Vetenskapsteori A Philosophy of science A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1VE000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Vetenskapsteori Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd Utbildningsområde: Humanistiskt Kursen kan ingå som en kurs på grundnivå i en kandidat-, magister- eller masterexamen. 1. Beslut om fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2008-01-03 att gälla från och med vårterminen 2008. Reviderad 2008-11-14. 2. Innehåll Vetenskapsteori (även kallad vetenskapsfilosofi) är den del av filosofin som behandlar filosofiska problem som aktualiseras av eller i vetenskapen. Kursen introducerar problem, ståndpunkter, argument och begrepp inom vetenskapsteorin. Kursen ger också en introduktion till centrala problem, teorier och argument i filosofin, och grundläggande förståelse för och praktisk färdighet i kritiskt tänkande. Kursen består av fyra moment som vardera omfattar 7,5 högskolepoäng. Av dessa är tre moment obligatoriska: Moment 1, moment 2 och moment 3. Utöver dessa väljs ett valbart moment ur nedanstående lista (moment 4-13) Vilka av dessa valbara moment som det erbjuds undervisning på varierar från termin till termin. Obligatoriska moment: Moment 1: Introduktion till filosofin (7,5 hp) Momentet är en introduktion till filosofi och några centrala filosofiska problem. Bland de klassiska filosofiska frågeställningar som kan behandlas finns de följande: Vad kan jag veta? Hur förhåller sig kropp till medvetande? Hur är språk möjligt? Har vi en fri vilja? Vad är rätt, fel, rättvisa? Har livet någon mening och är döden något ont? Examination moment 1: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om Moment 2: Kritiskt tänkande (7,5 hp)
Momentet är en introduktion i filosofisk metod och innefattar argumentationsanalys och elementär logik. Momentets mål är att ge teoretisk förståelse såväl som praktiska färdigheter. Examination moment 2: På momentet genomförs två skriftliga prov: Argumentationsanalys I 4,5 hp, och ett av följande två prov: Argumentationsanalys II 3 hp eller Elementär logik 3 hp. Se vidare under punkt 6. Moment 3: Vetenskapsteori (7,5 hp) Vetenskapsteori (även kallad vetenskapsfilosofi) är den del av filosofin som behandlar filosofiska problem som aktualiseras av eller i vetenskapen. Kursen introducerar problem, ståndpunkter, argument och begrepp inom vetenskapsteorin. Kursen behandlar sanning, kunskap och belägg; vetenskaplighet och vetenskaplig metod; Karl Poppers och Thomas Kuhns uppfattningar om vetenskapens natur och förändring; orsaker, förklaringar och naturlagar; teorier och modeller; kvalitativa data och kvalitativa metoder; vetenskapsteoretiska problem i samhällsvetenskap och humaniora; vetenskap och värderingar; vetenskap och kön. Examination moment 3: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om Valbara moment: För mer detaljerade innehållsbeskrivningar och för litteraturförteckningar för de valbara momenten, se separat bilaga, där innehåll och litteratur för de olika momenten specificeras för aktuell termin. Moment 4: Fördjupning i vetenskapsteori (7,5 hp) Momentet kan ha olika inriktning olika terminer. Möjliga inriktningar är humanioras och samhällsvetenskapernas vetenskapsteori, biologins vetenskapsteori, naturvetenskapernas vetenskapsteori, matematikens filosofi, vetenskapsteorins historia. Examination moment 4: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om Moment 5: Forskningsetik (7,5 hp) Momentet behandlar etiska frågor som uppstår inom vetenskaplig forskning. Examination moment 5: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om
Moment 6: Filosofins historia (7,5 hp) Momentet ger en översikt över stora delar av filosofins historia från antikens Grekland fram till uppkomsten av de nu dominerande filosofitraditionerna. Samtidigt är det en kritisk introduktion till några av filosofins klassiska problemställningar. Hur är kunskap möjlig? Hur förhåller sig själen till kroppen? Vad är ett gott liv? Vad innebär det att en handling är rätt eller orätt? Klassiska filosofiska svar på dessa och andra frågor tas upp och diskuteras kritiskt. Examination moment 6: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om Moment 7: Medvetandefilosofi (7,5 hp) Momentet introducerar centrala problem och teorier inom medvetandefilosofin. Examination moment 7: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. Moment 8: Metafysik (7,5 hp) Momentet introducerar centrala problem och teorier inom metafysiken. Examination moment 8: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om Moment 9: Kunskapsteori (7,5 hp) Momentet introducerar centrala problem och teorier inom kunskapsteorin. Examination moment 9: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om Moment 10: Logik (7,5 hp) Momentet ger en fortsatt inledning till logiken, för den som tidigare läst elementär logik på momentet Kritiskt tänkande. Examination moment 12: två skriftliga prov om 3 respektive 4,5 hp. Se vidare under punkt 6. Moment 11: Språkfilosofi (7,5 hp) Momentet ger grundläggande kännedom om centrala språkfilosofiska problem, begrepp och teorier. Examination moment 11: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om Moment 12.Uppsats i vetenskapsteori (7,5 hp) Momentet består i att under handledning skriva en eller flera kortare uppsatser (tillsammans högst 15 sidor) där den studerande tillämpar sina kunskaper och färdigheter i kritiskt och självständigt tänkande.
Examination moment 12: Uppsats 7,5 hp, Uppsatsseminarier: ventilering och opposition 0 hp. Se vidare under punkt 6. Moment 13: Individuell specialisering i vetenskapsteori (7,5 hp) Momentet gör det möjligt att välja en speciell inriktning mot ett område inom vetenskapsteorin. Det kan utgöras av en kurs som erbjuds den aktuella terminen, eller läsas självständigt som en litteraturkurs. Litteraturlista och examinationsform fastställs då av kursansvarig lärare tillsammans med betygsättande lärare på momentet. 3. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten - ha grundläggande teoretisk förståelse av argumentationsanalys och elementär logik - kunna göra en argumentationsanalys av en argumenterande text - ha grundläggande färdigheter i elementär logik - ha god kännedom om centrala argument, problem och teorier inom något eller några filosofiska och vetenskapsteoretiska områden ha en grundläggande förståelse av vad vetenskaplighet och vetenskaplig metod är ha en grundläggande förståelse av begreppen sanning, kunskap, belägg, orsak, förklaring, naturlag, teori och modell ha kännedom om olika uppfattningar om vetenskapens natur och förändring ha en grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt diskutera vetenskapsteoretiska problem och ståndpunkter. 4. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs, förutom grundläggande behörighet, inga särskilda förkunskaper. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Om kursen ges som Internetkurs sker undervisningen i form av nätbaserade presentationer, seminarier, diskussioner och övningar. 6. Examination Examination sker i form av salskrivning, hemtentamensuppgifter eller aktivt deltagande i seminarier. Studerande som inte har möjlighet att delta i alla seminarier har möjlighet att erhålla betyget godkänd på den del av examinationen som utgörs av seminarier genom att fullgöra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminariedeltagande ges något av betygen underkänd eller godkänd. På de skriftliga proven ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl
godkänd. På momenten krävs för betyget Godkänd att samtliga ingående prov är minst godkända. Betyg på momenten sätts utifrån en sammanvägning av resultaten på de ingående proven. För moment 2, Kritiskt tänkande, krävs för betyget Väl godkänd att den studerande uppnått Väl godkänd på provet Elementär logik 3 hp. Studerande, som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Betygsskalan består av betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande ska ha uppnått Väl godkänd på minst 3 av momenten. 7. Tillgodoräknande Kursen kan i examen ej tillgodoräknas tillsammans med kurserna Praktisk filosofi A, Teoretisk filosofi A eller Filosofi A. Moment på kursen kan i examen ej tillgodoräknas tillsammans med kurser med samma innehåll. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt i enlighet med Umeå universitets tillgodoräknandeordning. 8. Kurslitteratur Moment 1: Introduktion till filosofin Nagel, Thomas: Vad är meningen med alltihop? Nora: Nya Doxa, 1991. Huvuddelen av kurslitteraturen utgörs av ett antal originaltexter, där det som behandlas kan inkludera texter av filosofer som Platon, Aristoteles. Lucretius, Descartes, Locke, Hume, Kant, Nietzsche, Russell, Nagel, Searle med fler. Moment 2: Kritiskt tänkande Björnsson, Gunnar, Ulrik Kihlbom, Folke Tersman och Anders Ullholm. Argumentationsanalys. Stockholm: Natur och Kultur, 1994. (Läses i urval) Prawitz, Dag. ABC i symbolisk logik: Logikens språk och grundbegrepp. Stockholm: Thales, 2000. (Läses i urval) Ett antal artiklar tillkommer. Moment 3: Vetenskapsteori Johansson, Lars-Göran. Introduktion till vetenskapsteorin. 2:a utökade upplagan. Stockholm: Thales, 2003. Kompletterande stencilerat material tillkommer. Kurslitteratur övriga moment: se separat bilaga.
Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00. Texttelefon: 090-786 59 00
Bilaga till kursplan för Vetenskapsteori A Kurslitteratur för valbara moment vårterminen 2009 Moment 4: Fördjupning i vetenskapsteori (7,5 hp) Moment 5: Forskningsetik (7,5 hp) Moment 6: Filosofins historia (7,5 hp) Huvudbok ännu inte fastställd. Ett antal originaltexter tillkommer. Moment 7: Medvetandefilosofi (7,5 hp) Crane, Tim, Medvetandets mekanik. Stockholm: Thales, 2004. Papineau, David och Howard Selina, Introducing Consciousness. Cambridge: Icon Books, 2005. Kompletterande tidskriftsartiklar tillkommer. Moment 8: Metafysik (7,5 hp) Moment 9: Kunskapsteori (7,5 hp) Moment 10: Logik (7,5 hp) Studerande kan under vårterminen 2009 välja att läsa detta moment med inriktning mot Logik och formella metoder. Momentet sammanfaller med kursen Logik och formella metoder, och innehåller både logik (3 hp) och matematik (4,5 hp). Momentet behandlar Logik: språket för första ordningens predikatlogik, logisk sanning och logisk konsekvens, härledbarhet och bevisbarhet. Matematik: mängdlära, aritmetik, rekursion och induktion, kombinatorik, grafer, relationer och funktioner. Litteratur: Barwise, J. & Etchemendy, J. 2003. Language, Proof and Logic. Chicago: The University of Chicago Press. Introduktionen och kapitel 1-13. Eriksson, K. & Gavel, H. 2002. Diskret matematik och diskreta modeller. Lund: Studentlitteratur. Ett urval ur kapitel 1-6 och 8. Moment 11: Språkfilosofi (7,5 hp)
Moment 12.Uppsats i vetenskapsteori (7,5 hp) Hansson, Sven Ove. Verktygslära för filosofer, Stockholm: Thales, 1999. Pryor, James. Philosophical Terms and Metods, http://www.princeton.edu/~jimpryor/general/vocab/ Pryor, James. How To Read a Philosophy Paper, http://www.princeton.edu/~jimpryor/general/reading.html Pryor, James. Guidelines on Writing a Philosophy Paper, http://www.princeton.edu/~jimpryor/general/writing.html Övrig litteratur som behövs för uppsatsarbetet. Moment 13: Individuell specialisering i vetenskapsteori (7,5 hp)