Handbok om personutredning och yttrande till domstol i brottmål

Handbok om personutredning och yttrande till domstol i brottmål

Förord Detta är ett utkast till handbok som ännu inte beslutats. Det är alltså en preliminär version som inte är allmän handling och alltså inte ska lämnas ut till klienter eller andra utanför myndigheten. Tanken är handboken trots sin preliminära form ändå ska kunna vara till något stöd i det dagliga arbetet. Det finns fortfarande möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Verksamhetsställenas synpunkter kan lämnas till regionjuristerna på respektive region som vidareförmedlar synpunkterna till huvudkontoret. Synpunkter bör ha lämnats senast 29 april 2011. Kriminalvårdens handböcker utgör sammanställningar av bl.a. lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, förarbeten och praxis i syfte att underlätta tillämpningen på ett visst område. I handböckerna kan också finnas handlingsregler och rutinbeskrivningar som är bindande för Kriminalvårdens och personal (se Kriminalvårdens arbetsordning). En handbok har inte, oavsett sakområde, författningsstatus. Lag, förordning och föreskrift är de författningar som är bindande i förhållande till den intagne. Det innebär bl.a. att hänvisningar i beslut endast får ske till gällande författningar och följaktligen aldrig till en handbok. Den här handboken är tänkt att fungera som ett stöd i det dagliga arbetet för den som arbetar med personutredningar och yttrande i brottmål. Det är inte säkert att all författningstext är fullt ut återgiven i handboken. Parallellt med handboken behöver man läsa själva författningen, t.ex. lag om särskild personutredning i brottmål m.m. eller FARK PU. Inom Kriminalvården finns flera handböcker. Vissa frågor av mer säkerhetsrelaterad karaktär hanteras i säkerhetshandboken. I den här handboken behandlas i princip inte sekretessfrågor. När det gäller sådana frågor hänvisas istället till Handbok i sekretessfrågor för Kriminalvården. När det gäller frågor om förvaltningslagen och ärendehandläggning hänvisas till Handbok i förvaltningsrätt för Kriminalvården Klient- och säkerhetsenheten vid Huvudkontoret tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och ansvarar för att handboken hålls uppdaterad. 2

Innehållsförteckning Förord...2 Innehållsförteckning...3 Aktuella författningar och övriga referenser...4 1. Allmänt...5 1.1 Inledning...5 1.2 Definitioner och viktiga begrepp...5 1.3 PU i kvalitetsledningsystemet för frivården, QF...6 1.4 Avgränsningar...6 1.5 Behörighet/kompetens...6 1.6 Allmän handling...6 2. Personutredning och yttrande...7 2.1 Beslut om utredning och uppdrag...7 2.1.1 Tid inom vilken yttrandet ska lämnas...7 2.1.2 Ansvarigt frivårdskontor...7 2.1.3 PU avseende nordiska medborgare...8 2.1.4 Extern utredare...8 2.1.6 Samverkan med domstolar och åklagare...9 2.2 Förordnande av förtroendeman...9 2.3 Den misstänktes skyldighet att inställa sig för utredning...10 2.3.1 Reseersättning...11 3. Utredningen...12 3.1 Utredningens omfattning...12 3.2 Utredningsförfarande...12 3.3 Utredning av behov av övervakning och behov av särskilda föreskrifter...15 4. Utformning av yttrande...23 4.1 Dokumentation av yttrandet...23 4.2 Ställningstaganden i yttrandet...23 4.2.1 Behov av övervakning...23 4.2.2 Övervakarförslag...24 4.2.3. Förutsättningar för övervakning saknas...24 4.2.4 Ställningstagande i påföljdsfrågan kan inte lämnas...24 4.2.5 Behov av särskilda föreskrifter...24 4.2.6 Redovisning av billighetshänsyn...25 4.2.7 Läkarundersökning enligt 7 LPu...25 4.2.8 Medling...26 4.3 Information till den misstänkte om innehållet i yttrandet...26 4.4 Anmälningsplikt gällande barn som far illa...26 5. Yttrande i brottmål enligt förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder...27 6. Dokumentation i KVR som förberedelse för kriminalvårdsverkställighet...27 3

Aktuella författningar och övriga referenser Lagar och förordningar Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. Förordning (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m. Förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder Föreskrifter Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för personutredning (KVFS 2011:4) FARK PU Arbetsordning för Kriminalvården (KVAF 2011:1) Övrigt Proposition 1991/92:2 om lag om särskild personutredning i brottsmål, m.m. EA-handbok. Arvoden, reseräkningar Q-F, flödesschema PU/5:9-yttrande Förkortningslista Ao Kriminalvårdens arbetsordning (KVAF 2011:1) BR Förordning (1999:1134) om belastningsregister BoM-program Brotts- och missbruksrelaterade program inom Kriminalvården BrB Brottsbalken FARK Föreskrifter och allmänna råd för Kriminalvården FARK Frivård Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet av frivårdspåföljd, (KVFS 2011:5) FARK PU Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om personutredning och yttrande i brottmål (KVFS 2011:4) FPu Förordning (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m. KVR Kriminalvårdens klientadministrativa system LPu Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. LSU Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård LVM Lag (1988:879) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga MR Förordning (1999:1135) om misstankeregister PU Personutredning RPU Lag (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning SoL Socialtjänstlagen (2001:453) VSP Verkställighetsplanering i KVR 4

1. Allmänt 1.1 Inledning 1 LPu När det i ett brottmål för att avgöra påföljdsfrågan eller annars behövs en särskild utredning om en misstänkts personliga förhållanden eller om åtgärder som kan antas bidra till att han eller hon avhåller sig från fortsatt brottslighet, skall ett yttrande inhämtas från Kriminalvården. Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas, om den utredning som behövs ändå finns tillgänglig för rätten eller om den inhämtas på annat sätt. Personutredningens huvudsakliga syfte är att tjäna som underlag för domstolens påföljdsval. Den har dock i praktiken tre funktioner, den ska ligga till grund för 1. domstolens påföljdsval, 2. stöd och hjälp till den misstänkte, och 3. i förekommande fall upprättande av verkställighetsplan, se vidare Handbok för verkställighetsplanering och planering av häktesvistelse. 1.2 Definitioner och viktiga begrepp Yttrande Yttrande enligt LPu samt yttrande enligt 5 kap. 9 förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder som avges till domstol på grund av misstanke om brott. Bakgrundsfaktorer Faktorer/omständigheter som generellt sett enligt forskningen hör samman med risken för återfall i brott och som inte går att påverka (historiska). Dessa faktorer kallas även statiska faktorer. Det avser t.ex. ålder, kön, tidigare domar eller åtgärder som en person tidigare varit föremål för på grund av att han eller hon begått brott t.ex. åtgärder inom socialtjänsten. Basutredning En förkortad utredning när behov av övervakning, utifrån en inledande bedömning baserad på aktuell brottsmisstanke enligt stämningsansökan och den misstänktes ev. tidigare belastning, inte bedöms föreligga. BoM-program Brotts- och missbruksrelaterade program som bedrivs inom Kriminalvården. Dynamiska faktorer Faktorer/omständigheter som är påverkbara och som kan förändras. De utgör därmed ett viktigt underlag för att bedöma om det finns en problematik som kan tala för ett behov av övervakning. De ger också vägledning om vad övervakningen i så fall ska inriktas mot för att minska risken för återfall i brott, om det finns behov av särskilda föreskrifter eller åtgärder för att underlätta anpassningen i samhället. Fördjupad utredning En utredning när behov av övervakning, utifrån en inledande bedömning baserad på aktuell brottsmisstanke och den misstänktes ev tidigare belastning bedöms föreligga. En fördjupad utredning syftar till att identifiera behov av åtgärder för att minska risken för återfall i brott. 5

1.3 PU i kvalitetsledningsystemet för frivården, QF Kvalitetsledningssystemet för frivården, QF, riktlinje 2007:12, innehåller en beskrivning av arbetsflödet för personutredningsprocessen, se länk http://krimnet/krimnetfiler/huvudkontoret/klient_sakerhet/nationella%20program/puprocessen%20101013%20110209.doc. 1.4 Avgränsningar Handboken tar inte specifikt upp utredning rörande kontraktsvård. För frågor avseende kontraktsvård hänvisas till Handbok om skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård). 1.5 Behörighet/kompetens Av Ao, bilaga 1, framgår att beslut om förordnande av personutredare är delegerat till verksamhetsstället. Det innebär att beslut fattas av Kvc eller Kvinsp samt att Kvc genom särskilt beslut får delegera befogenheten att förordna personutredare till viss annan funktion eller viss tjänsteman inom verksamhetsstället. 1.6 Allmän handling Yttranden och personutredning ingår i Kriminalvårdens journal och omfattas av kriminalvårdssekretess (jfr. 35 kap. 15 offentlighets- och sekretesslagen). I domstol gäller sekretess enligt 35 kap. 13 offentlighets- och sekretesslagen. Den som utför personutredningen ska upplysa både den misstänkte och uppgiftslämnare om att yttrande och personutredning är allmänna handlingar, som normalt blir offentliga hos domstolen, eftersom det är vanligt att de inte sekretessbeläggs där. Kriminalvården bör, om det föreligger särskilda omständigheter, t.ex. om den misstänkte har skyddad identitet, uppmärksamma domstolen på det. 35 kap. 13 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. 6

2. Personutredning och yttrande 2.1 Beslut om utredning och uppdrag 2 LPu Ett beslut att inhämta yttrande från Kriminalvården meddelas av rätten. Innan allmänt åtal har väckts, får beslut meddelas av åklagaren. Beslutet skall meddelas så snart det lämpligen kan ske. Om allmänt åtal inte har väckts, får beslut att inhämta yttrande meddelas endast under förutsättning att den misstänkte har erkänt gärningen eller det annars finns sannolika skäl för misstanken att han eller hon har begått brottet. 1 FPu Yttrande enligt 1 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. skall inhämtas från Kriminalvården genom det frivårdskontor inom vars verksamhetsområde den misstänkte är bosatt eller annars uppehåller sig. I beslutet om att inhämta yttrande skall ändamålet med yttrandet anges, om inte detta framgår på annat sätt. I beslutet skall det anges inom vilken tid yttrandet skall lämnas. Om yttrandet skall lämnas inom kortare tid än en månad skall samråd ske med Kriminalvården. Den misstänkte skall underrättas om beslutet. Har beslutet fattats av rätten skall även åklagaren underrättas. 2.1.1 Tid inom vilken yttrandet ska lämnas Den tid inom vilken yttrandet ska inhämtas syftar till att ge Kriminalvården den tid som krävs för att genomföra nödvändig utredning, inhämta uppgifter, sammanträffa med misstänkte och göra en professionell bedömning av om det föreligger ett behov av övervakning. När det gäller t.ex. personer som är häktade förekommer det inte sällan att Kriminalvården ges korta utredningstider, i andra fall kan korta utredningstider bero på t.ex. domstolens rutiner. Det är angeläget att Kriminalvården i sin samverkan med domstolar och åklagare betonar vikten av att utredningstiderna inte regelmässigt är kortare än en månad. Samverkan med såväl domare som domstolssekreterare och återkoppling av t.ex. statistik avseende förekommande utredningstider kan bidra till att undvika korta utredningstider när det inte motiveras av att den misstänkte är häktad eller av andra skäl i det enskilda fallet. Statistik över utredningstiderna under en viss tidsperiod vid ett enskilt frivårdskontor kan hämtas ur Rapportcentralen i KVR. Rapporten heter Statistik, PU/5:9-yttranden. 2.1.2 Ansvarigt frivårdskontor Enligt 1 FPu ska ett yttrande inhämtas från det frivårdskontor inom vars verksamhetsområde den misstänkte är bosatt eller annars uppehåller sig. Befinner sig den misstänkte i häkte, på behandlingshem eller annan vårdinstitution inom ett annat frivårdskontors verksamhetsområde än där den misstänkte är bosatt kan utredningen behöva genomföras med hjälp av videolänk eller telefonmöte. Om det inte är möjligt eller om det bedöms lämpligare kan utredningen flyttas över till det frivårdskontor inom vars område den misstänkte uppehåller sig. En överflyttning av utredningen kan vara lämplig t.ex. för att undvika anlitande av extern utredare eller för att det är kostnadsbesparande. Innan en utredning flyttas över till ett annat frivårdskontor ska samråd ske med det kontoret. Domstolen ska underrättas om till vilket frivårdskontor utredningen överflyttas. Regionchefens ansvar Vid delade meningar om vilket frivårdskontor som ska avge yttrandet ska frågan avgöras av det regionkontor inom vars område den misstänkte befinner sig. 7

Regionchefen ska tillse att frivårdskontoren inom regionen utarbetar gemensamma rutiner för hantering av personutredningar när det gäller misstänkta som är häktade. 2.1.3 PU avseende nordiska medborgare Enligt bestämmelserna i 1 FPu ska det frivårdskontor där den misstänkte är bosatt eller annars uppehåller sig avge yttrandet. Det förekommer dock ibland att domstolen begär ett yttrande avseende en misstänkt som är inte är bosatt i eller uppehåller sig i Sverige utan i ett annat nordiskt land. Även om frivårdskontoret i dessa fall inte har någon skyldighet att avge ett yttrande så finns det inte något hinder mot det. För att en utredning i dessa fall överhuvudtaget ska kunna genomföras behövs biträde från ett frivårdskontor i det land där den misstänkte är bosatt. Ett sådant samarbete förutsätter den misstänktes medgivande. I de fall frivårdskontoret genomför utredningen med biträde av ett frivårdskontor i ett annat land belastas frivårdskontoret i Sverige med de ev. kostnader som uppstår. 2.1.4 Extern utredare 3 FPu Kriminalvården skall ombesörja den utredning som behövs för yttrandet. Om det behövs för yttrandet, får Kriminalvården förordna en särskild personutredare att bistå med utredning. Innan en extern utredare anlitas ska förutsättningarna att genomföra utredningen med hjälp av videolänk eller annan elektronisk kommunikation prövas. Förutsättningarna att flytta över utredningen till ett annat frivårdskontor eller använda frivårdsinspektör med tidsbegränsad anställning ska också beaktas. Skäl att anlita extern utredare kan vara t.ex. långa avstånd, tidsnöd eller behov av utredare med särskild kompetens avseende t.ex. beroendeproblematik. Kriminalvården svarar för att extern utredare har tillräcklig kompetens för utförande av uppdraget. Den fördel som kan uppnås vid användning av extern utredare begränsas av att denne inte kan ges behörighet till KVR. Han eller hon kan inte heller förse frivården med utredningen i digitalt format eftersom Kriminalvårdens it-policy inte medger att utredningen skickas via e-post. Kriminalvården bör efter samråd med den externa utredaren överenskomma om lämplig lokal för möte med den misstänkte. En extern utredare bör av säkerhetsskäl inte ensam åka hem till den misstänkte. Av Ao bilaga 1, framgår att beslut fattas av Kvc eller Kvinsp samt att Kvc genom särskilt beslut får delegera befogenheten att förordna extern utredare till viss annan funktion eller viss tjänsteman inom verksamhetsstället. Lämplighetsbedömning Av 10 9 BR och 4 2 c MR, framgår att Kriminalvården i samband med förordnande av extern utredare har rätt att kontrollera om personen förekommer i registren. Den tilltänkte utredaren ska informeras om kontrollen. För frågor angående sekretess, hänvisas till Handbok i sekretessfrågor för Kriminalvården. Arvode och ersättningar För uppgifter om arvoden och ersättningar hänvisas till Ekonomihandboken, avsnittet Beloppsdefinitioner. Se länk http://krimnet/krimnetfiler/huvudkontoret/ekonomi_planering/ekonomihandboken/f%c3%b 6rteckning%20Beloppsdefinitioner%20101216.pdf. Generaldirektören har genom ett beslut 2006-12-04 närmare angivit hur arvodet ska beräknas. Se länk 8

http://krimnet/krimnetfiler/huvudkontoret/klient_sakerhet/nkf/beslutsprotokoll%20puarvo de.doc. Försäkring Kriminalvården har försäkring som täcker skada för icke anställda med särskilda uppdrag i Kriminalvården, den avser bl.a. externa personutredare. Försäkringen gäller under den tid uppdraget utförs åt Kriminalvården samt vid direkt färd till och från förrättningen. För vidare information gällande försäkringen hänvisas till Länk, http://krimnet/verksamhetsstyrning/verksamhetsforsakring/lekman/. 2.1.5 Tolkbehov Den misstänktes behov av tolk ska beaktas när så krävs för att möjliggöra hans eller hennes medverkan i utredningen. Kriminalvården avgör huruvida det föreligger behov av tolk. Se vidare Handbok i förvaltningsrätt för Kriminalvården. För uppgifter om statliga ramavtal rörande bl.a. tolkar se länk http://krimnet/verksamhetsstyrning/upphandling-och-inkop/ramavtal/ Om extern utredare utför tolkning i samband med utredningen ska tolkersättningen beräknas enligt vad som framgår av beslut från generaldirektören. Se länk, http://krimnet/krimnetfiler/huvudkontoret/klient_sakerhet/nkf/beslutsprotokoll%20puarvo de.doc. För uppgifter om arvoden och ersättningar för övrig tolkning hänvisas till Ekonomihandboken, Beloppsdefinitioner. Se länk, http://krimnet/krimnetfiler/huvudkontoret/ekonomi_planering/ekonomihandboken/f%c3%b 6rteckning%20Beloppsdefinitioner%20101216.pdf. 2.1.6 Samverkan med domstolar och åklagare Kriminalvården bör regelbundet samverka med domstolar och åklagare kring generella frågeställningar beträffande personutredningar/yttranden. Det är angeläget att Kriminalvården, i syfte att skapa förtroende för användningen av föreskrifter, BoM-program och annan behandling, tar initiativ till sådan samverkan. Information om förekommande BoM-program, redovisning av utfall av samhällstjänst- och kontraktsvårdsföreskrifter och t.ex. utredningstider är ämnen som kan tas upp. För närmare information om samverkan hänvisas till Kriminalvårdens riktlinjer för extern samverkan 2010:2. Se länk http://krimnet/krimnetfiler/huvudkontoret/klient_sakerhet/riktlinjer/riktlinjer%20extern%2 0samverkan.pdf 2.2 Förordnande av förtroendeman 4 LPu Visar det sig under utredningen att den misstänkte behöver personligt stöd eller annan hjälp, får Kriminalvården förordna en förtroendeman för honom, om han samtycker till det. Om den misstänkte begär det, skall förtroendemannen entledigas. Ett uppdrag som förtroendeman upphör när 1. förundersökningen avslutas utan att åtal väcks, 2. åtalet läggs ned, 3. dom meddelas varigenom den misstänkte frikänns eller förklaras fri från påföljd eller påföljd efterges, 4. dom meddelas varigenom den misstänkte döms till böter eller villkorlig dom, eller 5. verkställbar dom rörande annan påföljd föreligger mot den misstänkte. 9

3 FARK PU Den misstänkte ska, om det under utredningen visar sig att han eller hon är i behov av personligt stöd eller annan hjälp, informeras om möjligheten att enligt 4 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. få en förtroendeman förordnad. En förtroendeman kan förordnas för att t.ex. i en akut social situation ge den misstänkte det stöd som han eller hon är i behov av eller för att tidigt förbereda ett förordnande av en lekmannaövervakare. Behov av stöd och annan hjälp genom förtroendeman ska primärt föranledas av att det finns ett behov av övervakning, t.ex. på grund av att den misstänkte har ett missbruk/beroende som medför risk för nya brott. En förtroendeman bör vara lekman. Bedömningen inför förordnande av en förtroendeman som är lekman ska ske på samma sätt som för lekmannaövervakare. Kontroll ska göras i MR/ BR. En förtroendeman som är lekman har samma rätt till ersättning för sitt uppdrag som en lekmannaövervakare. För närmare information om lämplighetsbedömning m.m. hänvisas Handbok om övervakning samt Handbok för lekmannamedverkan. Se länk, http://krimnet/regelverk/handbocker/lekmannamedverkan/ Av Ao bilaga 1, framgår att beslut fattas av Kvc eller Kvinsp samt att Kvc genom särskilt beslut får delegera befogenheten att förordna och entlediga förtroendeman till viss funktion eller viss tjänsteman inom verksamhetsstället. 2.3 Den misstänktes skyldighet att inställa sig för utredning 3 andra stycket LPu En misstänkt som inte är häktad är skyldig att inställa sig för utredning på tid och plats som Kriminalvården bestämmer. Om den misstänkte uteblir, får polismyndigheten lämna handräckning för inställelsen. 2 FARK PU En misstänkt som inte är häktad ska i anslutning till att han eller hon kallas att inställa sig för utredning informeras om 1. den skyldighet som en misstänkt har att inställa sig för utredning, samt 2. att ett yttrande baserat på endast myndighetsuppgifter och annan tillgänglig information kommer att lämnas in till rätten om den misstänkte inte medverkar vid utredningen. Information enligt första stycket 2 ska även lämnas till en misstänkt som är häktad i anslutning till att han eller hon är föremål för en personutredning. Utredningen förutsätter i regel personligt sammanträffande med den misstänkte. Den misstänkte ska snarast möjligt skriftligen kallas att inställa sig för utredning. I samband med kallelsen ska han eller hon informeras om de konsekvenser som enligt LPu kan träffa den som inte inställer sig samt att han eller hon vid besöket bör kunna legitimera sig eller att på annat sätt styrka att han eller hon är rätt person. Vid brådskande utredning kan kallelsen ske per telefon. Om den misstänkte inte inställer sig ska en ny skriftlig kallelse skickas, eventuellt med mottagningsbevis. Om det finns särskilda skäl behöver den misstänkte inte inställa sig för personligt sammanträffande med den som ska genomföra utredningen, utan utredningen kan göras per telefon. Särskilda skäl kan vara t.ex. tidsnöd eller att det bedöms tillräckligt med en basutredning, se vidare avsnitt 3.2.1. 10

Om den misstänkte inte vill medverka vid utredningen eller om han eller hon inte hörsammat kallelser ska rätten informeras om det och ett begränsat yttrande, baserat på myndighetsuppgifter, ska expedieras till rätten. 2.3.1 Reseersättning 18 FPu Den som har kallats att inställa sig hos Kriminalvården eller läkare enligt denna förordning har rätt till ersättning och förskott för kostnader för resan, om det är uppenbart att den som har kallats inte själv kan svara för kostnaderna. Förskott får lämnas i form av färdbiljett. Kriminalvården bestämmer om ersättning och förskott till den som har kallats att inställa sig hos myndigheten. Ersättning och förskott till den som har kallats att inställa sig hos en läkare bestäms av rätten eller, om läkarintyget avser ett ärende om nåd, av Regeringskansliet. Prövning av ersättning och förskott ska ske efter skriftlig ansökan från den misstänkte. Skäl att erhålla ersättning kan vara t.ex. att den misstänkte uppbär försörjningsstöd eller att det annars är uppenbart att han eller hon inte själv kan betala resan. Vid prövningen ska hänsyn tas till resekostnaden, den misstänktes inkomst och övriga ekonomiska förhållanden. Reseersättning utgår för resa med allmänna kommunikationsmedel. I det fall egen bil används utgår ersättning med lägsta belopp enligt Allmänt löne- och förmånsavtal (Alfa). Den misstänkte är inte berättigad till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Av Ao bilaga 1, framgår att beslut fattas av Kvc eller Kvinsp och att Kvc genom särskilt beslut får delegera befogenheten att besluta om reseersättning till viss funktion eller viss tjänsteman inom verksamhetsstället. 11

3. Utredningen FARK PU Allmänna råd till 1 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. I utredningen ingår att, efter förutsättningarna i det enskilda fallet, bedöma om den misstänkte är i behov av övervakning samt att utreda den misstänktes inställning till och övriga förutsättningar för en frivårdspåföljd. Bedömningen bör vara baserad på en riskbedömning och en behovsbedömning. 3.1 Utredningens omfattning Omfattningen av en personutredning ska anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Initialt bör göras en bedömning av hur omfattande utredningen behöver vara. En basutredning (förkortad utredning) ska användas när det primärt är fråga om en bedömning av lämplighet för samhällstjänst i kombination med villkorlig dom eller när ett behov av övervakning, utifrån en inledande bedömning baserad på stämningsansökan och den misstänktes ev. tidigare belastning, inte bedöms föreligga. En basutredning innebär en översiktlig genomgång av samtliga angivna faktorer enligt avsnitt 3.3.2 och 3.3.3. En fördjupad utredning ska användas när ett behov av övervakning, utifrån en inledande bedömning baserad på stämningsansökan och den misstänktes tidigare belastning, bedöms föreligga, och alltid i samband med kontraktsvårdsutredning. Med behov av övervakning avses att det finns behov av åtgärder för att minska risken för återfall i brott, såväl genom den kontroll som övervakningen innebär som genom konkreta åtgärder som rör kriminalitet eller missbruk/beroende. En basutredning ska övergå i en fördjupad utredning om det under utredningen framkommer uppgifter om att den misstänkte t.ex. har ett narkotikamissbruk eller annan problematik som leder till att ett behov av övervakning bedöms föreligga. En fördjupad utredning kan avse en eller flera faktorer beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. När det föreligger behov av en fördjupad utredning bör utredningen särskilt inriktas på de faktorer som bedöms höra samman med behovet av övervakning. 3.2 Utredningsförfarande En personutredning ska normalt baseras på intervju med den misstänkte, uppgifter om ev. tidigare belastning och utfall av ev. tidigare verkställighet, uppgifter ur register och övriga upplysningar inhämtade från andra myndigheter, samt referenstagning från externa källor. 3.2.1 Intervju med den misstänkte Normalt ska intervjun med den misstänkte äga rum på frivårdens kontor eller i annan lokal till vilken den misstänkte kallats att inställa sig. Vid sammanträffandet ska den som utför utredningen säkerställa att det är den misstänkte som inställt sig för intervjun. Intervju per telefon kan övervägas om utredningstiden inte medger ett personligt sammanträffande, när den misstänkte är förhindrad att ta sig till frivården, t.ex. på grund av svår sjukdom, när den misstänkte inte hörsammat kallelser, när den misstänkte avvisar tänkta frivårdspåföljder, eller 12

om det är uppenbart att endast en basutredning behöver göras. Vid telefonintervju är det nödvändigt att säkerställa dels att det är den misstänkte som man samtalar med, t.ex. genom att fråga om fullständigt namn, personnummer och folkbokföringsadress dels att han eller hon kan tala ostört. 3.2.2 Uppgifter ur register och övriga upplysningar från andra myndigheter Syftet med att inhämta registeruppgifter och referentuppgifter är att få ett så komplett underlag för utredningen som möjligt samt att vitsorda den misstänktes egen berättelse. Uppgifterna ska dokumenteras (i utredningsdelen av yttrandet som expedieras till domstolen). Uppgifter om tidigare lagföringar Uppgifter om tidigare lagföringar enligt BR. De ger viktig vägledande information för en preliminär bedömning av vilken nivå på utredning som behövs (jfr 3.1). Uppgifter från socialnämnden 6 LPu En socialnämnd skall på begäran av rätten, åklagaren eller Kriminalvården lämna upplysningar om den misstänkte och föreslå de åtgärder som nämnden anser behövs för att främja hans anpassning i samhället. Om det kan bli fråga om utvisning av en utlänning på grund av brott, skall socialnämnden på begäran av rätten, åklagaren eller Kriminalvården lämna upplysningar om huruvida utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, om barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningen utvisas. Registeruppgifter Registeruppgifter från socialnämnden ska alltid inhämtas. Av uppgifterna framgår förekomst i socialregistret, om utredning finns angående LVU, LVM eller äldre lagstiftning, samt vilka åtgärder som socialnämnden vidtagit med hänvisning till respektive lag, skäl för åtgärden och när den vidtagits. Övriga uppgifter När utredningen visar att det finns behov av vård eller behandling missbruk/ beroende ska samråd ske med socialnämnden så snart som möjligt. Det gäller särskilt vid bedömningen av förutsättningarna för kontraktsvård, se vidare Handbok om skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård). Om det kan bli fråga om utvisning på grund av brott ska upplysningar från socialnämnden inhämtas om huruvida den misstänkte har barn i Sverige. I de fall den misstänkte har det ska socialnämnden redovisa barnets behov av kontakt, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att den misstänkte utvisas. När det gäller unga under 21 år ska samråd med socialnämnden ske om den unge har ett sådant särskilt vårdbehov att ungdomsvård enligt 32 kap. 1 BrB kan vara en lämplig påföljd. I fråga om uppgifter som inte utgör registeruppgifter ska socialsekreterare eller annan uppgiftslämnare dokumenteras med namn och övriga kontaktuppgifter. 13

Uppgifter från andra myndigheter Andra myndigheter än socialnämnden lämnar uppgifter utifrån den sekretess som gäller för den verksamheten. Registerutdrag ska inhämtas från Försäkringskassan som lämnar uppgifter om avslutade sjukfall de senast två åren, samt pågående sjukfall, pågående föräldrapenning, aktivitetsersättning, sjukersättning, utbildningsbidrag, bostadsbidrag, ålderspension, delpension eller livränta, underhållsskyldighet till barn, deras namn och personnummer och ev. skuld på underhåll. Kronofogden som lämnar uppgift om skulder i allmänna mål såsom böter, studiemedelsavgift, felparkeringsavgifter, skatteskulder samt om skulder i enskilda mål. Uppgifter ska vid behov inhämtas från Migrationsverket om uppehållsrätt och uppehållstillstånd. Statens Institutionsstyrelse om den misstänkte varit eller är intagen i någon av dess institutioner. Polisen om den misstänktes missbruk/beroende av narkotika. Det gäller särskilt när den misstänkte inte vill vidgå något missbruk/beroende och där t. ex en anhörig inte vill stå för uppgifter i utredningen om ett pågående missbruk/beroende. Andra myndigheter, t.ex. Arbetsförmedlingen rörande pågående planering för den misstänkte. 3.2.3 Referenstagning från andra externa källor Vid en basutredning ska inhämtandet av referensuppgifter begränsas och i första hand avse myndighetsuppgifter. Den misstänkte ska, vid fördjupad utredning, uppmanas att lämna förslag på lämpliga referenser för att styrka hans eller hennes uppgifter och för att få ett fullgott utredningsunderlag. Av 3 FPu följer att upplysningar ska inhämtas så att den misstänkte eller hans/hennes anhöriga inte i onödan tillfogas lidande eller annat men. Det innebär emellertid inte att det är den misstänkte som bestämmer vilka referenser som ska inhämtas utan det avgörs ytterst av utredaren. Risken för lidande eller annat men ska värderas i förhållande till den vikt som uppgifter från en viss referens bedöms ha för utredningen. En referens ska upplysas om att de uppgifter som han eller hon lämnar kommer att användas i yttrandet och att uppgifterna i normalfallet blir offentliga i samband med rättegången. Externa källor kan vara t.ex. Arbetsgivare - Tidigare arbetsgivare. Aktuell arbetsgivare ska endast kontaktas om det är uppenbart att denne känner till brottsmisstanken. Psykiatri - Om det framkommer att den misstänkte har vårdats eller vårdas för psykiska problem ska vårdgivaren normalt kontaktas för ställningstagande rörande behov av intyg enligt 7 LPu. 14

Beroendevård rörande ev. tidigare eller pågående missbruks/beroendevård. Privatpersoner i den misstänktes nätverk ska vid behov kontaktas vid fördjupad utredning. 3.2.4 Särskilt om unga Kontakt med vårdnadshavare/föräldrar 6 kap. 11 Föräldrabalken Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. na i Föräldrabalken avser unga under 18 år. Vårdnadshavaren ska normalt kontaktas vid en personutredning som rör en ung under 18 år. Undantag kan göras om t.ex. vårdnadshavaren är inblandad i den aktuella brottsligheten, vid hedersvåldsproblematik eller om vårdnadshavaren inte kunnat nås. Även vid utredning rörande unga mellan 18 och 21 år ska förälder/vårdnadshavare normalt kontaktas av det skälet att de vanligen har god kännedom om den misstänktes uppväxtförhållanden och andra omständigheter som kan ha betydelse för utredningen. Medling En misstänkt som är under 21 år ska informeras om möjligheten till medling. Den misstänkte ska i samband med att han eller hon informeras om medling tillfrågas om han eller hon medger att kommunens medlingssamordnare tar kontakt. Kontakt med Polisen Polisen har ofta god kännedom om vilka ungdomar som rör sig i kriminella kretsar eller som ingår i kriminella gäng. Polisen ska därför vid behov kontaktas om det framkommer uppgifter som tyder på att den misstänkte har anknytning till sådana kretsar eller gäng. 3.2.5 Utfallet av eventuell tidigare verkställighet Uppgifter om utfall av tidigare verkställigheter hämtas ur Kriminalvårdens journal. Det kan avse t.ex. hur den misstänkte skött tidigare övervakningar eller utfall av tidigare deltagande i BoM-program. Uppgifterna i patientjournalen är sekretessbelagda och om uppgifter ska hämtas ur den krävs skriftligt medgivande från den misstänkte. Uppgifterna kan därefter lämnas ut via kontakt med den regionala sjukvårdssamordnaren i respektive region. 3.3 Utredning av behov av övervakning och behov av särskilda föreskrifter Bedömningen av om ett behov av övervakning föreligger eller behov av särskilda föreskrifter för att minska risken för återfall i brott, ska baseras på en riskbedömning och en behovsbedömning (jfr FARK PU Allmänna råd till 1 LPu). Omfattningen av risk och behovsbedömningen ska utgå ifrån omständigheterna i det enskilda fallet (jfr 3.1). Risk- och 15

behovsbedömningen ska baseras på vad som framkommer vid utredningen av bakgrundsfaktorer och dynamiska faktorer enligt 3.3.2 respektive 3.3.3 nedan. 3.3.1 Utredningshjälpmedel Användning av utredningshjälpmedel där såväl bakgrundsfaktorer/statiska (inte påverkbara) som dynamiska (påverkbara) faktorer systematiskt värderas och beaktas, ger generellt sett ett säkrare underlag för bedömning av risker och behov än t.ex. enbart genomgång av aktmaterial och samtal med den misstänkte. Den som ska använda hjälpmedlen ska ha nödvändig kompetens för att hantera dem. Strukturerade utredningshjälpmedel för att bedöma behov - Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) är hjälpmedel som bygger på självskattning som används för att identifiera om den misstänkte har riskabla alkoholvanor eller är narkotikaanvändare. Utfallet ska alltid vägas samman med annan tillgänglig information om missbruk/beroende, eftersom hjälpmedlen enbart bygger på den misstänktes egna uppgifter. För att använda hjälpmedlen krävs inte specifik utbildning men den som ska använda hjälpmedlen ska ha gått igenom manualer m.m. Se vidare http://krimnet/klientverksamhet/klienthalsa/missbruk-och-narkotika/kartlaggning/. - Addiction Severity Index (ASI) är ett grundläggande utredningshjälpmedel för att bedöma behov som hör samman med de dynamiska faktorerna. Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) är motsvarande hjälpmedel avpassat för ungas livssituation. Användningen av dessa utredningshjälpmedel förutsätter utbildning och handledning. ASI/ADAD ska användas om den misstänkte är under 21 år och om det under utredningen framkommit uppgifter som gör att ett behov av övervakning bedöms föreligga samt enligt vad som framgår av Handbok om skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård). Strukturerade utredningshjälpmedel för riskbedömning och behov av riskhanteringsåtgärder - Spousal Assault Risk Assessement (SARA) bör användas för bedömning av behovet av föreskrift om deltagande i Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) om den aktuella brottsligheten enligt stämningsansökan innefattar våld i nära relation såsom grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap. 4 a BrB eller en mans våld mot en kvinna som han har eller har haft en sexuell relation med och om förutsättningar för övervakning bedöms föreligga. Bedömningen ska dokumenteras i utredningen. Användning av SARA kräver särskild utbildning, vilken är knuten till IDAPprogrammet. - Stable-Acute bör användas vid sexualbrottslighet för bedömning av behovet av föreskrift om deltagande i sexualbrottsprogrammet Relation och Samlevnad (ROS) och när förutsättningar för övervakning bedöms föreligga. Bedömningen ska dokumenteras i utredningen. Användning av Stable-Acute förutsätter utbildning, vilken är knuten till programledarutbildningen i ROS. 3.3.2 Bakgrundsfaktorer 16

De bakgrundsfaktorer som har samband med risken för återfall i brott utgör ett viktigt underlag för att bedöma om det finns en problematik som kan tala för ett behov av övervakning. Tidigare beteende är normalt den säkraste bedömningsgrunden för hur en person kan komma att handla i framtiden och dessa faktorer är därför mycket viktiga. Förekommande bakgrundsfaktorer ska dokumenteras. I yttrandet dokumenteras bakgrundsfaktorer och dynamiska faktorer samlat under bakgrund och aktuell situation. De bakgrundsfaktorer som enligt forskningen visat sig ha störst samband med risken för återfall i brott är följande. 1. Ålder vid första dom till kriminalvård. Ju yngre desto högre risk. (Har det gått mer än tio är sedan prövotiden upphörde finns inte tidigare uppgifter kvar i KVR.) 2. Antal tidigare domar: Ju fler tidigare domar, desto större risk för återfall. Särskilt domar under de senaste fem åren ska beaktas. 3. Brottsligheten: Aktuell brottsmisstanke enligt stämningsansökan samt eventuell tidigare brottslighets typ och omfattning, (grov, samhällsfarlig, riktad mot allmänheten, seriekaraktär, hedersrelaterad, ideologiskt betingad såsom terroristbrott, grov organiserad eller gränsöverskridande brottslighet). När det gäller den organiserade eller gränsöverskridande brottsligheten ska även beaktas vilken position den misstänkte haft i gruppen. 4. Ingripanden inom socialtjänsten, särskilt vård enligt LVU eller LVM eller verkställighet LSU. För unga mellan 15 och 18 år är det också vanligt att åklagaren meddelar åtalsunderlåtelse enligt lag (1964:147) om särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. 5. Besöksförbud enligt utdrag ur BR. 6. Psykiatrisk vård, särskilt vård enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. 7. Tidigare misskötsamhet i samband med vistelse i häkte eller anstalt eller under verkställighet av frivårdspåföljd. 8. Diagnostiserad antisocial personlighetsstörning eller personlighetsstörning med psykopatiska drag. För att diagnostisera personlighetsstörning krävs expertkompetens. Ev. personlighetsstörning kan framgå av läkarutlåtande enligt 7 LPu. och RPU eller av utredning som tidigare gjorts inom Kriminalvården. 3.3.3 Dynamiska faktorer De dynamiska faktorer som hör samman med risken för återfall i brott utgör ett viktigt underlag för att bedöma om det finns en problematik som kan tala för ett behov av övervakning. De ger också vägledning om vad övervakningen i så fall ska inriktas mot för att minska risken för återfall i brott och om det kan finnas behov av särskilda föreskrifter enligt 26 kap. 15 BrB. Vid inventeringen av de dynamiska faktorerna ska även skyddande faktorer, som är positiva och stödjande för att minska risken för återfall i brott dokumenteras, t.ex. pågående eller genomförd behandling mot missbruk eller annan problematik, stabil eller förbättrad social situation, positiv personlig utveckling eller stöd från närstående och andra. I yttrandet dokumenteras bakgrundsfaktorer och dynamiska faktorer samlat under bakgrund och aktuell situation. Det ska även dokumenteras varifrån uppgifterna hämtats, så att det framgår vad som är den misstänktes berättelse och vad som är hämtat från annan källa (inklusive utfall av utredningshjälpmedel enligt ovan). 17

Utredningen av de dynamiska faktorerna ska för varje enskild faktor utgå från omständigheterna i det enskilda fallet (såsom basutredning eller fördjupad utredning), jfr avsnitt 3.1. Om det finns en ASI/ADAD-utredning ska information från den utredningen ingå i utredningsunderlaget för dynamiska faktorer. De dynamiska faktorer som ska utredas, dokumenteras och beaktas är: 1. Kriminalitet Basutredning Förekomst av ev. tidigare kriminalitet samt aktuell brottsmisstanke enligt stämningsansökan och något om drivkrafterna och omständigheterna kring den. Fördjupad utredning Brottslighetens typ och omfattning, Om en person tidigare har varit föremål för åtgärder finns anledning att anta att personen anser sig ha skäl att begå brott i vissa situationer. Därför ska bedömningen alltid utgå ifrån förekomst av tidigare kriminalitet enligt de statiska faktorerna. Av särskilt intresse är brottsdebut, mest frekventa brottsligheten, motiv och inställning. Kriminellt umgänge. Kriminella kamrater/dagligt umgänge, hedersrelaterad, ideologiskt betingad, anknytning till grov organiserad eller gränsöverskridande brottslighet. Kriminella attityder och värderingar som stödjer kriminalitet. Antisocialt livsmönster. (inte att förväxla med antisocial personlighetsstörning enligt expertdiagnos). Bryr sig den misstänkte om vad hans/hennes beteende får för konsekvenser? Tänker han/hon först och handlar sedan? Utfall av särskilda riskbedömningshjälpmedel såsom SARA, Stable-Acute m.fl. ska beaktas här. 2. Missbruk/beroende av beroendeframkallande medel eller dopningspreparat. Alkohol Basutredning alkohol Den misstänktes ev. alkoholkonsumtion, alternativt sammanfattning av AUDIT. Ev. stödbehov för att upprätthålla nykterhet.. Fördjupad utredning alkohol Alkoholrelaterad brottslighet. Omfattning och perioder av missbruk alternativt avhållsamhet. Negativa sociala konsekvenser för ekonomi, arbete m.m. Påverkan på anhöriga, särskilt barn. Utvecklat beroende. Tidigare frivillig vård eller tvångsvård. Avgiftningsåtgärder. Fysiska komplikationer såsom delirium, leverskador m.m. Narkotika/dopningsmedel Basutredning narkotika/dopningspreparat/tablettmissbruk Förekomst, alternativt sammanfattning av DUDIT. Vid förekomst under de senaste tolv månaderna i frihet ska normalt fördjupad utredning göras. 18

Fördjupad utredning narkotika/dopningspreparat/tablettmissbruk Narkotikarelaterad brottslighet. Omfattning och tid, perioder av avhållsamhet. Intagningssätt. Negativa konsekvenser för ekonomi, arbete m.m. Påverkan på anhöriga, särskilt barn. Utvecklat beroende. Tidigare frivillig vård eller tvångsvård och utfall av denna. Avgiftning. Fysiska komplikationer, överdoser. 3. Spelvanor Basutredning Ev. spelvanor. "Spelar du för mer än vad du har råd med?" Vid ja ska fördjupad utredning göras. Fördjupad utredning Brottslighet kopplad till spelandet. Typ av spel, debutålder, ev. behandling. Ekonomiska eller andra sociala konsekvenser. 4. Familj/relationer/umgänge Basutredning Uppväxtförhållanden. Medborgarskap. Civilstånd. Nuvarande familjebild inklusive föräldraskap. Barns födelseår. Vänner och nätverk. Fördjupad utredning Om den misstänkte har barn under 18 år ska barnets födelseår och vårdnadshavare dokumenteras. Det gäller även om den misstänkte bor tillsammans med barn som är under 18 år. Eventuella missförhållanden under uppväxten särskilt för misstänkta under 21 år. Förekomst av problematik hos vårdnadshavarna i form av missbruk, kriminalitet eller psykiska problem under den misstänktes uppväxt. Förekomst av psykiska, fysiska eller sexuella övergrepp. Föremål för åtgärder inom socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin. Problem gällande föräldraskap. Förekomst av relationsproblematik. Myndighetskontakter eller annat särskilt stöd inkopplad i familjen. Umgänge med personer som nyttjar/missbrukar alkohol, narkotika och/eller är kriminella. Förekomst av bristfälligt kontaktnät och/eller social isolering. Dokumentation av nätverkskarta som kan fånga upp såväl problematiska som stödjande relationer som underlag för behov av åtgärder. 5. Psykisk hälsa Basutredning Psykiskt hälsotillstånd. Fördjupad utredning 19

Förekomst av psykiatriska sjukdomar/tillstånd/diagnoser. Självskadebeteende. Suicidförsök, särskilt senaste året. Svårigheter att hantera eget våldsamt beteende. Svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera sig. Därutöver ska läkardiagnostiserade tillstånd beaktas såsom t.ex. Hallucinationer. Depression längre än två veckor. Allvarlig ångest eller andra spänningstillstånd. Ordinerats läkemedel för psykiska besvär. Öppen eller slutenvård och särskilt enligt lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. 6. Fysisk hälsa Basutredning Fysiskt hälsotillstånd. Uppgifter från Försäkringskassan. Fördjupad utredning Sjukdomar. Förekomst av fysiskt funktionshinder. Läkarkontakter eller andra vårdinsatser. Sjukskrivning/sjuk- aktivitetsersättning. 7. Bostad Basutredning Aktuell boendesituation. Fördjupad utredning Perioder av bostadslöshet. Hyresskulder. Vräkningshot och skäl till detta. Bor i känd riskmiljö. Klagomål från grannar/hyresvärd. 8. Arbete/utbildning/ekonomi Arbete Basutredning Kortfattad arbetshistorik. Nuvarande sysselsättning. Fördjupad utredning Perioder av arbetslöshet, aldrig anställd under en 12-månadersperiod. Särskilda stödinsatser för att komma i sysselsättning. Någonsin blivit avskedad. Konflikter med arbetsledare. Utbildning Basutredning Utbildningsbakgrund, inklusive yrkesutbildning. Fördjupad utredning för unga under 21 år 20

Skolrelaterad problematik enligt ADAD. Ej avslutad grundskola. Ej avslutat gymnasium. Avstängd från skola minst en gång. Återkommande konflikter med skolkamrater. Konflikter med lärare. Läs- och skrivsvårigheter. Ekonomi Basutredning Ekonomisk situation. Uppgifter från Kronofogden. Fördjupad utredning Skulder. Beroende av ekonomiskt bistånd. Planering med socialtjänsten. 9. Fritid Basutredning Fritidsaktiviteter. Fördjupad utredning Avsaknad av fritidsintressen. Missnöjd med fritid. Negativa konsekvenser av bristfälliga fritidssysselsättningar. 3.3.4 Riskhöjande faktorer som är särskilt viktiga Av ovanstående bakgrunds- och dynamiska faktorer har följande enligt aktuell forskning visat sig ha särskilt stor betydelse för risken för återfall i brott. Tidigare brottslighet och samhällsingripanden. Den som har en lång brottshistoria har ofta upplevt att kriminaliteten givit honom eller henne vinster på olika sätt. Antisocialt livsmönster. Det avser faktorer som kan ha samband med brister i uppfostran, att inte bry sig om vad ett beteende får för konsekvenser för omgivningen, impulsivitet handla först - tänka sedan och som är möjliga att påverka. Kriminellt umgänge. Med det avses att den misstänkte har ett socialt stöd för eller är utsatt för ett tryck att fortsätta med kriminalitet. Kriminella attityder och värderingar. Dessa stöder ett fortsatt kriminellt beteende genom att den misstänkte för sig själv har skapat goda skäl att försvara varför han eller hon kan begå brott i vissa situationer. Antal tidigare domar eller åtgärder på grund av brott kan peka på att det kan finnas ett sådant problem även om den misstänkte inte vill vidgå det. Missbruk/beroende av alkohol eller droger ska alltid beaktas, eftersom kombination med missbruk/beroende och ovanstående faktorer ytterligare ökar risken för återfall i brott. Manligt kön och ung ålder. 3.3.5 Bristfälligt utredningsunderlag 21

Om de uppgifter som inhämtats inte bedöms vara tillräckliga som underlag för att göra en adekvat bedömning av behovet av övervakning ska det anges i yttrandet. Det kan t.ex. avse att den misstänkte inte medverkat eller endast medverkat i begränsad omfattning, uppgifter inte har kunnat styrkas i tillräcklig omfattning, utredningstiden inte möjliggjort att utredningen kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt, eller den misstänkte nyligen anlänt till Sverige och det inte varit möjligt att få fram några registeruppgifter om ev. tidigare lagföringar i andra länder. 22

4. Utformning av yttrande 4.1 Dokumentation av yttrandet Yttrande och utredning ska avges på särskilt fastställt formulär i Wordmallar. Formulär och hjälptexter finns inlagda i Wordprogrammet under rubriken KVMallar Personutredning. Här finns följande formulär personutredning, som är det formulär som ska användas för yttrandet när den misstänkte medverkat, personutredning när den misstänkte inte medverkat (en kortversion), och personutredning, kompletterande utredning som ska användas när den misstänktes situation är i stort sett oförändrad jämfört med en tidigare utförd utredning och tidigare bedömning i påföljdsfrågan kvarstår. Personuppgifter Om den misstänkte har skyddad identitet får endast namn och personnummer dokumenteras. Det ska dokumenteras att den misstänkte har skyddad identitet. 4.2 Ställningstaganden i yttrandet Ett yttrande ska utgå från utredningen enligt kapitel 3 och i den utsträckning det är relevant omfatta ställningstaganden avseende följande Om behov av övervakning föreligger samt i så fall, om möjligt förslag på övervakare. Om förutsättningar för frivårdspåföljd saknas på grund av upprepade återfall i brott eller tidigare misskött övervakning. Om ställningstagande i påföljdsfrågan inte kan lämnas på grund av bristfälligt utredningsunderlag. Om den misstänkte är lämplig för samhällstjänst samt den misstänktes inställning till detta. Om förutsättningar för kontraktsvård föreligger eller inte enligt separat utredning. Om det finns behov av andra särskilda föreskrifter, t.ex. om deltagande i programverksamhet samt om den misstänkte förklarat sig villig att delta. Om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 BrB som kan påverka påföljdsvalet föreligger. Om behov av läkarundersökning enligt 7 LPu föreligger. Om en misstänkt under 21 år samtycker till att medlingssamordnare tar kontakt. Om socialnämnden, i förekommande fall, bedömt att förutsättningar för ungdomsvård föreligger. Om barns behov om det kan bli fråga om utvisning. Uppgift om blodsmitta ska endast dokumenteras om det har relevans för bedömningen av påföljdsvalet. 4.2.1 Behov av övervakning Bedömningen av om behov av övervakning föreligger ska utgå ifrån vad som framkommit i utredningen avseende relevanta bakgrundsfaktorer och dynamiska faktorer. Om ett behov av övervakning och förutsättningar för frivårdspåföljd bedöms föreligga ska yttrandet även om- 23