Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat

Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3

Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brotts - före byggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Denna rapport kan laddas ner från Brottsförebyggande rådets webbplats, www.bra.se/publikationer Produktion: Brottsförebyggande rådet, Enheten för kommunikation Box 1386, 111 93 Stockholm. Telefon 08-401 87 00, fax 08-411 90 75, e-post info@bra.se Brå på Internet www.bra.se Författare: Emelie Färdeman Omslag: Ordförrådet Omslagsbild: Helena Halvarsson Brottsförebyggande rådet 2014 ISSN 1100-6676 URN:NBN:SE:BRA-536

Innehåll Tabellförteckning...4 Förord...5 Sammanfattning...6 Inledning...7 Metod...8 Tillförlitlighet och jämförbarhet...9 Referenser...30

Tabellförteckning Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person 2005 2012, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...10 Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och rån) 2005 2012, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...11 Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott bland hushåll i riket 2006 2012, enligt NTU 2007 2013. Andel i procent för respektive län...12 Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna området, enligt NTU 2006 2013. Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län...13 Tabell 5. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...14 Tabell 6. Oro (mycket/ganska ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...15 Tabell 7. Oro (ganska/mycket ofta) för bostadsinbrott, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...16 Tabell 8. Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...17 Tabell 9. Oro (ganska/mycket ofta) för skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...18 Tabell 10. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt, samt avstått aktivitet), enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...19 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...20 Tabell 12. Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...21 Tabell 13. Stort (mycket/ganska) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...22 Tabell 14. Stort (mycket/ganska) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...23 Tabell 15. Stort (mycket/ganska) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...24 Tabell 16. Stort (mycket/ganska) förtroende för Kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...25 Tabell 17. Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...26 Tabell 18. Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...27 Tabell 19. Stort (mycket/ganska) förtroende för att polisen behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU 2008 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...28 Tabell 20. Stort (mycket/ganska) förtroende för att polisen behandlar utsatta bra, enligt NTU 2008 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län...29

Förord Brottslighet är ett ämne som ständigt engagerar och allt högre krav ställs på samhällets arbete med att minska brottsligheten och öka tryggheten. Rättsväsendets myndigheter ansvarar för en stor del av detta arbete. Att allmänheten har förtroende för rättsväsendet är en grundförutsättning för att allmänheten ska vilja och våga delta i rättssamhället, till exempel genom att anmäla brott eller att vittna i en rättegång. Därmed ökar behoven att kunna följa och analysera brottsligheten, otryggheten och förtroendet för rättsväsendet, såväl nationellt som regionalt. I detta sammanhang är Nationella trygghetsundersökningen (NTU) en viktig faktakälla. I följande rapport publiceras de regionala resultaten från NTU som tidsserier. Rapporten är beskrivande och visar utvecklingen mellan 2006 och 2013 i Sveriges 21 län när det gäller otrygghet, utsatthet för brott och förtroende för rättsväsendet. Rapportens författare är Emelie Färdeman, utredare vid Brå. Stockholm i januari 2014. Erik Wennerström Generaldirektör Anna Sellin Enhetschef 5

Sammanfattning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. I denna rapport presenteras en sammanställning av regionala resultat från de årsvisa publikationerna NTU 2006 2013, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen i varje län över tid. När man studerar resultaten från NTU på regional nivå framträder tendenser till att storstäder har en större andel brottsutsatta och otrygga personer och att storstädernas invånare samtidigt har ett lägre förtroende för rättsväsendet jämfört med riket som helhet. Detta visar sig de tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland återkommmer som län med högst andel otrygga och brottsutsatta personer och lägst förtroende för rättsväsendet. Storstadslänen Stockholm och Skåne över tid haft en större andel brottsutsatta personer jämfört med riket totalt sett, medan Gävleborgs och Västernorrlands län haft en mindre andel utsatta. De tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland har över tid haft en större andel personer som upplever otrygghet och oro för brott jämfört med riket som helhet. Tre län har en mindre andel personer som upplever otrygghet och oro för brott jämfört med riket är Gotland, Jämtland och Västerbotten. När det gäller förtroende för rättsväsendet har Stockholms, Blekinge, Skåne och Dalarnas län en mindre andel personer med stort förtroende än riket totalt sett. Uppsala, Örebro och Västerbottens län har störst andel med stort förtroende för rättsväsendet. 6

Inledning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en brottsoffer- och trygghetsundersökning som Brå genomfört årligen av sedan 2006, på instruktion av regeringen. NTU bygger på intervjuer med ett stort slumpmässigt urval av personer i åldern 16 79 år bosatta i Sverige. Undersökningen beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt deras förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Redo visningarna görs framförallt på nationell nivå, men även för län. I denna rapport presenteras de regionala resultaten från NTU som tidsserier för att göra det möjligt att följa utvecklingen i varje län över tid. Tidigare redovisades resultaten i de årsvisa publikationerna av NTU (för åren 2007 2012). Från och med NTU 2013 ingår de inte längre i de årsvisa publikationerna, utan presenteras samlade för alla år i denna separata rapport. 7

Metod För att kunna urskilja vilka län som över tid legat över respektive under rikets nivå gjordes en analys av varje tabell för sig. Ett medelvärde togs fram för vart och ett av länen genom att respektive läns värden för åren 2006 2013 adderades, varpå summan delades med 8 (antalet år). På samma sätt räknades också medelvärdet för riket ut. I varje tabell rangordnades sedan länen efter medelvärdet, så att de län som hade ett högre respektive lägre medelvärde än riket kunde urskiljas. Rangordningen efter medelvärde gav en indikation på vilka län som över tid legat högre respektive lägre än riket. En nackdel med att använda sig av medelvärdet är att det till stor del påverkas av värden som är ovanligt höga eller låga sett till övriga värden i tidsserien. I flera av tabellerna finns värden som sticker ut och som därmed påverkar medelvärdet. I analysen har hänsyn har tagits till detta genom att länen rangordnats år för år, vilket tydliggör vilka län som samtliga år ligger högre respektive lägre än riket. Dock finns det i flera fall undantag i form av värden som ligger högre eller lägre än riket alla år utom ett. Dessa fall kommenteras i texten under respektive tabell. Observera att länen inte rangordnats efter medelvärde i de tabeller som presenteras i denna rapport, utan efter länsnummer. I NTU:s tekniska rapport (Brå 2014) finns en detaljerad redogörelse för hur undersökningen genomförs. I den tekniska rapporten framgår även hur många personer i respektive län som deltagit i undersökningen. 8

Tillförlitlighet och jämförbarhet Vid tolkning av resultaten är det viktigt att ha följande i åtanke: De regionala siffrorna grundar sig på relativt små urval, vilket innebär att precisionen i punktskattningarna inte är lika säkra på regional nivå som på rikets nivå. Detta gör att resultaten för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet och mer fokus bör läggas på resultaten sammantaget för flera år. I NTU 2006 var det totala urvalet 10 000 personer, medan det därefter har varit 20 000 personer. Detta har betydelse för jämförelsen mellan 2006 och följande år, då skattningarna inte är lika säkra vid ett mindre urval. Detta är något som ytterligare understryker vikten av att se till resultaten för flera år sammantaget istället för att fokusera på resultaten för ett enskilt år. Intervjupersonernas indelning i län baseras på det län som de är folkbokförda i, vilket innebär att: ett län med en stor andel utsatta personer kan framstå som särskilt drabbat. Att ett visst län har en stor andel utsatta personer betyder dock inte säkert att fler brott begås där, men att de som är folkbokförda i länet är mer brottsutsatta än personer som är folkbokförda i andra län. det inte går att säga om förtroendet för rättsväsendet handlar om rättsväsendet i hela Sverige eller i det län där man är bosatt, eftersom detta inte specificeras i frågan i studien. Variationen inom länen kan vara stor. Till exempel kan en kommun ha en större andel otrygga personer än en annan kommun i samma län. Undersökningens frågeområden studerar förhållanden under olika tidsperioder. Utsatthet för brott - Referensperioden när det gäller utsatthet för brott är föregående kalenderår (i NTU 2013 redovisas alltså utsattheten 2012). - Redovisningssättet för egendomsbrott mot hushåll ändrades mellan det första och det andra årets undersökning, varför jämförelser inte kan göras med utsattheten 2005. Otrygghet - I kapitlet om otrygghet redovisas oro för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (räknat från intervjutillfället). - De mer övergripande frågorna avser den uppfattning som intervjupersonen har vid intervjutillfället. Förtroende för rättsväsendet I frågeavsnittet om allmänhetens förtroende för rättsväsendet efterfrågas intervjupersonens uppfattning vid intervjutillfället. 9

Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person 2005 2012, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Trendlinje Stockholm 15,1 13,5 12,9 13,1 13,7 12,2 13,5 13,6 Uppsala 11,6 12,3 11,4 10,4 9,7 9,5 9,8 10,4 Södermanland 15,7 10,7 11,7 9,6 8,9 13,6 11,2 14,5 Östergötland 11,9 12,1 11,4 10,5 11,6 10,7 11,0 11,3 Jönköping 13,3 12,7 11,2 13,0 9,5 11,0 11,6 7,4 Kronoberg 13,9 11,4 9,2 9,5 8,6 9,1 11,6 9,4 Kalmar 10,3 10,2 13,0 8,3 7,2 7,8 9,2 10,6 Gotland 15,1 11,7 11,9 11,6 10,7 9,5 11,1 10,3 Blekinge 11,4 12,7 12,1 10,3 11,7 9,4 8,7 12,9 Skåne 16,1 15,2 12,7 11,8 12,2 14,2 12,5 12,7 Halland 16,2 10,9 11,9 9,4 11,8 9,8 11,6 8,7 Västra Götaland 13,4 12,5 13,2 11,9 12,1 12,2 10,6 11,3 Värmland 7,9 8,1 11,2 10,7 8,7 9,9 10,7 9,8 Örebro 10,1 9,3 9,8 13,3 12,3 10,6 14,2 12,6 Västmanland 9,0 11,3 12,2 12,1 11,8 7,8 12,4 7,9 Dalarna 12,7 11,9 8,6 8,3 9,4 9,1 9,4 8,7 Gävleborg 6,4 9,4 10,3 8,7 10,8 10,9 9,3 9,7 Västernorrland 6,6 8,4 10,3 13,7 9,6 9,2 9,2 9,4 Jämtland 8,9 9,7 10,1 12,3 10,0 9,1 11,7 11,0 Västerbotten 13,0 9,0 8,6 8,9 7,4 11,4 9,2 7,8 Norrbotten 11,2 9,9 9,8 10,5 7,7 8,1 11,1 8,2 Hela riket 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 Sett till hela riket har andelen personer som utsatts för brott mot enskild person sjunkit något mellan 2005 och 2012, från 13,1 procent till 11,4 procent. Dock finns det län som går i motsatt riktning och har en svagt ökande trend. Det gäller Örebro län och Värmlands län. De län som återkommande har en mindre andel utsatta jämfört med riket är Västernorrland, Gävleborg och Kalmar (Kalmar låg dock högre än riket 2007 och Västernorrland låg högre 2008). En större andel utsatta jämfört med riket återfinns för de flesta år i storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland. 10

Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och rån) 2005 2012, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Trendlinje Stockholm 8,8 7,9 7,3 7,1 8,1 7,1 8,0 7,3 Uppsala 5,4 6,7 6,8 5,3 5,0 4,8 5,2 4,3 Södermanland 8,8 7,3 6,9 6,1 4,7 8,5 7,0 9,0 Östergötland 6,0 7,5 7,7 5,8 5,9 5,6 5,0 5,8 Jönköping 7,3 6,6 6,4 8,6 4,8 6,8 7,4 4,1 Kronoberg 6,0 7,0 3,5 5,8 5,3 7,0 9,4 2,8 Kalmar 4,4 5,3 8,5 4,2 3,5 5,7 4,5 6,4 Gotland 9,0 6,2 6,8 7,8 7,2 4,1 6,4 5,3 Blekinge 7,9 7,3 6,6 6,8 7,0 4,4 5,5 8,0 Skåne 8,4 9,2 7,1 5,8 6,4 7,1 6,3 6,6 Halland 10,0 6,7 6,4 4,4 8,3 5,8 4,8 4,1 Västra Götaland 7,2 7,4 7,5 7,3 6,5 7,7 6,5 5,8 Värmland 3,5 4,9 7,1 6,8 6,7 4,6 7,4 4,7 Örebro 4,6 3,9 6,0 8,4 7,0 7,5 8,4 8,6 Västmanland 6,2 7,2 7,7 5,9 7,8 5,0 7,1 3,2 Dalarna 8,5 6,8 4,7 4,3 5,0 5,5 3,9 5,3 Gävleborg 3,4 5,3 6,0 5,0 6,1 7,1 4,7 5,0 Västernorrland 4,4 6,0 7,1 8,8 6,8 4,8 4,0 4,4 Jämtland 5,5 6,0 4,6 7,0 5,9 4,3 7,4 5,9 Västerbotten 6,7 4,3 5,1 5,5 4,6 6,6 3,9 3,5 Norrbotten 8,7 6,5 5,3 5,6 6,1 6,1 5,5 6,1 Hela riket 7,3 7,2 6,9 6,5 6,5 6,6 6,5 6,0 Andelen personer i riket som utsatts för våldsbrott har sjunkit något mellan 2005 och 2012, från 7,3 procent till 6,0 procent. Dock skiljer sig utvecklingen i Örebro län mot riket genom att ha en ökande andel utsatta. De län som över tid tycks ha en mindre andel utsatta jämfört med riket som helhet är Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västerbotten. Det enda länet som alla år haft en större andel utsatta än riket är Stockholm. 11

Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott bland hushåll i riket 2006 2012, enligt NTU 2007 2013. Andel i procent för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Trendlinje Stockholm 12,1 9,5 10,9 9,8 9,8 10,3 9,5 Uppsala 13,1 12,3 13,3 13,0 10,5 11,6 8,8 Södermanland 8,2 13,6 9,7 10,6 10,2 15,1 12,4 Östergötland 12,5 12,7 12,8 9,8 9,7 10,4 11,2 Jönköping 10,0 9,8 11,0 7,7 7,7 8,9 8,0 Kronoberg 12,4 10,2 12,0 13,0 12,0 11,6 8,9 Kalmar 12,1 15,7 10,3 11,0 9,8 10,9 8,3 Gotland 10,6 8,3 10,1 8,4 9,6 5,5 6,9 Blekinge 8,7 7,4 9,0 10,2 6,8 10,0 8,1 Skåne 16,4 16,7 13,2 16,3 14,8 14,4 13,3 Halland 12,8 14,6 9,7 9,7 9,3 7,4 7,9 Västra Götaland 13,3 11,5 11,3 10,2 9,3 9,0 7,2 Värmland 12,6 11,7 10,8 7,0 6,4 9,7 6,9 Örebro 14,8 15,8 14,8 11,6 10,6 12,5 10,8 Västmanland 15,2 12,5 14,3 16,9 9,8 11,1 9,7 Dalarna 11,8 7,8 7,5 8,1 10,2 7,5 8,9 Gävleborg 9,0 10,3 11,5 12,0 11,2 7,2 9,6 Västernorrland 10,5 8,8 7,4 7,0 6,2 8,1 4,6 Jämtland 8,6 10,8 7,8 6,0 4,9 9,6 5,7 Västerbotten 11,1 10,5 9,8 12,8 8,4 8,6 6,6 Norrbotten 9,7 8,1 9,2 9,4 6,8 8,7 5,9 Hela riket 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 Andelen hushåll i riket som utsatts för egendomsbrott har minskat något över tid, från 12,6 procent 2006 till 9,2 procent 2012. De flesta län följer en liknande trend, men i Södermanland har andelen utsatta hushåll ökat från 8,2 procent 2006 till 12,4 procent 2012. Blekinge, Gotlands, Jönköpings, Jämtlands, Norrbottens och Västernorrlands län har alla år haft en mindre andel utsatta än riket, medan Örebro och Skåne län haft en större andel utsatta än riket varje år. Mellan 2006 och 2011 hade även Uppsala län en större andel utsatta än riket, en trend som dock inte fortsatte år 2012. 12

Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna området, enligt NTU 2006 2013. Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 24 22 18 18 16 18 17 17 Uppsala 19 14 14 15 12 13 12 9 Södermanland 20 18 17 18 15 16 14 15 Östergötland 17 17 14 16 16 15 17 15 Jönköping 20 16 14 16 16 15 13 13 Kronoberg 15 18 19 14 13 15 18 15 Kalmar 16 13 14 10 10 14 10 14 Gotland 13 11 12 14 10 8 8 7 Blekinge 19 19 21 15 16 17 15 15 Skåne 26 22 22 21 19 18 20 18 Halland 16 19 18 14 15 14 13 15 Västra Götaland 21 16 16 14 15 16 15 15 Värmland 18 12 13 18 9 11 12 8 Örebro 17 17 20 18 18 18 19 13 Västmanland 31 20 17 25 19 15 20 20 Dalarna 18 11 15 12 15 13 11 12 Gävleborg 20 11 17 13 14 15 13 14 Västernorrland 16 13 15 15 12 10 12 11 Jämtland 10 11 9 11 7 9 12 10 Västerbotten 15 9 13 8 11 8 9 5 Norrbotten 16 12 10 10 9 15 10 10 Hela riket 21 17 17 16 15 16 15 15 Andelen personer i riket som känner mycket stor eller ganska stor otrygghet, eller som inte går ut sena kvällar till följd av sin otrygghet, har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent 2013. I Jämtlands, Västerbottens och Gotlands län återfinns alla år en mindre andel otrygga personer jämfört med riket. Skåne, Stockholms och Västmanlands län har för de flesta åren en större andel otrygga personer jämfört med riket. Undantagen är Västmanland 2008 och 2011. 13

Tabell 5. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 30 24 26 23 20 18 18 17 Uppsala 28 21 22 19 15 13 16 15 Södermanland 33 24 25 24 17 20 19 23 Östergötland 27 24 31 25 19 19 19 21 Jönköping 27 25 26 24 18 19 18 22 Kronoberg 25 25 27 23 23 14 27 17 Kalmar 28 28 36 24 23 16 19 18 Gotland 26 25 22 21 14 11 17 14 Blekinge 35 33 31 30 24 18 22 19 Skåne 30 31 33 29 29 21 29 22 Halland 34 32 34 27 24 18 21 24 Västra Götaland 31 26 33 27 26 22 24 22 Värmland 20 18 23 23 19 13 16 16 Örebro 28 26 27 20 22 21 19 20 Västmanland 30 23 24 23 23 20 25 16 Dalarna 26 24 31 18 21 17 19 20 Gävleborg 28 23 30 24 25 18 19 20 Västernorrland 23 21 28 18 18 14 21 16 Jämtland 17 24 27 26 20 18 23 15 Västerbotten 19 19 23 18 13 13 9 12 Norrbotten 28 24 25 23 19 19 20 15 Hela riket 29 25 29 24 22 19 21 19 Andelen personer i riket som känner stor oro för brottsligheten i samhället har minskat från 29 procent 2006 till 19 procent 2013. Västerbottens och Uppsala län har för samtliga år en mindre andel oroliga än riket. Storstadslänen Skåne och Västra Götaland har för alla år en större andel oroliga än riket. Noterbart är att Stockholms län har en betydligt mindre andel oroliga jämfört med de andra två storstadslänen och riket, med undantag för 2006, då andelen oroliga i Stockholms län var 30 procent och andelen i riket var 29 procent. Andelen oroliga i Stockholms län har sedan dess sjunkit stadigt, från 30 procent 2006 till 17 procent 2013. Det kan jämföras med Skåne län, där andelen oroliga legat relativt stabilt, runt 30 procent, alla år utom 2011 och 2013, då andelen var 21 respektive 22 procent. 14

Tabell 6. Oro (mycket/ganska ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 36 33 31 31 28 28 25 24 Uppsala 33 32 28 27 23 20 19 21 Södermanland 36 28 28 28 31 33 23 26 Östergötland 32 27 32 28 27 23 20 25 Jönköping 27 29 30 27 25 20 24 24 Kronoberg 36 34 31 29 26 26 29 27 Kalmar 30 30 30 28 23 24 23 22 Gotland 28 24 24 28 22 16 19 19 Blekinge 32 33 31 33 32 25 18 24 Skåne 35 35 37 34 34 26 30 28 Halland 38 34 35 36 31 22 25 25 Västra Götaland 31 28 30 27 28 26 28 25 Värmland 27 22 27 26 25 24 20 22 Örebro 35 31 30 25 28 26 29 22 Västmanland 30 30 26 31 34 25 28 22 Dalarna 26 27 27 19 24 22 21 25 Gävleborg 23 25 28 26 27 25 20 23 Västernorrland 23 24 29 22 26 20 21 14 Jämtland 26 23 23 22 24 18 20 19 Västerbotten 23 19 22 17 17 19 17 12 Norrbotten 26 23 23 22 24 18 23 20 Hela riket 32 30 30 28 28 25 25 24 Andelen personer som i stor utsträckning oroar sig för att en närstående ska drabbas brott har på riksnivå sjunkit från 32 procent 2006 till 24 procent 2013. Västerbottens och Jämtlands län har för samtliga år en mindre andel oroliga jämfört med riket. Skåne och Hallands län har återkommande en större andel oroliga än riket, med undantag för Hallands län 2011 och 2012. 15

Tabell 7. Oro (ganska/mycket ofta) för bostadsinbrott, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 19 17 15 16 15 18 17 16 Uppsala 15 13 15 11 11 9 12 11 Södermanland 15 12 15 16 11 12 11 14 Östergötland 11 11 13 12 15 11 14 13 Jönköping 16 17 15 18 15 11 29 19 Kronoberg 15 19 23 26 21 18 24 23 Kalmar 22 18 20 20 17 14 19 18 Gotland 5 11 8 9 7 4 7 9 Blekinge 23 22 23 21 23 19 19 17 Skåne 20 20 20 21 20 17 24 20 Halland 19 20 19 19 21 17 21 20 Västra Götaland 17 15 17 15 14 14 18 17 Värmland 14 11 9 15 12 9 9 15 Örebro 19 13 14 12 12 11 12 18 Västmanland 15 12 12 15 21 13 13 14 Dalarna 16 11 12 12 16 8 12 13 Gävleborg 17 15 15 14 13 11 11 13 Västernorrland 14 12 14 12 8 10 10 11 Jämtland 7 9 6 10 10 8 12 10 Västerbotten 13 7 7 7 7 9 10 10 Norrbotten 17 9 10 13 13 10 14 8 Hela riket 17 15 16 16 15 14 17 16 Andelen personer i riket som ganska ofta eller mycket ofta är oroliga för att utsättas för bostadsinbrott har varierat mellan 14 och 17 procent under åren 2006 till 2013. Utvecklingen över tid är relativt stabil och andelen oroliga var 17 procent 2006 och 16 procent 2013. En mindre andel oroliga än riket återfinns för alla år i Gotlands, Jämtlands och Västerbottens län. En större andel oroliga än riket återfinns för alla år i Blekinge, Kronobergs och Skåne län, med undantag för Kronoberg 2006. 16

Tabell 8. Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 20 17 17 15 14 14 12 13 Uppsala 12 13 11 13 10 9 9 8 Södermanland 18 14 13 13 13 13 9 10 Östergötland 12 12 13 11 13 11 10 13 Jönköping 8 11 10 10 10 7 8 8 Kronoberg 13 14 12 11 13 9 12 9 Kalmar 13 8 11 11 10 9 7 7 Gotland 8 8 10 11 9 5 6 5 Blekinge 13 15 15 11 14 11 10 10 Skåne 19 15 18 15 14 15 15 12 Halland 14 14 16 16 15 9 9 8 Västra Götaland 16 12 14 11 12 13 12 10 Värmland 13 7 10 11 8 6 7 9 Örebro 13 13 14 10 11 15 16 9 Västmanland 16 15 12 13 15 10 13 12 Dalarna 11 9 9 6 10 8 7 8 Gävleborg 12 11 13 10 12 11 7 10 Västernorrland 10 9 12 8 9 6 9 6 Jämtland 6 9 6 7 7 7 10 6 Västerbotten 15 8 8 8 9 6 6 3 Norrbotten 11 8 7 7 7 9 8 6 Hela riket 15 13 14 12 12 12 11 10 Andelen personer i riket som ganska ofta eller mycket ofta är oroliga för att bli överfallna eller misshandlade har minskat från 15 procent 2006 till 10 procent 2013. Gotlands, Jämtlands och Norrbottens län har en mindre andel oroliga än riket samtliga år. En större andel oroliga återfinns för alla år i storstadslänen Skåne och Stockholm. 17

Tabell 9. Oro (ganska/mycket ofta) för skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 23 19 17 17 15 15 13 14 Uppsala 20 10 14 13 10 8 14 10 Södermanland 23 17 20 11 12 11 11 12 Östergötland 18 18 17 13 11 10 11 11 Jönköping 22 18 21 17 13 11 14 12 Kronoberg 17 16 21 17 12 13 15 16 Kalmar 19 19 19 16 14 13 12 14 Gotland 11 15 10 10 8 8 8 9 Blekinge 20 23 19 18 19 15 14 12 Skåne 24 23 23 19 19 15 17 15 Halland 24 19 22 13 11 10 11 13 Västra Götaland 28 19 21 17 15 16 16 12 Värmland 18 13 13 13 11 9 9 9 Örebro 22 19 19 16 13 11 11 10 Västmanland 19 17 17 18 19 16 13 14 Dalarna 22 15 14 12 12 9 11 11 Gävleborg 18 17 17 14 13 11 12 17 Västernorrland 15 12 14 15 8 10 11 6 Jämtland 13 11 11 9 12 11 12 8 Västerbotten 12 8 7 8 6 7 5 4 Norrbotten 23 13 12 14 10 11 13 7 Hela riket 22 18 18 16 14 13 13 12 När det gäller oro för att utsättas för fordonsrelaterade brott (bilstöld, skadegörelse på fordon eller stöld ur/från fordon) har andelen oroliga i riket sjunkit från 22 procent 2006 till 12 procent 2013. Gotlands och Västerbottens län har en betydligt mindre andel oroliga än riket alla år utom 2007, då Gotland låg lite närmare rikets nivå. Bortser man från det året var andelen oroliga 4 12 procent i dessa län, vilket ska jämföras med rikets nivå på 12 22 procent. Skåne och Västra Götalands län har alla år haft en större andel oroliga än riket, med undantag för Västra Götaland 2013 som då låg på samma nivå som riket. 18

Tabell 10. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt, samt avstått aktivitet), enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 6 6 5 5 5 5 3 4 Uppsala 7 3 2 3 2 2 3 3 Södermanland 3 3 3 4 2 2 3 3 Östergötland 5 3 3 2 3 3 3 4 Jönköping 2 4 2 2 4 1 2 2 Kronoberg 3 5 4 3 3 5 4 2 Kalmar 6 3 3 2 2 2 1 2 Gotland 3 2 5 4 2 2 3 1 Blekinge 5 5 4 4 3 3 1 3 Skåne 4 5 5 5 4 3 4 3 Halland 3 3 3 5 3 4 2 3 Västra Götaland 4 3 3 2 3 4 3 3 Värmland 2 1 3 3 2 1 2 3 Örebro 6 5 1 2 2 5 4 4 Västmanland 4 3 2 4 6 2 6 5 Dalarna 3 2 2 2 1 3 1 3 Gävleborg 4 2 3 2 3 3 1 3 Västernorrland 2 1 3 0 2 2 2 2 Jämtland 4 2 2 1 1 1 3 2 Västerbotten 7 2 3 3 3 3 2 1 Norrbotten 3 1 2 1 2 3 1 2 Hela riket 4 4 3 3 3 3 3 3 När det gäller otrygghetens påverkan på personers beteende (om de valt annan väg eller ett annat färdsätt, eller om de avstått från en aktivitet) är utvecklingen över tid relativt stabil. För riket som helhet är det 3 4 procent som uppger denna påverkan på beteendet. Stockholms län utmärker sig med en något högre nivå än riket alla år utom 2012, men skillnaderna mellan länen är inte speciellt stora. Norrbotten och Västernorrland ligger på en lägre nivå än riket alla år, med undantag för Norrbotten år 2011 och Västernorrland år 2008. 19

Tabell 11. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 16 14 12 12 10 11 10 10 Uppsala 11 9 8 8 5 5 6 7 Södermanland 15 9 12 7 6 9 7 8 Östergötland 9 9 9 8 7 6 7 7 Jönköping 7 10 8 8 7 5 7 6 Kronoberg 7 10 9 9 9 9 12 7 Kalmar 7 6 8 7 5 6 4 5 Gotland 6 6 7 6 5 3 3 4 Blekinge 9 11 8 10 8 8 6 9 Skåne 12 11 13 10 10 10 13 9 Halland 12 11 10 10 8 5 6 9 Västra Götaland 10 9 11 7 9 9 10 9 Värmland 7 6 8 7 3 2 7 6 Örebro 10 9 10 8 7 9 8 7 Västmanland 15 9 9 9 12 6 9 10 Dalarna 8 9 8 5 6 5 5 8 Gävleborg 10 6 9 6 6 5 4 8 Västernorrland 4 4 5 5 4 4 6 3 Jämtland 3 6 3 4 6 4 8 4 Västerbotten 11 6 6 6 5 4 4 4 Norrbotten 9 8 4 5 5 7 6 4 Hela riket 11 10 10 9 8 8 9 8 När det gäller om otryggheten har viss eller stor påverkan på människors livskvalitet är utvecklingen i riket en svagt nedåtgående trend. År 2006 uppgav 11 procent att oro för brott påverkar deras livskvalitet, medan andelen 2013 var 8 procent. Gotlands, Jämtlands, Kalmars, Norrbottens, Värmlands och Västernorrlands län har alla år en mindre andel personer som uppger påverkan på livskvaliteten än riket som helhet. Skåne och Stockholms län har alla år en större andel än riket. 20

Tabell 12. Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 53 54 58 59 62 62 61 61 Uppsala 56 62 62 64 66 68 65 63 Södermanland 55 57 54 58 58 62 60 58 Östergötland 54 61 59 65 64 69 60 60 Jönköping 56 58 56 59 67 63 66 62 Kronoberg 53 53 51 57 59 61 58 59 Kalmar 53 54 60 59 60 63 58 60 Gotland 53 61 57 62 65 67 65 60 Blekinge 48 54 49 51 58 54 51 55 Skåne 51 52 54 59 58 59 55 59 Halland 46 54 56 63 61 62 63 59 Västra Götaland 56 57 57 61 62 61 60 61 Värmland 55 60 58 64 63 59 59 62 Örebro 49 61 64 62 61 65 62 64 Västmanland 52 56 60 55 59 63 57 59 Dalarna 45 50 59 58 57 58 56 59 Gävleborg 56 56 55 57 59 59 56 63 Västernorrland 57 58 62 60 58 64 56 60 Jämtland 57 60 63 65 60 65 60 63 Västerbotten 63 67 66 65 67 68 67 63 Norrbotten 52 50 60 60 61 66 62 61 Hela riket 54 56 58 60 61 62 60 61 Andelen i riket med stort förtroende för rättsväsendet ökade från 54 procent 2006 till 61 procent 2013. Uppsala och Västerbottens län har för alla år en större andel med stort förtroende för rättsväsendet jämfört med riket. Blekinge, Dalarnas, Skåne och Kronobergs län har för alla år, med undantag för Dalarna 2008, en mindre andel jämfört med riket. 21

Tabell 13. Stort (mycket/ganska) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 53 58 59 58 62 64 59 61 Uppsala 61 66 59 65 66 70 63 61 Södermanland 58 60 59 60 62 61 62 57 Östergötland 59 62 62 63 61 71 60 62 Jönköping 54 62 61 59 64 63 64 62 Kronoberg 57 56 51 61 57 62 60 58 Kalmar 55 54 61 62 65 67 59 60 Gotland 60 72 62 65 72 70 66 67 Blekinge 49 60 47 52 59 60 55 57 Skåne 51 55 58 60 59 61 56 60 Halland 51 60 59 62 62 66 64 64 Västra Götaland 57 61 56 60 63 64 60 59 Värmland 56 59 60 65 65 63 61 63 Örebro 54 66 65 63 64 66 60 64 Västmanland 61 63 65 58 64 65 58 62 Dalarna 51 59 63 58 59 60 58 57 Gävleborg 62 62 57 60 59 63 59 62 Västernorrland 65 63 66 61 59 69 57 58 Jämtland 56 64 64 63 65 71 63 62 Västerbotten 58 66 62 64 72 67 69 65 Norrbotten 51 60 61 63 64 67 65 63 Hela riket 55 60 59 60 62 65 60 61 När det gäller förtroendet för polisens sätt att bedriva sitt arbete ökade andelen med stort förtroende från 55 procent 2006 till 65 procent 2011. Därefter sjönk förtroendet något, till 61 procent 2013. Gotlands och Västerbottens län har under samtliga år sedan mätningarna inleddes 2006, haft en större andel med stort förtroende jämfört med riket. Blekinge och Skåne län har alla år legat under rikets nivå. 22

Tabell 14. Stort (mycket/ganska) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 42 39 48 50 49 49 49 48 Uppsala 50 49 54 58 56 58 50 51 Södermanland 48 43 45 50 53 44 50 45 Östergötland 42 42 47 49 51 54 49 49 Jönköping 44 44 55 49 58 50 54 53 Kronoberg 41 44 48 47 44 50 42 44 Kalmar 45 44 51 50 52 51 47 50 Gotland 38 49 45 52 54 53 55 53 Blekinge 40 44 45 44 51 44 43 46 Skåne 39 41 48 49 48 50 48 50 Halland 38 42 48 52 50 49 49 46 Västra Götaland 43 45 49 54 51 51 47 51 Värmland 46 47 49 57 51 54 51 46 Örebro 37 50 59 54 53 55 52 51 Västmanland 40 42 56 45 46 50 46 46 Dalarna 35 39 49 50 50 48 46 48 Gävleborg 40 48 51 45 53 47 45 50 Västernorrland 45 44 46 45 47 44 47 48 Jämtland 49 48 56 52 53 56 49 47 Västerbotten 53 51 53 52 56 56 58 50 Norrbotten 48 42 50 51 55 58 50 53 Hela riket 42 43 50 51 51 51 49 49 När det gäller förtroendet för åklagarna har andelen med stort förtroende ökat svagt i riket, från 42 procent 2006 till 49 procent 2013. Uppsala och Västerbottens län har alla år haft en större andel personer med stort förtroende för åklagarna än resten av riket. Kronobergs, Dalarnas och Skåne län har alla år haft en mindre andel med stort förtroende jämfört med riket, med undantag för Kronoberg 2007 och Skåne 2013. 23

Tabell 15. Stort (mycket/ganska) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 44 41 50 51 54 50 49 51 Uppsala 47 52 56 58 61 61 51 53 Södermanland 45 44 45 54 53 48 51 48 Östergötland 41 45 48 53 56 56 50 51 Jönköping 44 45 54 52 59 53 55 53 Kronoberg 38 45 48 48 45 53 50 47 Kalmar 42 44 51 51 54 50 48 48 Gotland 41 47 46 52 52 54 56 52 Blekinge 41 45 46 47 51 46 47 50 Skåne 39 41 48 49 48 51 49 50 Halland 37 44 47 55 52 53 48 46 Västra Götaland 44 47 51 57 54 53 50 55 Värmland 46 46 50 56 57 52 53 49 Örebro 36 51 59 58 55 57 54 53 Västmanland 42 44 54 47 50 52 49 48 Dalarna 36 41 54 53 50 50 49 52 Gävleborg 39 47 47 48 53 46 50 51 Västernorrland 46 47 50 50 49 50 48 50 Jämtland 49 48 57 52 53 55 52 48 Västerbotten 53 57 58 56 60 55 59 57 Norrbotten 44 46 52 51 52 57 56 54 Hela riket 43 45 51 53 53 52 50 51 Andelen personer i riket med stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete har ökat från 43 procent 2006 till 51 procent 2013. Blekinge och Skåne län har för alla år en mindre andel med stort förtroende jämfört med riket, med undantag för Blekinge år 2007. De län som har en större andel med stort förtroende är Västerbotten, Uppsala och Örebro, med undantag för Örebro 2006. 24

Tabell 16. Stort (mycket/ganska) förtroende för Kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 26 26 32 36 40 39 35 38 Uppsala 30 33 34 43 44 48 45 45 Södermanland 29 32 38 41 43 35 38 41 Östergötland 33 32 37 44 43 45 43 40 Jönköping 32 33 39 40 48 45 44 44 Kronoberg 31 32 35 39 35 42 36 42 Kalmar 33 36 42 41 48 45 36 47 Gotland 33 37 35 42 45 45 44 44 Blekinge 34 34 34 37 45 41 40 42 Skåne 28 30 36 38 38 38 38 42 Halland 26 32 35 39 39 39 40 41 Västra Götaland 28 32 35 42 41 40 39 43 Värmland 30 34 37 42 46 40 38 41 Örebro 33 41 49 50 49 49 49 45 Västmanland 33 34 42 42 41 38 37 39 Dalarna 23 26 36 37 38 38 35 37 Gävleborg 32 33 37 40 43 37 39 42 Västernorrland 32 33 40 44 41 41 38 40 Jämtland 31 37 40 41 43 49 38 41 Västerbotten 33 40 44 41 49 48 46 46 Norrbotten 34 34 41 39 39 43 41 46 Hela riket 29 31 36 40 42 41 39 41 Andelen personer i riket med stort förtroende för Kriminalvården var under perioden 2006 2013 lägre än den andel som hade stort förtroende för polisen, åklagarna och domstolarna. Andelen personer i riket med stort förtroende för Kriminalvården ökade dock från 29 procent 2006 till 41 procent 2013. Dalarnas och Stockholms län har en mindre andel med stort förtroende jämfört med riket. Örebro och Västerbottens län har en större andel med stort förtroende än riket. 25

Tabell 17. Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 45 43 49 50 52 51 49 49 Uppsala 42 52 51 50 58 59 55 55 Södermanland 42 50 47 51 54 52 52 48 Östergötland 48 48 47 53 52 59 52 52 Jönköping 48 51 50 47 58 52 55 54 Kronoberg 43 47 44 48 52 49 47 52 Kalmar 46 45 48 51 53 46 49 47 Gotland 47 52 45 50 51 55 53 51 Blekinge 44 50 48 43 51 49 48 51 Skåne 44 44 51 50 50 55 46 54 Halland 43 46 52 56 52 53 51 55 Västra Götaland 46 47 50 55 53 51 49 53 Värmland 43 48 46 53 54 54 51 53 Örebro 44 53 56 60 56 60 53 56 Västmanland 44 45 52 52 53 50 46 48 Dalarna 37 39 48 48 51 49 46 48 Gävleborg 47 44 47 53 50 48 49 53 Västernorrland 54 42 51 52 49 54 50 53 Jämtland 41 53 55 57 53 52 51 48 Västerbotten 49 53 50 54 60 56 61 54 Norrbotten 45 40 48 55 48 54 57 56 Hela riket 45 46 50 52 53 53 50 52 Andelen personer i riket med stort förtroende för att rättsväsendet behandlar misstänka rättvist ökade från 45 procent 2006 till 52 procent 2013. Blekinge, Dalarnas, Kalmar och Stockholms län har en mindre andel med stort förtroende än riket alla år med undantag för Stockholm 2006, Kalmar 2010 och Blekinge 2007. Västerbottens och Örebro län har under alla år en större andel med stort förtroende än riket i övrigt, undantaget Västerbotten 2009. 26

Tabell 18. Stort (mycket/ganska) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU 2006 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 29 29 34 37 40 40 39 40 Uppsala 32 39 40 43 45 50 44 43 Södermanland 32 31 38 41 36 40 42 39 Östergötland 30 33 37 40 38 47 41 42 Jönköping 28 35 41 40 43 46 47 48 Kronoberg 32 32 35 42 42 41 41 44 Kalmar 28 34 37 40 41 42 36 41 Gotland 33 36 35 42 38 45 42 41 Blekinge 31 34 33 37 38 40 39 41 Skåne 27 33 36 40 39 42 39 43 Halland 27 34 43 46 40 44 42 43 Västra Götaland 31 34 36 41 40 41 40 42 Värmland 33 34 33 41 41 44 40 42 Örebro 32 40 42 45 42 45 46 42 Västmanland 32 35 43 36 40 46 40 41 Dalarna 28 28 40 37 39 44 41 36 Gävleborg 33 35 37 41 40 38 40 45 Västernorrland 31 35 41 37 34 45 40 42 Jämtland 39 40 41 42 41 45 43 43 Västerbotten 33 43 42 44 50 44 51 42 Norrbotten 32 36 39 42 45 47 44 47 Hela riket 30 33 37 40 40 42 41 42 Andelen personer i riket med stort förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra ökade från 30 procent 2006 till 42 procent 2013. Jämtlands, Uppsala, Västerbottens, och Örebro län har en större andel med stort förtroende än riket under samtliga år förutom 2013, då Västerbotten och Örebro låg på samma nivå som riket. Stockholms län har en mindre andel än riket, med undantag för 2010. 27

Tabell 19. Stort (mycket/ganska) förtroende för att polisen behandlar misstänkta rättvist, enligt NTU 2008 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 49 47 51 49 49 51 Uppsala 52 51 54 57 55 52 Södermanland 54 55 54 50 54 53 Östergötland 50 53 54 59 53 57 Jönköping 56 48 55 57 58 56 Kronoberg 46 52 49 51 52 53 Kalmar 52 50 54 52 49 54 Gotland 48 55 51 59 59 58 Blekinge 49 45 57 51 49 51 Skåne 53 53 53 54 51 56 Halland 56 56 56 56 56 57 Västra Götaland 51 54 52 53 51 55 Värmland 51 55 57 52 53 56 Örebro 57 57 57 58 51 59 Västmanland 56 51 52 54 52 54 Dalarna 53 51 59 51 49 53 Gävleborg 54 54 51 53 54 55 Västernorrland 56 55 52 57 49 51 Jämtland 59 56 54 55 55 54 Västerbotten 53 52 63 57 60 59 Norrbotten 59 56 53 58 61 57 Hela riket 52 52 53 53 52 54 Andelen personer i riket med stort förtroende för att Polisen behandlar misstänka rättvist har legat stabilt på 52 54 procent sedan frågan infördes i NTU 2008. Stockholms och Blekinge län har en mindre andel med stort förtroende än riket alla år, med undantag för Blekinge 2010, som då låg på en högre nivå än riket. Norrbottens och Västerbottens län har en större andel med stort förtroende än riket i övrigt, med undantag från Västerbottens län 2009 och Blekinge och Norrbottens län 2010. 28

Tabell 20. Stort (mycket/ganska) förtroende för att polisen behandlar utsatta bra, enligt NTU 2008 2013. Andel i procent av befolkningen för respektive län. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trendlinje Stockholm 49 49 54 52 50 53 Uppsala 52 55 58 60 59 54 Södermanland 52 52 53 52 54 54 Östergötland 52 53 53 59 54 54 Jönköping 58 49 57 55 61 56 Kronoberg 45 54 53 53 52 52 Kalmar 50 52 57 58 51 54 Gotland 49 56 53 56 58 54 Blekinge 48 49 52 54 49 53 Skåne 52 54 53 54 52 56 Halland 55 56 55 60 57 59 Västra Götaland 50 56 53 53 52 54 Värmland 48 55 56 57 56 56 Örebro 54 54 57 55 56 58 Västmanland 58 50 54 54 58 56 Dalarna 52 51 53 53 50 49 Gävleborg 54 56 54 53 52 55 Västernorrland 53 53 49 57 53 50 Jämtland 58 56 53 55 55 54 Västerbotten 54 53 64 55 60 56 Norrbotten 55 56 53 57 60 58 Hela riket 52 53 54 54 53 55 Utvecklingen över tid är stabil på riksnivå när det gäller förtroendet för att polisen behandlar brottsutsatta bra. Mellan 52 och 55 procent i riket har ett stort förtroende. Nivåerna i länen variarar ganska kraftigt från år till år, vilket gör det svårt att skilja ut län som har en större respektive mindre andel med stort förtroende jämfört med riket. Resultaten pekar mot att Blekinge, Dalarna och Stockholms län ligger lägre än rikets nivå, och att Västerbottens län ligger högre. Undantagen är att Dalarna 2008, Stockholm 2010, Blekinge 2011 och Västerbotten 2009 låg på samma nivå som riket. 29

Referenser Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Nationella trygghetsundersökningen 2006. De första resultaten om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2007:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2008). Nationella trygghetsundersökningen 2007. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2008:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2009). Nationella trygghetsundersökningen 2008. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2009:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2010). Nationella trygghetsundersökningen 2009. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2011). Nationella trygghetsundersökningen 2010. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2012). Nationella trygghetsundersökningen 2011. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2012:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2013). Nationella trygghetsundersökningen 2012. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2013:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2014). Nationella trygghetsundersökningen 2013. Teknisk rapport. Rapport 2014:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 30