Handbok om kyrkovalet 2005

Transkript

1 Handbok om kyrkovalet 2005 Den 18 september 2005 är det åter dags för val i Svenska kyrkan, det andra i egen regi. Sedan valet 2001 har en hel del regler och bestämmelser ändrats och nya tillkommit. Det är därför nödvändigt att de som på olika sätt har ansvar för valets genomförande är väl insatta i vad som nu gäller. Handboken för direkta val inom Svenska kyrkan är ett hjälpmedel för valnämnderna som har det lokala ansvaret för att genomföra kyrkovalet. Handboken bygger på kyrkoordningens bestämmelser om valet och de närmare bestämmelser om val som har utfärdats av Kyrkostyrelsen. Den innehåller även en noggrann genomgång av valnämndens ansvar i olika skeden, vilka uppgifter som ligger på valförrättare och röstmottagare. Som bilagor finns allt det material i form av blanketter, olika typer av kuvert och protokoll som krävs för valets genomförande. Vidare finns praktiska hjälpmedel som t.ex. checklistor för valnämndens arbete. Handboken har formen av en pärm i A4-format vilket innebär att det är lätt att komplettera med lokala anvisningar för valets genomförande och anvisningar från stiftet. Handboken kommer efter hand att kompletteras med texten till bilaga 8 som skickas utan kostnad. Varje valnämnd erhåller 1 ex. av valhandboken utan kostnad. Ytterligare exemplar kan beställas till en kostnad av 150 kr/st. via nedanstående beställningssedel. Vi beställer... st Valhandbok à 150 kronor inkl. moms. Frakt tillkommer. Art. nr LEVERANSADRESS Beställare Gatuadress Postnummer Ort Telefon dagtid Mobiltelefon FAKTURAADRESS Församling Gatuadress Postnummer Ort Kontaktperson Skicka kupongen till Svenska kyrkans InformationsService, Uppsala, eller faxa på

2

3 Handbok för direkta val inom Svenska kyrkan

4 Handbok för direkta val inom Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen, Svenska kyrkan, Uppsala Handboken har sammanställts av utredningssekreterare Gunnar Edqvist i samarbete med Barbro Olsson. Kapitel 14 har bearbetats av Marita Brodin Hela sidor från Handboken får fritt kopieras och användas inom Svenska kyrkan och dess valorganisation Produktion: Intellecta AB 2004, ordernr Fler exemplar av handboken kan beställas från InformationsService, Svenska kyrkan, Uppsala info@svenskakyrkan.se, telefon Kostnad 150 kronor inkl. moms. Frakt tillkommer Artikelnummer Handboken återfinns även på

5 Förord År 2005 skall för andra gången efter de ändrade kyrka statrelationerna genomföras direkta val till församlingar, samfälligheter, stift och Kyrkomötet. Erfarenheterna från valet 2001 är goda. Det mesta fungerade mycket bra. Detta framgår av den omfattande utvärderingen som Kyrkostyrelsen redovisade för Kyrkomötet i skrivelsen (KsSkr 2002:8) Utvärdering av kyrkovalet Mot bakgrund av utvärderingen och erfarenheterna från 2001 års val i övrigt beslutade 2003 års kyrkomöte om vissa ändringar i kyrkoordningens kapitel 38 om direkta val. Detta har i sin tur medfört att de närmare bestämmelser om valet som Kyrkostyrelsen utfärdat också har bearbetats. En översikt av förändringarna mellan 2001 och 2005 års kyrkoval finns i handbokens första kapitel. Bestämmelserna i kyrkoordningens 38 kapitel om direkta val bygger i huvudsak på vallagens föreskrifter om de allmänna valen. Det finns emellertid skillnader mellan genomförandet av dessa val och kyrkovalet. Det gäller t.ex. kravet på att alla kandidater i kyrkovalet skall vara anmälda på förhand och att alla nomineringsgrupper måste ha en registrerad gruppbeteckning. Brevröstning som en möjlighet för alla väljare är också något som bara finns i kyrkovalet. Den handbok som här föreligger överensstämmer i stora stycken med den handbok som utarbetades till 2001 års val. De skillnader som finns i bestämmelserna om valet och hur det genomförs motiverar att en ny handbok ges ut inför 2005 års val. På ett antal områden är den tidigare handboken inte längre aktuell. T.ex. har nu införts möjligheten att rösta genom bud. I den gamla handboken påpekas särskilt att det inte går att rösta via bud. Den gamla handbokens hänvisningar till olika paragrafer i kyrkoordningens kapitel 38 och i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser är inte längre korrekta efter den bearbetning som regelverket genomgått. Handbokens syfte är främst att bistå dem som har det lokala ansvaret för valets genomförande. Valnämnderna är alltså den målgrupp som handboken i första hand är skriven för. Även valförrättare och röstmottagare vid förhandsröstning bör kunna ha nytta av handboken. Samtidigt finns speciellt informationsmaterial som särskilt gäller dessa båda uppdrag. Den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen behandlas inte i denna handbok eftersom det är en uppgift för stiften. Även om det finns ett grundläggande gemensamt ansvar som delas av alla valnämnder skiljer sig förutsättningarna mycket åt för olika valnämnder. En valnämnd i en stor flerpastoratssamfällighet har naturligtvis ett betydligt mer omfattande arbete och flera och samordnande uppgifter än en valnämnd i ett litet enförsamlingspastorat. En handbok som skall tillgodose så olika behov riskerar att inte uppfattas som fullt relevant av alla i den mångfacetterade målgruppen. Det förekommer vissa upprepningar när samma eller delvis samma frågor behandlas från olika utgångspunkter. Detta har gjorts i syfte att det skall förenkla läsningen av ett visst kapitel eller avsnitt. Samtidigt har det i många fall varit nödvändigt att göra hänvisningar från ett avsnitt i handboken till ett annat. Det är tillåtet att fritt kopiera ur handboken.

6

7 Innehåll 1 Allmänt om de kyrkliga valen Bestämmelser om de kyrkliga valen Begrepp och ordförklaringar Ansvarsfördelning Direkta val på alla nivåer Beslutande organ, valkretsar och valdistrikt Beslutande organ i församling inom en samfällighet Antalet ledamöter och ersättare i beslutande organ Valkretsar Valdistrikt Rösträtt och valbarhet Rösträtt Valbarhet Registrering av nomineringsgrupper Alla gruppbeteckningar måste vara registrerade Vilka val en registrering gäller Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning Bestämmelser om beteckningar/namn på nomineringsgrupper Ombud, företrädare i stift och kontaktpersoner Ansökan och beslut om registrering Överklagande Översikt av vad som gäller vid registrering av gruppbeteckning Anmälan av kandidater Obligatorisk anmälan av kandidater En lista per valkrets samma lista kan gälla flera valkretsar Kandidatförklaring Vem som får anmäla kandidater Hur kandidater anmäls Tid för anmälan... 34

8 6 Valsedlar samt grupp- och kandidatförteckningar Valsedlarnas utseende Blanka valsedlar Hur blanka valsedlar används vid valet Nomineringsgruppernas beställning av tryckta valsedlar Grupp- och kandidatförteckningar Korrektur Bidrag och betalning för valsedlar Utläggning av tryckta valsedlar där val äger rum Röstlängder och röstkort allmänna bestämmelser Röstlängder Röstkort Valnämndens uppgifter Beslut om röstningslokaler Öppettider för röstningslokaler Valförrättare och röstmottagare Ta emot och fördela material som skall användas vid valet Utbildning och information till valförrättare och röstmottagare Ansvar för utrustning till röstningslokaler Uppgifter i direkt samband med valet Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Beslut om vilka lokaler som skall vara röstningslokaler Öppettider Tider för beslut om röstningslokaler Registrering av beslut om röstningslokaler Utrustning för röstningslokaler Utläggning av valsedlar från nomineringsgrupperna Förhandsröstning på expeditioner och på särskilda röstmottagningsställen Vem som kan rösta på expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Öppettider och utrustning Röstmottagare Hur röstning går till Förvaring av fönsterkuvert med valkuvert och anteckningar Befordran av fönsterkuverten till vallokaler och stiftsstyrelser Överlämnande av anteckningar från röstmottagningen Den fortsatta behandlingen av fönsterkuverten... 63

9 11 Brevröstning genom postbefordran eller genom bud Material som krävs för brevröstning/budröstning och hur detta tillhandahålls När brev- och budröstning får äga rum Hur brevröstning går till Behandling av inkomna brevröster Röstning i vallokal och behandling av mottagna förhandsröster Allmänna bestämmelser om röstning i en vallokal Röstmottagningen väljaren lämnar själv sin röst Röstmottagning ett bud lämnar rösten Mottagning och behandling av förhandsröster under valförrättningen Röstningens avslutande Behandlingen av förhandsröster efter röstningens avslutande Preliminär sammanräkning, hantering av handlingar från vallokalen samt rapportering av det preliminära resultatet Preliminär sammanräkning Valförrättningens avslutning Hantering av handlingarna från vallokalen efter valförrättningens slut Rapportering av resultatet från den preliminära sammanräkningen Information om valet Valnämndens särskilda informationsansvar Allmän information om kyrkovalet Register Bilagor 1 Utdrag ur kyrkoordning för Svenska kyrkan i lydelse efter 2003 års kyrkomöte a Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val b Kyrkostyrelsens beslut om indelning av en församling i valdistrikt c Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende vid direkta val Begrepp och ordförklaringar av betydelse för de kyrkliga valen Förslag till reglemente för valnämnd med kommentarer

10 5 Adresser och telefonnummer Blanketter för ansökan om registrering av nomineringsgrupper, anmälan av kandidater och beställning av valsedlar Exempel på grupp- och kandidatförteckning Instruktioner för registrering av röstningslokaler i valsystemet a Röstlängd b Röstkort Checklista för valnämndens uppgifter Kuvert Blanketter för anteckningar och protokoll Vallokal

11 KAPITEL 1 Allmänt om de kyrkliga valen I inledningen till kyrkoordningens nionde avdelning om de kyrkliga valen sägs att kyrkans beslutsordningar har knutit an till, men även påverkat, vad som gällt i det samhälle där kyrkan har verkat. Detta framgår tydligt vid en genomgång av kyrkoordningens valbestämmelser. En utgångspunkt för kyrkoordningen är att de principer som gäller för demokratiska val i samhället i övrigt skall tillämpas vid de kyrkliga valen. Det innebär en allmän och lika rösträtt för dem som tillhör kyrkan, skydd för valhemligheten och rätt för alla röstberättigade att nominera kandidater. Det är emellertid inte endast dessa övergripande principer för demokratiska val som återfinns i kyrkoordningen. Valen genomförs också i praktiken på ett sätt som nära ansluter till det som gäller vid de allmänna valen i samhället. Kyrkoordningens bestämmelser om direkta val bygger i stor utsträckning på vallagen (1997:157), vilken reglerar valen till kommunerna, riksdagen och EU-parlamentet. Samtidigt finns vissa skillnader mellan vallagens och kyrkoordningens bestämmelser. Redan när kyrkoordningen utarbetades och beslutades gjordes förändringar i förhållande till vad som tidigare hade gällt. De som röstar i en vallokal på valdagen och de som röstat vid tidigare kyrkliga val och vid de allmänna valen bör kunna känna igen sig fullt ut. Förändringar har gjorts på andra områden. Några av de viktigaste skillnaderna mellan de allmänna valen och kyrkovalet kan sammanfattas i följande punkter. * Rösträttsålder är 16 år istället för 18 år. * Obligatorisk registrering av alla nomineringsgrupper. * Obligatorisk anmälan av kandidater. * Alla väljare kan brevrösta. Förändringar som skett mellan 2001 och 2005 års val och som kan finnas skäl att särskilt lyfta fram är följande. * Kyrkoordningens tidigare kapitel 38 om direkta val har formellt sett ersatts av ett nytt 38 kap. med i huvudsak motsvarande innehåll. Kapitlet har i viss utsträckning omredigerats och så gott som alla paragrafer har fått nya nummer. Ett mindre antal bestämmelser har ändrats i sak. * Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om de direkta valen har som en följd av ändringarna i kyrkoordningen ändrats i viss utsträckning. * Tiden för när ansökan om registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater skall ha inkommit har ändrats från 15 juni till 15 maj. * Beslut om att inrätta särskilda röstmottagningsställen och att utse röstmottagare på dessa har flyttats från stiftsstyrelsen till valnämnden. På ett särskilt röstmottagningsställe får alla röstberättigade inom en valnämnds ansvarsområde rösta. Detta är av betydelse för flerpastoratssamfälligheter. Vid 2001 års val avsåg särskilda röstmottagningsställen endast dem som bodde inom det 9

12 pastorat där det särskilda röstmottagningsstället var inrättat. Särskilda röstmottagningsställen kan ordnas hela tiden fram till och med valdagen. * Valnämnden och inte som tidigare kyrkoherden utser röstmottagare på en expedition för förhandsröstning. Det är också valnämnden som efter samråd med kyrkoherden beslutar på vilken eller vilka expeditioner i ett pastorat som förhandsröstning skall ordnas. Det finns något större möjligheter för stiftsstyrelsen att besluta om inskränkning i de öppettider som anges i kyrkoordningen. * Budröstning har införts genom att en brevröst kan lämnas av ett bud såväl när förhandsröstning äger rum som på valdagen. * Behandling av förhandsröster vid ångerröstning har ändrats så att det kan ske samma preliminära granskning av alla förhandsröster i vallokalen som vid de allmänna valen. * Överklagande av beslut om att inte göra en rättelse i röstlängden skall avgöras så att en eventuell rättelse kan göras innan valet äger rum. Tidigare behandlades sådana överklaganden efter det att valet hade ägt rum. 1.1 BESTÄMMELSER OM DE KYRKLIGA VALEN Kyrkomötets bestämmelser, liksom de bestämmelser som Kyrkostyrelsen beslutar på Kyrkomötets uppdrag, publiceras i samlingen Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB). Varje nummer av Svenska kyrkans bestämmelser publiceras sedan den 1 januari 2004 endast på Svenska kyrkans hemsida, När ett nummer utkommer skickas detta också via e-post till alla församlingar som inte ingår i någon samfällighet och till alla samfälligheter. Det innebär att det skickas till alla enheter på den lokala nivån där det skall finnas en valnämnd. Det går också att anmäla sig via Svenska kyrkans hemsida för att få meddelande per e-post när nya bestämmelser skickas ut. De grundläggande bestämmelserna om hur de direkta kyrkliga valen genomförs finns i 38 kap. kyrkoordningen. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet regleras i 33 kap. om förtroendevalda. Av betydelse för valens genomförande är också vilka beslutande organ som finns och hur många ledamöter och ersättare som skall väljas. För församlingar och samfälligheter finns bestämmelser om detta i 3 och 4 kap. Bestämmelser om Svenska kyrkans valprövningsnämnd, som prövar överklaganden av kyrkliga val, finns främst i 15 kap. Bestämmelser om hur överklagande görs, handläggs och avgörs finns i 58 kap. De delar av kyrkoordningen som är av särskild betydelse för de kyrkliga valen finns i denna handbok som bilaga 1. Det bör noteras att bilagan bygger på beslut fattade av Kyrkomötet t.o.m. år Det kan komma att ske förändringar i någon eller några av de i bilagan medtagna bestämmelserna genom beslut av 2004 års kyrkomöte. Kyrkomötet har delegerat till Kyrkostyrelsen att på ett antal områden utfärda närmare bestämmelser om de direkta valen. Detta regleras i 38 kap. 89 kyrkoordningen. De bestämmelser som Kyrkostyrelsen har beslutat är följande. * Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2004:1) * Kyrkostyrelsens beslut om indelning av en församling i valdistrikt (SvKB 2004:2) * Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende (SvKB 2004:3) Kyrkostyrelsens bestämmelser finns som bilaga BEGREPP OCH ORDFÖRKLARINGAR Det finns ett antal begrepp som används vid val och som återfinns i kyrkoordningen och i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser. Det finns också i övrigt begrepp som gäller den kyrkliga organisationen som det kan vara bra att ha klart för sig vad de betyder. Som bilaga 3 finns en sammanställning av begrepp och ordförklaringar som på olika sätt är av betydelse för de kyrkliga valen. 10

13 KAPITEL ANSVARSFÖRDELNING Det finns i kyrkoordningen bestämmelser som klargör ansvarsfördelningen för valens genomförande Kyrkostyrelsen Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. I detta ligger ett allmänt ansvar för att valen kan genomföras i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser. Utarbetandet av det datoriserade valsystemet, denna handbok och nyhetsbreven med information i olika valfrågor är en följd av Kyrkostyrelsens övergripande ansvar. I kyrkoordningen har också ett antal konkreta uppgifter lagts på Kyrkostyrelsen. Detta framgår närmare i olika avsnitt i handboken. Sammanfattningsvis kan pekas på följande uppgifter som Kyrkostyrelsen har ansvaret för. * Beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till Kyrkomötet. * Produktion och distribution av röstlängder till valnämnderna. * Tryckning och utskick av röstkort inklusive valinformation till alla röstberättigade. * Tryckning av blanka valsedlar samt distribution av dessa till stiften och valnämnderna. * Tryckning av valsedlar på beställning av nomineringsgrupperna. * Produktion och distribution av de olika kuvert som behövs för valens genomförande. * Utfärdande av närmare bestämmelser om de direkta valen Stiftsstyrelsen På ett motsvarande sätt som Kyrkostyrelsen har ett övergripande ansvar för alla direkta val har stiftsstyrelsen ett övergripande ansvar för alla direkta val inom stiftet. Stiftsstyrelsen har på det sättet karaktär av regional valmyndighet. Även stiftsstyrelsens ansvar för valen konkretiseras genom ett antal bestämmelser i kyrkoordningen. De mer omfattande uppgifterna kan sammanfattas i följande punkter. * Fastställande av vissa beslut som fattas lokalt såsom inskränkt valbarhet och valkretsindelning vid val av samfällda kyrkofullmäktige. * Beslut om eventuell indelning av en församling i valdistrikt. * Registrering av gruppbeteckningar för alla val utom kyrkomötesvalet. * Ta emot anmälan av kandidater för samtliga val. * Ta emot förhandsröster och vidarebefordra dessa till rätt valdistrikt. * Svara för den slutliga röstsammanräkningen och för mandatfördelningen för alla val utom val till Kyrkomötet Valnämnden En valnämnd skall finnas i varje samfällighet och i varje församling som inte ingår i någon samfällighet. Valnämnden har det lokala ansvaret för valets genomförande. Den skall biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av Kyrkostyrelsen. Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Kostnaden för valnämndens verksamhet bestrids av församlingen eller samfälligheten. Det finns inga bestämmelser i kyrkoordningen om antalet ledamöter i en valnämnd. För att det skall vara fråga om en nämnd behöver det vara minst tre ledamöter. Antalet ersättare måste uppgå till minst hälften av antalet valda ledamöter. Hur många ledamöter och ersättare som skall finnas beslutar kyrkofullmäktige resp. samfällda kyrkofullmäktige. Fullmäktige skall också anta ett reglemente för valnämnden. Förslag till reglemente jämte kommentarer till detta finns i denna handbok som bilaga 4. En redovisning och närmare genomgång av de konkreta arbetsuppgifter som vilar på valnämnden görs i kapitel 8 valnämndens uppgifter Svenska kyrkans valprövningsnämnd För att pröva överklaganden av val finns Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Nämndens leda- 11

14 möter väljs av Kyrkomötet och dess ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Vilka beslut som kan överklagas och vilka tidsfrister som gäller regleras i 38 kap kyrkoordningen. 1.4 DIREKTA VAL PÅ ALLA NIVÅER Ledamöter och ersättare i alla beslutande organ på alla nivåer väljs genom direkta val. Ett undantag från detta är de fall när en församling har högst 500 röstberättigade och bestämmer sig för att ha kyrkostämma. Som ett ytterligare undantag kan ses det förhållandet att kyrkoherden i kraft av sitt särskilda uppdrag är självskriven ledamot i ett direktvalt kyrkoråd. Detta har, trots att det i huvudsak fullgör samma uppgifter som ett indirekt valt kyrkoråd, nämligen ställning även som församlingens beslutande organ. Före kyrkoordningens tillkomst hölls direkta val endast på lokal nivå, alltså val till kyrkofullmäktige i församlingar och samfälligheter. Stiftsfullmäktiges och Kyrkomötets ledamöter valdes indirekt av elektorer utsedda av lokala förtroendevalda. Alla röstberättigade (med undantag för dem som tillhör Hovförsamlingen) kan rösta i tre eller fyra val. Den lokala organisationen avgör antalet. Var och en som är röstberättigad kan delta i val enligt något av följande fyra alternativ. 1. Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige 2. Kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och direktvalt kyrkoråd 3. Kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och kyrkofullmäktige 4. Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige Det första alternativet gäller för församlingar som inte ingår i en samfällighet. För församlingar som ingår i en samfällighet gäller alternativen 2 4. Dessa skiljer sig åt ifråga om vilken typ av beslutande organ som finns i församlingen. I alternativ 2 väljs ett direktvalt kyrkoråd och i alternativ 3 kyrkofullmäktige. I det fjärde alternativet sker inget direkt val i församlingen. Där finns kyrkostämman som beslutande organ. I kyrkostämman får alla församlingens röstberättigade vara med och delta i överläggningarna och besluten. 12

15 KAPITEL 2 Beslutande organ, valkretsar och valdistrikt I detta kapitel behandlas vissa delar av den kyrkliga organisationen som på olika sätt är av betydelse för de direkta valen. Vilka val som skall förrättas följer i regel direkt av kyrkoordningens bestämmelser. I ett fall, nämligen ifråga om församlingar som bildar en samfällighet, finns det alternativa möjligheter. Kyrkofullmäktige har i kyrkoordningen ställning som huvudalternativ men som redovisas i avsnitt 2.1 kan det istället finnas ett direktvalt kyrkoråd eller i vissa fall kyrkostämma. Det finns minimiregler beträffande antalet ledamöter i olika beslutande organ. Det är endast beträffande Kyrkomötet som antalet ledamöter är fixerat i kyrkoordningen. På motsvarande sätt förhåller det sig med andelen ersättare. På den punkten anger dock kyrkoordningen såväl högsta som lägsta antal för alla beslutande organ utom Kyrkomötet. Vad som gäller redovisas i avsnitt 2.2. Valkretsar och valdistrikt är organisatoriska enheter som enbart är av betydelse för valen. Frågor om valkretsar och mandatens fördelning mellan valkretsarna behandlas i avsnitt 2.3 och valdistrikt i avsnitt BESLUTANDE ORGAN I FÖRSAMLING INOM EN SAMFÄLLIGHET För församlingar som ingår i en samfällighet finns alternativa möjligheter när det gäller vilket beslutande organ som skall väljas. Om församlingen har högst 500 röstberättigade finns också möjligheten att ha kyrkostämma. Alla församlingar som ingår i en samfällighet kan ha direktvalt kyrkoråd. Antalet direktvalda kyrkoråd har successivt ökat sedan möjligheten att välja sådana infördes år Ett direktvalt kyrkoråd har samma uppgifter som övriga kyrkoråd men är därtill församlingens beslutande organ. Det är möjligt både för de församlingar som nu har kyrkofullmäktige och de församlingar som har kyrkostämma att besluta om en övergång till direktvalt kyrkoråd. Som en huvudregel gäller att församlingen har kvar samma beslutande organ som tidigare. Övergång till annat beslutande organ kan ske till följd av en förändring i fråga om antalet röstberättigade och/eller beslut i församlingen. I det följande redovisas vad som gäller i olika situationer Antalet röstberättigade har ökat och överstiger 500 Om församlingen tidigare har haft kyrkostämma skall det ske en förändring om församlingen har fått fler än 500 röstberättigade. Det är antalet röstberättigade den 1 december året före valåret som är avgörande. Är antalet röstberättigade då fler än 500 skall de som tillhör församlingen välja ledamöter till ett beslutande organ. Det finns två alternativa möjligheter. 1. Fattas inget särskilt beslut så följer av kyrkoordningens bestämmelser att församlingen skall välja kyrkofullmäktige. 13

16 2. Kyrkostämman kan besluta att det istället skall väljas ett direktvalt kyrkoråd. Ett beslut av kyrkostämman att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall fattas senast den 1 februari valåret. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet Antalet röstberättigade har minskat till högst 500 Har antalet röstberättigade sjunkit från över 500 till högst 500 så finns följande fem alternativa möjligheter. Även i detta fall är antalet röstberättigade den 1 december året före valåret avgörande. De alternativ som finns är delvis beroende av vilken typ av beslutande organ som församlingen har före valet. 1. Har församlingen kyrkofullmäktige så finns fullmäktige kvar om inget annat beslutas. 2. Har församlingen ett direktvalt kyrkoråd finns detta kvar om inget annat beslutas. 3. Kyrkofullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet kan besluta att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av en kyrkostämma och att det därmed inte skall hållas något val som gäller församlingen. 4. Kyrkofullmäktige kan besluta att det istället för kyrkofullmäktige skall väljas ett direktvalt kyrkoråd. 5. Det direktvalda kyrkorådet kan besluta att det istället skall väljas kyrkofullmäktige. Beslut enligt något av alternativen 3 5 skall fattas senast den 1 februari valåret. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet En ny församling har bildats En ny församling kan bildas antingen genom delning av en tidigare församling eller, vilket är det vanligare, genom sammanslagning av två eller flera församlingar. När det bildats en ny församling som inte ingår i någon samfällighet blir enligt huvudregeln kyrkofullmäktige alltid beslutande organ. Är det fråga om en ny församling som ingår i en samfällighet finns, beroende på antalet röstberättigade, de båda alternativ som redovisats i avsnitten och För att det skall kunna bli fråga om något annat beslutande organ än kyrkofullmäktige krävs ett särskilt beslut. Detta innebär att det måste utses indelningsdelegerade som kan fatta beslut om vilken slags beslutande organ den nya församlingen skall ha. I regel torde inte indelningsdelegerade utses när de är fråga om ändring av församlingsindelningen inom en samfällighet Församlingen har fortfarande fler än 500 röstberättigade Församlingen har sedan tidigare kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd. Enligt huvudregeln sker ingen förändring om det inte fattas ett särskilt beslut. Det beslut som kan fattas är att en församling som har kyrkofullmäktige övergår till direktvalt kyrkoråd eller att en församling som har direktvalt kyrkoråd inför kyrkofullmäktige. Ett beslut av kyrkofullmäktige respektive det direktvalda kyrkorådet om en förändring skall fattas senast den 1 februari valåret. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet Församlingen har fortfarande högst 500 röstberättigade Församlingen kan sedan tidigare ha kyrkostämma, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Enligt huvudregeln sker ingen förändring om det inte fattas ett särskilt beslut. En förändring kan dock beslutas enligt något av följande tre alternativ. 1. Kyrkostämman eller kyrkofullmäktige kan besluta att det skall väljas ett direktvalt kyrkoråd. 2. Kyrkostämman eller det direktvalda kyrkorådet kan besluta att det skall väljas kyrkofullmäktige. 3. Kyrkofullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet kan besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av en kyrkostämma och att det därmed inte skall hållas något val som gäller församlingen. 14

17 KAPITEL 2 Ett beslut om en förändring skall fattas senast den 1 februari valåret. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. 2.2 ANTALET LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE I BESLUTANDE ORGAN Om en församling får ett annat beslutande organ än tidigare eller en ny samfällighet bildas måste det fattas ett beslut om antalet ledamöter. Det kan också fattas beslut om ett ändrat antal ledamöter även om församlingen eller samfälligheten har kvar samma beslutande organ som tidigare. Härtill kommer att det kan krävas ett ökat antal ledamöter därför att antalet röstberättigade har blivit fler än tidigare Vem som beslutar om antalet ledamöter och ersättare Om det sker en förändring så att t.ex. kyrkofullmäktige i en församling beslutar att det istället skall finnas ett direktvalt kyrkoråd så är det kyrkofullmäktige som också beslutar hur många ledamöter och ersättare det direktvalda kyrkorådet skall ha. Motsvarande, att det gamla beslutande organet beslutar om hur många ledamöter det nya beslutande organet skall ha, gäller även i övriga fall när en församling fattar beslut om att ändra typ av beslutande organ. Vid nybildning av en församling blir det indelningsdelegerade som får besluta. Finns inte indelningsdelegerade, och det inte är fråga om en ny församling som bildas av alla församlingarna i ett tidigare flerförsamlingspastorat, torde man få tillämpa kyrkoordningens regler om minsta antal ledamöter. Ersättarkvoten får lämpligen sättas till hälften av antalet ledamöter, vilket är det vanligaste beslutet när det gäller andelen ersättare. När samfällda kyrkofullmäktige skall väljas första gången bör församlingarna komma överens om hur många ledamöter och ersättare som skall väljas. Kan inte församlingarna komma överens är det stiftsstyrelsen som beslutar. I övrigt gäller att kyrkofullmäktige beslutar hur många ledamöter och ersättare som fullmäktige skall ha. Motsvarande gäller för ett direktvalt kyrkoråd, samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. Då det gäller Kyrkomötet har kyrkoordningen fastställt att det skall vara 251 ledamöter Tid för beslut och anmälan av beslut Beslut om antalet ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd och samfällda kyrkofullmäktige skall fattas senast den 1 februari valåret. Ett sådant beslut skall genast anmälas till stiftsstyrelsen. Även ett beslut av stiftsfullmäktige att ändra antalet ledamöter skall fattas senast 1 februari valåret. Det bör noteras att i de fall indelningsdelegerade skall fatta beslut om antalet ledamöter och beslut om en indelningsändring fattas sent under året före valåret måste indelningsdelegerade väljas omgående för att hinna sammanträda före 1 februari under valåret Minsta antal ledamöter Kyrkoordningen innehåller bestämmelser om minsta antal ledamöter i olika slags beslutande organ. För kyrkofullmäktige, direktvalda kyrkoråd och samfällda kyrkofullmäktige varierar minimitalen med antalet röstberättigade personer i församlingen respektive samfälligheten. Det skall alltid väljas ett udda antal ledamöter till kyrkofullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. Till direktvalda kyrkoråd skall det alltid väljas ett jämnt antal ledamöter eftersom det blir ett udda antal ledamöter i rådet i och med att kyrkoherden är självskriven ledamot. Följande bestämmelser gäller om minsta antalet ledamöter. I kyrkofullmäktige skall antalet ledamöter vara minst * 15 i församlingar med högst röstberättigade; * 19 i församlingar med röstberättigade; * 25 i församlingar med över röstberättigade. 15

18 I samfällda kyrkofullmäktige skall antalet ledamöter vara minst * 15 i samfälligheter med högst röstberättigade; * 25 i samfälligheter med röstberättigade; * 35 i samfälligheter med röstberättigade; * 45 i samfälligheter med över röstberättigade. I ett direktvalt kyrkoråd skall antalet valda ledamöter vara minst * 8 i församlingar med högst 500 röstberättigade; * 10 i församlingar med över 500 röstberättigade. I stiftsfullmäktige skall antalet ledamöter vara minst Antalet ersättare Det finns gemensamma bestämmelser om hur många ersättare som kan finnas i olika beslutande organ. I detta fall har genom kyrkoordningen satts gränser för såväl högsta som minsta antal som skall väljas. Inom dessa gränser skall samma organ som beslutar om antalet ledamöter också besluta hur många ersättarna skall vara. Det handlar då inte om att besluta om ett bestämt antal utan om andelen ersättare i förhållande till hur många mandat som en nomineringsgrupp erhåller vid valet. Andelen ersättare får vara högst hälften av antalet platser som en nomineringsgrupp har erhållit. Det skall dock alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har erhållit något mandat. 2.3 VALKRETSAR Valkretsen är ett geografiskt område vars röstberättigade väljer ledamöter i ett beslutande organ. Följande uppställning visar vilka områden som bildar valkretsar vid de olika valen. Val Kyrkofullmäktige Direktvalt kyrkoråd Samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet Samfällda kyrkofullmäktige i en flerpastoratssamfällighet Stiftsfullmäktige Kyrkomötet Valkrets Församlingen Församlingen En eller flera församlingar Pastoraten Ett eller flera kontrakt Stiften I regel är en person som bor inom någon av valkretsarna inom ett valområde valbar från vilken som helst av valkretsarna. Vid val till samfällda kyrkofullmäktige kan valbarheten dock inskränkas till en valkrets. Detta redovisas närmare i avsnitt Särskild valkretsindelning Enligt huvudregeln utgör varje församling en egen valkrets vid val av samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet och varje kontrakt en egen valkrets vid val av stiftsfullmäktige. Vid dessa båda val skall dock i vissa fall en särskild valkretsindelning göras. Om en församling respektive ett kontrakt som valkrets vid en proportionell fördelning av mandaten i förhållande till antalet röstberättigade får färre än fem mandat skall det göras en särskild valkretsindelning. Två eller fler församlingar respektive kontrakt förs samman så att det bildas en valkrets med minst fem mandat. Syftet är att få ett rättvisande utfall av valet och öka möjligheterna för mindre nomineringsgrupper att få plats i de beslutande organen. I båda fallen skall en valkrets utformas så att den får en sammanhängande gränslinje. För den särskilda valkretsindelningen vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet gäller därtill att antalet mandat för hela samfälligheten skall fördelas så jämnt som möjligt, 16

19 KAPITEL 2 38 kap. 11 sista stycket kyrkoordningen. Innebörden av detta är att valkretsindelningen så långt som möjligt skall leda till att det råder samma relationer mellan antalet röstande och antalet mandat i samtliga valkretsar i en samfällighet. Beslut om särskild valkretsindelning skall fattas senast den 1 februari valåret. Innan samfällda kyrkofullmäktige fattar sitt beslut om särskild valkretsindelning i en pastoratssamfällighet skall församlingarna få möjlighet att yttra sig. För att gälla skall samfällda kyrkofullmäktiges beslut fastställas av stiftsstyrelsen. Om samfällda kyrkofullmäktige inte den 1 februari har fattat något beslut om särskild valkretsindelning trots att detta krävs, får stiftsstyrelsen bestämma vad som skall gälla. Detsamma blir fallet om samfällda kyrkofullmäktige fattar ett beslut som inte kan fastställas av stiftsstyrelsen därför att det inte stämmer med det som sägs i kyrkoordningen om valkretsindelningen Antalet mandat per valkrets Stiftsstyrelsen beslutar om fördelning av mandaten mellan valkretsarna vid val till samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. Kyrkostyrelsen beslutar om fördelning av mandaten mellan valkretsarna/stiften för valet till Kyrkomötet. Mandaten skall fördelas proportionellt i förhållande till antalet röstberättigade. Antalet röstberättigade den 1 oktober året före valåret skall ligga till grund för besluten. Vid valen till samfällda kyrkofullmäktige i en flerpastoratssamfällighet och till Kyrkomötet kan det inte göras en särskild valkretsindelning. Där utgör alltid varje pastorat respektive varje stift en valkrets. För att inte någon valkrets skall bli utan mandat, vilket kan bli fallet vid en strikt proportionell fördelning om en valkrets har förhållandevis få röstberättigade, finns en ordning med garantimandat. Vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en flerpastoratssamfällighet är varje pastorat som valkrets garanterat minst ett mandat. Vid val till Kyrkomötet skall varje stift som valkrets tilldelas minst två mandat. Vid 2001 års val behövde inte garantiregeln tillämpas. Det minsta stiftet Visby stift hade då, till skillnad mot vad som tidigare varit fallet, tillräcklig andel av de röstberättigade för att få två mandat Fasta mandat och utjämningsmandat Vid val till stiftsfullmäktige och till Kyrkomötet finns dels fasta mandat, dels utjämningsmandat. Systemet med utjämningsmandat har införts därför att det är bästa sättet att uppnå proportionalitet mellan nomineringsgrupperna vid val som sker inom flera valkretsar. Den fördelning av mandat mellan valkretsarna som stiftsstyrelsen respektive Kyrkostyrelsen beslutar utifrån andelen röstberättigade i valkretsarna avser alltså de fasta mandaten. Utjämningsmandaten fördelas mellan nomineringsgrupperna i förhållande till det totala antalet röster i hela stiftet respektive i hela landet. Vid val till stiftsfullmäktige är 80 procent av det totala antalet mandat fasta mandat. Det är alltså dessa som skall fördelas av stiftsstyrelsen mellan valkretsarna. I Kyrkomötet finns 225 fasta mandat och 26 utjämningsmandat. 2.4 VALDISTRIKT Valdistrikt utgör ett geografiskt område där de röstberättigade röstar i samma vallokal. Varje församling utgör ett valdistrikt om inget annat beslutas. Det kan inte ske en sammanslagning av flera församlingar till ett valdistrikt. Flera valdistrikt kan dock ha en gemensam vallokal. Stiftsstyrelsen får besluta att en församling skall delas i flera valdistrikt. Ett sådant beslut skall fattas senast den 1 december året före valåret. Innan stiftsstyrelsen beslutar om en distriktsindelning skall stiftsstyrelsen samråda med valnämnden. Tidigare angavs att det skulle ske samråd med församlingens kyrkoråd och om församlingen ingick i en samfällighet skulle det också ske samråd med kyrkonämnden. När det nu anges i kyrkoordningen att samrådet skall ske med valnämnden, får det ankomma på valnämnden att pröva om det lokalt bör ske ett vidare samråd. Det torde ofta finnas goda skäl för att detta skall göras i någon form. 17

20 Det finns ett par olika och ibland samverkande förhållanden som i första hand kan aktualisera behovet att dela en församling i flera valdistrikt. Församlingen kan ha ett så stort antal röstberättigade att det krävs mer än en vallokal eller omfatta ett så stort område att det medför svårigheter att ha endast en vallokal. Vid bedömningen av om en församling skall delas i flera valdistrikt kan finnas skäl att pröva om det istället är lämpligt att ordna ett eller flera särskilda röstmottagningsställen. Detta gäller inte minst om behovet av en valdistriktsindelning grundar sig på geografiska förhållanden. Ett särskilt röstmottagningsställe kan vara öppet för såväl förhandsröstning som röstning på valdagen. Beslut om särskilda röstmottagningsställen fattas också av valnämnden. Vad som närmare gäller beträffande särskilda röstmottagningsställen redovisas i kap. 9 som behandlar lokaler för röstning. Vid 2001 års val gällde enligt bestämmelser utfärdade av Kyrkstyrelsen att när en församling delades i två eller flera valdistrikt skulle varje valdistrikt omfatta ett eller flera av de valdistrikt som användes vid de allmänna valen år Det är inte möjligt att inför valet 2005 utgå från de borgerliga valdistriktsgränserna vid bestämning av de kyrkliga valdistrikten. Istället används samma teknik som har införts vid de allmänna valen. Det innebär att underlaget för valdistriktsindelningen består av kartor som visar församlingsgränser, gränser för borgerliga valdistrikt samt lämpliga kartdetaljer för orienteringens skull. I de fall som valnämnderna vill ha andra gränser för valdistrikten än församlingsgränserna, ritas dessa förslag in direkt på kartunderlaget och utgör en del av underlaget för stiftsstyrelsens beslut om valdistrikt. Då avstämning skett mellan stift och valnämnd och senast efter beslut i stiftsstyrelsen skickas kopia av beslutet inklusive karta till kyrkovalsprojektet som med Lantmäteriets hjälp ritar om kartorna digitalt. Därefter tilldelas alla fastigheter ett kyrkligt valdistrikt. Detta görs av Lantmäteriverket i en s.k. doppningsprocess som märker varje fastighet med en valdistriktskod. Därefter läggs dessa uppgifter in i valsystemet som sedan kan fördela röstberättigade på respektive valdistrikt. 18