Australien sällar sig till krisländerna - ekonomisk lägesrapport

Relevanta dokument
Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Nyckeltal 2010 (prog.)

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Makrokommentar. April 2016

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Vart tar världen vägen?

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

13 JULI, : MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Marknadskommentarer Bilaga 1

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

VECKOBREV v.18 apr-15

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Skandias plånboksindex. September,

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Fortsatt skakig global konjunktur

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Penningpolitiskt beslut

US Recovery AB. Kvartalsrapport mars 2014

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016

VECKOBREV v.41 okt-14

Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten AB november 2011

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Investment Management

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

Makrokommentar. November 2013

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer

US Recovery AB. Kvartalsrapport juni 2014

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

VECKOBREV v.19 maj-13

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2011

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

VECKOBREV v.3 jan-15

Inlåning & Sparande Nummer september 2015

Vart tar världen vägen?

VECKOBREV v.20 maj-13

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2015

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) augusti 2016

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB september 2011

Inledning om penningpolitiken

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013

Finanskriserna 1990 och likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

VECKOBREV v.24 jun-15

Transkript:

Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr CANB/20090205-1 2009-02-05 CANBERRA Kamilla Lindström UD-ASO Dnr 5 Australien sällar sig till krisländerna - ekonomisk lägesrapport Sammanfattning: Regeringen Rudd hoppas hålla ekonomin över nollstrecket med det största stimulanspaketet någonsin i fredstid, 42 mrd AUD. En ytterligare räntesänkning på 1% - till 3,25% - innebär att räntan sänkts 400 punkter sedan september förra året Arbetslösheten förväntas stiga till omkring 7% 2010 Trots krisstämningen lär Australien komma lindrigare undan än majoriteten av OECD-länder Kina passar på att försöka köpa in sig ytterligare i den australiska råvarusektorn till extrapris Australien kommer att klara sig undan den internationella finanskrisen så länge Kina går bra. Under 2008 upprepades denna fras som ett mantra av australiska politiker och ekonomer. Så sent som i september i fjol deklarerade IMF att Australiens sunda makrofinanser skulle hålla landet utanför den globala krisen, och tillväxten för 2009 förutspåddes bli 2,8%. Men så började Kina gå sämre, och samtidigt drabbades också Australien av den allmänna ekonomiska malaise som nu lagt sig som ett vått täcke över världsekonomin. Den senaste IMF-bedömningen, som kom i slutet av januari, gjorde gällande att även Australien skulle dras in i en recession under innevarande år, med en beräknad BNP-nedgång på 0,2%. För 2010 förutspådde IMF en knapp uppgång, med 1,75%.

2(6) Som i andra länder är det mest skrämmande hastigheten med vilken ekonomin fallit. Under det sista kvartalet förra året började man ana att Australien inte skulle kunna stå utanför krisen. Regeringen kom strax före jul med ett stimulanspaket värt 10,4 mrd AUD (ca 55 mrd SEK), riktat till pensionärer, familjer och förstagångshusköpare. Meningarna går isär vad gäller vilken nytta paketet gjort. Visserligen visar december månads siffror från detaljhandeln - som publicerades igår - att stimulanspaketet lyckades öka detaljhandelsförsäljningen med nära 4%, den största uppmätta ökningen en enskild månad sedan 1990. Samtidigt säger statistiken att endast omkring 8% av pengarna faktiskt användes till konsumtion. Hur som helst lär paketet ha utgjort ett tillfälligt stopp för ekonomins påbörjade störtdykning. Chefsekonomen för Nomura i Australien, Stephen Roberts, ansåg att konsumtionsökningen var ett direkt resultat av regeringens stimulanspaket, men trodde inte att trenden skulle hålla i sig. Det trodde inte heller regeringen, och som ett svar på IMF:s prognos och på inhemska och internationella ekonomiska data kom finansminister Wayne Swan i tisdags med ett nytt stimulanspaket. Paketet är massivt 42 miljarder AUD (drygt 220 mrd SEK). Treasury beräknar att paketet ska bidra med uppemot 90 000 arbetstillfällen under detta och nästa budgetår (2008-09 och 2009-10). Nettoeffekten på BNP beräknas till ½ procents ökning under 2008-09 och ¾ till 1 procents ökning nästa budgetår. Paketet inkluderar 28,8 mrd AUD för skolor, hus för socialbidragstagare och nya vägar samt 12,7 mrd AUD i direkta utbetalningar till låg- och medelinkomsttagare. Åtgärdspaketet är därmed balanserat så att nära 1/3 av åtgärderna innebär direkt stimulans på ekonomin, medan drygt 2/3 har en påverkan på tillväxten på längre sikt. Tillsammans med tidigare åtgärder till december månads stimulanspaket ska bl a läggas 15,4 mrd AUD i stöd till infrastrukturinvesteringar i delstaterna, 10 mrd AUD i stöd till finanssektorn och 6,4 mrd till bilsektorn har australiska regeringen hittills spenderat nära 90 mrd AUD för att häva effekterna av finanskrisen. Swan har erkänt att åtgärdspaketen kommer att leda till underskott i budgeten, men han vidhåller - och här har han förstås stöd av nästan alla ekonomer - att detta är den medicin som ekonomin behöver för att så småningom ta sig ur den nuvarande nedgången. Oppositionen har dock gått ut hårt och sagt att man inte anser att paketet är ett ansvarsfullt sätt att använda skattebetalarnas pengar på, och man kommer att rösta emot paketet. I Senaten, där regeringen

3(6) inte har egen majoritet, måste man därför övertyga de småpartier som har en vågmästarställning, vilket lär ta längre tid än vad premiärminister Rudd skulle önska. Det är dock sannolikt att paketet i slutändan kommer att gå igenom, möjligen med vissa modifieringar. Statsbudgeten uppges för övrigt komma att förlora 115 mrd AUD i skatteintäkter under den närmaste 4-årsperioden i och med krisen. För budgetåret 2008-09 uppskattas budgetunderskottet bli 22,5 mrd AUD eller 1,9% av BNP vilket är en låg siffra i jämförelse med det av IMF beräknade OECD-genomsnittet på 7%. För budgetåret 2009-10 beräknas underskottet bli större, 35,5 AUD (2,9% av BNP), och året därpå ungefär lika stort. Budgetunderskottet kommer också att innebära att australiska staten får en statsskuld för första gången på många år. Statsskulden beräknas bli 5,2% av BNP i slutet av 2010-11 småsmulor jämfört med OECD-genomsnittet på 45%. Regeringen har dock uttryckt sin avsikt att återskapa en positiv budgetbalans så snart tillväxten återhämtar sig. Regeringens åtgärdspaket annonserades samtidigt som en ytterligare räntesänkning gjordes av RBA (Reserve Bank of Australia Riksbanken). Styrräntan sänktes igen med en hel procentenhet, till 3,25%, vilket är den lägsta räntenivån sedan 1964. Sedan september förra året har därmed räntan minskat med 400 punkter. Marknaden förväntar sig dock ytterligare sänkningar, kanske ner mot 2%. Konsumentprisindex låg fortfarande på 3,7% ökning på årsbasis vid december månads mätning, vilket dock är en minskning från 5% under kvartalet före. Framför allt bidrog minskade bensinpriser till minskningen. Under det kommande året förväntas den underliggande inflationen att återgå till RBA:s målnivå på 2-3%. RBA lär hur som helst bry sig mindre om inflationen i dagsläget och mer om att hjälpa ekonomin på fötter. Den samlade bedömningen i media är att paketet och räntesänkningen gemensamt vilket anses vara den största samlade stimulansen av ekonomin någonsin i fredstid förhoppningsvis kan hålla Australien ovanför nolltillväxtstrecket. Treasury beräknar tillväxten till 1% för budgetåret 2008-09, och ¾% för nästa budgetår. Hur hushållen kommer att reagera på räntesänkningar och stimulanspaket är osäkert. De flesta banker och andra bedömare tror att den kombinerade effekten av minskad förmögenhet (över 10% minskning under 2008 framför

4(6) allt pga det 43-procentiga fallet på börsen), stigande arbetslöshet och jobbosäkerhet gör att hushållen kommer att fortsätta spara och betala av lån i högre utsträckning än under den föregående högkonjunkturen. Investeringar i nya bostäder kommer att minska, men det anses allmänt att huspriserna inte kommer att falla på samma sätt som i USA och Storbritannien. Om arbetslösheten stiger mer än beräknat kan det dock i förlängningen leda till ett större prisfall på bostäder också här. National Australia Bank gör regelbundet mätningar av företagens förväntningar i sitt index of business sentiment. Denna barometer uppnådde i november förra året sitt lägsta värde någonsin, -29,9 (om indexet understiger 0 innebär det att fler är pessimister än optimister). I slutet av januari meddelades att indexet stigit med 10 punkter till minus 20 under december månad, troligen som en följd av lägre oljepriser och regeringens stimulanspaket. Bedömare i media tror dock att företagens inställning kommer att försämras igen när den finansiella krisen på allvar slår igenom i realekonomin genom en ökad arbetslöshet. Hur mycket arbetslösheten kommer att stiga under den närmaste framtiden är naturligtvis omöjligt att förutsäga. Treasury tror att det blir en ökning till 5% under innevarande budgetår, och 7% under nästa. Andra bedömare, t ex JP Morgan och St George Bank, förutspår en snabbare ökningstakt. De tror att 7% kan nås redan i slutet av 2009, med en arbetslöshet på uppemot 9% någon gång under 2010. * Den australiska dollarn som så sent som i början av förra året var nära att uppnå paritet med den amerikanska valutan, är nu bara värd 65 amerikanska cent (en liten uppgång från 63 cent noterades dock efter regeringens stimulanspaket annonserats). Det är de kraftigt försämrade terms-of-trade för råvaror tillsammans med de stora räntesänkningarna som bidragit till nedgången. T-o-t förväntas minska med ytterligare 15% under det kommande året beräknar ANZ Bank, som också tror att AU-dollarn kan komma att falla ner mot 51-54 US cent vid slutet av 2009 eller början av 2010. Globala råvarupriser har sjunkit med 54% sedan toppnoteringarna i mitten av 2008. Detta bidrar kraftigt till minskade vinster och därmed mycket mindre skatteintäkter från råvaruföretagen. Den största negativa effekten på exportinkomsterna kommer dock med fördröjning, i och med att man ska

5(6) omförhandla kontrakten för kol- och järnpriser senare i år. Troligen kommer priserna på järn och kol att minska med omkring 50%. Detta är en del av förklaringen till att BNP-tillväxten budgetåret 2009-10 förväntas bli lägre än under innevarande år. Handelsbalansen, som tillfälligtvis blev positiv i slutet av 2008, förväntas snart hamna på den negativa sidan igen, i och med fallande exportpriser och volymer, samtidigt som regeringens stimulanspaket lär ha en positiv påverkan på importen. ANZ Bank förutspår en minskning av exporten med 3% under 2009. * Även om Kina går dåligt fortsätter de statsägda kinesiska gruvbolagen sina uppköp av australiska råvaruresurser. En av de två stora gruvkoncernerna, Rio Tinto, tros vara nära att sälja tillgångar och aktier i gruvdriften i Western Australia värda 8 mrd USD till kinesiska gruvföretaget Chinalco. Affären torde bli en delikat fråga för den australiska regeringen att hantera, eftersom Chinalcos andel av Rio Tinto då skulle komma att överstiga 11% av företagets totala värde vilket är den gräns som regeringen hittills satt för kinesiskt ägande av gruvföretaget. Med tanke på den dystra ekonomin, och också det faktum att försäljningen sker för att Rio Tinto har hela 38,9 mrd USD i skulder, kommer det antagligen att vara mycket svårare nu för finansminister Swan att tacka nej till det kinesiska erbjudandet. Det finns risk för att detta kan bli en känslig politisk fråga framöver. PETERSSON CC: UD-MK UD-UrH Hector, Mattias Granlund, Jens Andersson, Liselott Silfverstolpe, Caroline Ozaki Macias, Charlotta Washington, Ambassaden Tokyo, Ambassaden

Peking, Ambassaden Paris, OECD-del London, Ambassaden 6(6)