Kapitel 1 hej Jag heter Eric Knutson och är 9 år. Jag har ljust hår och jag är ganska kort jag gillar att spela fotboll och innebandy. Min mamma heter Karin och hon har också har just hår. Min pappa heter Anders. Och han har mörkt hår och han är ganska lång. Jag går på Himskolan. Himskolan är röd och svart. Väggarna är röda och taket är svart. Jag tycker om min kompis som heter Robert. Vi brukar cykla. Jag är rädd för vaktmästaren som alltid går med en såg. Jag är rädd för att vaktmästaren är arg hela tiden. Det finns en dörr i skolan som jag undrar över. Den är i mitt klassrum och fröken säger att dörren aldrig har öppnats.
Kapitel 2 Brevet Jag var i klassrummet och hade matte. Då såg jag ett brev. Jag tog brevet för att jag ville se vad det stod. I brevet stod det så här : Hjälp Hej jag heter Birgit jag behöver hjälp jag är fångad av varmkorvar. Akta dig för dom. Ps man blir potatismos. Hitta nycklarna. Jag var tvungen att hjälpa Birgit. Men hur ska jag få tag i nycklarna?
Kapitel 3 Jakten på nycklarna Nu var jag tvungen att få tag i nycklarna till dörren. Någon där inne behöver hjälp.. -Men vem har nycklarna, frågade jag Robert? Robert sa att vaktmästaren har dom. -Men varför har vaktmästaren nycklarna, sa jag? -Jag vet inte men jag tror att han är en polis för det stod i brevet, sa Robert. -Vi kan ta reda på det, sa jag. - Hur då?, sa Robert -Vi kan spionera på honom svarade jag. -Ja sa Robert. Nästa dag så spionerade vi på vaktmästaren. Då såg vi att han öppnade dörren så sa vi att vi måste ta nycklarna. Nästa dag tog vi nycklarna när han sov. Han hade nycklarna i fickan. Det kändes som blodet frös till is men när jag tog nycklarna så vaknade han. Då sprang jag som jag aldrig har gjort. När vaktmästaren såg mig frågade han mig vad jag gjorde? - Jag skulle fråga en sak. - Okej sa vaktmästaren. Men vad har du i handen sa vaktmästaren. - Mina hemnycklar, svarade jag. Då sprang jag till dörren. Vi öppnade dörren sakta
Kapitel 4 En magisk värld. På andra sidan dörren öppnade sig en värld jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Allt var så annorlunda. Det luktade skog. Det var varmt. Det var grönt över allt. Jag gick men jag började bli hungrig. Då såg jag ett träd med äpplen. Äpplena var blåa men dom var goda. Jag började gå igen. Då såg jag en by men det var inga där men jag vågade inte gå dit. Då såg jag en stig som jag gick till då fick jag se en sjö som jag gick till för att dricka. Då såg jag en katt men den var så annorlunda. Den hade så stora tassar men en sån liten kropp. Den var brun. Den var så konstig men ändå så söt men den gick bara längre bort från mig. Jag började gå. Då kom jag fram till den vackraste ån jag har sett men jag kom inte över ån för den var så bred. Men då såg jag en bro som jag gick över men när jag gick på bron så knakade den. Sen blev jag så trött så jag gick under en gran för att sova.
Kapitel 5 Chocken. Jag vaknade av att det stod ett par potatisar framför mig. - He,j vad gör du här? frågade dom - Jag är här på ett upp drag, svarade jag. - Okej men vad är det som har hänt? sa dom. - Det är en potatis som behöver hjälp för att hon är fångad, sa jag - Okej vad heter hon. Sa dom. - Hon heter Birgit. Svarade jag. - Okej jag vet vem det är. Sa dom Vi började gå mot fängelset och jag kände mig iakttagen. Jag lossades som ingen ting, men det var svårt. Vi gick och gick. Det kändes hopplöst för vi kom aldrig fram. Vi gick ca en timme, men vi kom aldrig fram. Det kändes hopplöst.
Kapitel 6 punkt listan Rätt som det var kom jag på hur jag skulle göra för att befria min nya kompis. Jag ska ha med mig ketchup, en pinne och en kniv då kan jag grilla korv. Här är listan: en kniv. Ett rep. En varmkorv. Vi kom fram till fängelset det var stort. När jag gick såg jag en varmkorv men den såg mig inte. Jag började springa för att vara säker på att den inte skulle se mig. Då började jag gå igen. Jag såg dörren. Jag öppnade dörren.
Kapitel 7 Skolan igen. När jag kom till skolan så var det som vanligt. Jag skyndade mig hem för att få tag på Ketchup, en pinne och en kniv. Men jag var tvungen att göra så att ingen såg att jag tog det. Men det skulle bli svårt. Jag måste göra det för att min kompis inte ska bli potatis mos. Men hur ska jag få tag på ketchup, pinne och kniv. Vi har det hemma men min mamma och pappa är hemma hela tiden. Men jag skulle försöka ändå. Jag blev rädd att jag inte skulle kunna få tag på ketchup och en pinne, kniv. När mamma skulle laga mat så passade jag på att smyga så tyst som möjligt på tå så för att hon inte skulle höra mig och titta. Då fick jag tag på ketchupen och kniven och sprang i väg så fort som möjligt och då kom hon efter mig men som tur var att Robert kom i sista sekund och drog mig i armen. - Varför sprang du i väg från din mamma? Frågade han. - Inget,sa jag. Jag gick i väg för att hitta en pinne. Jag hittade en pinne. Jag gick i väg för att gå till dörren. Jag fick dåligt samvete för at jag hade glömt av min gamla kompis som alltid har hjälpt mig. Jag kom till dörren och jag öppnade dörren.
Kapitel 8 Öga mot öga Jag tog mod till mig och gav mig iväg. Jag såg min fiende i ögonen och han påminde mig om vaktmästaren på något sätt. Han hade nästan likadant ansikte och klädstil fast han var en korv. Vi stirrade på varandra i typ 2 minuter. Sen började han gå fram till mig och då kom jag på att jag skulle ta fram ketchupen och slänga i väg den så han gick till den. Då slängde jag iväg den. Han började gå till den. Då kom jag på att jag skulle knyta fast hans korvhänder. Jag tog fram repet och smög mig fram till honom och knöt fast korvhänderna. - Lås upp dörren! Och låt alla komma ut ur fängelset och du måste lova att aldrig fånga någon igen, sa jag. - Ja men om du knyter upp repet, sa korvgubben. - Ja jag lovar att knyta upp repet men annars kommer jag inte knyta upp, sa jag - Okej, sa gubben Då började vi gå till fängelset. Vi kom fram till fängelset och han låste upp dörren. Då skrek jag att alla skulle ut. Alla sprang ut och då knöt jag upp repet. - Lova att aldrig fånga några mer annars kommer jag igen, sa jag. - Jaja, sa korvgubben. Jag letade upp Birk. Då såg jag Birk och jag gick till honom. - hejdå Birk, sa jag. - hejdå tack för hjälpen, sa Birk. Jag gick till dörren.
Kapitel 9 Robert. Dagen efter satt jag på lektionen och tänkte på allt som har hänt. Sen när det var rast så var jag ensam och skulle gå och lämna nyckeln men då såg jag att vaktmästaren ramlade. Då sprang jag dit. - Mår du bra, frågade jag. - Ja, sa vaktmästaren - Bra, sa jag. - Men har du sett min nyckel? Sa han. - Eh nej, sa jag lite blygt. - Okej men kan du hjälpa mig att leta upp den? Frågade han. - Okej, sa jag. Vi började leta. Jag hade ju nyckeln men jag vågade inte säga ja han kanske skulle bli arg. Jag gick till vaktmästaren. - Jag tror att jag har hittat nyckeln, sa jag. - Okej tack, sa han. - Men vad är den till för, frågade jag. - Jag kan säga men säg inte till någon annan bara din bästa kompis får veta, sa han. - Okej, sa jag. - Den är till för ett rum som kommer till en magisk värld, sa han. - Okej men hejdå, sa jag. Jag sprang till Robert. - Vaktmästaren har en nyckel till en magisk värld, sa jag. - Okej, sa Robert lite ledsen. - Vad är det, sa jag. - Du bara sprang i väg från mig, sa han. - Okej förlåt sa jag. - Tack, sa Robert. - Ska vi gå och köpa en glass, sa jag. - Okej, men jag har inga pengar. - Men jag bjuder, sa jag. - Okej, sa han. Vi började gå. Vi pratade om allt som hade hänt. Vi skrattade hela tiden. Det var den bästa dagen i hela mitt liv.