1 (57) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen, kl. 13.00 19.15 ande Se sida 2. Övriga deltagare Johan Forssell, kommunsekreterare Inger Ronkainen, kommunsekreterare Dick Eriksson, förslagsställare, 13 Utses att justera Peter Eriksson och Ulla Persson Justeringens tid och plats Kommunledningskontoret, måndag 24 februari 2014, kl. 11.00 Paragrafer 1-34 Sekreterare Inger Ronkainen Ordförande Lars-Olof Pettersson Justerande Peter Eriksson Ulla Persson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande 2014-02-24 Anslags nedtagande 2014-03-18 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift/anslaget av Inger Ronkainen
2 (57) Närvaroförteckning Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N S Peter Roslund S Helena Stenberg S Lena Vikberg S Mats Johansson M Elisabet Berg V Brith Fäldt S Maj-Britt Lindström S Rune Berglund S Leif Bogren S Inga-Märta Larsson C Erik Åslund C Johannes Johansson S Lars U Granberg S Regis Cabral M Lage Hortlund FP Åke Forslund MP Ann-Louise Hagström S Ruth Rahkola V Maria Holmquist Ek S Christer Lindström S Ida Johansson S Björn Berglund NS Johnny Åström KD Helén Lindbäck S Agnetha Eriksson M Daniel Bergman S Lennart Sundberg t.o.m. 10 S Anna-Bogren Dalberg t.o.m. 13 C Majvor Sjölund V Kenneth Lundström S Anders Nyström S Larry Nilsson S Tommy Caesar t.o.m. 14 S Lars-Erik Lindgren S Laila Stålnacke M Ulf Karlsson S Stig Rönnbäck S Yvonne Häggström V Elin Johansson S Peter Eriksson C Andreas Nilsson S Elisabeth Vidman M Gunilla Wallstén t.o.m. 12 S Sven-Gösta Pettersson
3 (57) Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N KD Mayvor Ekberg S Nina Huotari S Kristina Karlsson FP Ulla Persson S Leif Danielsson S Peter Thelin MP Alexander Berg V Gösta Turesson S Ann-Katrine Sämfors S Ferid Letic M Karl-Erik Jonsson S Gun Jonsson S Lars-Olof Pettersson
4 (57) Innehållsförteckning... Sid 1 Ajournering... 6 2 Information om undersökningar "Personligt 2013 i Piteå" samt "Resultat från undersökningarna 2013 i sammanfattande form"... 7 3 Återredovisning till kommunfullmäktige från kultur- och fritidsnämnden... 8 4 Förvärv av aktier i BD-Pop AB samt medfinansiering av verksamheten... 9 5 Tillfälligt utökad koncernkredit för Piteå Renhållning och Vatten AB... 12 6 Mottagande av utrymda från annan ort... 13 7 Förvärv av fastigheten Trädgården 19, Piteå... 14 8 Svar på motion om utredning av möjligheten till föreningsverksamhet i f.d. Konsumlokalen, Norrfjärden... 15 9 Svar på motion om lokal upphandling av skolmat i kommunen... 19 10 Svar på motion om boendealternativ på landsbygden i Piteå... 23 11 Svar på motion angående att landsbygdssäkra politiska beslut... 26 12 Svar på motion om att ta fram en Landsbygdsvision 2040... 29 13 Svar på medborgarförslag att asfaltera cykelvägen vid Södra hamn... 32 14 Svar på medborgarförslag om byggande av seniorboenden i Rosvik... 34 15 Svar på medborgarförslag om telefontider för kommunens tjänstemän... 36 16 Svar på interpellation angående anhörigstöd... 38 17 Svar på interpellation angående ansvar för bostadslösa i Piteå kommun... 39 18 Fyllnadsval av ersättare i barn- och utbildningsnämnden... 40 19 Fyllnadsval av ledamot och ersättare i teknik- och servicenämnden... 41 20 Avsägelse av uppdrag som ledamot i socialnämnden samt fyllnadsval... 42 21 Avsägelse av uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige... 43 22 Avsägelse av uppdrag som ledamot i valnämnden samt fyllnadsval... 44 23 Avsägelse av uppdrag som ledamot i socialnämnden samt fyllnadsval... 45 24 Fyllnadsval av ledamot i miljö- och byggnämnden... 46 25 Avsägelse av uppdrag som ledamot i valnämnden samt fyllnadsval... 47 26 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen, kvartal 4 2013... 48 27 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kvartal 4 2013... 49 28 Motion angående mer fysisk aktivitet i skolan... 50 29 Interpellation angående arbetsgivaravgifter för unga... 52
5 (57) 30 Medborgarförslag om varuautomat i stadshusets foajé... 53 31 Medborgarförslag gällande ökad öppenhet vid sammanträden... 54 32 Medborgarförslag gällande införande av totalstopp för representation... 55 33 Medborgarförslag om avgift för anmälan återanvändning avfall... 56 34 Medborgarförslag om gratis material från Reprisen till förskola- skola... 57
6 (57) 1 Ajournering Kommunfullmäktige ajournerar sammanträdet kl.13.05 för information om undersökningen Personligt 2013 Piteå, om resultat från undersökningar 2013 i sammanfattande form samt för återredovisning till kommunfullmäktige från kultur- och fritidsnämnden. Förhandlingarna återupptas kl. 14.35.
7 (57) 2 Information om undersökningar "Personligt 2013 i Piteå" samt "Resultat från undersökningarna 2013 i sammanfattande form" Margareta Sundin, utredare vid utbildningsförvaltningen och projektledare Carina Ingesson, kommunledningskontoret lämnar information om undersökningen Personligt 2013 i Piteå. Enkätundersökningen Personligt genomförs sedan år 2008 årligen bland elever i skolår 7 och 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan Svarsfrekvensen i årets undersökning är 87 %. Resultatet från undersökningar 2013 i sammanfattande form omfattar inte enbart undersökningar genomförda av Piteå kommun utan även Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser.
8 (57) 3 Återredovisning till kommunfullmäktige från kultur- och fritidsnämnden Diarienr 14KS66 Kommunfullmäktige har beslutat att varje nämnd ska, minst två gånger under mandatperioden lämna en återredovisning till kommunfullmäktige. I återredovisningen ska nämnden presentera sitt arbete, viktiga beslut som fattats, speciella utmaningar samt uppdrag som nämnden fått från kommunfullmäktige utöver uppdrag som lämnats i verksamhetsplan och årsredovisning då dessa uppdrag återredovisas via dessa dokument. Kultur- och fritidsnämnden redovisar vid dagens sammanträde.
9 (57) 4 Förvärv av aktier i BD-Pop AB samt medfinansiering av verksamheten Diarienr 12KS274 1. Kommunfullmäktige beviljar ett köp av 7,5 procent av bolaget för 30 000 kronor. 2. Kommunfullmäktige beviljar ett ägartillskott på 6 kronor per invånare under 2014-2016. 3. Medel anvisas ur den tillväxtpolitiska reserven. 4. Kommunfullmäktige utser Piteå Science Park AB som lokal samarbetspartner. Reservation Elisabet Berg (M) reserverar sig med instämmande av Lage Hortlund (M), Ulf Karlsson (M), Karl-Erik Jonsson (M), Daniel Bergman (M) och Gunilla Wallstén (M) mot beslutet till förmån för eget förslag. BD Pop AB är ett regionalt resurs- och produktionscentrum för pop- och rockmusik i syfte att stödja talanger och stärka den regionala musikbranschen och stimulera tillväxt av kreativa näringar. Bolaget arbetar inom sex verksamhetsområden: Artistutveckling Branschutveckling Inspelning Marknadsföring Bokning Evenemang (i samverkan med lokala arrangörer). BD pop grundades genom ett utvecklingsprojekt som startade 2006. Den 24 februari 2011 beslutade Norrbottens läns landsting att bolagisera projektet. Under hösten 2011 erbjöds samtliga kommuner i Norrbotten att vara delägare i bolaget. Hittills har nedanstående (med ägarandel inom parantes) ingått eller beslutat att ingå i bolaget som delägare. Norrbottens läns landsting 65 % Luleå kommun 20% Bodens kommun 5% Pajala kommun 2,5% Älvsbyns kommun 2,5% Övertorneå kommun 2,5% Överkalix kommun 2,5%
10 (57) Jokkmokks kommun 2,5 % Ev. Gällivare kommun 5 % En delägares ekonomiska insats utgörs förutom aktieäganden (30 000 kronor motsvarande 7,5 procent av bolaget) av ett verksamhetsbidrag om 6 kronor per invånare. För Piteå kommun innebär det cirka 250 000 kronor per år. Norrbottens läns landsting och Luleå kommun har ett högre verksamhetsbidrag, 12 kronor per invånare. Kommunledningskontorets uppfattning Kommunen har under lång tid förhållit sig skeptisk till satsningen då vi upplevt den alldeles för centraliserad till Luleå. De senaste åren har den utvecklingen dock minskat till förmån för en högre aktivitet i andra delat av länet, dessutom har Luleå ökat sitt verksamhetsbidrag som gör det mer rimligt att en stor del av verksamheten finns lokaliserad till Luleå. Kopplat till verksamhetens innehåll har BD pop i Piteå varit aktiva i samverkan men lokala aktörer och genomfört ett antal evenemang. Man har också aktivt stöttat ett antal Piteå band. BD Pops infrastruktur kring att stötta nya talanger till en nationell scen har visat sig väldigt framgångsrik. För Piteå med vår musikkultur skulle gynnas av en direkt tillgång till denna infrastruktur, och som ett kulturcentrum i Norrbotten tycker vi det är rimligt att också ta ett ansvar som delägare. Därför föreslås kommunstyrelsen att dels bevilja ett ägartillskott på 6 kronor per invånare under 2014-2016, att dels utse Piteå Science Park AB som lokal samarbetspartner. Kommunfullmäktige föreslås bevilja ett köp av 7,5 procent av bolaget för 30 000 kronor. Kommunstyrelsens förslag 27 januari 2014, 20: 1. Kommunfullmäktige beviljar ett köp av 7,5 procent av bolaget för 30 000 kronor. 2. Kommunfullmäktige beviljar ett ägartillskott på 6 kronor per invånare under 2014-2016. 3. Medel anvisas ur den tillväxtpolitiska reserven. 4. Kommunfullmäktige utser Piteå Science Park AB som lokal samarbetspartner. Yrkanden Peter Roslund (S), Ann-Louise Hagström (MP) och Johnny Åström (NS): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Elisabet Berg (M): Avslag på förslaget.
11 (57) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2 december 2013 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 9 december 2013, 203 Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 20
12 (57) 5 Tillfälligt utökad koncernkredit för Piteå Renhållning och Vatten AB Diarienr 13KS473 Kommunfullmäktige beviljar Piteå Renhållning och Vatten AB en utökad koncernkredit med 13 miljoner kronor under Hemlundaprojektet 2014-2016, till en total kredit på 33 miljoner kronor. Piteå Renhållning och Vatten AB (Pireva) har i uppgift att utöka det kommunala vatten- och avloppsnätet till Hemlunda och Vitsand. Investeringen kommer att genomföras under 2014-2016 och det totala investeringsbeloppet beräknas till 33 miljoner kronor. Under projekt tiden kommer Pirevas likviditet periodvis att vara ansträngd. För att undvika behov av att teckna lån föreslås att Pirevas koncernkredit utökas från 20 miljoner kronor till 33 miljoner kronor under projekttiden. Kommunfullmäktige fastställde 27 juni 2011, 160, kreditlimitar och räntevillkor till Piteå Kommunföretag AB och dess bolag inom koncernkontosystemet. Därvid gavs kommunens ekonomichef mandat att tillfälligt höja visst bolags kreditlimit under en period av maximalt sex månader per tillfälle. Då den nu aktuella utökningen överstiger gränserna för ekonomichefens mandat överlämnas ärendet till kommunfullmäktige för prövning. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Skrivelse från Piteå Renhållning och Vatten AB 28 oktober 2013 Strategiskt Stöds tjänsteskrivelse 10 december 2013. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 20 januari 2014, 9 Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 21
13 (57) 6 Mottagande av utrymda från annan ort Diarienr 13KS302 Kommunfullmäktige fastställer plan för mottagande av utrymda från annan ort enligt bilaga 13KS302-1. De kommuner i Piteå kommuns närområde som vid ett eventuellt dammbrott skulle bli berörda har tillsammans med respektive länsstyrelse och Vattenfall utarbetet ett scenario över de konsekvenser som kan komma att uppstå. Vid ett dammbrott måste sannolikt de berörda kommunerna utrymmas i större eller mindre omfattning. Därför har de berörda kommunerna riktat en förfrågan till Piteå om det finns möjlighet att ta emot utrymda från de berörda kommunerna, detta innefattar individer från äldreboenden, hemtjänst, gruppbostäder samt i övrigt 10 000 individer. De kommuner som kan behöva utrymmas hemställer att Piteå kommun, i ett första utrymningsskede vid exempelvis ett stort dammhaveri i Luleå- eller Skellefteälven, tar emot dessa, samt att Piteå kommun i samråd med de drabbade kommunerna tar fram en översiktlig planering för hur mottagande ska ske. En mottagarort måste planera för hur mottagandet ska ske, både vid själva utrymningen och sett över tid. Som exempel, vid ett dammbrott i Suorva i Luleälven kommer sannolikt stora delar av infrastrukturen längs älvdalen slås ut under en längre tid, vilket innebär att återuppbyggande kommer att ta tid. Därmed kommer det också att ta tid innan de utrymda kan återvända, varför mottagarkommunens organisation måste vara anpassad för verksamhet över tid. Förutom planen krävs en förteckning över inkvarteringsmöjligheter, kontaktpersoner m.m. En sådan förteckning har upprättats och hålls aktuella av Piteå kommuns säkerhetssamordnare. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 13 januari 2014 Förslag till plan 13KS302-1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 20 januari 2014, 10 Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 22
14 (57) 7 Förvärv av fastigheten Trädgården 19, Piteå Diarienr 14KS5 1. Kommunfullmäktige godkänner förvärvet av fastigheten Trädgården 19, Piteå, enligt köpekontrakt bilaga 14KS5-1 i enlighet med teknik- och servicenämnden förslag 21 januari 2014 1. 2. Förvärvet finansieras genom medel från markförvärvskontot. Kommunfullmäktige beslutade den 11 november 2013, 188, att godkänna fastighetsförvärv och fastighetsreglering i kvarteret Trädgården, Piteå. Syftet var att möjliggöra ett nytt äldrecenter i området. Fastigheten Trädgården 19 omfattades inte. I samband med det fortsatta arbetet med äldrecentret har det kunnat konstateras att det vore fördelaktigt om även Trädgården 19 ingår, befintlig byggnad kan då användas för dagverksamhet och kontor. Detta medför minskade kostnader för andra delar av projektet. Teknik- och servicenämnden behandlade 21 januari 2014, 1, ett ärende beträffande förvärv av fastigheten Trädgården 19, Piteå. Nämnden föreslog fullmäktige förvärva fastigheten, utifrån ett pris satt utifrån en utomstående värdering samt de förhandlingar som skett med fastighetens ägare. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Teknik- och servicenämndens protokoll 21 januari 2014, 1 Förslag till köpekontrakt, bilaga 14KS5-1 Belägenhetskarta Trädgården 19 Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 31
15 (57) 8 Svar på motion om utredning av möjligheten till föreningsverksamhet i f.d. Konsumlokalen, Norrfjärden Diarienr 13KS135 Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservationer Gösta Turesson (V) reserverar sig med instämmande av Kenneth Lundström (V) mot beslutet till förmån för eget förslag. Gösta Turesson (V) har lämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Det finns en lokal i Norrfjärden vid Porsnästorget (den gamla Konsumbutiken) som står oanvänd till större delen av året men som ägs av förre ägaren till ICA butiken och lokalen används kanske till lagerhållning av vissa säsongsvaror. Där skulle kommunen kunna förhandla sig till en del av lokalen, som då skulle kunna användas till föreningsverksamhet med daglig organiserad verksamhet som till exempel öppet hus både av ungdomar, pensionärer, övriga intresserade. Verksamheter som spel, tematräffar, studiecirklar, caféservering, teater, musik m.m. Detta skulle gynna hela Norrfjärdens föreningsverksamhet och att vara en träffpunkt för alla åldersgrupper. Motionären vill att Fritidsnämnden utreder möjligheterna som motionären avser. Kommunfullmäktige har 18 mars 2013, 61 remitterat moitonen till kommunstyrelsen för beredning. Teknik- och servicenämndens yttrande 18 oktober 2013, 82: Kommunstyrelsen har för yttrande överlämnat en motion angående att utreda möjligheterna till föreningsverksamhet i före detta Konsumlokalen, Norrfjärden Utifrån ett förvaltarperspektiv finns inte behov av att utöka antalet lokaler i Norrfjärden. En samlingslokal (Norrfjärdens Folkets Hus) inom Fastighets- och servicekontorets fastighetsbestånd finns på samma område som aktuell byggnad. En kommunal motpart med lokalbehov för en verksamhet som beskrivs i motionen saknas. Teknik- och servicenämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.
16 (57) Kultur- och fritidsnämndens yttrande 22 oktober 2013, 58: Kommunstyrelsen har skickat motionen på remiss till kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden för utredning av möjligheter för övertagande av den gamla Konsum-lokalen i Norrfjärden och iordningsställa den till en föreningslokal till Norrfjärdens föreningsliv. Enligt motionären skulle lokalen kunna användas till föreningsverksamhet med daglig organiserad verksamhet, som till exempel öppet hus både ungdomar, pensionärer och för övriga intressenter. Verksamheter som spel, tematräffar, studiecirklar, caféservering, teater och musik m.m. Detta skulle enligt motionären gynna hela Norrfjärdens föreningsverksamhet och vara en träffpunkt för alla åldersgrupper. I Norrfjärden finns följande föreningsägda lokaler som årligen beviljas bidrag från kulturoch fritidsnämnden. Förening Syfte med bidrag Bidrag 2013 EFS Norrfjärden Ungdomsverksamhet 32 868 kr *)Norrfjärdens IF Ungdomsverksamhet 27 948 kr Håkansö Samlingshusförening Allmän samlingslokal 10 434 kr Kopparnäs Bertnäs Bygdeförening Allmän samlingshus 10 950 kr Lakafors Pålmark Intresseförening Allmän samlingslokal 10 710 kr *) Avser klubbstuga/omklädning med duschar. Kommunsstyrelsen beviljar bidrag med 37 500 kr till Norrfjärdens Hembygdsförening, Ottergården för byggda kulturmiljöer. Dessutom finns Folkets Husföreningens lokal som är en allmän samlingslokal och den kommunala kostnaden för år 2013 är beräknad till 354 408 kr. Sporthall med en mötesplats, skollokaler och även kyrkans lokaler finns tillgängliga för sammankomster i byn. Befolkning i Norrfjärden 2012-12-31 Område 0-19 år 20-64 år 65 + Totalt Norrfjärden totalt 584 1 275 488 2 347 Porsnäs 262 551 265 1 078 Kopparnäs 81 163 45 289 Håkansö 101 221 67 389 Övriga Norrfjärden 140 340 111 591 I samband med ombyggnation av sporthallen byggdes entrén till en mindre mötesplats, där syftet är att ungdomar ska kunna träffas utan att vara aktiva i verksamheten. Att unga initierar och ordnar olika aktiviteter utifrån egna intressen, med andra ord, ett ställe för alla. Verksamheten på mötesplatsen har inte varit så välbesökt alla kvällar och beror till viss del på att utrymmet är litet så vissa verksamheter är svåra att genomföra i lokalen. Exempelvis när
17 (57) kulturmenyn besöker Norrfjärden under 10 veckor är verksamheten förlagd i kyrkans lokaler som är mer ändamålsenliga för verksamheten. Folkets Hus lokalen är en naturlig mötesplats för många Norrfjärdenbor. Folkets Hus föreningen har redan rollen som samordnare i byn, och arbetar med att verka för gemenskap och framtidstro i området. Förvaltningen kommer att samarbeta med Folkets Husföreningen och övriga föreningar som intresserar sig för lokalfrågan i Norrfjärden. Frågan om en ungdomsgård, en lokal för ungdomar, i Norrfjärden har diskuterats under en längre tid. Mötesplatsen i sporthallen har syfte att samla ungdomar och utifrån deras intressen antingen anordna aktiviteter i sporthallen eller i någon annan lokal som är mer lämpad. Kulturmenyn är ett sådant exempel. Enligt motionären har Norrfjärden ett behov av en föreningslokal som ska vara en träffpunkt för alla åldrar. Boende i Norrfjärdens har tillgång till sju föreningslokaler med kommunalt stöd dessutom tillkommer kyrkans och kommunens lokaler, vilket innebär att tillkomsten av ytterligare en möteslokal kan få konsekvenser för befintliga lokaler. Innan beslut tas om kommunalt stöd för ytterligare en lokal i Norrfjärden måste en konsekvensanalys genomföras. Kultur- och fritidsnämnden förslår att motionen avslås. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionären föreslår att kommunen utreder möjligheten att överta den gamla Konsumlokalen i Norrfjärden för att användas till föreningsverksamhet. Det framgår av kultur- och fritidsnämndens yttrande att tillgången till samlingslokaler- /föreningslokaler är väl tillgodosett i Norrfjärden. Det finns sju föreningslokaler i Norrfjärden som stöds av kommunen. Utöver det finns sporthall med en mötesplats, skollokaler samt kyrkans lokaler som också är tillgängliga för sammankomster i byn. Med de antal samlingslokaler som redan finns och kultur- och fritidsförvaltningens kommande samarbete mellan Folkets Husföreningen och övriga föreningar som intresserar sig för lokalfrågan i Norrfjärden, bör föreningsverksamhetens lokalbehov kunna lösas på ett bra sätt. Jag finner det inte realistiskt att kommunen ska verka för att utöka antalet samlingslokaler Norrfjärden och föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 27 anuari 2014, 23 kommunfullmäktige att avslå motionen.
18 (57) Yrkanden Helena Stenberg (S) och Lena Vikberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Gösta Turesson (V): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Teknik- och servicenämndens yttrande 18 oktober 2013, 82 Kultur- och fritidsnämndens yttrande 22 oktober 2013, 58 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 november 2013 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 20 januari 2014, 11 Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 23
19 (57) 9 Svar på motion om lokal upphandling av skolmat i kommunen Diarienr 13KS355 Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservationer Majvor Sjölund (C) reserverar sig med instämmande av Johannes Johansson (C), Andreas Nilsson (C), Helén Lindbäck (KD), Mayvor Ekberg (KD), Åke Forslund (FP), Ulla Persson (FP) och Ann-Louise Hagström (MP) mot beslutet till förmån för eget förslag. Majvor Sjölund (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Måltider inom offentlig sektor är ständigt omdebatterade och alla som på något sätt kommer i kontakt med frågan undrar om maten är tillräckligt näringsrik, var råvarorna kommer från och hur maten har producerats etc. Att intresset för mat och dess kvalitet ökar är givetvis bra och något som vi i kommunen bör uppmuntra. En avgörande del för att få bättre mat i skolan är att kommunen köper in bra mat. Vi kommunpolitiker har ett stort ansvar för att se till att det verkligen är så här. Bland annat genom att det finns kunnig, utbildad och engagerad personal som jobbar med maten. Men inte minst har man ett ansvar när det gäller upphandlingen av maten. Vi i Centerpartiet anser att det måste till fler vägledande parametrar än lågt pris när vi köper in mat till våra skolor. Vi tycker därför att det är dags för oss i Piteå kommun att ta tillbaka makten över maten. Det finns så mycket mer som kan göras inom ramen för LOU än vad som görs idag. Upphandling handlar om att sätta upp en rad krav över det vi som kommunpolitiker vill köpa. Vi kan således själva styra många av de krav vi vill ställa på det vi ska köpa in redan med dagens lagstiftning. Centerpartiet föreslår kommunstyrelsen: Att Piteå kommun tar fram en matpolicy för kommunen som är vägledande i arbetet med att upphandla skolmaten. Denna policy ska ha som övergripande utgångspunkter att handla småskaligt, miljövänligt och näringsrikt. Kommunfullmäktige har 30 september 2013, 156 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning.
20 (57) Ekonomi- och inköpsavdelningens yttrande 10 oktober 2013: Piteå kommuns klimat och energiplan I Piteå kommuns Klimat och energiplan 2010-12-20 redovisar kommunen målsättningen för arbetet med att utveckla utbudet och efterfrågan av lokalproducerade miljömärkta och Fairtrade produkter. Med lokalproducerade produkter avses produkter som har odlats, producerats och/eller förädlas inom Norrbotten- Västerbotten. Till år 2014 ska andelen inköpta livsmedel (kr) vara minst 30 % lokalproducerade och 20 % ekologiska. Piteå kommuns kostpolitiska program Teknik och Servicenämndens beslut 66, 2013-09-09. Måltidsservice uppdrag är att producera och leverera goda och näringsriktiga måltider till kommunens kärnverksamheter. Vi utför detta med etiska och miljö mässiga värderingar, på ett professionellt sätt till rätt kvalitet Miljöriktiga och etiska inköp ska beaktas vid upphandling av livsmedel Det innebär att: Välja säsongs anpassade råvaror. Välja fisk från hållbara bestånd. Möjliggöra för lokala producenter att leverera varor. Sträva efter att öka andelen vegetabilier och baljväxter i förhållande till kött. Sträva att använda animaliska livsmedel med låg koldioxidekvivalent. Främja ekologiska och rättvide märkta livsmedel Aktivt arbeta för att minimera matsvinn. Aktivt arbeta för att minimera energianvändningen. Piteå kommuns Livsmedelsupphandling 2013 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut 150, 2013-10-01. I livsmedelsupphandlingen ska en anbudsspecifikation som omfattar både konventionellt odlade produkter samt ekologiska och/eller rättvisemärkta upprättas. Alla anbudsgivare som minst uppfyller EU:s lagstiftning om djurskyddskrav blir godkända. Anbudsgivare ska även offerera animaliska produkter som uppfyller särskilt uppräknade krav som ingår i svensk djurskyddslagstiftning. Upphandlingen delas upp i varukorgar, en större för huvudsortimentet samt ett antal varukorgar inom ett begränsat antal produktområden. Detta för att öppna upp för såväl lokala/regionala som mindre anbudsgivare att lämna anbud. Sammanfattning Piteå Kommuns målsättning är att främja god hälsa, säkerhet, hållbar utveckling och god etik. Kommunens kostpolitiska program är ett verktyg för att uppnå dessa mål, vilket korresponderar med Motion Dnr 13KS355.
21 (57) Teknik- och servicenämndens yttrande 28 november 2013, 109: Måltidsservice har tagit del av inköpsavdelningens bedömning av ärendet och delar dennas uppfattning. Teknik- och servicenämnden godkänner förvaltningens yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: I motionen föreslås att en matpolicy för kommunen som är vägledande i arbete med att upphandla skolmaten tas fram. Policyn ska ha som övergripande utgångspunkt att handla småskaligt, miljövänlig och näringsrikt. Piteå kommun har i Klimat- och energiplanen som antogs av kommunfullmäktige i december 2010 angett målsättningen för upphandling av lokalproducerade livsmedel. Målet är fastställt till att år 2014 ska andelen inköpta livsmedel, mätt i kronor, vara minst 30 % lokalproducerade och 20 % ekologiska. Måltidsservice, som ligger under teknik-och servicenämndens ansvarsområde, har uppdraget att producera och leverera goda och näringsrika måltider till kommunens kärnverksamheter. Teknik- och servicenämnden har i oktober 2013 fastställt kostpolitiska riktlinjer, vars syfte är att styra verksamheten mot uppsatta mål och att förtydliga måltidsservice uppdrag för kommunens invånare, personal, leverantörer samt matgäster i förskola, skola och omsorg. I dessa riktlinjer finns kvalitets- och servicekrav för att kommunens måltidsverksamhet ska främja god hälsa, säkerhet, hållbar utveckling och god etik. Det finns tydliga kriterier för vad som krävs för att måltiderna ska vara näringsrika, goda, omväxlande och anpassade efter matgästens och verksamheternas behov samt hur en god måltidsmiljö uppnås. Utöver det finns kriterier för miljöriktiga och etiska inköp som ska beaktas vid upphandling av livsmedel. Kommunstyrelsens arbetsutskott som fattar beslut om livsmedelsupphandling har möjlighet att fastställa inriktningen inför varje upphandling. I det senaste beslutet om inriktning som togs i arbetsutskottet den 1 oktober 2013 fastställdes kriterier som handlar om att vi vill handla ekologiskt, rättvisemärkt, närproducerat och med djurskyddskrav. Det pågår en översyn av inköpspolicyn och i samband med det arbetet har ekonomi- och inköpsavdelningen uppdrag från kommunfullmäktige att inarbeta sociala kriterier i policyn som kan användas vid upphandling samt att förtydliga skrivningen kring långsiktig hållbar utveckling. Jag anser att de kostpolitiska riktlinjerna som fastställts av teknik- och servicenämnden uppfyller det motionären föreslår och att det inte finns behov av en särskild matpolicy för upphandling av skolmaten.
22 (57) Med ovan anförda föreslår jag att kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 27 januari 2014, 24 kommunfullmäktige att avslå motionen. Yrkanden Helena Stenberg (S), Christer Lindström (S), Peter Roslund (S), Lena Vikberg (S) och Brith Fäldt (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Majvor Sjölund (C), Ann-Louise Hagström (MP) och Åke Forslund (FP): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Ekonomi- och inköpsavdelningens yttrande 10 oktober 2013 Teknik- och servicenämndens yttrande 28 november 2013 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 20 januari 2014, 12 Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 24
23 (57) 10 Svar på motion om boendealternativ på landsbygden i Piteå Diarienr 13KS244 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Reservationer Majvor Sjölund (C) reserverar sig med instämmande av Johannes Johansson (C), Andreas Nilsson (C), Helén Lindbäck (KD), Mayvor Ekberg (KD), Åke Forslund (FP), Ulla Persson (FP), Ann-Louise Hagström (MP) och Johnny Åström (NS) mot beslutet till förmån för eget förslag. Majvor Sjölund (C) har lämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: I byarna på Piteås landsbygd är det ont om lägenheter att hyra för den som inte längre kan eller vill bo i egen villa. Behovet har blivit tydligt vid de byamöten som vi hållit i Lillpite, Hemmingsmark och Nybyn. I vissa byar saknas hyresalternativ helt, i andra finns ett antal lägenheter som är lediga och motsvarar behovet om man har tur. När villaägarna blir äldre, kommer ofta en önskan om att slippa gräsklippning, snöskottning och underhåll. Problemet är då att det saknas alternativ i den bygd man bott under lång tid och också vill fortsätta att bo i. När inga lämpliga hyreslägenheter finns tillgängliga återstår två val; antingen sälja huset och tvingas flytta till stan för att få tag på önskat boende eller att försöka orka med huset ytterligare något år för att kunna bo kvar i den miljö som man trivs och vill stanna kvar i. Det sistnämnda är vanligast och leder till att få hus kommer ut till försäljning. I de byar vi besökt, finns det barnfamiljer som vill flytta in och söker efter lämpliga hus. För att underlätta deras önskan om ett hus på landet måste det därför finnas fler boendealternativ för den som vill avyttra sitt hus. I första hand bör en utredning göras för att inventera behovet i de olika byarna, utse möjlig mark att bygga på alternativt titta på vilka befintliga byggnader som skulle kunna byggas om till hyreslägenheter. Genom att tänka nytt, kan attraktiva hyreslägenheter till en rimlig hyra tillskapas och därmed möjliggöra en nödvändig generationsväxling. Även boende på landsbygden behöver möjlighet till rotation på bostadsmarkanden. Centerpartiet yrkar därför att: Kommunen inventerar behovet av hyreslägenheter i Piteås byar Inventeringen sker tillsammans med bygden, t.ex med föreningarna Forts
24 (57) Inventeringen förutsättningslöst tittar på olika alternativ; nybyggnation eller konvertering av befintliga byggnader När inventeringen är genomförd, verka för att tillskapa hyreslägenheter efter det ev. konstaterade behovet Kommunfullmäktige har vid sammanträde 17 juni 2013, 123 remitterat motion till kommunstyrelsen för beredning Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Majvor Sjölund har skrivit följande motioner som alla rör landsbygdsutveckling: 20130218 Motion om att landsbygdsäkra politiska beslut dnr 13KS75 20130617 Motion om att ta fram en landsbygdsvision dnr 13KS263 20130617 Motion om boendealternativ på landsbygden dnr 13KS244 Jag väljer att svara på dessa tre motioner i ett och samma anförande. Intentionen i motionerna uppfattar jag vara att Piteå än tydligare än idag ska tillvarata landsbygdens potential och attraktionskraft för hela kommunen samt öka möjligheten till varierande boendeformer på landsbygden. Jag håller med om att detta är viktigt för en kommun med Piteås struktur en stor del av piteborna bor i det som definieras som landsbygd. Just nu pågår en revidering av Piteå kommuns översiktplan och i samband med detta arbetas en landsbygdstrategi fram. Syftet med landsbygdsstrategin stämmer överens med intentionerna i motionerna på flera sätt. Det handlar om att lyfta strategiska frågor för Piteås landsbygd såsom investeringar, utveckling, möjlighet till service och boendealternativ. En medborgardialog kommer att genomföras under våren 2014 för att samla in så mycket synpunkter som möjligt till grund för strategin. När det gäller boendefrågan i synnerhet så finns en bostadsmarknadsanalys som beskriver bostadsmarknadens behov. Den genomförs på hela den geografiska orten Piteå då en sådan analys inte kan göras på en mindre enhet. Analysen görs som en del av Omvärldsanalysen och kan användas som underlag i Översiktsplanearbetet och som en del i arbetet med det prioriterade målet om attraktiva och varierande boendemiljöer. Frågan om boendealternativ på landsbygden har också lyfts i olika medborgardialoger, där tillgång till större tomter, flerfamiljshus, kategoriboende mm är alternativ som nämns. Dessa frågor bör utredas ytterligare i arbetet med översiktsplanen. Däremot tycker jag inte att vi ska ta fram en särskild landsbygdsvision. Den vision vi har gäller för hela Piteå kommun, såväl landsbygd som stadsbygd, och den ska vara ledande i såväl landsbygdsstrategin och översiktsplanen. Jag tror inte heller på en landsbygdssäkring
25 (57) av politiska beslut genom någon form av checklista med frågor. Förslag på den typen av metod har dykt upp i olika sammanhang gällande olika frågor genom åren och har avvisats. Sammantaget så kommer landsbygdsfrågorna att vara i fokus den närmaste tiden då landsbygdsstrategi och översiktsplan tas fram. Dokument som sedan ska vara vägledande i arbetet med utveckling, service och tillväxt i hela Piteå kommun. Med ovan anförda föreslår jag att motionerna anses färdigbehandlade Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 27 januari 2014, 25 kommunfullmäktige att anse motionen färdigbehandlad. Yrkanden Helena Stenberg (S), Peter Roslund (S), Maj-Britt Lindström (S), Björn Berglund (S), Mats Johansson (S) och Brith Fäldt (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Majvor Sjölund (C), Helén Lindbäck (KD), Åke Forslund (FP), Ann-Louise Hagström (MP) och Johnny Åström (NS): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 25
26 (57) 11 Svar på motion angående att landsbygdssäkra politiska beslut Diarienr 13KS75 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Reservationer Majvor Sjölund (C) reserverar sig med instämmande av Johannes Johansson (C), Andreas Nilsson (C), Helén Lindbäck (KD), Mayvor Ekberg (KD), Åke Forslund (FP), Ulla Persson (FP) och Ann-Louise Hagström (MP) mot beslutet till förmån för eget förslag. Majvor Sjölund (C) har lämnar en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Centerpartiet strävar efter att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. På landsbygden och i städerna, för kvinnor och män. Vi vill tillvarata landsbygdens unika potential och ge alla människor möjlighet att växa och utvecklas av egen kraft och efter egen strävan. Landsbygden är en plats där konsekvenserna av olika politiska åtgärder ofta är annorlunda än i städer. Om politikens konsekvenser på landsbygden avviker från konsekvenserna i städerna måste politikens konsekvenser bedömas. Landsbygdskonsekvenserna kan gälla landsbygdsinnevånarnas levnadsförhållanden, trivsel, hälsa, näringar och arbete, kompetens, boende, tjänster, infrastruktur, tillgänglighet och förbindelser. Centerpartiet och regeringen har infört så kallad landsbygdssäkring vid regeringsbeslut för att de politiska konsekvenserna av att ett beslut ska synliggöras för landsbygden. Det är nu dags att ta nästa steg och landsbygdssäkra de politiska beslut som tas i kommunen. Landsbygdsperspektivet kan enklast vävas in i beslutsprocessen genom frågor som: Innebär beslutet att det blir lättare eller svårare att bo på landsbygden, innebär beslutet att det skapas fler eller färre jobb på landsbygden? Eller andra typer av frågor som är viktiga på den lokala agendan i ett längre perspektiv. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att införa landsbygdssäkring av alla politiskt fattade beslut för att därigenom bidra till en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygden.
27 (57) Kommunfullmäktige har vid sammanträde 18 februari 2013, 36, remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Majvor Sjölund har skrivit följande motioner som alla rör landsbygdsutveckling: 20130218 Motion om att landsbygdsäkra politiska beslut dnr 13KS75 20130617 Motion om att ta fram en landsbygdsvision dnr 13KS263 20130617 Motion om boendealternativ på landsbygden dnr 13KS244 Jag väljer att svara på dessa tre motioner i ett och samma anförande. Intentionen i motionerna uppfattar jag vara att Piteå än tydligare än idag ska tillvarata landsbygdens potential och attraktionskraft för hela kommunen samt öka möjligheten till varierande boendeformer på landsbygden. Jag håller med om att detta är viktigt för en kommun med Piteås struktur en stor del av piteborna bor i det som definieras som landsbygd. Just nu pågår en revidering av Piteå kommuns översiktplan och i samband med detta arbetas en landsbygdstrategi fram. Syftet med landsbygdsstrategin stämmer överens med intentionerna i motionerna på flera sätt. Det handlar om att lyfta strategiska frågor för Piteås landsbygd såsom investeringar, utveckling, möjlighet till service och boendealternativ. En medborgardialog kommer att genomföras under våren 2014 för att samla in så mycket synpunkter som möjligt till grund för strategin. När det gäller boendefrågan i synnerhet så finns en bostadsmarknadsanalys som beskriver bostadsmarknadens behov. Den genomförs på hela den geografiska orten Piteå då en sådan analys inte kan göras på en mindre enhet. Analysen görs som en del av Omvärldsanalysen och kan användas som underlag i Översiktsplanearbetet och som en del i arbetet med det prioriterade målet om attraktiva och varierande boendemiljöer. Frågan om boendealternativ på landsbygden har också lyfts i olika medborgardialoger, där tillgång till större tomter, flerfamiljshus, kategoriboende mm är alternativ som nämns. Dessa frågor bör utredas ytterligare i arbetet med översiktsplanen. Däremot tycker jag inte att vi ska ta fram en särskild landsbygdsvision. Den vision vi har gäller för hela Piteå kommun, såväl landsbygd som stadsbygd, och den ska vara ledande i såväl landsbygdsstrategin och översiktsplanen. Jag tror inte heller på en landsbygdssäkring av politiska beslut genom någon form av checklista med frågor. Förslag på den typen av metod har dykt upp i olika sammanhang gällande olika frågor genom åren och har avvisats. Sammantaget så kommer landsbygdsfrågorna att vara i fokus den närmaste tiden då landsbygdsstrategi och översiktsplan tas fram. Dokument som sedan ska vara vägledande i arbetet med utveckling, service och tillväxt i hela Piteå kommun.
28 (57) Med ovan anförda föreslår jag att motionerna anses färdigbehandlade Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 27 januari 2014, 26 kommunfullmäktige att anse motionen färdigbehandlad. Yrkanden Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Majvor Sjölund (C), Helén Lindbäck (KD), Åke Forslund (FP) och Ann-Louise Hagström (MP): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 26
29 (57) 12 Svar på motion om att ta fram en Landsbygdsvision 2040 Diarienr 13KS263 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Reservationer Majvor Sjölund (C) reserverar sig med instämmande av Johannes Johansson (C), Andreas Nilsson (C), Helén Lindbäck (KD), Mayvor Ekberg (KD), Åke Forslund (FP), Ulla Persson (FP) och Ann-Louise Hagström (MP) mot beslutet till förmån för eget förslag. Majvor Sjölund (C) har lämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Det är viktigt att de som bor och verkar på landsbygden får långsiktiga och hållbara spelregler så att de kan behålla samt förbättra sina villkor och sin livskvalité. Landsbygdsfrågor berör många sektorer inom den kommunala verksamheten och ska alltså vara en naturlig del i den kommunala verksamheten och i kommunens strategiska utveckling. För att behålla och attrahera människor, företag och föreningsliv, att skapa fler arbetstillfällen och att arbeta med grön omställning krävs åtgärder som skapar eller bevarar attraktiva miljöer för boende, arbete, god uppväxt, utbildning, fritid, social sammanhållning samt offentlig och kommersiell service där människan är i centrum. För att långsiktigt kunna tillvarata landsbygdens potentialer är det viktigt att det finns en strategi för investeringar, utveckling och tillväxt för kommunens mindre tätorter samt kommunens kringliggande landsbygd. Centerpartiet ser att en arbetsprocess med intresserade aktörer skulle vitalisera och inspirera till nytänkande och innovation av landsbygdens möjligheter. En Landsbygdsvision visar på kommunens intresse för landsbygdsfrågor och ett långsiktigt engagemang för utveckling och tillväxt utanför kommunens största tätort. Centerpartiet föreslår därför att: Piteå kommun i samverkan med andra aktörer tar fram en Landsbygdsvision 2040 Kommunfullmäktige har vid sammanträde 17 juni 2013, 126 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Majvor Sjölund har skrivit följande motioner som alla rör landsbygdsutveckling:
30 (57) 20130218 Motion om att landsbygdsäkra politiska beslut dnr 13KS75 20130617 Motion om att ta fram en landsbygdsvision dnr 13KS263 20130617 Motion om boendealternativ på landsbygden dnr 13KS244 Jag väljer att svara på dessa tre motioner i ett och samma anförande. Intentionen i motionerna uppfattar jag vara att Piteå än tydligare än idag ska tillvarata landsbygdens potential och attraktionskraft för hela kommunen samt öka möjligheten till varierande boendeformer på landsbygden. Jag håller med om att detta är viktigt för en kommun med Piteås struktur en stor del av piteborna bor i det som definieras som landsbygd. Just nu pågår en revidering av Piteå kommuns översiktplan och i samband med detta arbetas en landsbygdstrategi fram. Syftet med landsbygdsstrategin stämmer överens med intentionerna i motionerna på flera sätt. Det handlar om att lyfta strategiska frågor för Piteås landsbygd såsom investeringar, utveckling, möjlighet till service och boendealternativ. En medborgardialog kommer att genomföras under våren 2014 för att samla in så mycket synpunkter som möjligt till grund för strategin. När det gäller boendefrågan i synnerhet så finns en bostadsmarknadsanalys som beskriver bostadsmarknadens behov. Den genomförs på hela den geografiska orten Piteå då en sådan analys inte kan göras på en mindre enhet. Analysen görs som en del av Omvärldsanalysen och kan användas som underlag i Översiktsplanearbetet och som en del i arbetet med det prioriterade målet om attraktiva och varierande boendemiljöer. Frågan om boendealternativ på landsbygden har också lyfts i olika medborgardialoger, där tillgång till större tomter, flerfamiljshus, kategoriboende mm är alternativ som nämns. Dessa frågor bör utredas ytterligare i arbetet med översiktsplanen. Däremot tycker jag inte att vi ska ta fram en särskild landsbygdsvision. Den vision vi har gäller för hela Piteå kommun, såväl landsbygd som stadsbygd, och den ska vara ledande i såväl landsbygdsstrategin och översiktsplanen. Jag tror inte heller på en landsbygdssäkring av politiska beslut genom någon form av checklista med frågor. Förslag på den typen av metod har dykt upp i olika sammanhang gällande olika frågor genom åren och har avvisats. Sammantaget så kommer landsbygdsfrågorna att vara i fokus den närmaste tiden då landsbygdsstrategi och översiktsplan tas fram. Dokument som sedan ska vara vägledande i arbetet med utveckling, service och tillväxt i hela Piteå kommun. Med ovan anförda föreslår jag att motionerna anses färdigbehandlade Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 27 januari 2014, 27 kommunfullmäktige att anse motionen färdigbehandlad.
31 (57) Yrkanden Helena Stenberg (S), Mats Johansson (S), Peter Roslund (S), Christer Lindström (S) och Brith Fäldt (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Majvor Sjölund (C), Helén Lindbäck (KD), Åke Forslund (FP) och Ann-Louise Hagström (MP): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 27
32 (57) 13 Svar på medborgarförslag att asfaltera cykelvägen vid Södra hamn Diarienr 13KS217 Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Förslagsställaren Dick Eriksson är närvarande och yttrar sig vid dagens sammanträde. Dick Eriksson har lämnat in ett medborgarförslag att cykelvägen längs med Södra Hamn asfalteras. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 13KS217-3. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 17 juni 2013, 128 remitterat medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Teknik- och servicenämndens yttrande 18 oktober 2013, 83. Plan och trafiks bedömning är att vid en asfaltering av gång- och cykelleden krävs en ny vägöverbyggnad, som innefattar urgrävning, fyllnadsmaterial och dyrare ytbeläggning, vilket ökar kostnaderna. Området kring Södra hamn är parkmark och i sådana miljöer förekommer sällan asfalterade gång- och cykelleder, detta beroende på att asfalt dels förändrar karaktären på parken samt även inbjuder till högre hastighet för cyklister än på grusunderlag vilket kan leda till en ökad olycksrisk. Ansvaret för snöröjningen i området ligger på Teknik och gator men det är parkenheten som utför den då de har bättre lämpade fordon för sådana ytor. Teknik och gator är informerade om de påtalade bristerna och ska se över ärendet. Teknik- och servicenämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: I medborgarförslaget föreslås att gång- och cykelvägen längs med Södra Hamn asfalteras för att den ska kunna användas även vintertid. Förslagsställaren anser även att snöröjningen på cykelleden är undermålig eftersom den inte skottas lika ofta som vanliga cykelvägar, vilket i sin tur medför ökad olycksrisk. Området längs Södra Hamn är parkmark och för att parkkaraktären ska behållas bör den inte asfalteras. Det skulle även medföra en hel del extra kostnader att asfaltera den aktuella gångoch cykelleden eftersom det kräver mer omfattande åtgärder. Dessutom ligger gång- och cykelleden inom området som avsatts för Norrbotniabanan genom centrala Piteå.
33 (57) Det finns alternativa vägar att cykla för att ta sig mellan Munksund och Smurfit Kappa och för att undvika att cykla på hårt trafikerade vägar som exempelvis Timmerleden. Teknik- och gatukontoret, som ansvarar för snöröjningen, kommer att se över snöröjningen för gång- och cykelleden längs Södra Hamn och i vilken omfattning den bör utföras. Med ovan anförda föreslår jag att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Kommunstyrelsen förslår vid sammanträde 27 januari 2014, 28 kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Yrkanden Helena Stenberg (S), Peter Roslund (S), Björn Berglund (S), Mats Johansson (S), Christer Lindström (S) och Brith Fäldt (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Helén Lindbäck (KD): Bifall till medborgarförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Teknik- och servicenämndens yttrande 18 oktober 2013, 83 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 november 2013 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 20 januari 2014, 13 Kommunstyrelsens protokoll 27 januari 2014, 28
34 (57) 14 Svar på medborgarförslag om byggande av seniorboenden i Rosvik Diarienr 13KS293 Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Andreas Arvidsson har lämnat in ett medborgarförslag om att det byggs ett seniorboende i Rosvik. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 13KS293-1. Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 30 september 2013, 157 remitterat medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Andreas Arvidsson föreslår att kommunen bygger seniorboenden i Rosvik och pekar även ut ett visst område vid Rosån. Kommunfullmäktige beslutade i september 2009 att anta socialtjänstens och PiteBo s förslag på hur olika boendeformer för äldre i Piteå kommun kan stimuleras. Förslaget innebar bland annat att nya seniorboenden skulle tillskapas i PiteBo s befintliga fastigheter i de olika kommundelarna Hortlax, Roknäs, Norrfjärden, Rosvik och Öjebyn. Seniorboende kan finnas i alla bostadstyper, hyresrätter, bostadsrätter, villor/radhus och kooperativa hyresrätter. Det kan vara stora variationer i vad som ingår i ett seniorboende, allt från att alla som bor i fastigheten är över en viss ålder till att det finns ett utbud av service och aktiviteter, god tillgänglighet samt att det finns tillgång till gemensamhetslokaler. Det gemensamma är att upplåtelsen sker till personer som betraktas som seniorer. PiteBo har tillskapat seniorboenden enligt kommunfullmäktiges beslut och i Rosvik finns för närvarande två seniorlägenheter på Lånegränd 1 och 3. PiteBo beslutar om inflyttning utifrån deras kö- och poängsystem och personer som är äldre än 65 år har förtur. Om ingen äldre än 65 år visar intresse för lägenheten släpps den till övriga sökande. Jag anser att seniorboende är en mycket bra boendeform men att bygga nya seniorboenden måste vara en fråga för bostadsmarknadens parter, både kommunens eget bostadsföretag och de privata hyresvärdarna att hantera. Med ovan anförda föreslår jag att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget.