Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07
U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se
Innehåll Bakgrund 1 Växthuseffekten 2 Transportsektorn 3 Fjärrvärmen i Finspång 4 Elproduktion i kommunen 5 Kommunen som föregångare 6 I
V Ä G V A L F Ö R Bakgrund Nuvarande energiplan för Finspångs kommun Finspång Ovanligt mycket energi antogs av kommunfullmäktige 2009-11-25. Planens innehåll ska ses över senast vart fjärde år och resultera i en aktualitetsförklaring i kommunfullmäktige. Det är med andra ord hög tid för en uppdatering av planens innehåll, mål och åtgärder. Detta dokument, som har sammanställts av energistrateg Olof Nyström, ger exempel på några frågeställningar som kan utgöra underlag för den vägledande debatten. Innehållet ska ses som ett underlag för diskussion mellan förtroendevalda, med målsättningen att kunna enas kring långsiktiga inriktningar och mål inom energi- och klimatområdet. Viktiga åtaganden Strategisk plan i Användningen av förnyelsebar energi - andelen ska öka i Koldioxidutsläppen ska minska i Energiförbrukningen ska minska i Andelen miljögodkända fordon i verksamheten ska ha uppnått minst 47 procent år 2014 i Resande med kollektivtrafik, gång och cykel - andelen ska öka Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet är en europeisk rörelse, startad på initiativ av EU-kommissionen, som engagerar lokala och regionala myndigheter. Myndigheterna åtar sig på frivillig väg till ökad energieffektivisering och ökad användning av förnybara energikällor inom sina geografiska gränser. Åtagande: Borgmästarkommunernas åtagande är att sätta tuffare mål än Europeiska unionens mål att senast år 2020 minska CO 2 -utsläppen med 20 procent, från 1990 års nivå. Finspångs kommun anslöt sig till Borgmästaravtalet år 2009. Finspång har antagit Sveriges nationella utsläppsmål, som är tuffare än de som EU ställer. Drygt 50 kommuner i Sverige är anslutna. Borgmästaravtalet ställer krav på anslutna kommuner att upprätta handlingsplan för att minska koldioxidutsläppen. Energiplanen uppfyller detta krav idag.
Växthuseffekten V Ä G V A L F Ö R Finspång har ställt sig bakom det nationella målet om minskning av koldioxidutsläpp med 40 % till år 2020, med basår 1990. Här innefattas även minskningar utomlands. En målnivå på 27 % minskning motsvarar målet för utsläpp på hemmaplan, i vårt fall kommunens gränser. Nettoutsläpp av koldioxid i Finspångs kommun (Källa: RUS, Miljörapporter) 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1990 2000 Koldioxidutsläpp Målnivå -27% 1990-2020 Trendlinje 2005 2006 2007 2008 2009 (Utsläpp kopplade till elförbrukning är inte inräknade i statistiken) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Viktiga åtgärder sedan 2009 är fortsatt minskad oljeeldning (inte minst i kommunens lokaler och Vallonbygdens bostäder). Spillvärmeutvinning ur SSAB väntas på sikt ge minskade utsläpp från fjärrvärmeproduktionen. Industrierna arbetar aktivt med minskad energiförbrukning. Nettoutsläpp av koldioxid i Finspångs kommun (ton CO2/år. källa: RUS, industriernas miljörapporter) Tunga lastbilar och bussar 10% Övriga utsläppskällor 16% Personbilar och lätta lastbilar 28% Värmeverket 17% Industrin på Finspångs bruksområde 29% Stor andel av utsläppen (ca 40 %) kommer från transporter (diesel, bensin). Vilken ambition bör Finspångs kommun ha lokalt för att minska koldioxidutsläppen? 2
V Ä G V A L F Ö R Transportsektorn Viktiga händelser sedan 2009 är att kommunen systematiskt fasar ut fossila bilar ur sin flotta. Östgötatrafikens lokal- och landsbygdstrafik i kommunen går på förnybart (rapsmetylester, RME) sedan sommaren 2013. Gång-, och cykelstråk i Finspång har förbättrats. Andelen förnybar energi inom transportsektorn i Finspångs kommun (Källla: RESAME) 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Finspång Östergötlands län Linjär trend 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Hur kan Finspångs kommun bidra till omställningen mot en fossilfri fordonsflotta (nationellt mål år 2030)? Kollektivtrafikresande till och från Finspång (Antal påstigande resenärer på regionala linjer mellan orterna) 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Finspång-Linköping Finspång-Norrköping Hur kan Finspångs kommun bidra till hållbara resor och transporter? 3
V Ä G V A L F Ö R Fjärrvärmen i Finspång Fjärrvärmens betydelse som ersättare av lokaleldade oljepannor i Finspångs tätort har varit stor under 2000-talet. Nya kunder ansluter sig fortfarande. Förnybar fjärrvärme? Sedan 2009 har en ökande mängd fossil olja används för fjärrvärmeproduktion i Finspång. Huvudförklaringen är att tillgänglig baslast (avfall, spillvärme, bio) är för låg (under branschsnittet). Det medför ökad sårbarhet mot både kalla vintrar och driftstörningar. Växande oljeeldning orsakar ökade utsläpp och kostnader. Bränslemix för fjärrvärmeproduktion (GWh/år) 160 140 120 Olja Skogsflis RT-flis Avfall 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Finspångs Tekniska Verk har antagit ett ambitiöst internt mål om fossilfri verksamhet 2020. Åtgärder sedan 2009 är bland annat test med biooljor. Bättre fliskvalitet och avfallsomblandning har ökat effekten. Planerad ackumulatortank ger utjämnat värmebehov. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 2012 invigdes spillvärmeutvinning på SSAB, vilket ökar tillgänglig baslast. Potentialen för ytterligare spillvärmeuttag på bruksområdet är inte fastställd. Spillvärme gott exempel Värö pappersbruk i Halland levererar spillvärme via milslång ledning till Varbergs fjärrvärmenät. Levererad spillvärme motsvarar hela Finspångs årsbehov av fjärrvärme. Värö har ungefär liknande produktionsvolymer som pappersbruket i Skärblacka. Vilka ambitioner bör Finspångs kommun ha med fjärrvärmen på kort och lång sikt? 4
Elproduktion i kommunen V Ä G V A L F Ö R Totalt ca 18 GWh elenergi produceras inom kommungränsen årligen, enligt uppskattningar. Produktionen motsvarar 4,5 % av totala elbehovet inom kommunens gränser, eller ca 1000 eluppvärmda villor. Händelser sedan 2009: Ölmetorp gård investerade i småskalig biogasutvinning med kraftvärmeproduktion (el och värme), Siemens matar ut el (icke förnybar) under testkörningar av gasturbiner på Norrmalm. Finspångs tekniska verk har ökat sitt vattenkraftverksinnehav. Ett växande intresse för solceller märks. Flera privatpersoner investerar i nya solelsanläggningar i kommunen. Elproduktion inom kommungränsen (uppskattningsvis 18 GWh/år) (källa: elcertifikat och lokala kontakter) Vattenkraft, 14 stationer Siemens testrigg Ölmetorp biogas Solkraft (uppskattning) Vindkraft gör avtryck Vindkraft skulle kunna ge betydande energitillskott. Exempelvis vindkraftspark i Ljusfallshammar, där 5 verk ger 25 GWh/år (enligt bygglovsansökan). Det motsvarar 140 % (!) av dagens elproduktion inom kommungränsen. Självförsörjande kommunorganisation? Kommunorganisationens årliga elbehov för lokaler och verksamheter motsvarar elen (på årsbasis) som kan utvinnas ur: i i 2 vindkraftverk (normalstora) Solceller motsvarande ytan av 13 fotbollsplaner Vilken ambition bör Finspångs kommun ha när det gäller att bidra till ökad förnybar elproduktion? Hur viktigt är närproducerad el? 5
Kommunen som föregångare V Ä G V A L F Ö R 100% Andel förnybar energi i kommunens verksamheter Kommunens lokaler, Arena Grosvad, koncernens fordon 80% 60% 40% 20% 0% 2000 Ökning om bergvärme ersätter resterande oljepannor Ökning om 80% förnybar fjv (2012: 74%) Ökning om biogas i alla kommunala fordon Ökning om 100% förnybar el i verksamheter, lokaler 2001 2002 2003 2004 2005 Åtgärder sedan 2009: Bergvärme och biobränslen har ersatt flera oljepannor. Den sista oljepannan försvinner 2015. Kommunorganisationens nya fordon körs på förnybart (etanol). Buss- och cykelresor uppmuntras. Kommunen köper fortfarande ospecificerad el (28,4 % förnybart 2012, resten fossilt och kärnkraft). 100 % förnybar el? Köp av 100 % förnybar el för kommunorganisationens alla lokaler och verksamheter skulle ge en merkostnad på totalt 50-100 tkr/år. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Potential Drivmedelsanvändning i offentligt finansierad trafik MWh/år Ragn-Sells Samhällsbetalda resor Kommunkoncernens egna fordon, exkl transportenheten: Diesel Bensin RME Etanol Östgötatrafiken - lokaltrafik, landsbygdslinjer - 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Gott exempel Upphandling av renhållning och slamtömning i Finspångs kommun gjordes med krav på både förnybara bränslen och ruttoptimering. Resultatet är att Ragn-Sells idag kör på biodiesel (rapsmetylester, RME). Vilka ambitioner bör Finspångs kommun ha för sina egna verksamheter? 6