavaren själv dra fram och använda en sådan ledning som avses i förordnandet i stället för att låta någon annan göra det. 2.2.4 Kanalisation I samband med ändringen av ledningsrättslagen 2006 infördes en ny bestämmelse, LL 2 a, som innebär att ledningsrätt även kan erhållas för tom kanalisation, dvs. tunnlar, kulvertar, rör eller andra liknande anordningar. I kanalisationen får endast ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål, allmän svagströmsledning eller elektronisk starkströmsledning dras fram. En förutsättning för att ett beslut om ledningsrätt för tom kanalisation får tas är att anordningen är avsedd att användas för att vid ett senare tillfälle dra fram ledning. Det ska finnas en realistisk plan som talar för att det kommer att dras fram en sådan ledning genom kanalisationen. Enligt LL 22 krävs det att ändamålet för framtida ledning samt antalet ledningar som ska dras fram inom kanalisationen framgår av ledningsrättsbeslutet. Vad avser andrahandsupplåtelse är det möjligt att yrka om sådan även vid en ledningsrätt för kanalisation. Bestämmelsen om andrahandsupplåtelse ger rätt att dra fram ytterligare ledning, vilket för kanalisation innebär att andrahandshavaren inte får dra fram ledning före ledningsrättshavaren. 21 Före bestämmelsens ikraftträdande var det inte möjligt att få ledningsrätt för tom kanalisation. Det var endast möjligt att få ledningsrätt för en kanalisation, där sådan var nödvändig för att ledningen skulle fungera på ett säkert sätt. En förutsättning var att ledning drogs i samband med anläggandet av kanalisationen. Ett exempel på sådan 20 Prop. 2004/05:175 s. 278-279 21 Prop. 2004/05:175 s. 302-303 24
ledning är fiberoptiska kablar som är relativt ömtåliga och behöver ett skyddshölje. Kanalisationen utgjorde ledningstillbehör enligt LL 3. 22 Syftet med bestämmelsen är även här att underlätta framtida utbyggnad av infrastrukturen för elektronisk kommunikation, i enlighet med samhällsmålen för sektorn för elektronisk kommunikation. Målen syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. Ledningsrätt för tom kanalisation är till fördel både för ledningsrättshavare och för fastighetsägare. Det gör det möjligt att samförlägga olika ledningar. Ett exempel där det erhålls möjlighet att samförlägga olika ledningar är när elbolag ersätter luftledning med underjordisk ledning för att säkra dem från elavbrott. En bredbandsleverantör kan i samband med grävningen lägga ner en tom kanalisation för att i framtiden dra fram fiberoptiska ledningar. 23 2.2.5 Jämförelse av bestämmelser som berör andrahandsupplåtelse I ovanstående avsnitt har det redogjorts för bestämmelser i ledningsrättslagen, som berör andrahandsupplåtelse. För att belysa skillnader och likheter dem emellan följer en sammanställning nedan, se tabell 2. 22 Prop. 2004/05:175 s. 271-272 23 Prop. 2004/05:175 s. 271-273 25
LL 3a 11a 2a 2a + 11a Infördes år 2000 2004/2006 2006 2006 Bestämmelsens innebörd Ledningsrättshavare med ledningsrätt för starkström har möjlighet att dra fram elektronisk kommunikation inom ledningsrättsutrymmet. Ledningsrättshavare kan upplåta utrymme i andra hand för elektronisk kommunikation till en eller flera andrahandshavare eller själv nyttja utrymmet. Ledningsrätt kan erhållas för kanalisation och ger ledningsrättshavare rätt att i framtiden dra fram ledningar i enlighet med ledningsrättsbeslutet. Ändamålet och antalet ledningar som kan komma att dras fram måste anges i ledningsrättsbeslutet. En realistisk plan på att ledningar kommer att dras fram ska finnas. Det är möjligt att erhålla ledningsrätt för kanalisation med ett förordnande om andrahandsupplåtelse. Det ger ledningsrättshavare frihet att i framtiden anlägga ledningar vid olika tillfällen samt att kunna upplåta outnyttjat utrymme till annan. Syftet med bestämmelsen Underlätta utbyggnad av infrastruktur för elektronisk kommunikation. Underlätta utbyggnad av infrastruktur för elektronisk kommunikation genom samutnyttjande. Underlätta utbyggnad av infrastruktur för elektronisk kommunikation genom att inte hindra ändamålsenlig utbyggnad. Underlätta utbyggnad av infrastruktur för elektronisk kommunikation genom att inte hindra ändamålsenlig utbyggnad samt genom samutnyttjande. Fastighetsägare Fastighetsägarens medgivande behövs inte, men denne ska upplysas före anläggandets start. Fastighetsägaren medgivande behövs inte. Fastighetsägarens medgivande behövs inte. Fastighetsägarens medgivande behövs inte. Ersättning Prövas av MMD om parterna inte kommer överens. Ersättningsbeslut tas i lantmäteriförrättningen. Ersättningsbeslut tas i lantmäteriförrättningen. Ersättningsbeslut tas i lantmäteriförrättningen. Ändamål primärledning Starkström Valfri (LL 2 1 st p 1-4) Elektronisk kommunikation och starkström Elektronisk kommunikation och starkström Ändamål sekundärledning Elektronisk kommunikation Elektronisk Elektronisk kommunikation _ 24 kommunikation Vem får dra fram sekundärledning? Ledningsrättshavaren Ledningsrättshavaren eller andrahandshavaren Ledningsrättshavaren eller andrahandshavaren Tabell 2. Jämförelse av bestämmelser som införts i syfte att underlätta samlokalisering. 24 Ledningar för elektronisk kommunikation och starkström kan dras fram successivt av ledningsrättshavaren i enlighet med ledningsrättsbeslutet. Ledningarna i kanalisationen behöver inte dras fram vid samma tillfälle men utgör ändå primärledningar. 26
2.3 Samlokalisering Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt I avsnitt 2.2.2 beskrivs syftet med LEK. I förarbetena till LEK framhöll teleoperatörer att det var problem att få bygglov för t.ex. en ny mast. Anledningen till ett nekat bygglov var vanligen att invånarna i kommunen motsatte sig uppförandet pga. miljöhänsyn. För att utvidga möjligheterna för utbyggnaden av elektroniska kommunikationsnät infördes bestämmelser om samlokalisering i LEK 4 kap. 4 och 4 kap. 14. Bestämmelserna medför att en teleoperatör som har rätt att dra fram ledning kan tvingas att låta annan dra fram ledning inom samma utrymme. Det förutsätter att vissa skäl föreligger. Ett sådant beslut ska föregås av ett samråd där alla berörda har möjlighet att yttra sig. 25 2.3.1 LEK 4 kap. 4 och 8 Bestämmelsen i LEK 4 kap. 4 syftar till att skapa en effektiv konkurrens på marknaden för elektronisk kommunikation. 26 Har en teleoperatör ett sådant betydande inflytande på en fastställd marknad enligt LEK 4:4 kan Post- och telestyrelsen (PTS) ålägga teleoperatören vissa skyldigheter. Sådana skyldigheter kan bl.a. vara att erbjuda samlokalisering, LEK 4 kap. 8 5p. 2.3.2 LEK 4 kap. 14 Syftet med bestämmelsen i LEK 4 kap. 14 (mastdelningslagen) är att tillhandahålla samlokalisering även för sådana teleoperatörer som inte har dominerande ställning på marknaden. Vid bestämmelsens införande fick beslut om samlokalisering enbart ske under förutsättning att det krävdes för att skydda miljö, folkhälsa, allmän säkerhet eller för att uppnå mål för fysisk planering. En förpliktelse om samlokalisering får ske mot marknadsmässig ersättning. Avtal ska upprättas mellan teleoperatörerna om sådan förpliktelse har givits. Om tillträde inte erhålls kan tillsynsmyndigheten, PTS, meddela föreläggande med vite för att beslutet ska efterlevas. För att få till stånd en upplåtelse genom tvång krävs särskilt beslut om ledningsrätt eller expropriation. 27 Bestämmelsen ändrades 2006 med syfte att utvidga möjligheterna att förpliktiga om samlokalisering. 28 Den omfattande utbyggnaden av t.ex. master påverkar miljön och landskapsbilden. 29 Lagstiftaren vill av den anledningen att utrymmet ska samutnyttjas där det är möjligt. 30 Bestämmelsen har utvidgats genom att det, för samlokalisering, endast krävs att det är av betydelse för att skydda miljön eller för att uppfylla mål för fysisk planering. På samma sätt som vid bestämmelsens införande kan samlokalisering förordnas om det krävs för att skydda folkhälsa eller allmän säkerhet. 25 Prop. 2002/03:110 s. 182 26 Prop. 2002/03:110 s. 375 27 Prop. 2002/03:110 s. 381-382 28 Prop. 2005/06:191 s. 21 29 Prop. 2005/06:191 s. 6 30 Prop. 2005/06:191 s. 11 27
Enligt tidigare praxis till LEK har det krävts att teleoperatören först ska få avslag på en bygglovsansökan för att få frågan om samlokalisering prövad. Det har varit ett hinder i utbyggnaden av elektroniska kommunikationsnät, särskilt vad gäller tid. Ytterligare ett skäl som har hindrat samlokalisering av master var att det inte fanns någon lagstiftning som förpliktigade mastägaren att vidta anpassningsåtgärder för att möjliggöra samlokalisering. 31 För att underlätta och effektivisera utbyggnaden har lagstiftaren ändrat bestämmelsen, LEK 4:14, för att ovanstående problem ska minimeras. Avslag på bygglovsansökan är inte längre ett krav för att få begära samlokalisering. Istället görs sådan bedömning av PTS. Ytterligare en ändring som gjorts är att mastägaren numera kan förpliktigas att, mot ersättning för uppkomna kostnader, genomföra stagning eller påbyggnad som krävs för samlokalisering. Det får dock inte förpliktigas att byta ut befintlig mast mot ny. Efter ändringen lyder lagen enligt följande: LEK 4:14 En operatör får, efter ansökan av en annan operatör, även i annat fall än enligt 8 första stycket 5 eller 13 a förpliktas att mot marknadsmässig ersättning tillhandahålla sökanden samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnyttjande av egendom eller annat, om det 1. är av betydelse för att skydda miljön eller för att uppnå mål för fysisk planering, eller 2. krävs för att skydda folkhälsa eller allmän säkerhet. Ett förpliktande enligt första stycket får innefatta en skyldighet för den förpliktade att mot ersättning för uppkomna kostnader genomföra stagning eller påbyggnad av en mast för elektronisk kommunikation eller andra liknande åtgärder som krävs för att ett tillhandahållande ska kunna ske. Förpliktandet får inte innebära en skyldighet att byta ut en befintlig mast mot en ny. 31 Prop. 2005/06:191 s. 11 28
3. Undersökning Andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Det finns mycket få litterära verk som behandlar andrahandsupplåtelse av ledningsrätt. Den litteratur som vi har funnit är Ekbäcks Lagstiftning om ledningar samt Larssons och Synnergrens Upplåtelser för ledningar i praktiken. Litteraturen ger inga svar på de frågeställningar som vi har ställt upp om hur andrahandsupplåtelse av ledningsrätt har tillämpats. Vi har därför kontaktat bl.a. ledningsägare och förrättningslantmätare för att kunna besvara frågeställningarna. I kapitlet återges de svar som de har givit. 3.1 Omfattningen av andrahandsupplåtelse av ledningsrätt Fastighetsregistret innehåller inga anteckningar om andrahandsupplåtelse, vilket medför att det inte går att söka efter akter som innehåller andrahandsupplåtelse via fastighetsregistret på ett enkelt vis. För att få tag i material och få en uppfattning om i vilken utsträckning som bestämmelsen om andrahandsupplåtelse har använts har vi kontaktat samtliga lantmäterikontor i landet, statliga såväl som kommunala. Kontoren har fått en förfrågan om någon handläggare på kontoret har handlagt ärenden där andrahandsupplåtelse varit aktuellt. Resultatet presenteras nedan i tabell 1. Tabell 1. Svarsfrekvens från lantmäterikontor i Sverige. Statliga Kommunala Antal tillfrågade lantmäterikontor 64 34 Antal kontor som svarade 44 28 Antal kontor som har handlagt andrahandsupplåtelse 9 4 Av 98 tillfrågade lantmäterikontor svarade 72 kontor på frågan, se bilaga 1. 13 kontor anger att de har handlagt eller handlägger ärenden med andrahandsupplåtelse. De övriga 59 kontoren anger att de inte har handlagt några andrahandsupplåtelser och att de därmed drar slutsatsen att upplåtelsen är mycket ovanlig. Ett fåtal handläggare uppger att de inte känner till möjligheten till andrahandsupplåtelse. Figur 2 nedan illustrerar vilka kontor som har givit oss material. Lantmäterikontoren i Södermanlands och Västerbottens län har inte svarat. Det gör det svårt att fastställa om det har handlagts några ärenden med andrahandsupplåtelse inom dessa län. Akterna som lantmäterikontoren har givit oss och som till viss del ligger till grund för undersökningen återfinns i bilaga 2. 29
Figur 1. Karta över de län som har besvarat frågan om de har handlagt ärende med andrahandsupplåtelse samt placeringen på de statliga lantmäterikontor, vilka har bidragit med akter till undersökningsmaterialet. (Källa: Lantmäteriet, 2012) Handläggningen av andrahandsupplåtelse sker vanligen i samband med ansökan om ledningsrätt, dvs. ledningsrättshavaren yrkar på andrahandsupplåtelse i sin ansökan. Det är vanligt att ledningsrättsärenden ingår i stora infrastrukturförrättningar som berör flera län. Det medför att ledningsrättshavaren ansöker centralt till statliga lantmäteriet som i sin tur fördelar ärendena på ett fåtal handläggare runt om i landet. Projekt, innehållande ett stort antal ansökningar om ledningsrätt, som har genomförts eller fortfarande genomförs är bl.a. Teliaprojektet, Scandinavian Ring, Scanova Backbone och Sverigeringen. För var och en av ledningsrätterna i projekten har ledningsrättshavaren yrkat på andrahandsupplåtelse sedan möjligheten gavs 2004. Det är mycket svårt att få en uppfattning om hur många andrahandsupplåtelser projekten omfattar. Teliaprojektet är ett av TeliaSoneras Sverige AB största projekt där de 30
väljer att ansöka om ledningsrätt för sina telestationer (fasta nätet). Det görs successivt i hela landet, allt eftersom de tidigare arrendeavtalen upphör. Projektet omfattar ca 2 600 telestationer, vilket ger en fingervisning om att det rör sig om ett stort antal andrahandsupplåtelser. Siffran är dock inte helt tillförlitlig. Enligt Anders Edwall, fastighetschef på TeliaSonera Sverige AB, beror det på att flera ledningsrätter upprättades innan det var möjligt att yrka på andrahandsupplåtelse och att telestationer läggs ned liksom att det etableras nya. Scandinavian Ring är ett internationellt nät och Scanova Backbone är ett lokalt nät som är kopplat till Skandinavien Ring där TeliaSonera International Carior AB och TeliaSonera Skanova Access AB är ledningsrättshavare. Telenor Sverige AB är ledningsrättshavare för projektet Sverigeringen som sträcker sig mellan Stockholm Malmö Göteborg Stockholm. Robert Eriksson, bolagsjurist, Telenor Sverige AB, anger att Telenor Sverige AB idag har ledningsrätt för större delen av sträckan och kommer under det kommande året att säkerställa ledningsrätt för hela sträckan. Det går inte heller att för de sistnämnda projekten ange hur många andrahandsupplåtelser som det har förordnats om. Det enda som går att säga är att i alla ovan nämnda projekt yrkar ledningsrättshavarna alltid på andrahandsupplåtelse. Det finns ytterligare en möjlighet till andrahandsupplåtelse, vilken sker genom omprövning enligt LL 33. Undersökningsmaterialet innehåller endast en omprövning där 3G Infrastructure Services AB är ledningsrättshavare. I protokollet anges att de ansöker om omprövning av ledningsrätt för att komplettera med andrahandsupplåtelse. Orsaken till ansökan är att det finns ett sådant behov och en begäran om samutnyttjande för stationen som omfattas av ledningsrätten. Ytterligare en omprövning kommer att genomföras. Torbjörn Lagrelius, markjuridik Eon Sverige AB, anger att de kommer att ansöka om en omprövning framöver, se avsnitt 3.2.2. Ett fåtal handläggare har upplyst oss om att det förekommer ledningsrättsärenden avseende mobilmaster som återkallas och därmed flera ärenden som innehåller yrkande på andrahandsupplåtelse. Enligt Andreas Hellström, lantmäterichef SLM Linköping, är ansökan om ledningsrätt ofta en typ av smörjmedel för att komma fram inom fastigheter där ledningsägare inte kan komma överens med fastighetsägare. Hellström menar att när fastighetsägaren märker att villkoren för ledningsrätt är uppfyllda och att ledningsrätt kommer att bildas samt att ersättningen ofta blir lägre vid en lantmäteriförrättning, kommer parterna ofta överens om både upplåtelseform och ersättning. Därmed menar han att det är vanligt förekommande med återkallade förrättningar avseende ledningsrätt för mobilmaster. Av undersökningsmaterialet framgår det att andrahandsupplåtelse sker i de flesta fall för en ledningsrätt med ändamålet elektronisk kommunikation. Ett nytt försök att söka i fastighetsregistret gjordes. Sökningen baserades på antalet ledningsrätter med ändamål som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät (som fortsättningsvis nämns som elektronisk kommunikation). Ledningsrätter med ändamål för allmän svagströmsledning valdes bort. Orsaken till urvalet är att undersökningsmaterialet i bilaga 2 endast innehåller ledningsrätter med ändamålet elektronisk kommunikation. Ledningsrätterna registreras inte med ändamålet elektronisk kommunikation. Vi 31