svenska kyrkans utredningar 2006:2 Välja med förtroende Delbetänkande från den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen delaktighet i Svenska kyrkan

svenska kyrkans utredningar 2006:2 Välja med förtroende Delbetänkande från den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan

Välja med förtroende Delbetänkande från den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan

Svenska kyrkans utredningar 2006:2 Välja med förtroende Delbetänkande från den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan

Svenska kyrkan Produktion: Intellecta Uppsala Tryck: Intellecta Docusys, Göteborg 2006-18771 Omslagsfoto: Jim Elfström/ikon Artikelnr: 1106026 issn 0283-426x

Till Kyrkostyrelsen Kyrkostyrelsen beslutade vid sammanträde 18 april 2003 om direktiv för en utredning om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. I en första etapp av utredningsarbetet bearbetade en expertgrupp på tre personer vissa grundläggande och principiella frågor. Gruppen bestod av enhetschef Anne-Louise Eriksson, professor Jörgen Hermansson och doktorand Göran Lundstedt. Resultatet av arbetet redovisades i betänkandet Demokratin är en successiv uppen barelse (Svenska kyrkans utredningar 2005:2). Inför utredningsarbetets andra etapp fastställde Kyrkostyrelsen den 24 oktober 2005 kompletterande direktiv för utredningsarbetet. Vid samma tillfälle utsåg Kyrkostyrelsen ordförande och ledamöter i den utredningsgrupp som fick i uppdrag att genomföra den andra etappen av utredningsarbetet. Till ledamöter i utredningen utsågs konsult Lars Johnsson, ordförande professor Hans-Olof Andrén kommunalrådet Åke Blomqvist arkitekt Olle Burell kyrkoherde Mats Hagelin f. statssekreteraren Kurt Hedman prosten Sven-E. Kragh landstingsrådssekreterare Annette Lundquist Larsson församlingspedagog Inger Olander biskop Ragnar Persenius Inger Olander ersattes den 17 maj 2006 av prosten Christina Eriksson. Till expert utsågs rättschef Maria Lundqvist Norling. Till sekreterare utsågs utredningssekreterare Gunnar Edqvist. I sekretariatet har även planeringssekreterare Inger Göthson biträtt i arbetet. Utredningen överlämnade den 30 januari 2006 promemorian Förtroende valdas rätt till ledighet. Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet Välja med förtroende. Till betänkandet finns reservationer och särskilda yttranden.

Uppsala den 31 oktober 2006 Lars Johnsson Hans-Olof Andrén Åke Blomqvist Olle Burell Christina Eriksson Mats Hagelin Kurt Hedman Sven-E. Kragh Annette Lundquist Larsson Ragnar Persenius /Gunnar Edqvist

Innehållsförteckning Till Kyrkostyrelsen 5 Sammanfattning 11 Förslag till ändringar i kyrkoordningen 15 1. Vårt uppdrag och arbete 52 2. Val av beslutande organ i Svenska kyrkan en bakgrund 55 2.1 Före kyrkoordningen 55 2.2 Valfrågorna vid utarbetandet av kyrkoordningen 61 2.3 Justeringar av valbestämmelserna 67 3. Vissa erfarenheter från 2001 och 2005 års val 69 3.1 Utvärdering av genomförandet av 2005 års kyrkoval 69 3.2 Valets kostnader 72 3.3 Kyrkovalet i massmedia 74 3.4 Nomineringsgrupper och kandidater 76 3.5 Förändringar i Kyrkomötets sammansättning 87 3.6 Valdeltagandet 90 3.7 Representativitet ålders- och könsfördelning bland valda ledamöter 91 4. Val i några andra kyrkor 98 4.1 Inledning 98 4.2 Den evangelisk-lutherska kyrkan i Danmark 98 4.3 Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 102 4.4 Norska kyrkan 106 4.5 Tysklands evangelisk-lutherska kyrka 113 4.6 Avslutande reflektioner 116 5. Våra utgångspunkter 119 6. Valsystemet och kyrkoordningen 129 6.1 Valsystem i Svenska kyrkan 129 6.2 Kyrkoordningen och vallagen 130 7. Kyrkliga nivåer och kyrkoval 7.1 Strukturförändringar 135 135

7.2 Val till församling 139 7.3 Val till samfällighet 144 7.4 Val till stiftsfullmäktige 157 7.5 Val till Kyrkomötet 159 8. Vissa gemensamma frågor för de direkta valen 8.1 Personvalsinslag 167 167 8.2 Utlandssvenskars rösträtt 177 8.3 Intyg om tillstånd från anmälda kandidater 186 8.4 Ångerröstning 187 8.5 Öppettider m.m. för expeditioner för förtidsröstning 188 8.6 Fastställande av grupp- och kandidatförteckningar 190 8.7 Valsedelar vid röstningslokalerna 192 8.8 Kostnader för direkta val 193 9. Elektronisk röstning 9.1 Inledning 196 196 9.2 Motiv för elektroniskt röstningsförfarande 197 9.3 Former för elektronisk röstning 198 9.4 Elektronisk röstning och demokratiska val 200 9.5 Elektronisk röstning och valdeltagande 202 9.6 Teknisk säkerhet 204 9.7 Ett tankeexperiment 206 9.8 Kostnader 207 9.9 Överväganden 208 10. Kyrkoordningskommentarer 211 Reservationer och särskilda yttranden 232 Val till samfällighet (avsnitt 7.3) 232 Val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet (avsnitten 7.4 och 7.5) 232 Val till stiftsfullmäktige (avsnitt 7.4) 236 Spärrar för nomineringsgrupper vid val till Kyrkomötet (avsnitt 7.5.3) 237 Utlandssvenskar rösträtt (avsnitt 8.2) 239 Särskilt yttrande 240 Tabellförteckning 243 Förkortningar 245 Källor och litteratur 246

Bilaga 1 249 Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan Bilaga 2 249 259 Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan etapp 2 Bilaga 3 259 265 Valet om demokratin 265 Bakgrund 266 Utvärderingsresultat 270 Valdeltagande 273 Motiv för valdeltagande 278 Motiv för att inte delta i valet 286 Diskussionspunkter 291 Litteratur 292

Sammanfattning Kyrkostyrelsen redovisade i skrivelsen KsSkr 2002:8 erfarenheter av olika slag från det första kyrkoval som genomförts av Svenska kyrkan i egen regi år 2001. I skrivelsen angav Kyrkostyrelsen att det skulle ske en fortsatt och fördjupad analys av hur regelverket för Svenska kyrkans val bör vara utformat. Kyrkomötet bejakade att det behövde ske en bearbetning av valfrågorna i linje med vad Kyrkostyrelsen framförde. 2002 års kyrkomöte gav också Kyrko styrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning som förutsättningslöst skulle utreda frågan om biskoparnas ställning i Kyrkomötet. Frågorna kring de direkta valen och biskoparnas ställning i Kyrkomötet har Kyrkostyrelsen sammanfört tillsammans med ytterligare ett antal frågor i direktiven för utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. I en första etapp av det samlade utredningsarbetet har en expertgrupp behandlat vissa grundläggande och principiella frågor. Resultatet av gruppens arbete finns i betänkandet Demokratin är en successiv uppenbarelse (Svenska kyrkans utredningar 2005:2). I det föreliggande betänkandet Välja med förtroende behandlas valen till beslutande organ. Det har varit nödvändigt att i ett första skede göra den begränsningen av arbetet för att beslut om eventuella ändringar i fråga om kyrkovalet skall kunna fattas i god tid före nästa val år 2009. Detta konstateras i betänkandets första kapitel om vårt uppdrag och arbete. Kapitlen 2 4 innehåller bakgrundsmaterial. I kapitel 2 redovisas vad som gällde ifråga om val av beslutande organ före kyrkoordningens tillkomst samt bakgrunden till gällande bestämmelser i kyrkoordningen. I kapitel 3 redovisas erfarenheter av olika karaktär från valen 2001 och 2005. Först tas sådant upp som avser genomförandet av direkta val. Det gäller dels utvärderingen av valet ur teknisk och administrativ synvinkel, dels en redovisning av valets kostnader. För det andra redovisas vissa uppgifter om massmedias bevakning av kyrkovalet. En tredje huvuddel av kapitlet ägnas åt material som har hämtas från valdatasystemet. Det gäller uppgifter om den organisation som valet avser, om registrerade nomineringsgrupper och kandidater, om valdeltagande och om de förtroendevalda. Kapitel 4 innehåller en genomgång av hur val genomförs i några andra kyrkor av likartad karaktär som Svenska kyrkan. Det gäller de evangelisklutherska kyrkorna i de nordiska grannländerna och en av de evangelisklutherska landskyrkorna i Tyskland. Gemensamt för Svenska kyrkan och kyrkorna i de övriga nordiska länderna är att valsystemen är präglade av vad som gäller vid de allmänna valen i respektive land. Direkta val finns endast på lokal nivå i de nordiska grannländernas kyrkor liksom i de evangelisk11

lutherska landskyrkorna i Tyskland. I Norge finns dock som en del av diskus sionerna om ändrade kyrka statrelationer förslag om fler direkta val. Valdel tagandet skiljer sig något mellan de nordiska kyrkorna kopplat till valens betydelse. Det är dock inte fråga om några stora skillnader. I kapitel 5 anges några utgångspunkter för utredningsgruppens arbete med valfrågorna. Utredningen menar att det inte finns någon enkel och självklar koppling mellan kyrkosyn och kyrkoval. Som utgångspunkter tas upp grundläggande moment i synen på vad kyrkan är, vilka bedöms ha en bred acceptans inom Svenska kyrkan. Det gäller Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund och öppen, rikstäckande folkkyrka. En översiktlig genom gång görs av de s.k. olika kyrkliga nivåernas uppgifter, relationer och ställning. I anslutning härtill noteras att i diskussionerna om indirekta och direkta val kan man se två huvudlinjer. Den ena utgår från att i en demokratiskt uppbyggd organisation bör de enskilda medlemmarna ha ett direkt infly tande över vilka personer som ges förtroendet att representera dem och fatta beslut. Den andra argumentationslinjen utgår från vilka uppgifter, vilken ställning och inte minst vilka relationer de olika nivåerna har. Utredningen menar att frågan om hur ledamöter utses i beslutande organ är ett sätt att ge uttryck för relationerna mellan kyrkans olika nivåer, men att andra förhållanden kan vara väl så viktiga för frågor om legitimitet och för förankring av de beslut som fattas. Utredningen menar att det krävs en representativ demo krati i en organisation av Svenska kyrkans omfattning. Proportionella val gör det möjligt för grupper av olika storlek att bli representerade i de beslutande organen. För demokratin och valdeltagandet är det viktigt att de nomi nerings grupper som ställer upp i valet klargör sin långsiktiga vision för Svenska kyrkan och vad de vill prioritera under kommande mandatperiod. Det finns ett nära samband mellan kyrkoordningens bestämmelser och vallagen. Detta tas upp i kapitel 6. Utredningen föreslår att de direkta valen även fortsättningsvis skall genomföras på ett sätt som knyter an till vad som gäller för de allmänna valen i Sverige och som därigenom är väl bekant för väljarna. Utredningen föreslår ett antal ändringar i kyrkoordningen som är hämtade från den nya vallag som trädde i kraft 1 januari 2006. Det skall dock inte ske någon automatisk anpassning till vad som gäller vid de allmänna valen. Ett antal förändringar i vallagen får inte något genomslag i kyrkoordningens valbestämmelser. Inledningsvis redovisas i kapitel 7, om kyrkliga nivåer och kyrkoval, förändringar i den lokala kyrkliga strukturen som har skett under tiden 2000 till 2006. Utredningen föreslår att dessa förändringar bör utvärderas ur ett brett perspektiv bland annat som underlag för diskussioner om förenklingar av organisationen på lokal nivå. Eftersom samfälligheten är en samverkansform mellan de församlingar som bildar samfälligheten bör samfällighetens beslutande organ utses av för samlingarna och benämnas samfällda fullmäktige. För att alla församlings12

medlemmar skall kunna vara med och utse de förtroendevalda i församlingen skall det finnas ett genom direkta val utsett beslutande organ i alla församlingar. I församlingar med egen ekonomisk förvaltning skall alltid finnas kyrkofullmäktige. I församlingar som bildar en samfällighet skall finnas kyrko fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Kyrkostämma får fortsättningsvis finnas i Hovförsamlingen. De nomineringsgrupper som sedan tidigare är registrerade för val till samfällda kyrkofullmäktige skall kunna ändra registreringen så att den inför kommande val gäller en eller flera av samfällighetens församlingar. Vid val till samfällda fullmäktige skall i huvudsak gälla samma bestämmelser om valkretsar som för närvarande gäller vid val till samfällda kyrkofullmäktige. Den särskilda valkretsindelningen i pastoratssamfälligheter skall dock inte vara mer omfattande än vad som krävs för att varje valkrets skall få minst fem mandat. Valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen vid val till samfällda fullmäktige. Den som mister sin valbarhet på grund av flyttning till en annan församling inom samfälligheten får behålla sitt uppdrag i samfällda fullmäktige eller i någon nämnd i samfälligheten under resterande del av mandatperioden. Val till samfällda fullmäktige skall förrättas av församlingens kyrkofullmäktige eller av de valda ledamöterna i ett direktvalt kyrkoråd. Valnämnden skall ha ett övergripande ansvar för valet till samfällda fullmäktige i de valkretsar som består av flera församlingar. När en valkrets består av en enda församling gäller de allmänna bestämmelserna om indirekta val. När en valkrets består av flera församlingar skall valet avse på förhand anmälda valsedelsgrupper och kandidater. Rätt att anmäla kandidater har de som är röstberättigade i valet. Med hjälp av ett för varje församling fastställt vägningstal gör valnämnden en slutlig sammanräkning av valresultat i valkretsen. På det sättet kan mandaten fördelas så att varje församlings inflytande på sammansättningen av samfällda fullmäktige står i proportion till församlingens storlek. För att markera stiftets karaktär och självständighet samt för att värna kyrkomedlemmarnas demokratiska inflytande bör stiftsfullmäktige även fortsättningsvis utses genom direkta val där alla som tillhör någon av stiftets församlingar får delta. Det är angeläget att bibehålla de enskilda kyrkomedlemmarnas delaktighet och demokratiska inflytande på Kyrkomötets sammansättning. Kyrkomötet bör som högsta beslutande organ utses genom direkta val där alla som tillhör Svenska kyrkan får delta. Valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen vid val till Kyrkomötet. Den som mister valbarheten enbart på grund av flyttning till ett annat stift skall dock få behålla sitt uppdrag som ledamot eller ersättare i Kyrkomötet under resterande del av mandatperioden. För att en nomineringsgrupp skall få något mandat i Kyrkomötet måste gruppen få minst 4 procent av rösterna i hela landet eller 12 procent av rösterna i en valkrets. 13

I kapitel 8 behandlas vissa frågor som gäller för alla direkta val. Bestämmelserna om personvalsinslag vid direkta val ändras så att varje väljare får lämna högst tre personröster. Spärrarna för när personröster får betydelse och ett personligt röstetal fastställs för en kandidat bibehålls oförändrade såväl i absoluta tal som i fråga om kravet på viss andel av nomineringsgruppens röster i valkretsen vid val till församling och stiftsfullmäktige. Vid val till Kyrkomötet sänks spärren för när personligt röstetal får genomslag från åtta till fem procent av nomineringsgruppens röster i valkretsen. Rösträtten vid val till Kyrkomötet skall utvidgas till att gälla även dem som tillhör Svenska kyrkan men inte är folkbokförda i Sverige. De som inte är folkbokförda i Sverige förs till den valkrets där de senast var folkbokförda. Som underlag för röstlängden skall det den 15 april under valåret upprättas en förteckning över dem som har rösträtt men inte är folkbokförda i Sverige. Utlandssvenskar får utöva sin rösträtt genom att brevrösta. Brevröstningen får påbörjas 45 dagar före valdagen. Brevrösterna skickas till Kyrkostyrelsen men kan också lämnas till en utlandsförsamling för vidarebefordran till Kyrko styrelsen. I stället för att alla kandidater själva skall skriva under ett intyg som ger nomineringsgruppen rätt att anmäla henne eller honom som kandidat skall den som anmäler kandidater skriftligen intyga att varje kandidat har gett sitt tillstånd. Det skall inte längre vara möjligt för dem som röstat på förhand att ångerrösta i vallokalen. Det skall efter beslut av stiftsstyrelsen kunna finnas en gemensam expedition för förtidsröstning för flera pastorat inom en flerpastoratssamfällighet. Det skall ske en viss minskning av den tid som expeditioner för förtidsröstning måste hållas öppna. Stiftsstyrelsen skall senast den 1 juli under valåret fastställa grupp- och kandidatförteckning för varje valkrets över de nomineringsgrupper som har registrerat gruppbeteckning och anmält kandidater. Det är angeläget att Kyrkostyrelsen inför kommande kyrkoval ser över bestämmelserna om utläggning av nomineringsgruppernas valsedlar vid röstningslokalerna. Avslutningsvis i kapitel 8 gör utredningen bedömningen att kostnaderna för kommande val enligt utredningens förslag bör kunna bli något lägre än för valet 2005. I kapitel 9 diskuterar utredningen förutsättningarna för att införa ett elektroniskt röstningsförfarande. Utredningen bedömer att det inte är möjligt att nu lägga fram något förslag om elektronisk röstning. Kyrkostyrelsen bör ges i upp drag att följa utvecklingen i fråga om elektroniskt röstningsförfarande. När det bedöms föreligga bättre tekniska, säkerhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar bör Kyrkostyrelsen närmare utreda möjligheterna till elektronisk röstning i kyrkovalet och framlägga ett eventuellt förslag till Kyrkomötet. 14

Förslag till ändringar i kyrkoordningen Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen dels att 3 kap. 3 och 45 51, 38 kap. samt 39 kap. skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna före 3 kap. 6 och 52, samt 4 kap. 24 skall ha följande lydelse, dels att 2 kap. 4, 3 kap. 1, 2, 4 6 a, 9, 14 och 52 56, 4 kap. 4, 8, 7, 10, 13, 16, 24, 25, 27, 29, 31 och 32, 5 kap. 4 och 5, 8 kap. 21, 32 kap. 2, 4, 10 och 11, 37 kap. 14, 31, 51, 54 a, 47 kap. 1 och 13 samt 48 kap. 1 skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya kapitel, 38 och 39 kap., av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. Församlingens uppdrag Ansvarsfördelningen 4 Beslutanderätten i en församling ut 4 Beslutanderätten i en församling ut övas av kyrkofullmäktige, på kyrko övas av kyrkofullmäktige eller av ett stämman eller av ett direktvalt kyrkodirektvalt kyrkoråd. Närmare bestämmelser om beslutanderätten finns i råd. När mare bestämmelser om beslutanderätten finns i 3 kap. 3 kap. Av kyrkoordningen framgår att kyrkoherden och kyrkorådet beslutar i vissa frågor. 3 kap. Beslutande organ i församlingar och samfälligheter allmänt Beslutanderätten i församlingar 1 Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. I försam lingar som har högst 500 röstberättigade den 1 de cember året före valåret får dock beslutande rätten i stället utövas av en kyrkostämma. Om en församling ingår i en samfällighet får kyrkofullmäktige eller kyrko stämman bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd. B eslutanderätten utövas dock alltid av 1 Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. Om en församling ingår i en samfällighet får kyrkofullmäktige bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd. Beslutanderätten utövas dock alltid av kyrkofullmäktige under resterande del av den ordinarie mandatperioden i en församling bildad genom en indelningsändring enligt 15

bestämmelserna i 37 kap. 15 tredje kyrkofullmäktige under resterande del av den ordinarie mandatperioden i en stycket. församling med fler än 500 röstberätti gade bildad genom en indelningsändring enligt bestämmelserna i 37 kap. 15 tredje stycket. Att ett direktvalt kyrkoråd samtidigt är församlingens styrelse framgår av 4 kap. 2 Ett direktvalt kyrkoråd får bestämma 2 Ett direktvalt kyrkoråd får bestämma att församlingens beslutanderätt i stälatt församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av en kyrkostämma om let skall utövas av kyrkofullmäktige. förutsättningarna i 1 första stycket är uppfyllda eller av kyrkofullmäktige. En kyrkostämma får bestämma att för samlingens beslutanderätt skall utövas av kyrkofullmäktige. 3 Om antalet röstberättigade i en församling med kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd har gått ned till 500 eller därunder den 1 december året före valåret får fullmäk tige eller det direktvalda kyrkorådet bestäm ma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av en kyrkostämma. 4 Beslut enligt 1 andra stycket, 2 och 3 skall fattas senast den 1 februari under valåret. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. 4 Beslut enligt 1 andra stycket och 2 skall för att gälla ha anmälts till stifts styrelsen senast den 1 mars under val året. beslutanderätten i samfälligheter 5 I en samfällighet utövas beslutanderätten av samfällda kyrkofullmäktige. 5 I en samfällighet utövas beslutanderätten av samfällda fullmäktige. Kyrkofullmäktiges, kyrkostämmans och samfällda kyrkofullmäktiges uppgifter Kyrkofullmäktiges och samfällda fullmäktiges uppgifter 6 Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller samfällda kyrkofullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. kyrkorådets, kyrkonämndens och andra nämnders organisation och verksamhetsformer, 6 Kyrkofullmäktige och samfällda full mäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. kyrkorådets, kyrkonämndens och andra nämnders organisation och verk samhetsformer, 16

4. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd, kyrkonämnden och andra nämnder, 5. val av revisorer och revisorsersättare, 6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda, och 7. årsredovisning och ansvarsfrihet. Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller samfällda kyrkofullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrko ordningen. Samfällda kyrkofullmäktige får, i fråga om första stycket 1, inte besluta om andra mål och riktlinjer än sådana som avser ekonomisk utjämning, resurshushållning och service. Kyrkofullmäktige eller kyrkostäm man i de församlingar som ingår i en samfällighet får inte besluta om de uppgifter som avses i första stycket 2 och 5 7 utan dessa bestäms av samfällda kyrkofullmäktige. 4. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd, kyrkonämnden och andra nämnder, 5. val av revisorer och revisorsersättare, 6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda, och 7. årsredovisning och ansvarsfrihet. Kyrkofullmäktige och samfällda full mäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen. Samfällda fullmäktige får, i fråga om första stycket 1, inte besluta om andra mål och riktlinjer än sådana som avser ekonomisk utjämning, resurshushållning och service. Kyrkofullmäktige i de församlingar som ingår i en samfällighet får inte besluta om de uppgifter som avses i första stycket 2 och 5 7 utan dessa bestäms av samfällda fullmäktige. beslutanderätten när en församling som ingår i en samfällighet saknar beslutande organ 6 a Om kyrkofullmäktige i en församling som ingår i en samfällighet inte har tillräckligt antal ledamöter för att vara beslutfört får kyrkorådet fatta de beslut som annars ankommer på kyrkofullmäktige. Om det i fall som anges i första Om det i fall som anges i första stycket inte heller finns något kyrkostycket inte heller finns något kyrkoråd som är beslutfört skall samfällda råd som är beslutfört skall samfällda kyrkofullmäktige fullmäktige 1. efter förslag från kyrkoherden fatta 1. efter förslag från kyrkoherden fatta sådana beslut om mål och riktlinjer sådana beslut om mål och riktlinjer för för verksamheten som avses i 3 kap. verksamheten som avses i 3 kap. 6 första stycket, punkten 1, 6 första stycket, punkten 1, 2. bestämma vilket beslutande organ 2. bestämma vilket beslutande organ församlingen skall ha enligt 3 kap. församlingen skall ha enligt 3 kap. 1 3 1 3 3. fastställa antalet ledamöter och an3. fastställa antalet ledamöter och andelen ersättare i kyrkofullmäktige eller delen ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd enligt 3 kap. 8 direktvalt kyrkoråd enligt 3 kap. 8 respektive 4 kap. 12 och 13, samt respektive 4 kap. 12 och 13, samt 4. välja ledamöter och ersättare i in4. välja ledamöter och ersättare i indeldelningsdelegerade i enlighet med 37 ningsdelegerade i enlighet med 37 kap. kap. 51. 51. 17

9 När kyrkofullmäktige skall utses för9 sta gången, beslutar kyrkostämman eller det direktvalda kyrkorådet om antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har ett beslut inte fattats senast den 1 februari under val året får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under val året och tillämpas vid det kommande valet. Stifts styrelsen skall genast underrättas om beslutet. När kyrkofullmäktige skall utses första gången beslutar det direktvalda kyrkorådet om antalet ledamöter och er sättare i fullmäktige. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har ett beslut inte fattats senast den 1 februari under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet för att gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. hur sammanträdena kungörs 14 Ordföranden utfärdar en kungörelse om när kyrkofullmäktige skall sam manträda. Kungörelsen skall innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet samt uppgifter om de ärenden som skall behandlas. När ett sammanträde skall hållas När ett sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten första gången sedan beslutanderätten har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordkungörelsen av den senast valda ord föranden i kyrkostämman eller det föranden i det direktvalda kyrkorådet. direkt valda kyrkorådet. KYRKOSTÄMMAN 45 På kyrkostämman har alla församlingens röstberättigade rätt att delta i överlägg ningarna och besluten. Ordförande 46 Kyrkostämman väljer för fyra kalenderår bland de röstberättigade en ordförande och en eller två vice ordförande. Om ordföranden eller någon vice ord förande avgår under tjänstgöringstiden, väljs en annan för återstoden av denna tid. När sammanträdena skall hållas 47 Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas. Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när ordföranden anser att det behövs. 18

Hur sammanträdena kungörs m.m. 48 Ordföranden utfärdar en kungörelse om när kyrkostämman skall sammanträda. Om en kyrkostämma skall utöva beslu tanderätten i en församling där den tidi gare har utövats av kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd, skall den senast valda ordföranden i fullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet sammankalla kyrko stämman första gången. 48 Ordföranden utfärdar en kungörelse om när kyrkostämman skall sammanträda. Om en kyrkostämma skall utöva be slutanderätten i en församling där den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd, skall den senast valda ordföranden i fullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet samman kalla kyrkostämman första gången. 49 Kungörelsen om sammanträde med kyrko stämman skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt om de ären den som skall behandlas. Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall även inom samma tid antingen lämnas till varje röstberät tigad på lämpligt sätt eller införas i den eller de ortstidningar som stämman be slutar. Uppgifter om de ärenden som skall behandlas behöver dock inte införas i tid ningen. 50 Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i 49, skall kungörelsen med uppgifter om ärendet anslås på församlingens anslags tavla senast fyra dagar före sammanträdet. Hänvisningsbestämmelser 51 I fråga om kyrkostämman tillämpas bestäm melserna i 21 44 om kyrkofullmäktige i en församling och 33 kap. 12 om reser vation. Då skall följande gälla: Bestämmelserna om kyrkofullmäktige 19

och dess ledamöter skall i stället avse kyrko stämman och de röstberättigade. Om någon röstberättigad begär det skall omröstningar vara slutna också i andra ärenden än ärenden om val eller anställ ning av personal. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har deltagit i stämman, eller hur var och en har röstat vid en öppen omröstning. SAMFÄLLDA KYRKO FULLMÄKTIGE SAMFÄLLDA FULLMÄKTIGE 52 Samfällda kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i samfälligheten på kyr kans valdag. Bestämmelser om rösträtt och valbar het finns i 33 kap. och om valet i 38 kap. Att indelningsdelegerade i vissa fall blir samfällda kyrkofullmäktige vid en indelningsändring framgår av bestämmelserna i 37 kap. 54 a andra stycket. 52 Samfällda fullmäktige väljs av de för samlingar som bildar samfälligheten. Bestämmelser om valet finns i 39 kap. Att indelningsdelegerade i vissa fall blir samfällda fullmä ktige vid en indelningsändring framgår av bestämmelserna i 37 kap. 54 a andra stycket. antalet ledamöter och ersättare 53 Samfällda fullmäktige fastställer antalet 53 Samfällda kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i full ledamöter i full mäktige. mäktige. Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst 15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade, 25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade, 35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade, 45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade. Antalet ersättare skall utgöra en viss För ledamöterna skall utses lika många andel, dock högst hälften, av det antal plat ersättare. ser som varje nomineringsgrupp får i sam fällda kyrkofullmäktige. Om det då upp kommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nominerings grupp som har något mandat. Med röstberättigad avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 den 1 oktober året före valåret. 54 När samfällda kyrkofullmäktige skall utses första gången, bör församlingarna komma överens om antalet ledamöter med ledning av 53. Stiftsstyr elsen 20 54 När samfällda fullmäktige skall utses första gången, bör församlingarna komma överens om antalet ledamöter med ledning av 53. Stiftsstyrelsen

skall genast underrättas om beslutet. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer stiftsstyrelsen antalet ledamöter och ersättare. skall genast underrättas om beslutet. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer stiftsstyrelsen antalet ledamöter och ersättare. 55 Om samfällda kyrkofullmäktige beslutar 55 att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kom mande valet. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om samfällda fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet för att gälla ha anmälts till stifts styrelsen senast den 1 mars under val året. hänvisningsbestämmelser 56 I fråga om samfällda kyrkofullmäktige tillämpas bestämmelserna i 10 44 om kyrkofullmäktige i en församling. Då skall följande gälla: 56 I fråga om samfällda fullmäktige tillämpas bestämmelserna i 10 44 om kyrkofullmäktige i en församling. Då skall följande gälla: 1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd i församling skall gälla samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnden. 1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd i församling skall gälla samfällda fullmäktige och kyrkonämnden. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslags tavla. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslags tavla. 3. Den första gången som samfällda kyrkofullmäktige skall sammanträda, utfärdas kungörelsen om samman trädet av ordföranden i kyrkofullmäktige, på kyrkostämman eller i det direktvalda kyrkorådet i den församling i samfälligheten som har flest röst berättigade 3. Den första gången som samfällda fullmäktige skall sammanträda, utfärdas kungörelsen om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige eller i det direktvalda kyrkorådet i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade 4. Kungörelsen om sammanträdet skall, utöver vad som anges i 15, även lämnas till kyrkorådet i varje församling och till varje pastoratsnämnd på lämpligt sätt. 4. Kungörelsen om sammanträdet skall, utöver vad som anges i 15, även lämnas till kyrkorådet i varje församling och till varje pastoratsnämnd på lämpligt sätt. 5. Samfällda kyrkofullmäktige skall, töver vad som anges i 24, även u besluta i ärenden som har väckts av någon församlings kyrkoråd eller av en pastoratsnämnd. 5. Samfällda fullmäktige skall, utöver vad som anges i 24, även besluta i ärenden som har väckts av någon församlings kyrkoråd eller av en pastoratsnämnd. 21

6. Innan samfällda kyrkofullmäktige avgör ett ärende som särskilt angår en församling skall, utöver vad som an ges i 25, församlingens kyrkoråd få tillfälle att yttra sig i ärendet. Om ett ärende särskilt angår ett pastorat skall pastoratsnämnden på motsvarande sätt få tillfälle att yttra sig i ärendet. 6. Innan samfällda fullmäktige avgör ett ärende som särskilt angår en församling skall, utöver vad som anges i 25, församlingens kyrkoråd få tillfälle att yttra sig i ärendet. Om ett ärende särskilt angår ett pastorat skall pastoratsnämnden på motsvarande sätt få tillfälle att yttra sig i ärendet. 7. Rätten att ställa frågor har, utöver vad som anges i 38, även ordföranden och vice ordföranden i en församlings kyrkoråd samt ordföranden och vice ordföranden i pastoratsnämnden. 7. Rätten att ställa frågor har, utöver vad som anges i 38, även ordföranden och vice ordföranden i en församlings kyrkoråd samt ordföranden och vice ordföranden i pastoratsnämnden. 8. Ordföranden och vice ordföranden i en församlings kyrkoråd har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten när det gäller sådana ärenden som särskilt angår församlingen. Motsvarande gäller för ordföranden och vice ordföranden i en pastoratsnämnd samt kyrkoherden när det gäller ärenden som särskilt angår pastoratet. 8. Ordföranden och vice ordföranden i en församlings kyrkoråd har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten när det gäller sådana ärenden som särskilt angår församlingen. Motsvarande gäller för ordföranden och vice ordföranden i en pastoratsnämnd samt kyrkoherden när det gäller ärenden som särskilt angår pastoratet. 9. I en flerpastoratssamfällighet tillkommer rätten för en kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som enligt 5 kap. 5 har valts till ledamot i samfällighetens kyrkonämnd. När det gäller ärenden som särskilt angår ett visst pastorat eller en viss församling har även kyrko herden i det pastoratet eller den församlingen denna rätt. 9. I en flerpastoratssamfällighet tillkommer rätten för en kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som enligt 5 kap. 5 har valts till ledamot i samfällighetens kyrkonämnd. När det gäller ärenden som särskilt angår ett visst pastorat eller en viss församling har även kyrko herden i det pastoratet eller den församlingen denna rätt. 4 kap. Kyrkorådet, kyrkonämnden och andra nämnder i församlingar och samfälligheter 4 Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller samfällda kyrkofullmäktige får uppdra åt kyrkorådet, kyrkonämnden eller någon annan nämnd att i fullmäktiges, stämmans eller samfällda fullmäktiges ställe fatta beslut i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden. 22 4 Kyrkofullmäktige eller samfällda fullmäktige får uppdra åt kyrkorådet, kyrko nämnden eller någon annan nämnd att i kyrkofullmäktiges eller samfällda fullmäktiges ställe fatta beslut i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden.

Sådana ärenden som avses i 3 kap. 6 första stycket eller som annars enligt kyrko ordningen skall avgöras av det beslutande organet får dock inte delegeras. 6 Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning. Kyrkorådet skall också göra de Kyrkorådet skall också göra de framställningar som behövs till kyrkoframställningar som behövs till kyrkofullmäktige, kyrkostämma och nämnfullmäktige och nämnder liksom till der liksom till andra kyrkliga organ andra kyrkliga organ samt statliga och samt statliga och kommunala myndigkommunala myndigheter. heter. 7 Kyrkorådet skall 7 Kyrkorådet skall 1. bereda eller yttra sig i ärenden som 1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige skall handläggas av kyrkofullmäktige, eller kyrkostämman, 2. ha hand om den ekonomiska för2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och själv förvalta kyrkans valtningen och själv förvalta kyrkans och församlingens egendom om detta och församlingens egendom om detta inte skall skötas av någon annan, och inte skall skötas av någon annan, och 3. verkställa kyrkofullmäktiges beslut 3. verkställa kyrkofullmäktiges eller om detta inte har uppdragits åt någon kyrkostämmans beslut om detta inte har annan. uppdragits åt någon annan. Ett direktvalt kyrkoråd skall även besluta i ärenden som gäller mål och riktlinjer för verksamheten i församlingen. Ett kyrkoråd inom en samfällighet Ett kyrkoråd inom en samfällighet skall dessutom skall dessutom 1. bereda och yttra sig i ärenden som 1. bereda och yttra sig i ärenden som särskilt angår församlingen och som särskilt angår församlingen och som skall handläggas av samfällda kyrkofull skall handläggas av samfällda full mäktige, mäktige, 2. disponera de anslag som kyrko2. disponera de anslag som kyrkonämnden har uppdragit åt kyrkorådet, nämnden har uppdragit åt kyrkorådet, och och 3. verkställa de beslut som kyrkonämn3. verkställa de beslut som kyrkoden har uppdragit åt kyrkorådet. nämnden har uppdragit åt kyrkorådet. 10 Kyrkofullmäktige väljer ledamöter, 10 Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förutom kyrkoherden, och ersättare i väljer ledamöter, förutom kyrkoherkyrkorådet. Antalet bestämmer fullden, och ersättare i kyrkorådet. Antamäktige. Antalet valda ledamöter får let bestämmer fullmäktige eller stäm dock inte vara mindre än sex. man. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än sex. Antalet ersättare skall vara minst hälften av antalet valda ledamöter. 13 När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången beslutar kyrkofullmäktige eller kyrkostämman om antalet leda- 13 När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången beslutar kyrkofullmäktige om antalet ledamöter och ersät- 23

möter och ersättare. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om ett direktvalt kyrkoråd beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. tare. Stiftsstyrelsen skall genast under rättas om beslutet. Har ett beslut inte fattats senast den 1 februari under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet leda möter och ersättare. Om ett direktvalt kyrkoråd beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet för att gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. 16 Kyrkofullmäktige skall bland kyrko 16 Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman rådets valda ledamöter välja en ord skall bland kyrkorådets valda ledamöförande och en eller två vice ordföter välja en ordförande och en eller två rande. Fullmäktige bestämmer tiden vice ordförande. Fullmäktige eller stäm för uppdragen. man bestämmer tiden för uppdragen. Ett direktvalt kyrkoråd skall självt bland de valda ledamöterna välja ordförande och en eller två vice ordförande. Rådet bestämmer tiden för uppdragen. Hur kyrkvärdar utses 24 Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar bland dem som är döpta och röst berättigade i församlingen. Minst två av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet. Kyrkvärdar 24 Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar bland dem som är döpta och röst berättigade i församlingen. Minst två av kyrkvärdarna skall alltid vara ledamöter eller ersättare i kyrkorådet. En kyrkvärd som blir medlem i en annan församling får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden. 25 För förvaltning och verkställighet får 25 För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kyrkofullmäktige tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i tillsätta de nämnder som behövs. Leda möter och ersättare i sådana nämnder sådana nämnder väljs av fullmäktige väljs av fullmäktige eller stämman till till det antal som fullmäktige bestämdet antal som fullmäktige eller mer. Det skall också finnas en valstämman bestämmer. Det skall också nämnd. Bestämmelser om valnämnd finnas en valnämnd. Bestämmelser finns i 38 kap. 3. om valnämnd finns i 38 kap. 3. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 14 a 20, 22 23. För valnämnden gäller även 14. Kyrkofullmäktige eller kyrkostäm man skall anta reglementen med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet. 24 Kyrkofullmäktige skall anta reglementen med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet.

kyrkonämndens uppgifter 27 Kyrkonämnden är samfällighetens styrelse. I fråga om kyrkonämndens upp gifter tillämpas bestämmelserna i 6, 7 första stycket 1 3 och 8 samt i 2 kap. 5 tredje stycket. Det som där sägs om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall i stället gälla samfälligheten samt dess samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnden. I fråga om kyrkonämndens upp gifter tillämpas bestämmelserna i 6, 7 första stycket 1 3 och 8 samt i 2 kap. 5 tredje stycket. Det som där sägs om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall i stället gälla samfälligheten samt dess samfällda fullmäktige och kyrkonämnden. 29 Samfällda fullmäktige väljer ledamöter, 29 Samfällda kyrkofullmäktige väljer ledamöter, förutom kyrkoherden, och förutom kyrkoherden, och ersättare i kyrkonämnden. Antalet bestämmer ersättare i kyrkonämnden. Antalet fullmäktige. Antalet valda ledamöter bestämmer fullmäktige. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre får dock inte vara mindre än sex. Vid än sex. Vid valet skall om möjligt varje valet skall om möjligt varje församling församling bli företrädd i kyrkonämnbli företrädd i kyrkonämnden genom den genom minst en ledamot eller erminst en ledamot eller ersättare. sättare. Antalet ersättare skall vara minst hälften av antalet valda ledamöter. 31 Kyrkonämnden skall, om det inte finns särskilda skäl, uppdra åt församlingarnas kyrkoråd att disponera de anslag som enligt den fastställda budgeten eller ett särskilt beslut har blivit anvisade åt församlingarna och som avser deras uppgifter enligt 2 kap. 1. Kyrkonämnden skall också, om det inte finns särskilda skäl, uppdra åt församlingens kyrkoråd respektive pastoratsnämnden att för samfälligheten handlägga arbetsgivarfrågor för sådana anställda som avses i 2 kap. 11 tredje stycket respektive fjärde stycket. Kyrkonämnden får uppdra åt församlingarnas kyrkoråd att disponera de anslag som har blivit anvisade för begravningsverksamheten i respektive församling samt att i övrigt fatta beslut enligt begravningslagen (1990:1144). Kyrkonämnden får även uppdra åt Kyrkonämnden får även uppdra åt ett kyrkoråd eller en pastoratsnämnd ett kyrkoråd eller en pastoratsnämnd att verkställa samfällda kyrkofullmäkti att verkställa samfällda fullmäktiges ges beslut. beslut. hänvisningsbestämmelser 32 Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på kyrko nämnden och övriga nämnder i samfälligheten: 14 om mandatperiodens längd 14 a om vad som sker efter ett omval eller en ny sammanräkning 15 om fyllnadsval, 16 första stycket och 17 om ordförandeskapet, 18 om när sammanträdena skall hållas, 25

19 om ersättarnas tjänstgöring, 20 om beslutförhet, 22 och 22 a om jäv, 23 om ärendenas avgörande och protokoll, 25 om tillsättning av nämnder, och 26 om närvarorätt vid sammanträden m.m. Då skall följande gälla: Då skall följande gälla: 1. Bestämmelserna om församling och 1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligkyrkofullmäktige skall avse samfäl lig heten och dess samfällda kyrkofull heten och dess samfällda fullmäktige. mäktige. 2. Bestämmelserna om mandatperiodens längd gäller kyrkonämnden och 2. Bestämmelserna om mandatperiodens längd gäller kyrkonämnden och valnämn den. valnämn den. 3. Kungörelser och tillkännagivanden 3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslags tavla. skall anslås på samfällighetens anslags tavla. 5 kap. Kyrkoherden 4 Kyrkoherden får utse en präst som 4 Kyrkoherden får utse en präst som tjänstgör i pastoratet att i kyrkohertjänstgör i pastoratet att i kyrkoherdens ställe vara kyrkorådsledamot i dens ställe vara kyrkorådsledamot i någon annan församling än den där någon annan församling än den där han eller hon själv är ledamot. För han eller hon själv är ledamot. För ordnandet skall avse den tid för vilken ordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkokyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges, kyrkostämmans eller det fullmäktiges eller det direktvalda direktvalda kyrkorådets ordförande kyrkorådets ordförande om förordom förordnandet. nandet. Om en präst som har utsetts enligt första stycket är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde skall kyrkoherden tjänstgöra i stället. En kyrkoherde som tillträder i ett pastorat får om det finns ett förordnande enligt första stycket som har givits av den tidigare kyrkoherden återkalla detta. 5 I en flerpastoratssamfällighet skall kyrkoherdarna i samfälligheten genom omröstning välja en bland dem att vara ledamot i kyrkonämnden och en annan att vara hans eller hennes ersättare. Förordnandet skall avse den tid för vilken de övriga ledamöterna i kyrkonämnden har valts. Om två eller flera får lika många röster fattas beslutet genom lottning. Samfällda kyrkofullmäktige skall undersamfällda fullmäktige skall underrättas rättas om förordnandet. om förordnandet. 26

8 kap. Biskopen 21 Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorerna och deras ersättare väljas av samfällda kyrko fullmäktige. Om det inte finns samfällda kyrko fullmäktige i pastoratet skall elektorerna och deras ersättare i stället väljas av kyrkoråden gemensamt i pastoratets församlingar. 21 Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorerna och deras ersättare väljas av samfällda full mäktige. Om det inte finns samfällda full mäktige i pastoratet skall elektorerna och deras ersättare i stället väljas av kyrkoråden gemensamt i pastoratets församlingar. 33 kap. Kyrkans förtroendevalda Inledande bestämmelser rösträtt 2 2 Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en sam fällighet, 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige eller 4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Den som tillhör en icke territoriell församling har vid val till sam fällda kyrkofullmäktige i en samfällighet endast rösträtt i en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår. Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val. Härtill skall han eller hon vara folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling eller 2. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. valbarhet 4 Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt och fyller 18 år senast på dagen för valet. Härtill skall den som väljs vara folkbokförd i 27

1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, eller 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet. Den som tillhör en icke-territoriell församling är vid val till församling inte valbar till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icketerritoriella församlingen. Vid val till samfällighet är hon eller han endast valbar till en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår. Det finns ytterligare bestämmelser om valbarhet vid val till Kyrkomötet i 38 kap 16 och om valbarhet vid val till sam fällda fullmäktige i 39 kap. 6. Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5 9. uppdragets upphörande 10 Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör också uppdraget genast. Om valbarheten upphör enbart Om valbarheten upphör enbart därför att en ledamot i ett kyrkoråd eller därför att en förtroendevald flyttar någon nämnd i en församling flyttar och gäller följande. folkbokförs i en annan församling får leda 1. En ledamot eller ersättare i Kyrko moten ändå behålla sitt uppdrag under mötet får behålla sitt uppdrag under reste den tid som återstår till dess mandatperande del av mandatperioden. rioden löper ut. Detta gäller även ersät 2. En ledamot eller ersättare i samtare och kyrkvärdar. Som villkor för detta fällda fullmäktige eller i någon nämnd gäller att den förtroendevalda personen i en samfällighet som fortfarande är trots att han eller hon har flyttat kan folkbokförd i en församling inom fortsätta att fullgöra uppdraget och samfälligheten får behålla sitt uppdrag inte samtidigt har något förtroendeunder resterande del av mandatperiouppdrag i en annan församling. den. 3. En ledamot eller ersättare i ett kyrko råd får behålla sitt uppdrag under resteran de del av mandatperioden om han eller hon kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling. 11 Kyrkofullmäktige eller samfällda full 11 Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller samfällda kyrkofullmäktige får återkalla mäktige får återkalla uppdraget för en uppdraget för en förtroendevald som förtroendevald som har valts av kyrko har valts av fullmäktige, stämman eller fullmäktige eller samfällda fullmäktige samfällda fullmäktige om han eller hon om han eller hon 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 2. genom en dom som vunnit laga kraft 2. genom en dom som vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer. föreskrivet fängelse i två år eller mer. Första stycket skall på motsvarande sätt tillämpas på stiftsfullmäktige och Kyrko mötet. 28