Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län

Rapport 2007:6 Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län En studie av strukturella samhällsfaktorer på kommun- och skolnivå Karin Modig Wennerstad Sanna Tholin Finn Rasmussen Centrum för folkhälsa Epidemiologiska enheten

Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län. En studie av strukturella samhällsfaktorer på kommun- och skolnivå Karin Modig Wennerstad Sanna Tholin Finn Rasmussen Centrum för folkhälsa Epidemiologiska enheten Avdelningen för socialmedicin och epidemiologi, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting Stockholm, september 2007 1

Rapport 2007:7 Rapporten går att beställa via nedanstående adress: Mail: helene.soderholm@sll.se Tel: 08-737 38 38 ISBN 978-91-976712-6-2 2

Förord Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem som är nära kopplat till människors levnadsvanor, främst fysisk aktivitet och matvanor. Den enda långsiktiga lösningen är förebyggande arbete på olika nivåer i samhället. För att kunna följa utvecklingen i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i samhället kring fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor behövs indikatorer som visar i vilken riktning utvecklingen går. Författarna till denna rapport har tagit fram indikatorer på strukturella förhållanden i samhället som kan underlätta eller försvåra för barn och ungdomar att vara fysiskt aktiva och att utveckla goda och hälsosamma matvanor. Indikatorerna fångar viktiga aspekter som på kort eller lång sikt kan påverka och säga något om hur stödjande de omgivande miljöerna är för fysisk aktivitet och goda matvanor i samhället. Dessa indikatorer finns på flera olika nivåer och i denna rapport fokuserar författarna på faktorer på kommunnivå och skolnivå. Hur ser förutsättningarna ut för barn och ungdomar när det gäller t.ex. bra skolluncher, möjligheten att gå eller cykla till skolan och till spontanidrott? Detta är några av de områden som behandlas i rapporten. I rapporten presenteras en kartläggning över situationen i kommunerna och i grundskolorna i Stockholms län år 2006. God information om hur miljöerna kring barn och ungdomar ser ut med avseende på fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor är av yttersta vikt för att kunna förbättra förutsättningarna inom de områden där det finns brister. Denna rapport är ett värdefullt bidrag för både nationella, regionala och kommunala beslutsfattare, tjänstemän i kommunerna och personal i skolan. Den ger en insikt i hur det preventiva arbetet med att öka barns och ungdomars fysiska aktivitet och förbättra deras matvanor bedrivs och hur långt kommunerna i Stockholms län har kommit i detta arbete. Rapporten pekar även ut en rad punkter där det finns en betydande åtgärdspotential. Rapporten har utarbetats av Epidemiologiska enheten, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting och Socialmedicinska avdelningen, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet. Birgitta Rydberg Folkhälsolandstingsråd (Fp) Stockholms läns landsting 3

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 1. INLEDNING...7 1.1 STÖDJANDE MILJÖER...8 1.2 MILJÖN UR OLIKA PERSPEKTIV...9 1.3 SYFTE...12 1.4 METOD...12 2. RESULTAT...14 2.1 SVARSFREKVENS ENKÄTSTUDIEN...14 Svarsfrekvens per kommun...14 Attribut för skolorna...16 2.2 RESULTAT FRÅN KOMMUNENKÄTEN...16 Policys och handlingsplaner...16 Arbete gentemot skolan...18 Möjligheter till friluftsliv och idrottande...19 Gång- och cykelsatsningar...20 Projekt och arbete...24 2.3 RESULTAT FRÅN REKTORSENKÄTEN...25 Planer och pågående arbete...26 Att gå eller cykla till och från skolan...29 Skolmåltiden...30 Miljön i skolmatsalen...33 Skolgården...34 Livsmedel och försäljning...36 2.4 RESULTAT FRÅN IDROTTSLÄRARENKÄTEN...39 2.5 RESULTAT FRÅN SKOLSKÖTERSKEENKÄTEN...45 2.6 RESULTAT FRÅN ENKÄTEN TILL HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAPSLÄRARE...46 2.7. LIKHETER OCH SKILLNADER I SVAR...48 Jämförelse mellan kommunerna och skolorna...49 Jämförelse mellan respondenter till skolenkäterna...52 2.8 RANGORDNING AV SKOLORNAS ARBETE...55 3. DISKUSSION...64 3.1 NÅGRA FYND...64 Kommunerna...64 Skolorna...65 3.2 METODPROBLEM...66 3.3 JÄMFÖRELSE MED ANDRA STUDIER OCH UTREDNINGAR...67 3.4 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGA IMPLIKATIONER OCH ÅTGÄRDSPOTENTIAL...70 4. SLUTSATSER...74 APPENDIX 1. SVAR PÅ SKOLENKÄTERNA EFTER KOMMUN/STADSDEL...75 APPENDIX 2. UNDERLAG TILL RANGORDNING AV SKOLOR...77 REFERENSER...79 4

Sammanfattning År 2005/2006 genomfördes en undersökning av kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län. En enkät skickades till alla kommuner i Stockholms län och samtliga stadsdelar inom Stockholms stad. Dessutom skickades fyra enkäter till samtliga grundskolor i Stockholms län. På varje grundskola fick rektorn, idrottsläraren, skolsköterskan samt hem- och konsumentkunskapsläraren möjlighet att besvara varsin enkät. Frågorna i enkäterna syftade till att mäta en uppsättning samhällsfaktorer som antas ha betydelse för barns matvanor och fysiska aktivitet. En generell slutsats är att det fanns stora skillnader mellan skolorna i länet när det gäller barnens möjligheter till goda matvanor och att vara fysiskt aktiva under skoldagen. I enkäten fick respondenterna bland annat ta ställning till huruvida det fanns en tydlig struktur i skolans arbete för att nå ökad fysisk aktivitet och goda matvanor hos barnen. Över 20 % ansåg att påståendet stämde dåligt eller inte alls. Det finns således en utvecklingspotential kring att öka strukturen i arbetet och få alla professioner att samlas kring en gemensam plan eller strategi för hälsofrämjande arbete med fysisk aktivitet och goda matvanor inom skolan. Det fanns också skillnader när det gäller möjligheter till goda matvanor för skolbarnen. På en tredjedel av skolorna fanns en kiosk eller en cafeteria. Majoriteten av skolorna, 70 %, hade fattat beslut om att det ej ska vara möjligt att köpa godis eller läsk på skolans område, men i en betydande del av skolorna fanns fortfarande den möjligheten. Vidare ansåg nästan hälften av idrottslärarna att de inte fått regelbunden fortbildning och att skolan inte satsade på de fysiska ramarna. Drygt en tredjedel av de tillfrågade skolsköterskorna på kommunala skolor ansåg att de saknade tillräckliga kunskaper om BMI-diagram om gränsvärden för övervikt och fetma bland barn. Dock hade mer än hälften av skolsköterskorna någon slags utbildning/fortbildning i bemötande och behandling av barn med fetma. Möjligheterna till spontanidrott inom kommunerna var generellt sett sämre än möjligheterna till föreningsidrott. Även om det är positivt och viktigt med goda möjligheter till föreningsidrott bör även möjligheterna till spontan fysisk aktivitet vara goda, kanske främst för de barn och för ungdomar som inte är anslutna till föreningar men även för andra. Särskilda åtgärder för att locka fysiskt inaktiva barn till fysisk aktivitet behövs både på kommunnivå och på skolnivå. Skolan är en viktig aktör för att bidra till att alla barn och ungdomar uppnår minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet och intar åtminstone ett näringsmässigt bra mål om dagen. Barn ska i största möjlig utsträckning gå 5

eller cykla till skolan. Kommunerna och skolorna bör gemensamt verka för att uppnå detta mål. Många kommuner arbetade aktivt med att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Få arbetade dock med ett strukturerat folkhälsoarbete enligt modellen målformulering/policy handlingsplan implementeringsarbete uppföljning. Även om många projekt och insatser pågick i kommunerna hade man dålig överblick över helheten och effekterna av arbetet. Att noggrant följa upp och utvärdera det arbete man gör är viktigt för att dels kunna se vad effekten blev, dels förbättra sitt arbete. 6

1. Inledning Landstingsfullmäktige i Stockholm har fastställt målet att Halvera andelen personer med fetma under tiden 2003 till 2013. På första plats bland prioriterade insatser står Förebyggande insatser riktade mot barn och ungdomar (1;2). En rapport från 2005 om övervikt och fetma i Stockholms län och Sverige visar att utvecklingen går mot en population med allt fler överviktiga och feta människor. Drygt varannan man och var tredje kvinna i Stockholms län var överviktig eller hade fetma år 2002. Det finns stora sociala skillnader med kraftigt förhöjda risker för övervikt och fetma bland lågutbildade och arbetare (3;4). Likaså förekommer geografiska skillnader med lägre prevalens av övervikt och fetma i storstadsområden och högre prevalens på landsbygden och glest bebyggde områden(2). Studier visar att denna utveckling även gäller bland barn, en studie i Göteborg visade att prevalensen av överviktiga 10-åringar var dubbelt så stor och fyrfaldigt större för fetma mellan åren 1984 och år 2000 (5). I en liknande studie i Stockholmsområdet av 7-12-åringar såg man att överviktiga och feta barn födda i Stockholm 1985-87 hade mycket högre BMI-värden än överviktiga och feta barn födda 1973-85 i Göteborg (6). Man kan säga att de feta barnen blivit fetare enligt denna studie. Människors levnadsvanor, inte minst matvanor och fysisk aktivitet, förklarar i viss utsträckning skillnader i övervikt och fetma. Levnadsvanorna beror emellertid inte enbart på personliga val, utan även på de möjligheter som skapas av strukturer och förhållanden i samhället såsom bostadsområdet, skolan och arbetsplatsen. Genom att arbeta med fysisk planering och andra generella åtgärder i den kommunala planeringen kan man troligen minska förekomsten av övervikt och fetma samt i viss mån överbrygga de sociala skillnaderna. Förbättrade gångoch cykelvägar, tillgängliga och bra idrottsfaciliteter, bra skolmat och andra gynnsamma förhållanden i skolmiljön är åtgärder som gynnar de flesta barn, oavsett social klass och bakgrund, till skillnad från t.ex. informationskampanjer som ofta främst gynnar de grupper som lätt tar till sig och förstår budskapet. Fysisk inaktivitet beror båda på personliga och miljömässiga hinder. Exempel på personliga hinder är att man saknar tid, motivation eller energi. Exempel på miljömässiga hinder är avsaknad av säkra och bra gång- och cykelvägar, bra ställen att låsa fast cyklar, avsaknad av idrottsanläggningar etc. (7). Likadant är det med kostvanor. Det finns dels ett personligt val och motivation till vad man äter men även en miljömässig påverkan genom vad som faktiskt finns lätt tillgängligt i bostadsområdet, på arbetsplatsen, i eller nära skolan. Särskilt för barn är denna faktor viktig eftersom de i mindre utsträckning än vuxna själva kan påverka sitt livsmedelsval. 7

Den omgivande miljön påverkar hur mycket vi rör på oss och hur vi äter. Det handlar om möjligheter till fysisk aktivitet och att äta bra, men även om att försvåra motsatsen, dvs. att skapa restriktioner kring utbud av ohälsosamma livsmedel såsom godis och läsk på skolorna, att skapa miljöer där det är lättare att gå och cykla än att åka bil. Beroende på utformning kan den yttre miljön inspirera till lek, promenader och cykelturer eller i omvänt fall förhindra detsamma. Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att dels förstå vilka strukturella faktorer i samhället som kan främja eller försämra barns möjligheter till fysisk aktivitet och goda matvanor men också att hitta indikatorer för att mäta dessa strukturella samhällsfaktorer. Vi har utvecklat indikatorer som vi menar kan påverka den fysiska aktiviteten och förbättra matvanorna hos barn och ungdomar, på kommunnivå och på skolnivå. Exempel på bra strukturella samhällsfaktorer kan exempelvis vara att barn i ett område har goda möjligheter att gå eller cykla till skolan genom god kommunal planering av gång- och cykelvägar eller att skolbarn i liten utsträckning frestas att dricka läsk i skolan genom att ingen sådan försäljning förekommer. 1.1 Stödjande miljöer Begreppet Stödjande miljöer för hälsa myntades på Ottawakonferensen 1986 och har sedan dess utvecklats för det hälsofrämjande arbetet. Det innefattar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär och arbetar. Arbetet med stödjande miljöer flyttar fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor (8). Stödjande miljöer är ett brett begrepp. Miljöerna finns på olika nivåer runt omkring oss och att skapa stödjande miljöer kan därför handla om allt från planering och byggnation av bostadsområden, grön- och rekreationsområden till förbättringar av skolgårdar och mindre lokala miljöer. Vilken nivå detta än sker på kvarstår det faktum att den omgivande miljön spelar stor roll för människors fysiska aktivitet och matvanor. När det gäller fysisk aktivitet kan utformningen av miljön såsom gator, cykelvägar, lokalisering av rekreationsområden och parker etc. antingen uppmuntra eller verka hämmande för hur mycket och ofta människor rör på sig. Exempel på mindre stödjande miljöer är otrygghet (både i t.ex. trafiken men även gentemot brottslighet, dåligt upplysta gator mm), avgaser, barriärer för att nå rekreationsområden eller sportfaciliteter (2;9;10). Exempel på bra miljöer kan istället vara tillgängliga och sammanhållna gång- och cykelsystem med bra belysning, idrottsanläggningar och lekplatser. Även sådana aspekter som att hålla lekplatser och idrottsanläggningar fria från klotter och förfall påverkar upplevelsen av dessa och viljan att vara där. WHO skriver i rapporten Promoting physical activity and active living in urban environments att 8

människor från lägre socioekonomiska grupper i samhället i lägre grad än andra är fysiskt aktiva och att en del av detta beror på att de bor i otrygga miljöer med sämre tillgång till trevliga rekreationsområden, och att de har svårt att bekosta inträden och medlemskap i olika idrottsklubbar mm. (9). I Stockholms läns landstings folkhälsoguide beskrivs stödjande miljöer på följande sätt: Begreppet stödjande miljöer tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människan, i hennes miljö samt de totala livsbetingelserna. Det flyttar fokus från individuella faktorer till befolknings- och samhällsnivån, från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter i det vardagliga livet. Stödjande miljöer tar sikte på människors livsvillkor och förutsättningar att välja det goda livet (11) Denna beskrivning är övergripande och vi har i denna studie valt att tolka begreppet mer praktiskt som att miljön runt omkring barn och ungdomar skall vara stödjande för fysisk aktivitet och goda matvanor. Utöver det personliga beslutet som varje individ tar kring att vara aktiv eller inte, påverkar miljön beslutet genom att på olika nivå erbjuda själva förutsättningarna. Även familjen och hemmiljön är en miljö som kan vara stödjande eller inte för barn och ungdomar. I denna studie har vi emellertid lyft nivån ett steg och avser miljöer utanför hemmet. 1.2 Miljön ur olika perspektiv Förutom att den närmaste miljön/omgivningen runt barn och ungdomar kan vara stödjande och påverka deras fysiska aktivitet och matvanor kan miljön runt omkring oss verka från olika perspektiv och på olika nivåer. Strukturella faktorer på olika nivåer kan indirekt ha stor betydelse för barns och ungdomars matvanor och fysiska aktivitet. Nivåerna kan t.ex. tänkas verka på europeisk, nationell, regional, kommunal, skolnivå och familjenivå. I denna studie studerar vi miljön/omgivningen på två av dessa nivåer nämligen på kommunal nivå och skolnivå. Strukturella samhällsfaktorer kan karakteriseras och grupperas på olika sätt (8). En karakteristik som rönt uppmärksamhet senaste åren beskriver samhällsfaktorer eller miljön ur fyra olika perspektiv nämligen fysisk-, ekonomisk-, politisk och sociokulturell miljö. Var och en av dessa miljöer svarar för olika perspektiv kring barns och ungdomars matvanor och fysiska aktivitet (Tabell 1). Tabell 1. Modell som visar exempel på hur fysiska, ekonomiska, politiska och sociokulturella faktorer kan ha betydelse för barns och ungdomars fysiska aktivitet och matvanor. 9

Fysisk miljön Hur det faktiskt ser ut, vilka fysiska möjligheter/hinder som finns Exempel: Gång- och cykelvägnätetutbud av idrottsfaciliteter, skollunchen etc. Även tillgängligheten av dessa såsom öppettider för allmänheten på sportfaciliteter, utrymmet i skolmatsalen mm. Ekonomisk miljö Vilka ekonomiska incitament som finns, budgettillgång etc. Exempel: Subvention av föreningsavgifter, inträde till idrottsfaciliteter, föreningsstöd etc. Politisk miljö Den politiska miljö som råder kring dessa frågor Exempel: Policys, handlingsplaner etc. Socio-kulturell miljö Vilken kultur som råder kring frågorna i kommunen och skolan, vilka attityder finns bland beslutsfattare, tjänstemän, lärare etc. Exempel: Attityder, vilka hinder/möjligheter ser man Denna uppdelning av miljön har varit grundläggande då vi utvecklat indikatorer och genomfört kartläggningen av kommunerna och skolorna i Stockholms län. Vi har försökt täcka in alla fyra aspekterna av miljön, i viss mån även den socio-kulturella miljön som dock är svår att mäta genom den studiedesign som vi har arbetat med. Alla fyra miljöerna kan finnas på alla olika nivåer (Figur 1). 10

Figur 1 Olika miljöer och nivåer för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor. Alla delar av miljön är viktiga på olika sätt. Den fysiska miljön är kanske mest grundläggande, utan ett bra gång- och cykelvägnät är det svårt att gå eller cykla och utan tillgängliga idrottsfaciliteter och/eller utomhusmiljöer är det svårt för barn och ungdomar att röra på sig. Den ekonomiska miljön är viktig då denna antingen kan hindra obemedlade familjer från att delta eller omvänt, skapa incitament för alla skolbarn att vara fysiskt aktiva och äta en bra skollunch. Barn och ungdomar från familjer med höga inkomster är oftare aktiva i idrottsföreningar mm.(12). Det kan bero både på den ekonomiska och på den socio-kulturella miljön. Subventionering av tränings- och medlemsavgifter kan öka obemedlade familjers möjligheter att delta i olika idrottsaktiviteter, likaså kan särskilda insatser riktade till de grupper som inte finns representerade i idrottsföreningarna verka inkluderande för dessa grupper. Den politiska miljön kan ha stor betydelse, t.ex. om det finns en stark politisk enighet i att driva vissa frågor framåt. Kommunens beslutsfattare kan driva igenom policydokument och handlingsplaner för att uppnå vissa mål och förändringar eller avsätta särskilda ekonomiska eller personella resurser. Vilken roll den socio-kulturella miljön spelar är lite svårare att undersöka och dokumentera. Dock är det rimligt att föreställa sig att lärares och rektorers attityder spelar en roll för elevernas inställning till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Föregår lärare och rektorer med gott exempel genom att själva följa tallriksmodellen när de äter lunch med eleverna, cykla till och från skolan mm? 11

Anses ämnet Idrott och hälsa respektive Hem- och konsumentkunskap lika viktiga som andra ämnen så att de ges tid och resurser, anställs behöriga lärare i ämnena, mm? 1.3 Syfte Syftet med studien har varit att: 1) Identifiera strukturella samhällsfaktorer relaterade till kommunal verksamhet som kan främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. 2) Utveckla indikatorer för sådana strukturella samhällsfaktorer som återspeglar kommunernas arbete inom alla sektorer men speciellt inom skolorna. 3) Med hjälp av indikatorerna genomföra en kartläggning över nuläget i länets alla kommuner, stadsdelar och skolor. 1.4 Metod Ett första steg i arbetsprocessen var att utveckla indikatorer för att mäta de strukturella samhällsfaktorer som vi tror eller vet påverkar barns och ungdomars fysiska aktivitet och matvanor. Genom litteraturstudier och samråd med experter inom respektive område, kommunala tjänstemän, skolsköterskor, idrottslärare och rektorer utvecklades en kommunenkät och fyra olika skolenkäter. Kommunenkäten syftade till att mäta hur politiker och tjänstemän centralt i kommunerna i Stockholms län och stadsdelarna inom Stockholms kommun arbetar med folkhälsofrågor med fokus på barns matvanor och fysiska aktivitet. En referensgrupp bildades med kommunala tjänstemän som gav synpunkter på kommunenkäten. Referensgruppen hade också till uppgift att förankra enkäten i sina kommuner. Skolenkäterna diskuterades och reviderades efter samråd med ett antal rektorer, skolsköterskor, lärare och experter inom kostvetenskap. Dessa personer kontaktades dels genom de kommunala tjänstemännen som fanns i referensgruppen, dels genom befintliga kontakter inom Centrum för folkhälsa. Kommunenkäten, som gick ut till alla kommuner i länet och alla stadsdelar inom Stockholms stad, behandlade sektorsövergripande frågor såsom hur man arbetade centralt i kommunen gentemot skolorna, om det fanns någon kommunal policy eller handlingsplan inom folkhälsoområdet, om särskilda projekt kring barns fysiska aktivitet och matvanor initierats och drivits av kommunen etc. Skolenkäten utvecklades i fyra varianter, en till rektor, en till skolsköterskan, en till idrottsläraren och en till hem- och konsumentkunskapsläraren (Hkläraren). Skolenkäterna behandlade delvis olika aspekter av skolans arbete men var även överlappande på ett antal punkter t.ex. rörande attitydfrågor och 12

bedömningar av skolans attribut för fysisk aktivitet och goda matvanor. Detta dels för att få en mer nyanserad bild av skolans miljö, dels för att uttolka eventuella skillnader mellan olika lärargruppers bedömningar. Endast en person per yrkesgrupp och skola skulle besvara enkäten och skolan uppmanades slumpmässigt välja en idrottslärare, skolsköterska och Hk-lärare om det fanns flera inom dessa yrkesgrupper. De frågor som berörde attityder och värderingar besvarades på en femgradig skala. I figurerna i denna rapport har skalan dock reducerats till tre kategorier där stämmer bra och stämmer precis har slagits ihop till en kategori och stämmer dåligt och stämmer inte alls slagits ihop till en annan kategori. Enkäterna skickades ut i november 2005 och följdes upp med två påminnelser under våren 2006. Därefter gjordes en telefonpåminnelse till de kommuner och de skolor som inte svarat. 13

2. Resultat Inledningsvis presenteras svarsfrekvenser från enkätstudien, därefter resultaten från kommunenkäten och sist resultaten från skolenkäterna. Kapitlet om skolmåltiden baseras på svar från både rektor och Hk-lärare. I övrigt behandlar respektive skolenkät olika områden. 2.1 Svarsfrekvens enkätstudien Kommunenkäten skickades ut till Stockholms läns 24 kommuner samt Stockholms stads 18 stadsdelar. Totalt svarade alla utom en kommun (Lidingö) och av 18 stadsdelar i Stockholms stad svarade alla utom en (Liljeholmen) på enkäten. Svarsfrekvensen för kommun- och stadsdelsenkäterna låg därmed på 95 %. Skolenkäterna omfattade alla 791 grundskolor i Stockholms län som i september 2005 fanns i skolverkets register (www.skolverket.se). Från september 2005 fram till första påminnelsen i början av år 2006 tillkom 18 skolor. Under samma period lades några skolor ned. De skolor som fungerade som resursenheter, enbart bestod av specialklasser eller var mycket små (exempelvis 10 elever) uteslöts ur den slutliga studiepopulationen. Från totala förteckningen på 809 (791 + 18) skolor har svarsfrekvensen beräknats på basen av återstående 755 skolor. Svarsfrekvensen för rektorer, skolsköterskor och idrottslärare var 72 %, 71 % och 67 %. När det gäller Hk-lärare så har inte alla skolor Hk-lärare, dels eftersom undervisningen inte förekommer i alla årskurser, dels för att undervisningen ibland ges på en närliggande skola. Tyvärr saknade vi information om vilka skolor som inte hade Hk-lärare, även om en del skolor meddelade detta, varför det var omöjligt att korrekt skatta svarsfrekvensen för denna lärargrupp. Mot bakgrund av den informationen vi har haft om urvalet av Hk-lärare uppgår svarsfrekvensen till 43 %, vilket troligtvis är en underskattning av den sanna svarsfrekvensen. Från 169 skolor fanns kompletta svar, dvs. svar har inkommit från rektorn, skolsköterskan, idrottsläraren och Hk-läraren. Om man bortsåg från Hk-lärare, hade kompletta svar inkommit från 323 skolor. Samtidigt saknades svar helt från endast 22 skolor i länet, dvs. nästan alla skolor deltog i undersökningen (733 av 755), om än inte med samtliga respondenter representerade (Appendix 1). Svarsfrekvens per kommun I Figur 2 och Figur 3 visas svarsfrekvensen då minst en skolenkät besvarats per skola samt svarsfrekvensen då rektor besvarat enkäten uppdelat efter kommun 14

Av Figur 2 framgår att i flera kommuner hade samtliga skolor deltagit i undersökningen, åtminstone delvis. Ingen kommun hade under 80 % täckningsgrad av sina skolor i undersökningen, då svar har erhållits från antingen rektor, idrottslärare, skolsköterska eller Hk-lärare. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Järfälla Nykvarn Salem Solna Sundbyberg Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Nacka Täby Tyresö Stockholm Nynäshamn Upplands Väsby Botkyrka Lidingö Sigtuna Totalt Österåker Värmdö Huddinge Haninge Norrtälje Sollentuna Danderyd Södertälje Figur 2: Svarsfrekvens då minst en av de olika skolenkäterna besvarats per skola med uppdelning på kommun. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Salem Upplands-Bro Österåker Tyresö Solna Sundbyberg Nacka Täby Vaxholm Huddinge Vallentuna Totalt Stockholm Värmdö Järfälla Sigtuna Norrtälje Nykvarn Botkyrka Lidingö Ekerö 15 Nynäshamn Haninge Sollentuna Södertälje Upplands Väsby Figur 3: Svarsfrekvens där rektorn besvarat enkäten med uppdelning på kommun.

I Figur 3 ses svarsfrekvensen för rektorsenkäten uppdelat på kommun. I Salems kommun hade samtliga rektorer besvarat sina enkäter, dock varierar antalet skolor per kommun stort, se Appendix 1. Attribut för skolorna Bland de svarande skolorna var 551 (75 %) kommunala och 182 (25 %) fristående, vilket var samma fördelning som förelåg vid utskicket, dvs. i vår studie var varken kommunala eller fristående skolor över- eller underrepresenterade. Skolorna kunde delas in efter årskurs från förskola (F) till nionde klass och efter antal elever. I analyserna delades skolorna in i fyra olika grupper efter årskursfördelning; F-6, F-9, 6-9 och övriga. Grupperingen F-6 innefattade skolor med årskurs F-5, 1-5 och 1-6. Grupp F-9 innefattade skolor med årskurs 1-9, F-7 och F-8. Grupp 6-9 bestod av skolor med årskurs 6-7, 6-8 och 7-9. Gruppen med Övriga bestod av skolor med andra årskursfördelningar än de tre tidigare indelningarna, t.ex. årskurs 3-9, 4-9, 5-9, F-3 och årskurs F-4. Drygt 43 % var skolor med årskurs F-6, 32 % med årskurs F-9, 12 % med årskurs 6-9 och 13 % var skolor i gruppen övriga. Storleken på skolorna, dvs. antal elever varierade kraftigt. Knappt 11 % hade färre än 50 elever, 22 % hade mellan 51-150 elever, ca 42 % hade mellan 151-400 elever och nästan 25 % hade fler än 400 elever (upp till 1 314 elever). Kommunala skolor var främst skolor med många elever, 44 % hade 150-400 elever och 33 % hade fler än 401 elever, dock inte fler än 1 314 elever i årskurserna F-6 (49 %) och F-9 (30 %). Bland fristående skolor var 26 % skolor med 1-50 elever, 34 % skolor med 51-150 elever och 30 % skolor med 151-400 elever främst i årskurserna F-6 (25 %) och F-9 (42 %). 2.2 Resultat från kommunenkäten Samtliga kommuner i Stockholms län fick en verksamhetsövergripande enkät som skulle besvaras centralt i kommunen. För Stockholms kommun skickades en enkät till varje stadsdel. Totalt baseras svaren på tjugotre kommuner och sjutton stadsdelar. Policys och handlingsplaner Kommunenkäten var uppbyggd med utgångspunkt ur tanken att ett systematiskt folkhälsoarbete bedrivs i en stegvis ordning enligt nedan: 1. Vad vill man uppnå? Finns utarbetade mål/policys? 2. Hur skall målen uppnås? Finns utarbetat handlinsplan? 16

3. Finns pågående implementeringsarbete? Vilken typ av projekt pågår? 4. Följs arbetet upp systematiskt? Finns en person med ansvar för uppföljningsarbetet? Frågor ställdes således i tur och ordning om kommunen hade någon policy eller måldokument, handlingsplan och/eller implementeringsarbete samt om detta följdes upp. För att inte missa goda insatser i kommunerna som bedrivs utan ovanstående ordning, t.ex. viktiga projekt och implementeringsarbete som pågår utan utarbetade målformuleringar och handlingsplaner, fanns även frågor för att fånga upp sådan verksamhet. Policys/måldokument 1 Nio kommuner och sju stadsdelar hade en policy för kost och/eller fysisk aktivitet. I sju av dessa kommuner och i fyra av stadsdelarna gällde policyn för hela kommunen/stadsdelen. I ytterligare fyra kommuner och fem stadsdelar pågick arbete med att ta fram en policy. Handlingsplaner 2 Fem kommuner och sex stadsdelar hade en handlingsplan för att uppnå policyn. Endast i två kommuner och i en stadsdel gällde dock handlingsplanen för hela kommunen. I sju kommuner och tre stadsdelar pågick arbete med att ta fram en handlingsplan. Implementeringsarbete I fem kommuner och sex stadsdelar pågick någon form av implementeringsarbete för att verkställa handlingsplanen. I fyra kommuner och fyra stadsdelar fanns en person med ett uttalat ansvar för implementeringsarbetet. Uppföljning I tre kommuner och fem stadsdelar följdes arbetet upp på ett systematiskt sätt och i två kommuner och två stadsdelar fanns en person med uttalat ansvar för uppföljningen, dessa kommuner och stadsdelar var: Upplands Väsby kommun, Värmdö kommun, Katarina- Sofia stadsdel och Maria-Gamla Stan stadsdel. 1 Policy definieras i enkäten som målformuleringar, ställningstagande etc. på en övergripande nivå, formuleringar som anger i vilken riktning kommunen skall arbeta med folkhälsofrågor. 2 Handlingsplan definieras i enkäten som en mer konkret skrift där det beskrivs hur kommunen/stadsdelen ska uppnå de uppsatta målen eller riktlinjerna. 17

De kommuner som uppgav att de inte hade handlingsplaner tillfrågades vad det berodde på. Nio kommuner och sju stadsdelar, uppgav att de ej hade kommit så långt i sitt arbete med folkhälsofrågor. I fjorton kommuner och tio stadsdelar pågick arbete trots avsaknad av handlingsplan. I nio av dessa kommuner och fem av stadsdelarna följdes arbetet upp, i sex av dessa kommuner och fyra av stadsdelarna fanns det en person med ansvar för uppföljningen. I elva av kommunerna fanns en folkhälsoplanerare eller motsvarande. Fem av stadsdelarna svarade att det fanns en folkhälsoplanerare eller motsvarande centralt i kommunen, övriga stadsdelar att det inte fanns en sådan. Arbete gentemot skolan Sjutton kommuner och fjorton stadsdelar hade mål och/eller planer i sina kommunala skolplaner (eller motsvarande styrdokument) om fysisk aktivitet, lika många hade motsvarande planer för goda matvanor. Av de skolor som angav att de hade särskilda mål i den kommunala skolplanen med avseende på fysisk aktivitet/goda matvanor var det endast ett fåtal som hade tydliga och specifika mål för fysisk aktivitet. Efter att ha gjort en kvalitativ granskning av dessa mål och planer och rensat bort dem som inte hade tydliga och mätbara mål kvarstod endast nio kommuner och en stadsdel när det gäller fysisk aktivitet och sju kommuner och fyra stadsdelar när det gäller goda matvanor. Exempel på mål som gallrats bort i den kvalitativa analysen är otydliga och mer generella mål av karaktären; Mål lokalt i skolorna, "Alla elever skall stimuleras till hälsofrämjande fysiska aktiviteter" och Skolans förebyggande arbete för en god kosthållning och fysisk aktivitet är viktig som en naturlig del för att stärka elevers fysiska hälsa. Exempel på mål/planer i de kommunala skolplanerna med avseende på fysisk aktivitet som istället behållits i gallringen och som anses tydliga och mätbara är: Alla barn och ungdomar ska ha fysisk aktivitet med en vuxen sammanlagt minst 30 min/dag och Alla elever ska erbjudas möjlighet till daglig fysisk aktivitet anpassad till såväl pojkar som flickor. Sjutton kommuner och tretton stadsdelar uppgav att det pågår arbete gentemot eller tillsammans med skolorna för att öka barns och ungdomars fysiska aktivitet och/eller förbättra deras matvanor. Kvaliteten och storleken på projekten eller arbetena skiljde sig dock mycket åt. Det vanligaste svaret var att några skolor inom kommunen var med i handslaget 1. Endast några få kommuner/stadsdelar har beskrivit ett mer systematiskt samarbete mellan kommunen centralt och skolorna. Exempel på projekt var (citat): 1 Riksidrottsförbundet har av regeringen under en fyraårsperiod fått en miljard kronor för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet i det som kallas Handslaget (ref www.rf.se). 18

Pågår projekt att minska övervikt och fetma bland barn och ungdomar i samarbete med landstinget (MVC/BVC) skolhälsovård och dietist i kommunen En hälsogrupp tillsattes HT-05 bestående av tjänstemän och politiker. Gruppens uppgift är att se till att nämndens mål följs. I verksamhetsplanen för 2005 är hälsa ett prioriterat mål. Det görs en inventering i alla skolor med avseende på hälsa där fysisk aktivitet och matvanor är 2 av 4 huvudgrupper som vi inventerar. Tretton kommuner och sju stadsdelar uppgav att man har en kostchef centralt i kommunen. Tre kommuner uppgav att man hade en kostsamordnare centralt i kommunen. Nio stadsdelar och fem kommuner (33 %) hade varken kostchef eller kostsamordnare. Bland de stadsdelar som uppgav att det fanns en kostchef angav två att kostchefen var placerad i stadsdelen och fem att det han/hon fanns centralt i kommunen. Möjligheter till friluftsliv och idrottande I Stockholms län finns en rad idrottsfaciliteter som utöver föreningsutnyttjande även riktar sig till allmänheten. Totalt rapporterades att det fanns 87 idrottsplatser, 241 sporthallar, 39 ishallar, 46 simhallar, 40 tennishallar, 492 fotbollsplaner, 55 ridanläggningar, 28 friluftsgårdar och 54 golfbanor. Allmänheten hade emellertid i många fall mycket begränsad tillgång till dessa idrottsfaciliteter. T.ex. fanns i en kommun en simhall som hade öppet 10 timmar i veckan för allmänheten. Sammantaget kunde man på denna fråga i enkäten se att kommunerna och stadsdelarna i liten utsträckning visste hur många timmar i veckan en idrottsfacilitet stod till allmänhetens förfogande. Det i sin tur kan göra det svårt att överblicka vilka behov som fanns och vilka som kunde tillgodoses. Figur 4 visar hur kommunerna bedömde barns och ungdomars möjligheter till spontanidrott, föreningsidrott, friluftsliv och övrig organiserad fritidsverksamhet i den egna kommunen. Möjligheterna till spontanidrott var generellt sämre än möjligheterna till organiserad idrott eller föreningsidrott, sju kommuner uppgav att möjligheterna till spontanidrott var dåliga eller mycket dåliga. 19

35 30 Antal kommuner/stadsdelar 25 20 15 10 5 0 Spontanidrott Föreningsidrott Friluftsliv Övrig organiserad fritidsverksamhet Dåliga/mycket dåliga Varken eller Goda/mycket goda Figur 4: Möjligheter för olika former av idrott för barn och ungdomar i kommunen En allmän trend i samhällsplaneringen är utvecklingen mot mer externa handelscentra, dvs. affärskomplex som etablerar sig i utkanten av eller helt utanför tätorterna. Denna typ av etablering kräver ofta bil av konsumenten, även i de fall då avstånden inte är stora kan planeringen runt dessa handelscentra ändå göra dem otillgängliga för gående och cyklister. Studier har också visat att denna typ av samhällsplanering genererar ökad biltrafik (13). En fråga i enkäten handlade om detta och frågan rörde huruvida hälsoaspekterna med denna typ av utveckling diskuterats på ledningsnivå i kommunen. Endast tre kommuner och en stadsdel svarade ja på detta, sju kommuner, fem stadsdelar svarade vet ej och övriga nej. Gång- och cykelsatsningar Hur gångvänlig en stad eller ort är kan mätas med flera mått: Tillgänglighet till viktiga faciliteter utan att behöva använda bil, sammanhängande system av gång- och cykelvägar, vägar med tydlig skyltning, gång- och cykelvägar som är skilda från vägar med mycket trafik, bra belysning, hög trygghetsfaktor mm. (9;14;15). Tolv kommuner och tolv stadsdelar hade genomfört satsningar för att öka andelen gång- och cykeltrafik i kommunen/stadsdelen. Variationerna i projektens kvalitet är betydande, alltifrån stora kommunövergripande projekt till mindre åtgärder som att skolan har promenader och cykling uppmuntrats på enskilda skolor. Efter en utgallring av projekt med högre 20

kvalitet och tydliga mål som var möjliga att följa upp, återstod ungefär hälften så många kommuner och stadsdelar, dvs. ca sex kommuner och sex stadsdelar. Tolv kommuner och tolv stadsdelar uppgav att de hade genomfört satsningar för att öka andelen barn som går och/eller cyklar till skolan. Även här var det varierande kvalitet och ambition på åtgärderna och enligt vår bedömning hade ungefär hälften genomfört konkreta satsningar/projekt för att öka andelen barn som går/cyklar till skolan. Det vanligast förekommande projektet var vandrande skolbuss. Andra exempel var (citat): Översyn av trafikmiljöerna vid skolorna. Ett förvaltningsövergripande cykla och gå projekt pågår på en skola i kommunen. Vi deltar i projektet Samverkan för hållbart resande (säkra och lekvänliga skolvägar). Allt fler skolor försöker uppmuntra föräldrar och elever att de ska gå och cykla. Dialog med invånare om trafiksäkerheten. Enkät bland barn om hur de upplever säkerheten utmed skolvägarna. Utbyggnad av fysiska åtgärder. Uppmuntran genom samtal med eleven i skolan och genom att bygga fler cykelställ. Förhållandet mellan längden på bilvägnätet jämfört med längden på anlagda gång- och cykelvägar kan vara en indikator på kommunernas satsningar för att underlätta gång- och cykeltrafik samt möjligheten till att cykla och gå i kommunen. Även det faktum att kommunen har sammanställt denna information ge en viss indikation på möjligheterna att gå och cykla i kommunen. Femton kommuner och sex stadsdelar uppgav att det fanns sammanställd information om den totala längden i kilometer på anlagda gångbanor (inklusive trottoarer) i kommunen. Tolv kommuner och fyra stadsdelar hade även uppgivit denna längd. Motsvarande fråga ställdes om cykelbanor. På den frågan uppgav arton kommuner och sju stadsdelar, att det fanns sammanställd information om den totala längden på cykelbanor i kommunen. Av dem som svarade på hur stor andel av cykelbanorna som var separerade från biltrafik låg nästan alla svaren mellan 80-100 %. Alla utom tre kommuner hade även angivit längden i kilometer. Tjugo kommuner och tre stadsdelar hade angivit den totala längden på det kommunala vägnätet. Baserat på dem som angav både längd på gångvägnätet, cykelvägnätet och bilvägnätet var andelen gångväg i förhållande till bilväg i genomsnitt 41 % och cykelväg i förhållande till bilväg 47 %. Tjugo kommuner och tio stadsdelar hade gjort en allmän översyn av gång- och cykelvägarna i kommunen de senaste fem åren. Översynen omfattar t.ex. sammanhängande nät, genhet 1, underhåll och säkerhet. I nio kommuner och 1 Att cykelvägarna inte innebär stora omvägar jämfört med bilvägarna. 21

fyra stadsdelar hade översynen omfattat hela gång- och cykelvägnätet, i övriga kommuner/stadsdelar delar av nätet. Fjorton kommuner och sex stadsdelar uppgav att de har gjort en noggrannare inventering av gång- och cykelvägarna till och från skolor i kommunen de senaste fem åren. Av dessa kommuner uppgav fyra kommuner och en stadsdel att det varit en fullständig inventering. Tjugo kommuner och sju stadsdelar hade genomfört en inventering av trafiksäkerheten i skolornas omedelbara närhet de senaste fem åren. Av dessa kommuner uppgav sju stycken att det varit en fullständig inventering. En annan indikator på om det är lätt att gå och cykla i en kommun istället för att åka bil, är om gång- och cykelvägarna underhålls vintertid. I enkäten gällde frågan endast cykelvägar, dels för att gångvägarna oftast underhålls innan eller i samband med cykelvägarna, dels för att det är lättare att gå på en icke plogad väg än att cykla på densamma. De flesta kommuner och stadsdelar, 31 av 40 uppgav dock att hela cykelvägnätet underhölls även vintertid, se Figur 5. 35 30 Antal kommuner/stadsdelar 25 20 15 10 5 0 Ja, hela nätet Ja, ca 75% av nätet Ja, ca 50 % av nätet Ja, ca 25% av nätet Nej Figur 5: Underhålls cykelvägarna i kommunen vintertid? De allra flesta kommunerna och stadsdelarna uppgav även att de viktigaste cykelstråken var viktigare eller lika viktiga som bilvägarna när det handlade om prioritering av vinterväghållning, se Figur 6. 22

16 14 Antal kommuner/stadsdelar 12 10 8 6 4 2 0 Viktigare, de plogas och sandas före bilvägarna Lika viktiga Nästan lika viktiga Inte viktiga Figur 6: Jämfört med bilvägarna, hur prioriterade är de viktigaste cykelstråken när det gäller vinterväghållning? Elva kommuner och nio stadsdelar (50 %) hade gjort en översyn av cykelställ/cykelparkeringar de senaste fem åren. Av dessa hade två gjort en fullständig inventering och övriga en bitvis inventering. Nitton kommuner och åtta stadsdelar rapporterade att det fanns konkreta planer på att bygga ut och/eller förbättra gång- och cykelvägarna inom kommunen. Att sänka hastigheten på bilvägar inom bostadsområden och kring skolor från 50 km/timme till 30 km/timme minskar risken för allvarliga olyckor och skapar ett mer tillgängligt trafiknät för gående och cyklister. I Stockholms stad infördes 30 km/timme på alla lokalgator under 2005. Det är inte lika vanligt bland övriga kommuner i länet att sänka hastigheterna övergripande i kommunen (Figur 7). 23

16 14 Antal kommuner/stadsdelar 12 10 8 6 4 2 0 Ja, i alla bostadsområden Ja, i de flesta bostadsområden Ja, i några bostadsområden Nej Figur 7: Har 30 km/timme införts i bostadsområden i er kommun? Förutom stadsdelarna i Stockholms stad hade Sollentuna, Sigtuna, Huddinge och Danderyd infört 30 km/timme i alla bostadsområden. Ytterligare fjorton kommuner uppgav att det hade införts 30 km/timme i de flesta bostadsområden. Projekt och arbete Det finns stora variationer i fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. En grupp är aktiva i föreningsidrott och rör sig mycket. En annan grupp står utanför denna typ av engagemang och rör sig mindre eller aldrig (12). Det är viktigt för kommunerna att kunna aktivera dem som inte har kontakt med föreningsidrotten. En fråga i enkäten handlade därför om huruvida kommunerna från centralt håll gör särskilda satsningar för att locka fysisk inaktiva barn och ungdomar till aktiviteter eller friluftsliv. Sexton kommuner och tolv stadsdelar uppgav att det hade genomförts sådana insatser under 2004 och 2005, detta hade oftast skett via Handslaget. Flera av dessa kommuner hade dock inte drivit några aktiva projekt på central nivå utan hänvisade till rektorer och annan personal i skolan som drev lokala projekt såsom vandrande skolbuss etc. Fyra kommuner och två stadsdelar uppgav att de inte hade bedrivit något sådant projekt. En av dessa kommuner uppgav att aktivitetsnivån snarare var för hög bland barn och ungdomar i kommunen. Två kommuner och tre stadsdelar hade inte besvarat frågan. 24

För att kunna rikta rätt åtgärder och klargöra om man har ett problem i kommunen, och i så fall hur detta problem ser ut, krävs kunskap om nuläget. För att driva projekt som syftar till att öka den fysiska aktiviteten kan det t.ex. vara bra att känna till vilka grupper som är minst aktiva, varför osv. Elva kommuner och fem stadsdelar hade samlat in information om barns och ungdomars fysiska aktivitet i kommunen de senaste fem åren. Två av dessa hade gjort detta genom Handslaget, fem via skolhälsovården och övriga genom olika typer av enkätundersökningar om fritids- och motionsvanor. I åtta kommuner och en stadsdel hade informationen sammanställts. Motsvarande fråga om kostvanor visade att det var fem kommuner och fyra stadsdelar som hade undersökt kostvanorna bland barn och ungdomar i kommunen. Detta hade nästan enbart skett inom skolan. Fyra kommuner och tre stadsdelar uppgav att de hade sammanställt informationen. En fråga i enkäten handlade om huruvida kommunen/stadsdelen hade några särskilda incitament för att få barn och ungdomar att utnyttja sportfaciliteterna i större utsträckning. Det kan t.ex. vara gratis inträde till simhall eller sporthallar eller särskilda aktiviteter riktade till ungdomar efter skoltid. Tre kommuner och två stadsdelar uppgav att de hade incitament för barn och ungdomar att utnyttja sportfaciliteter i större utsträckning. Ytterligare tre stadsdelar hänvisade till sådana projekt inom Handslaget. Slutligen ett urval av övriga synpunkter och kommentarer (citat): Just nu pågår en stor folkhälsosatsning med olika projekt med syfte att fler ska gå eller cykla. Mätningar görs utanför skolor. Utbyggnad sker av gång- och cykelvägar och information lämnas till personal och föräldrar. Skolan har inrättat ett hälsokafé. Ett matråd ser till att kosten är rätt sammansatt. Skolan har särskilda hälsoveckor där det fokuseras på kost och motion. Idrottsklasserna har schemalagt rörelse varje dag. Önskemål finns om fördubblad simundervisning. Det är svårt att uppskatta möjliga nyttjandetimmar för kommunens idrottsfaciliteter. Det ser så olika ut i varje hall osv. En tydlig trend är dock att barns och ungdomars fysiska aktivitet i stor utsträckning är föreningsansluten. 2.3 Resultat från rektorsenkäten Rektorsenkäten var indelad i fyra avsnitt; planer och pågående arbeten, gång eller cykel till och från skolan, skolmåltiden och skolgården. Enkäten besvarades av 558 rektorer varav 28 % män och 72 % kvinnor. Fjorton procent 25

hade varit rektor kortare tid än ett år på aktuell skola, 28 % mellan ett till tre år och 59 % hade varit rektor längre än tre år på aktuell skola. Planer och pågående arbete I förslaget från Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket till regeringen om nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (16) angavs att alla skolbarn skall ges möjlighet att röra på sig minst 30 minuter varje dag under skoldagen. En fråga i enkäten handlade om vad skolorna gör för att uppnå det målet. 70 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 Vi kände inte till målet Inte kommit igång/prioriterat målet Skolbarnen har idag goda möjligheter Vi arbetar mot målet genom att Figur 8: Vad gör er skola för att uppnå målet om att alla barn skall ges möjlighet att röra sig minst 30 min per dag i skolan? De flesta rektorer, 63 %, ansåg att det på deras skola redan fanns goda möjligheter för eleverna att röra på sig minst 30 minuter per dag. Elva procent uppgav att de inte hade kommit igång eller prioriterat målet. En dryg tredjedel rapptorterade att de arbetade mot målet. Bland dem nämndes t.ex. raster med aktiviteter utomhus, gemensamma morgon- eller lunchpromenader, tillfällen med fysisk aktivitet i klassrummet, friskrunda utomhus, tipspromenad varje fredag och morgongymnastik. Ovanstående aktiviteter skedde genom lärare, anställd fritids/hälsopedagog, äldre elever eller genom elevernas eget ansvar. Rektorerna fick även besvara en fråga om hur viktigt de ansåg att målet om fysisk aktivitet var i förhållande till andra målområden (Figur 9). 26

70 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 Det viktigaste målområdet Bland de viktigaste målområdena Viktigt, men det finns viktigare målområden Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Figur 9: I förhållande till andra målområden, hur viktigt anser du som rektor att målet om fysisk aktivitet är? De flesta rektorer, 65 %, ansåg att målet om fysisk aktivitet var bland de viktigaste målområdena. Nästan en fjärdedel (24 %) ansåg att målområdet om fysisk aktivitet var viktigt men att de fanns andra målområden som var viktigare och de allra flesta av dessa ansåg att kunskapsmålet var viktigare. Drygt 10 % ansåg att målområdet var ganska viktigt och ingen rektor svarade att målområdet inte var särskilt viktigt. Motsvarande fråga ställdes även om målområdet goda matvanor. Svaren såg i princip likadana ut som för fysisk aktivitet. Sextiosex procent ansåg att det var bland de viktigaste målområdena, 1,5 % att det var det viktigaste och nästan 21 % att det var viktigt men det fanns andra områden som är viktigare. Av dessa ansåg de flesta att kunskapsmålen var viktigare än målet om goda matvanor. Tolv procent av rektorerna ansåg att målområdet goda matvanor var ganska viktigt. Då frågan om hur viktigt rektorn ansåg att målområdet fysisk aktivitet var korstabulerades med frågan om det pågick projekt om fysisk aktivitet på skolan kunde ett samband urskönjas. På 77 % av skolorna där rektorn ansåg att fysisk aktivitet var bland de viktigaste målområdena pågick projekt mot 42 % på skolorna där rektorn ansåg att fysisk aktivitet bara var ganska viktigt. Detsamma gällde för matvanor, dock var skillnaderna mindre. Totalt hade 44 % av skolorna avsatt medel i skolans budget 2005 eller 2006 för att öka elevernas fysiska aktivitet utöver ordinarie undervisning i idrott och 27

hälsa. Motsvarande siffra för att öka kunskaperna om goda matvanor var 26 %. En fråga i enkäten rörde huruvida det pågick något arbete/projekt för att få barnen att röra sig mer under skoldagen respektive förbättra deras matvanor. För fysisk aktivitet uppgav 70 % av rektorerna att det gjorde det och för goda matvanor 46 %. Även om rektorerna tidigare angivit att de prioriterade målområdena fysisk aktivitet och goda matvanor lika högt så var det en betydligt större andel av skolorna som avsatt medel och drev projekt inom fysisk aktivitet än inom goda matvanor. Relaterade man frågan om pågående projekt med frågan huruvida medel avsatts i budget såg man att bland de skolor som avsatt medel för att främja fysisk aktivitet bedrev 52 % arbete med att öka den fysiska aktiviteten att jämföras mot 48 % av skolorna som inte hade avsatt medel i budget. För matvanorna var resultaten att 41 % av skolorna som avsatt medel i budget bedrev arbete mot 59 % av de skolor som ej avsatt medel. Från dessa resultat kunde man inte urskilja några tydliga samband mellan att medel avsatts och att projekt bedrivits. I SBU:s rapport om metoder för att främja fysisk aktivitet (17) och metoder inriktade mot barn och ungdomar framkommer att interventionsprojekt som inte enbart omfattar skolan utan även involverar föräldrar, har större chans till framgång än om endast skolan omfattas av interventionen. Av rektorerna uppgav 45 % att det på deras skola pågick samarbete mellan skolan och föräldrarna kring skolbarnens hälsa. Skolbarnens hälsa hade emellertid tolkats mycket brett i denna fråga och endast en liten andel av rektorerna hade tagit upp projekt som berörde fysisk aktivitet och matvanor. Vad som menades med samarbete mellan skolan och föräldrarna hade också tolkats mycket olika. Efter en gallring där vi endast hade kvar samarbetsprojekt i striktare mening återstod endast en liten andel av skolorna. 28