SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 7/2005 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 7/2005 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Lagen om åtgärder mot penningtvätt Vid årsskiftet trädde ändringar i lagen om åtgärder mot penningtvätt i kraft, som bl.a. innebär att advokater och biträdande jurister i vissa situationer omfattas av bestämmelserna i lagen. Till cirkuläret bifogas en vägledning för advokatbyråer beträffande lagen som har utarbetats vid samfundets kansli. Läs vägledningen här (pdf-dokument). Vidare bifogas en artikel av advokaten Axel Calissendorff (Skärpta regler mot penningtvätt; advokater i en ny och oprövad roll som angivare av klienter, särtryck ur Juridisk tidskrift, 2004-05 nr. 3 s. 553 f.). Läs artikeln här (pdf-dokument). Stockholm den 15 april 2005 Anne Ramberg Generalsekreterare

Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Vägledning för advokatbyråer beträffande lagen om åtgärder mot penningtvätt Sveriges advokatsamfund Version 1, 2005-04-15

Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt 1. Allmänt... 3 2. Vad är penningtvätt?... 4 3. När omfattas advokater och biträdande jurister av lagen?... 4 4. Identifikation... 5 4.1 Vem skall identifieras?...5 4.2 Hur bör identifikationen gå till?... 6 4.2.1 I närvaro av klienten... 6 4.2.2 Distanstransaktioner... 7 4.2.3 Kontroll av bakomliggande intressen... 7 4.3 Om identifikation inte kan ske... 7 4.4 Arkivering... 7 5. Gransknings- och uppgiftsskyldighet... 7 5.1 Granskningsskyldighet... 7 5.2 Uppgiftsskyldigheten... 8 5.2.1 Undantag från uppgiftsskyldigheten... 8 5.3 Skyldighet att avträda... 10 5.4 Straff... 10 6. Undantagen från meddelandeförbudet... 10 7. Ansvar för åsidosättande av tystnadsplikt... 10 8. Övrigt... 11 Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt... 12 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt; FFFS 1999:8... 16

3 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt 1. Allmänt Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt är baserad på det s.k. första penningtvättdirektivet 1 som genomfördes i Sverige i samband med EES-inträdet 1 januari 1994. 2 Lagen var ursprungligen tillämplig på vissa finansiella institut (banker etc.) och ålade dem vissa skyldigheter. Dessa skyldigheter är grundläggande för all reglering om åtgärder mot penningtvätt och kan sammanfattas enligt följande. Den som omfattas av regleringen om åtgärder mot penningtvätt skall Identifiera sina kunder, granska transaktioner som skäligen kan antas utgöra penningtvätt och rapportera misstänkta fall av penningtvätt till polisen. Vidare gäller ett förbud att på något vis röja för kunden att en granskning skett, att en rapport ingetts eller att en polisundersökning pågår. Den 1 januari 2005 trädde ändringar i lagen i kraft som innebär bl.a. att advokater och biträdande jurister på advokatbyråer i vissa fall omfattas av lagens bestämmelser (i det följande talas enbart om advokater bestämmelserna gäller dock också biträdande jurister). 3 De ändringarna baseras på det s.k. andra penningtvättdirektivet. 4 Lagen i konsoliderad version finns intagen som bilaga 1 till denna vägledning. I vägledningen behandlas frågor som har särskild betydelse för advokatverksamheten. Finansinspektionen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt. Föreskrifterna, som inte gäller för advokatbyråer, kan i vissa delar tjäna till ledning också för advokatbyråer, t.ex. vad gäller frågor om identifiering och interna rutiner. Föreskrifterna finns intagna som bilaga 2 till vägledningen. 5 Organisationen Financial Action Task Force Against Money Laundering (FATF) grundades 1989 av G-7-länderna. Sverige är ett av medlemsländerna. Organisationen publicerar på sin hemsida information om penningtvätt och om sin verksamhet, www.fatf-gafi.org. Där finns t.ex. de fyrtio rekommendationer som ligger till grund för mycket av bestämmelserna om åtgärder mot penningtvätt samt uppdateringar av listor på s.k. icke samarbetsvilliga länder och territorier (Non-Cooperative Countries and Territories, NCCT); se vidare avsnitt 5.1. När det gäller jämförelser med andra länders lagstiftning bör man ha i minnet att direktiven är minimidirektiv och också innehåller olika valmöjligheter för medlemsstaterna, särskilt avse- 1 Rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar. 2 Prop. 1992/93:207, bet. 1992/93:JuU37. 3 Prop. 2003/04:156, bet. 2004/05:JuU7, SFS 2004:1182. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG av den 4 december 2001 om ändring av rådets direktiv 91/308/EEG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar. 5 Finansinspektionens föreskrifter är för närvarande under omarbetning. När nya föreskrifter är antagna kommer den nya versionen att fogas till vägledningen. De kommer också att finnas tillgängliga på Finansinspektionens hemsida, www.fi.se.

4 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt ende genomförandet för advokaters del. Direkta jämförelser med vägledningar från andra advokatsamfund/motsvarande kan därför vara svåra att göra och de bör läsas med detta i åtanke. Denna vägledning är tänkt att fungera som en introduktion i lagen och anger vissa synpunkter på en del tolkningssvårigheter som den ger upphov till. I Juridisk tidskrift 2004-05 nr 3 s. 553 finns en djupgående artikel av lagändringarnas inverkan på advokater av advokaten Axel Calissendorff. Lämna gärna synpunkter på vägledningen till Advokatsamfundets kansli, 08-459 03 00 eller info@advokatsamfundet.se. 2. Vad är penningtvätt? Definitionen av penningtvätt finns i 1 lagen om åtgärder mot penningtvätt. Särskilt bör noteras att penningtvätt inte bara kan avse åtgärder med pengar, utan också åtgärder med annan egendom som förvärvats genom brott (första stycket). Åtgärderna behöver heller inte ha betydelse för att den egenskapen att egendomen förvärvats genom brott döljs, utan också t.ex. att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras. Penningtvättregleringen omfattar också (andra stycket) åtgärder med annan egendom än sådan som förvärvats genom brott, om åtgärderna är ägnade att dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning. Syftet med denna bestämmelse är att lagen om åtgärder mot penningtvätt också skall omfatta egendom som undandragits det allmänna (t.ex. genom underlåtenhet att betala skatter eller avgifter) genom brottslig gärning. Det finns inget krav på grovhet av det brott som kan ligga till grund för penningtvätt; i princip räcker det med snatteri. Det behöver heller inte vara fråga om ett brott begånget i Sverige eller ett svenskt brott över huvud taget. 3. När omfattas advokater och biträdande jurister av lagen? I 2 a lagen om åtgärder mot penningtvätt anges i en uttömmande uppräkning när advokater omfattas av lagen. Det är alltså bara i de i bestämmelsen angivna situationerna som advokater omfattas av de skyldigheter som lagen föreskriver. Bestämmelsen grundas på motsvarande direktivbestämmelse och förarbetena är sparsmakade beträffande den gränsdragningsproblematik som bestämmelsen ger upphov till. I några avseenden görs emellertid mer bestämda uttalanden. Utgångspunkten är enligt propositionen (prop. 2003/04:156 s. 49) att lagen om åtgärder mot penningtvätt också efter den 1 januari 2005 endast omfattar mot kunder inriktad verksamhet och att advokater endast omfattas av bestämmelserna i fråga om uppdragsförhållandet gentemot klient och endast vid vissa särskilt angivna transaktioner där risken för penningtvätt bedömts vara som störst.

5 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Beträffande tolkningen av vissa begrepp i bestämmelsen kan följande anmärkas. Begreppet företag i punkterna 1 a och 1 d avser såväl bolag som enskild firma. Med fastigheter avses just detta och inte t.ex. bostadsrätter. Punkten 1 b avser förvaltning av alla slags tillgångar för en klients räkning. Uttrycken bank-, spar- eller värdepapperskonton i punkten 1 c omfattar bl.a. fall då en advokat eller en biträdande jurist på advokatbyrå medverkar till att öppna ett klientmedelskonto. Ett värdepapperskonto omfattar fondpapper som är förvarade eller registrerade av en central värdepappersförvarare (t.ex. VPC) på ett konto eller i en depå hos ett värdepappersinstitut. Direktivets lydelse truster, bolag eller liknande strukturer har anpassats till svenska förhållanden och motsvaras av bolag, föreningar och stiftelser. Anpassningen är inte avsedd att utesluta liknande utländska rättsfigurer. Med hänvisning till utgångspunkten att lagen för advokaters del gäller vid uppdragsförhållanden mot klient omfattas enligt propositionen konkursförvaltare, som ju utses av rätten, inte av lagens bestämmelser. Med samma utgångspunkt bör även uppdrag som likvidator falla utanför lagens tillämpningsområde. Skatterådgivare omfattas generellt av lagen enligt 2 första stycket 11. Frågan om en advokat som ägnar sig åt skatterådgivning omfattas generellt av lagen enligt den bestämmelsen eller enbart i de situationer som omfattas av 2 a besvaras inte entydigt i propositionen. Övervägande skäl talar dock för att advokater, bl.a. med hänvisning till principen om lex specialis, omfattas av lagens bestämmelser endast i de fall som avses i 2 a. 6 4. Identifikation 4.1 Vem skall identifieras? Utgångspunkten (4 första stycket) är att identifikation skall ske av den som vill inleda en affärsförbindelse med ett sådant subjekt som omfattas av lagen. Lagen medför således ingen skyldighet att kräva identifiering av klienter i ärenden som redan inletts den 1 januari 2005. Enligt 4 andra stycket skall identitetskontroll också utföras beträffande annan, bl.a. om transaktionen avser ett belopp som motsvarar 15 000 euro eller mer. Den stora frågan för advokatbyråers del är om detta medför en skyldighet att utföra identitetskontroll också beträffande t.ex. motparter. Bestämmelsen är tillkommen med beaktande av att banker och andra finansiella institut har kunder av olika karaktär; å ena sidan sådana som inleder mer varaktiga förbindelser (öppnar konton eller depåer etc.), å den andra mer tillfälliga kunder (t.ex. den som vill genomföra en växlingstransaktion). Med utgångspunkt i att lagen omfattar mot kunder riktad verksamhet och att motparten inte kan betraktas som en kund till advokaten är det samfundets uppfattning att motparter inte omfattas av kravet på identitetskontroll. Det kan i transaktioner finnas inblandning av andra intressenter, t.ex. finansiärer, där frågan är mer tveksam, men utgångspunkten är att kravet på identifikation omfattar endast advokatens klient. 6 Se Calissendorff, s. 562 f.

6 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Undantagna från kravet på identitetskontroll är sådana subjekt som omfattas av 2 första stycket 1-7 lagen om åtgärder mot penningtvätt och som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat utanför det området som har motsvarande bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt. 7 Det bör noteras att advokatbyråer inte tillhör dem som undantas från kravet på identifiering. Undantagna från kravet på identitetskontroll är vidare den som tidigare kontrollerats enligt lagen. Av allmänna principer torde också följa att den som är känd inte behöver identitetskontrolleras. 4.2 Hur bör identifikationen gå till? 4.2.1 I närvaro av klienten Fysiska personer Sådana identitetshandlingar som normalt används i Sverige (körkort, andra certifierade identitetskort, pass utfärdade efter utgången av år 1997) är att föredra. För utländska medborgare genomförs identitetskontrollen med motsvarande utländska handlingar. Saknas identitetshandlingar av nu angivet slag bör identitetskontrollen genomföras genom en kombination av uppgifter inhämtade från olika källor. Exempel på sådana källor är Utdrag ur folkbokföringsregister Intyg från bank Räkningar i original Intyg från ambassad eller konsulat Finansinspektionens föreskrifter innehåller också andra exempel på källor varur uppgifter om identitet kan hämtas. Juridiska personer En juridisk person identitetskontrolleras genom registreringsbevis eller registerutdrag eller i den mån sådana handlingar inte utfärdas genom andra behörighetshandlingar. Det sistnämnda kan bli aktuellt särskilt avseende utländska juridiska personer (articles of association, partnership agreements etc.). Bolagsverket (www.bolagsverket.se) tillhandahåller en tjänst (European Business Register) med bolagsinformation från 14 europeiska länder (Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Norge, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike). Annars hänvisas till nationella bolagsregister. 7 Finansinspektionen får meddela föreskrifter om vilka stater som uppfyller detta villkor. Enligt det förslag till föreskrifter och allmänna råd som är under beredning är dessa stater Australien, Japan, Kanada, Kina/Hong Kong, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Turkiet och USA.

7 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt 4.2.2 Distanstransaktioner Vid transaktioner som inleds på distans (t.ex. telefon, post eller e-post) skall enligt 4 tredje stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt de särskilda åtgärder som krävs vidtas för att säkerställa den andra personens identitet. Rekommendabelt är att kontrollen sker genom en kombination av uppgifter från olika källor; se vidare Finansinspektionens allmänna råd. 4.2.3 Kontroll av bakomliggande intressen Om det kan antas att klienten inte handlar för egen räkning, skall enligt 6 lagen om åtgärder mot penningtvätt försök göras att skaffa sig kännedom om identiteten hos den för vars räkning han handlar. 4.3 Om identifikation inte kan ske Enbart den omständigheten att klienten inte kan identifiera sig medför ingen skyldighet för advokaten att avvisa klienten detta i sig gör inte att man skall vara betagen möjligheten att få juridiskt biträde. Det kan dock utgöra en sådan omständighet som utlöser granskningsskyldighet enligt 9 första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt (se nedan avsnitt 5.1). 4.4 Arkivering Enligt 8 lagen om åtgärder mot penningtvätt skall handlingar eller uppgifter som använts vid en identitetskontroll bevaras i minst fem år efter det att uppdraget slutfördes. Detta är normalt inget problem i advokatverksamhet, men kan medföra att särskilda åtgärder måste vidtas för att dokumentationen skall sparas rätt tid när i ett senare uppdrag en tidigare gjord identitetskontroll använts. 5. Gransknings- och uppgiftsskyldighet 5.1 Granskningsskyldighet Enligt 9 första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt är den som omfattas av lagen skyldig att granska alla transaktioner som skäligen kan antas utgöra penningtvätt. Beviskravet som utlöser granskningsskyldigheten är hämtat från det första penningtvättdirektivet och dess innebörd inte närmare utvecklad i förarbetena. Syftet med lagen om åtgärder mot penningtvätt är att förhindra just penningtvätt. Den har inte till ändamål att i största allmänhet föreskriva en skyldighet att granska klienters tillgångar och transaktioner. Det måste föreligga någon konkret omständighet avseende den aktuella transaktionen som utlöser skyldigheten att granska den närmare. Exempel på sådana omständigheter har förtecknats av FATF och här ges några exempel. Svårigheter att identifiera klienten (dyrbara kontroller, svårkontrollerade källor) Betalningar som avviker från det normala (stora kontantbelopp, flera mindre betalningar i ställer för en stor) Onödigt komplexa transaktioner

8 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Transaktioner med anknytning till ett NCCT (se avsnitt 1). Det måste alltså föreligga någon konkret omständighet som skäligen kan antas utgöra tecken på penningtvätt för att granskningsskyldigheten skall utlösas. För att i efterhand kunna värja sig mot påståenden om att granskning borde ha inletts tidigare, är det klokt att noggrant dokumentera när uppgifter av olika slag kommer till byråns kännedom. 5.2 Uppgiftsskyldigheten En granskning av en transaktion kan komma att avslutas med bedömningen att den är helt i sin ordning och någon ytterligare åtgärd är då självfallet inte nödvändig. Om granskningen leder till att transaktionen fortfarande skäligen kan antas utgöra penningtvätt, men det högre beviskrav som utlöser uppgiftsskyldighet (omständigheter som tyder på penningtvätt, 9 andra stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt) inte uppnåtts, kvarstår i princip granskningsskyldigheten. Innan det att ytterligare kontakter och information erhållits kan någon ytterligare granskning dock inte vidtas. Slutligen kan det nyss nämnda beviskravet uppfyllas, och underrättelse till polisen skall då ske. Uppgifterna skall lämnas till Finanspolisen, som är en enhet inom Rikspolisstyrelsen. Sedan uppgifter lämnats föreligger en skyldighet att lämna de ytterligare uppgifter som behövs för utredningen om penningtvätt (9 andra stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt). En sådan skyldighet föreligger också om något annat subjekt som omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt lämnat uppgifter till polisen (tredje stycket). Hur långt denna samarbetsskyldighet sträcker sig är oklart och konflikten med tystnadspliktsregleringen uppenbar. Här bör anmärkas att den omständigheten att en uppgiftsskyldighet föreligger inte innebär någon förändring i fråga om vittnesplikten. Frågeförbudet beträffande sådant som en advokat anförtrotts eller erfarit bryts således endast på de villkor som anges i 36 kap. 5 rättegångsbalken. 5.2.1 Undantag från uppgiftsskyldigheten I två avseenden medger andra penningtvättdirektivet att advokater undantas från uppgiftsskyldigheten. Bägge dessa undantag har utnyttjats vid det svenska genomförandet av direktivet. Därutöver finns ytterligare en situation där någon uppgiftsskyldighet inte kan anses föreligga. Processundantaget I 9 a lagen om åtgärder mot penningtvätt föreskrivs ett undantag för advokater och andra yrkesgrupper såvitt avser uppgiftsskyldigheten i 9 när de försvarar eller företräder en klient i eller i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning beträffande inledande eller undvikande av ett rättsligt förfarande. Undantaget gäller oavsett om informationen fåtts före, under eller efter förfarandet. Vad som avses med ett rättsligt förfarande definieras inte närmare i förarbetena. Uppenbarligen omfattas domstolsprocesser och sannolikt också skiljeförfaranden. Vad avser administrativa förfaranden, t.ex. ansökningar till Konkurrensverket, och medlingsförfaranden är saken

9 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt mer oklar. FATF har gett uttryck för att sådana förfaranden omfattas av det processundantag som de 40 rekommendationerna innehåller. 8 Dessa uttalanden är emellertid ingen traditionell rättskälla och värdet av dem kan diskuteras. Å andra sidan finns i förarbetena inga uttalanden som säger att sådana förfaranden inte skulle omfattas av begreppet rättsligt förfarande. Vad gäller medlingssituationen kan också sägas att en sådan typiskt sett ofta handlar om att undvika en rättegång, varför den av det skälet omfattas av processundantaget. Det kan hävdas att så gott som all en advokats verksamhet syftar till att undvika ett rättsligt förfarande, och att processundantaget således skulle vara i stort sett generellt tillämpligt. En så vidsträckt tolkning av begreppet låter sig emellertid knappast göras och skulle sannolikt underkännas vid en rättslig prövning. Utredningsundantaget Undantaget i 9 b lagen om åtgärder mot penningtvätt avseende utredning omfattar bara advokater och biträdande jurister på advokatbyrå. Utredningsundantaget omfattar information som avser en klient (inte nödvändigtvis från klienten själv) och som advokaten fått när advokaten bedömer klientens rättsliga situation. Bestämmelsens omfattning är oklar och det kan hävdas, mot bakgrund av när lagen om åtgärder mot penningtvätt över huvud taget är tillämplig på advokater (se 2 a ), att utrymmet för dess tillämpning är begränsat. I huvudsak torde dock två situationer kunna identifieras där bestämmelsen är tillämplig. Inledande konsultationer som inte leder till ett uppdrag En advokat som har sammanträffanden med en klient inför ett tilltänkt uppdrag och erhåller information om klienten och uppdraget, mottar handlingar etc., och som efter en preliminär bedömning av uppdraget bestämmer sig för att avstå från det bör kunna åberopa sig på undantaget och således inte omfattas av rapporteringsskyldigheten. Uppdrag begränsade till enbart rättsliga bedömningar Om advokatens insatser i ett ärende inskränker sig till att enbart göra rättsliga bedömningar av en klients situation och dennes åtgärder bör undantaget också vara tillämpligt. Detta förutsätter att kontakter med utomstående är begränsade; att inhämta upplysningar om sakomständigheter från annan än klienten bör dock vara godtagbart. Artikel 6 Europakonventionen Det är inte förenligt med artikel 6 i Europakonventionen 9 att ha bestämmelser som innebär en skyldighet till självangivelse. 10 Om således en advokat upptäcker att han i samband med ett ärende gjort sig skyldig till t.ex. oaktsam penninghäleriförseelse enligt 9 kap. 7 a brottsbal- 8 The Forty Recommendations 20 June 2003, Interpretative Notes, s. 5, kommentar till Recommendation 16. 9 Den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 10 Se t.ex. Europadomstolens dom den 17 december 1996 i målet Saunders./. Storbritannien.

10 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt ken och en rapport till Finanspolisen om misstänkt penningtvätt skulle omfatta detta, föreligger ingen rapporteringsskyldighet. 11 5.3 Skyldighet att avträda En advokat är enligt 18 Vägledande regler om god advokatsed skyldig att gentemot klienten iaktta trohet och lojalitet. Det är inte förenligt med denna bestämmelse att rapportera en klient till polisen. Om en advokat finner sig tvungen att, för att inte handla i strid med lagen om åtgärder mot penningtvätt, rapportera en klient till polisen måste advokaten således avträda från uppdraget. Detta måste dock ske med beaktande av meddelandeförbudet i 11 lagen om åtgärder mot penningtvätt. 5.4 Straff Åsidosättande av gransknings- eller uppgiftsskyldigheten som sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bestraffas enligt 14 1 lagen om åtgärder mot penningtvätt med böter. 6. Undantagen från meddelandeförbudet Enligt huvudregeln i 11 lagen om åtgärder mot penningtvätt får ett subjekt som omfattas av lagen inte röja för någon att en granskning av en transaktion har genomförts, att uppgifter har lämnats till polisen eller att polisen genomför en undersökning (något som man kan få vetskap om genom att frågor ställs i anledning av rapport från någon annan). För advokaters del finns ett undantag i 11 andra stycket, av innebörd att en frist på 24 timmar börjar löpa vid ettvart av följande tre tillfällen: 1) en granskning inleds, 2) uppgifter lämnas till polisen, samt 3) polisen inleder en undersökning. En advokat är således berättigad och enligt god advokatsed förpliktad att så snart lagen tillåter underrätta sin klient om granskningen, uppgiftslämnandet eller undersökningen. Överträdelse av meddelandeförbundet som sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bestraffas enligt 14 2 lagen om åtgärder mot penningtvätt med böter. 7. Ansvar för åsidosättande av tystnadsplikt Ansvar för åsidosättande av tystnadsplikt kan för en advokat aktualiseras huvudsakligen på tre sätt: 1) brott mot tystnadsplikten i straffrättsligt hänseende, 2) när skadeståndsansvar görs gällande och 3) i disciplinärt hänseende. Enligt 10 lagen om åtgärder mot penningtvätt får den som lämnar uppgifter med stöd av 9 inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om vederbörande hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Vad gäller den straffrättsliga bedömningen innebär bestämmelsen att ett uppgiftslämnande som sker inom ramen för bestämmelsen inte kan medföra ansvar för brott mot tystnadsplikt (20 kap. 3 brottsbalken). I fråga om skadeståndsbe- 11 Se Calissendorff s. 573. För en värdefull framställning om frågan om advokaters straffrättsliga ansvar hänvisas till Suzanne Wennberg, Advokaters ansvar för penningtvätt, JT 2003-04 s. 841.

11 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt dömningen kan bestämmelsen komma att påverka bedömningen av om advokaten visat oaktsamhet. Avslutningsvis torde också en rapport som faller inom ramen för bestämmelsen utesluta disciplinärt ansvar. 8. Övrigt Den som omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt är skyldig att ha rutiner för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och att utbilda och informera de anställda för det ändamålet (13 ). Allt efter byråns storlek och verksamhetsinriktning bör särskilda rutiner skapas för hantering av ärenden (identifikations- och dokumentationsrutiner) och för när frågan om närmare granskning av en transaktion skall aktualiseras. Frågor om granskning och uppgiftslämnande bör hanteras centralt inom byrån.

12 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 1 Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt Inledande bestämmelser 1 Med penningtvätt avses i denna lag sådana åtgärder med avseende på egendom som har förvärvats genom brott, som kan medföra att denna egenskap hos egendomen fördöljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen. Med penningtvätt avses även åtgärder med annan egendom än som avses i första stycket, om åtgärderna är ägnade att dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning. Lag (1999:162). Tillämpningsområde 2 Bestämmelserna i denna lag gäller fysiska och juridiska personer som driver 1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 2. livförsäkringsrörelse, 3. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 kap. 3 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 4. verksamhet som kräver anmälan till eller ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet eller lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, 5. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 lagen (1989:508) om försäkringsmäklare, 6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar, 7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, 8. verksamhet som fastighetsmäklare enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400), 9. verksamhet för kasinospel enligt kasinolagen (1999:355), 10. verksamhet som godkänd eller auktoriserad revisor, eller 11. yrkesmässig verksamhet som består i att lämna råd i avsikt att påverka storleken på en skatt eller avgift (skatterådgivare). Lagen gäller endast sådan mot kunder inriktad verksamhet som avses i första stycket. I fråga om verksamheter som avses i första stycket 1-7 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet. Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för vissa andra fysiska och juridiska personer finns i 9 c. Lag (2004:1182). 2 a Bestämmelserna i denna lag gäller även för advokater och biträdande jurister på advokatbyrå samt andra oberoende jurister som driver yrkesmässig verksamhet när de 1. hjälper till vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid a) köp och försäljning av fastigheter eller företag, b) förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar, c) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton, d) anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag, e) bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar och stiftelser, eller 2. handlar i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter. Lag (2004:1182). 2 b Bestämmelserna i denna lag gäller även fysiska och juridiska personer som driver yrkesmässig handel med eller auktionsförsäljning av antikviteter, konst, ädelstenar, metaller, skrot eller transportmedel i de fall betalning görs kontant med ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer. Lag (2004:1182).

13 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 1 Förbud att medverka vid vissa transaktioner 3 Att förfaranden som avses i 1 kan vara straffbara som penninghäleri eller penninghäleriförseelse framgår av 9 kap. 6 a och 7 a brottsbalken. Fysiska och juridiska personer som avses i 2 första stycket samt 2 a och 2 b får inte heller annars medvetet medverka vid transaktioner som kan antas utgöra penningtvätt. Lag (2004:1182). Identitetskontroll 4 Den fysiska eller juridiska personen skall kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med den fysiska eller juridiska personen. Identitetskontroll skall utföras också beträffande annan än den som avses i första stycket vid transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer. Detsamma gäller om transaktionen understiger 15 000 euro men kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, skall identiteten kontrolleras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 15 000 euro. När en affärsförbindelse inleds eller en transaktion sker med någon på distans, skall den fysiska eller juridiska personen vidta de särskilda åtgärder som krävs för att säkerställa den andra personens identitet. I 4 och 5 kasinolagen (1999:355) finns särskilda bestämmelser för kasinon om identitetskontroll. Lag (2004:1182). 4 a Identitetskontroll behöver inte utföras beträffande fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i 2 första stycket 1-7, som 1. hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller 2. hör hemma i en stat utanför det området om staten har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt som motsvarar dem som föreskrivs i rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG5. Identitetskontroll behöver inte heller utföras om en transaktion görs till ett konto som tillhör någon vars identitet tidigare har kontrollerats enligt denna lag. Lag (2004:1182). 5 Livförsäkringsföretag och företag som driver verksamhet enligt 1 lagen (1989:508) om försäkringsmäklare behöver inte utföra identitetskontroll med anledning av ett försäkringsavtal vars årliga premie uppgår till ett belopp motsvarande högst 1 000 euro eller vars engångspremie uppgår till ett belopp motsvarande högst 2 500 euro. Identitetskontroll behöver inte heller göras med anledning av betalningar som görs från ett konto som har öppnats hos ett kreditinstitut som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2004:1182). 6 Om det kan antas att den som vill inleda en affärsförbindelse med den fysiska eller juridiska personen eller göra en sådan transaktion som avses i 4 andra stycket inte handlar för egen räkning, skall den fysiska eller juridiska personen på lämpligt sätt söka skaffa sig kännedom om identiteten hos den för vars räkning han handlar. Första stycket gäller inte i de fall som anges i 4 a eller när särskilda skäl talar för att kontrollen är obehövlig. Lag (2004:1182). 7 Den kontroll som anges i 4-6 skall, även om det inte följer av bestämmelserna i de paragraferna, alltid utföras om det kan antas att en transaktion utgör penningtvätt. Lag (1999:162).

14 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 1 Bevarande av handlingar 8 Handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall bevaras i minst fem år. Tiden skall räknas från det att identitetskontrollen utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse har ingåtts, affärsförbindelsen upphörde. Lag (2004:1182). Gransknings- och uppgiftsskyldighet 9 Den fysiska eller juridiska personen skall granska alla transaktioner som skäligen kan antas utgöra penningtvätt. Den fysiska eller juridiska personen skall därvid lämna uppgifter till Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen bestämmer om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt. Sedan sådana uppgifter har lämnats skall den fysiska eller juridiska personen på begäran av myndigheten lämna de ytterligare uppgifter som behövs för utredningen om penningtvätt. När uppgifter har lämnats enligt andra stycket, skall även annan fysisk eller juridisk person som avses i 2 första stycket samt 2 a och 2 b lämna de uppgifter för utredningen om penningtvätt som myndigheten begär. Lag (2004:1182). 9 a Advokater, biträdande jurister på advokatbyrå och andra oberoende jurister, godkända och auktoriserade revisorer samt skatterådgivare är inte skyldiga att lämna uppgifter enligt 9 om vad som anförtrotts dem då de försvarar eller företräder en klient i eller i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning beträffande inledande eller undvikande av ett rättsligt förfarande. Detta gäller oavsett om de har fått informationen före, under eller efter ett sådant förfarande. Lag (2004:1182). 9 b Advokater och biträdande jurister på advokatbyrå är inte skyldiga att lämna uppgifter enligt 9 när det gäller information som avser en klient och som de har fått, medan de bedömer klientens rättsliga situation. Lag (2004:1182). 9 c Den som yrkesmässigt driver lotteri- och spelverksamhet skall på begäran av Rikspolisstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som myndigheten anser vara av betydelse vid utredning om penningtvätt. Lag (2004:1182). 10 En fysisk eller juridisk person som lämnar uppgifter med stöd av 9 får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om den fysiska eller juridiska personen hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Den som lämnar uppgifter med stöd av 9 c får inte heller göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt. Detsamma gäller en styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för den fysiska eller juridiska personens räkning. I 15 kap. 2 aktiebolagslagen (1975:1385), 13 kap. 2 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 5 kap. 2 stiftelselagen (1994:1220) och 37 revisionslagen (1999:1079) finns särskilda bestämmelser om ansvar för revisorer i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra företag. Lag (2004:1182). Meddelandeförbud 11 Den fysiska eller juridiska personen, dess styrelseledamöter eller anställda får inte röja för kunden eller för någon utomstående att en granskning har genomförts eller att uppgifter har lämnats enligt 9 eller 9 c eller att polisen genomför en undersökning. För advokater och biträdande jurister på advokatbyrå gäller förbudet mot att röja de omständigheter som avses i första stycket under 24 timmar från det att en granskning har inletts, uppgifter har lämnats till polisen eller polisen har inlett en undersökning. Detsamma gäller för godkända och auktoriserade revisorer när de har vidtagit åtgärder som har anknytning till revisionsverksamhet. Lag (2004:1182).

15 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 1 Finansinspektionens underrättelseskyldighet 12 Om Finansinspektionen vid en inspektion av en fysisk eller juridisk person eller på annat sätt får kännedom om transaktioner som kan antas utgöra penningtvätt, skall inspektionen underrätta Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen bestämmer om transaktionerna. Lag (2004:1182). Interna rutiner och utbildning 13 Den fysiska eller juridiska personen skall ha rutiner för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och skall svara för att de anställda får behövlig information och utbildning för ändamålet. Om en fysisk person som omfattas av 2 första stycket, 2 a eller 2 b driver sin verksamhet som anställd hos en juridisk person, skall skyldigheten enligt första stycket gälla den juridiska personen. Lag (2004:1182). Bemyndiganden 13 a Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. identitetskontroll enligt 4 och 6, 2. vilka stater som uppfyller villkoret enligt 4 a första stycket 2, 3. i vilken utsträckning handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall bevaras enligt 8, och 4. vilka rutiner som skall följas samt vilken information och utbildning som skall tillhandahållas enligt 13. Lag (2004:1182). Ansvarsbestämmelse 14 Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet 1. åsidosätter gransknings- eller uppgiftsskyldigheten enligt 9, eller 2. bryter mot meddelandeförbudet i 11. Lag (1999:162). Övergångsbestämmelser 1999:162 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. 2. I fråga om transaktioner som företagits före ikraftträdandet tillämpas 9 i dess äldre lydelse och skall 14 1 nya lydelsen inte gälla. 2004:1182 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. 2. Vad som sägs i 2 första stycket 7 om fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder skall också gälla sådan verksamhet som drivs med stöd av 3 lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder.

16 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 2 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt; FFFS 1999:8 beslutade den 10 juni 1999. Finansinspektionen föreskriver 1 följande. I anslutning till de paragrafindelade föreskrifterna lämnar Finansinspektionen allmänna råd. Dessa föregås av rubriken Allmänna råd. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om företag som driver sådan verksamhet som anges i 2 första och andra stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (i det följande benämnd penningtvättslagen). Föreskrifterna reglerar bl.a. vilka interna rutiner som skall tillämpas i syfte att förhindra att företagets tjänster utnyttjas för penningtvätt, i vilken utsträckning handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall bevaras och vilken utbildning företagets personal skall genomgå. Instruktioner m.m. 2 Företagets styrelse eller verkställande ledning skall i instruktioner fastställa besluts- och rapporteringsordning vid handläggning av ärenden där det finns skäl att anta att transaktioner förekommer som utgör penningtvätt, uppgifter och ansvar för den centralt funktionsansvarige som avses i 3, rutiner för identitetskontroll av kunder, rutiner för hur granskning av transaktioner skall tillgå, rutiner för arkivering av handlingar och policy för utbildning av anställda i penningtvättsfrågor. Allmänna råd Företaget bör i instruktioner eller i annan dokumentation såsom checklistor och manualer beskriva omständigheter som kan utgöra indikationer på penningtvätt och metoder som används vid penningtvätt. Dokumentationen bör regelbundet ses över och kompletteras. 1 Föreskrifterna meddelas med stöd av förordningen (1993:1526) om åtgärder mot penningtvätt.

17 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 2 Beslut om uppgiftslämnande enligt 9 andra stycket första meningen penningtvättslagen bör fattas på central nivå i företaget. Detsamma bör gälla beslut enligt 9 andra stycket andra meningen och 9 tredje stycket samma lag. I samband med att beslut tas enligt 9 andra stycket första meningen penningtvättslagen bör intern återrapportering ske i enlighet med företagets instruktion. Återrapportering huruvida anmälan skett bör alltid ske till den enhet eller funktion som initierade ärendet. Centralt funktionsansvarig 3 Företaget skall utse en person att i penningtvättsfrågor ha ett övergripande ansvar för att kontrollsystem, arbetsrutiner, besluts- och rapporteringsordning samt utbildningsprogram tillämpas i organisationen. Den centralt funktionsansvarige skall ingå i företagets ledning. Denne kan utse en eller flera personer att biträda honom eller henne och delegera befogenheter till dem. Rutiner för kontroll av kundärende 4 En handläggare skall, om det vid handläggningen av ett kundärende uppmärksammas förhållanden som ger skäl att anta att en transaktion utgör penningtvätt, omgående anmäla ärendet till överordnad i enlighet med företagets rapporteringsordning för närmare granskning enligt 9 första stycket penningtvättslagen. Allmänna råd Granskning av transaktioner och bedömning om viss transaktion skäligen kan antas utgöra penningtvätt ställer betydande krav på företaget och dess personal. Det är därför av vikt att företaget har en god kännedom om sina kunder vad gäller karaktären och omfattningen av företagets mellanhavanden med kunden. Penningtvätt är en såväl nationell som internationell företeelse. Företaget bör därför, utöver den information som Finansinspektionen eller andra myndigheter lämnar, vid behov införskaffa information rörande internationella förhållanden inom området. Vägledning kan hämtas bl.a. från Financial Action Task Force on Money Laundering, FATF 2. Granskningen av transaktioner bör i tillämpliga delar följa samma principer oavsett om transaktionen initierats vid personlig kundkontakt eller på annat sätt. Det bör i detta sammanhang erinras om att transaktioner som avser medel som initierats i tidigare led via annat företag som omfattas av penningtvättslagen, t. ex. överföringar mellan kundkonton, innebär att även mottagande företag har att företa en självständig granskning i enlighet med 9 penningtvättslagen. 2 FATF är en internationell aktionsgrupp med sekretariat i OECD vars syfte är att bekämpa penningtvätt. FATF har givit ut 40 rekommendationer som dess medlemmar åtagit sig att följa. FATF har f.n. 28 medlemmar. Dessa är Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Schweiz, Turkiet, Tyskland, USA, Österrike, Kina/Hong Kong, EU-kommissionen och Gulfstaternas samarbetsorganisation. Aktuell information om FATFs arbete finns tillgänglig på Internet under adress: http://www.oecd.org/fatf.

18 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 2 Särskild uppmärksamhet bör iakttas vid granskning av transaktioner som har samband med personer eller företag i länder där det är förenat med svårigheter att erhålla information om kunden och som har betydande brister i legala system för bekämpning av penningtvätt eller saknar lagstiftning mot penningtvätt. Varningsmeddelanden och annan relevant information från bl.a. FATF bör beaktas i detta sammanhang. Särskild uppmärksamhet bör även iakttas vid granskning av större växlingstransaktioner eller andra transaktioner som kan ha samband med EMU-ländernas konvertering av nationella valutor till euro. 5 Åtgärder och beslut vid granskning enligt 4 skall dokumenteras och bestyrkas med handläggares eller beslutsfattares signatur. Detsamma gäller av rutinkontroller föranledda förfrågningar eller inhämtande av uppgifter. Internt register 6 Företaget skall ha ett centralt internt register för att till handläggare kunna tillhandahålla kundinformation och information om sådana uppgifter som företaget lämnat enligt 9 andra stycket penningtvättslagen. Allmänna råd Om registret förs med hjälp av automatiserad behandling av personuppgifter enligt lagen (1999:163) om penningtvättsregister bör den information som registreras, på lämpligt sätt och i den omfattning som det behövs, göras tillgänglig i realtid för handläggare av kundärenden som behöver sådan information. Identitetskontroll Allmänna råd Identitetskontroll är enligt 4 första stycket penningtvättslagen obligatorisk då en kund vill inleda en affärsförbindelse med företaget. Detta betyder att företaget skall avvisa kunden om sådan kontroll ej kan genomföras. Som affärsförbindelse mellan företaget och en kund bör normalt betraktas ett mellanhavande som vilar på ett avtal i skriftlig form. Exempel på en affärsförbindelse är öppnande av inlåningskonto, upptagande av kredit, avtal om betalkort eller kreditkort, förhyrning av bankfack eller servicefack, öppnande av värdepappersdepå eller avstämningskonto, vissa värdepappersköp och tecknande av pensions- eller kapitalförsäkring. Om kunden ej är känd för handläggaren bör identitetskontroll normalt ske vid varje tillfälle kunden gör ett avtalsslut om en tjänst. Den identitetskontroll som följer av 4 7 penningtvättslagen bör genomföras på följande sätt. Ärenden som handläggs i närvaro av kunden:

19 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 2 I den mån kunden inte är känd hos företaget bör identitetskontroll i fråga om fysisk person genomföras med ledning av giltiga certifierade identitetskort och körkort. Kontrollen kan även ske med ledning av pass som utfärdats efter utgången av 1997. Ifråga om utländsk medborgare får identitetskontroll ske med ledning av giltigt pass eller andra identitetshandlingar. Identiteten hos en juridisk person och uppgift om behörighet att företräda denna bör fastställas med ledning av registreringsbevis eller, i den mån sådana ej utfärdas för den juridiska personen, andra behörighetshandlingar. Motsvarande bör gälla för en utländsk juridisk person. Ärenden som handläggs utan kundens närvaro: Identitetskontrollen bör genomföras med hjälp av uppgifter som företaget införskaffar skriftligen eller på annat sätt från kunden eller annan samt från interna register eller externa register tillgängliga hos kortutfärdare/tillverkare och myndigheter. I sådana fall av distanskommunikation som kan etableras t.ex. via post, telefon, telefax eller dator, bör identitetskontrollen ske genom lämplig kombination av kontroll av - namnteckning mot fotokopia av legitimationshandling, - uppgifter om person- eller organisationsnummer, firmatecknare och styrelse, - adress, - kontokortsnummer, nummer på identitetshandling mot uppgifter i företagets egna register eller andra register. I IT-system utgör bl. a. personlig kod i förening med eller utan kontokortsinformation, andra verifieringsmetoder med användande av s.k. elektroniska id-kort, kontrollringning och elektroniskt förändringsskydd hjälpmedel för att styrka kundens identitet. Vid öppnande av lönekonto i bank via arbetsgivare bör arbetstagarens identitet fastställas av denne. Detsamma gäller när arbetsgivare tecknar tjänstepensionsförsäkring för sina medlemmar och när organisation tecknar eller förmedlar pensionsförsäkring för sina medlemmar. Uppgiftsskyldighet 7 Lämnande av uppgifter enligt 9 andra och tredje stycket penningtvättslagen skall ske utan dröjsmål. Allmänna råd Rikspolisstyrelsen, Finanspolisen tillhandahåller särskild blankett för uppgiftslämnande som bör användas. Vid företagets kommunikation med Finanspolisen i fråga om uppgiftslämnande enligt 9 andra och tredje stycket penningtvättslagen bör den centralt funktionsansvarige eller

20 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 2 person som utsetts att biträda denne, i första hand vara kontaktperson. Uppgiftslämnande bör ske från en enda funktion i organisationen. Rapportering vid viss utlandsetablering Allmänna råd Företag som driver verksamhet utomlands från filial eller dotterbolag, bör till Finansinspektionen rapportera om förhållanden i det ifrågavarande landet om sådana brister finns i regleringen av penningtvätt eller andra delar i det legala systemet, att företagets policy och instruktioner mot penningtvätt ej kan tillämpas. Därmed avses inte sådana anpassningar som normalt måste göras i instruktioner och regelverk med hänsyn till lokal lagstiftning om penningtvätt och myndigheters föreskrifter. Bevarande av handlingar 8 Sådana handlingar eller uppgifter som utgjort dokumentation vid identitetskontroll av kunder med affärsförbindelse med företaget, såsom avtal och kvitton med kundens namnunderskrift, kopior av identitetshandlingar samt registreringsbevis eller andra behörighetshandlingar med noteringar om identitetskontroll, skall bevaras i minst fem år efter det att affärsförbindelsen upphörde, dock inte kortare tid än vad som följer av bestämmelserna i 22 bokföringslagen (1976:125). Handlingarna skall arkiveras på det sätt och i den form som är medgivet för räkenskapsmaterial. Revision 9 Om företagets oberoende granskningsfunktion upptäcker förhållanden som ger skäl anta att en transaktion utgör penningtvätt, skall transaktionen granskas närmare. Resultatet av granskningen skall anmälas till den centralt funktionsansvarige. Allmänna råd Om internrevision organiserats hos företaget bör funktionen inom ramen för sin granskning av den interna kontrollen även utarbeta ett program för uppföljning av företagets tillämpning av penningtvättslagen samt till lagen anknutna föreskrifter och allmänna råd. Resultat av genomförd granskning bör anmälas enligt de regelverk som gäller hos företaget samt till den centralt funktionsansvarige. Om en revisor vidtar sådana åtgärder som anges i 10 kap. 39 och 40 aktiebolagslagen (1975:1385) i fråga om företag under Finansinspektionens tillsyn på grund av misstanke om penninghäleri enligt 9 kap. 6 a brottsbalken bör Finansinspektionen omgående informeras.

21 Vägledning om lagen om åtgärder mot penningtvätt Bilaga 2 Utbildning 10 Varje företag skall ha ett fortlöpande utbildningsprogram i penningtvättsfrågor. Alla anställda som handlägger ärenden om penningtvättslagen skall ges en god utbildning. Anställda skall hållas fortlöpande informerade om aktuell utveckling vad gäller regler och tillämpning av dessa. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 juli 1999

AXEL CALISSENDORFF Skärpta regler mot penningtvätt; advokater i en ny och oprövad roll som angivare av klienter 04-05 NR 3

Skärpta regler mot penningtvätt 553 Skärpta regler mot penningtvätt; advokater i en ny och oprövad roll som angivare av klienter* AXEL CALISSENDORFF** 1. Inledning Det är en självklarhet att advokater inte får ägna sig åt penningtvätt. Inte heller får de biträda klienter med penningtvätt. Vissa sådana gärningar är straffbara enligt olika straffbud i brottsbalken. Utanför det straffbara området kan advokaters biträde i åtgärder som innebär penningtvätt föranleda disciplinpåföljd. En grundpelare i Vägledande regler om god advokatsed är att advokater inte får främja orätt (1 andra stycket i Vägledande regler om god advokatsed). Så långt är det normsystem som gäller för advokater inte kontroversiellt. Annorlunda är det med lagbestämmelser som nyligen införts och som innebär att advokater måste i viss mån fördolt för klienten granska klienten om de skäligen kan misstänka penningtvätt och om granskningen ger upphov till stärkta misstankar rapportera misstankarna till polisen; även det förutsätts ske fördolt. Det är fråga om en högst betydande och för advokatprofessionen och rättssamhället principiellt genomgripande förändring. Det är detta paradigmskifte som denna artikel handlar om. Den 1 januari 2005 trädde nya regler i kraft i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt ( penningtvättlagen ). De nya reglerna innebär, som alla tidigare reformer på penningtvättområdet, skärpningar. Penningtvättlagen har tidigare gällt för finansiella institutioner såsom banker, kreditinstitut, livförsäkringsrörelser och försäkringsmäklare samt vissa andra särskilt angivna näringsidkare. Numera är penningtvättlagen tillämplig på fler yrkesutövare, bl.a. på oberoende jurister. Hit hör advokater och biträdande jurister på advokatbyrå. Till oberoende jurister hänförs också fristående jurister som verkar som konsulter, utan att vara verksamma på en advokatbyrå. Bolagsjurister och jurister som är anställda på myndigheter är däremot inte oberoende jurister i penningtvättlagens mening. Enligt penningtvättlagen är inte heller domare eller offentligan- * Artikeln grundas på ett anförande hållet den 7 december 2004 inför Vetenskapliga rådet i Stockholm Centre for Commercial Law. **Advokat, verksam vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Stockholm.