Gruppverksamhet för barn och ungdom med övervikt och deras familjer.



Relevanta dokument
Deltagande enheter BORIS

Överviktiga barn och ungdomar

Uppföljning rörelseglada barn

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Överviktiga barn och ungdomar

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Årsrapport BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

BORIS resultat BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

ECT-verksamhet i Sverige

Patienters tillgång till psykologer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

RSV-rapport för vecka 6, 2017

Antibiotikaronder -så har det fungerat i praktiken. Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Samtliga 21 landsting och regioner

ink far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

RSV-rapport för vecka 13, 2016

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

RSV-rapport för vecka 16, 2014

Kartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

RSV-rapport för vecka 9, 2017

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter:

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

NYork - terapikolonier för överviktiga barn.

RSV-rapport för vecka 8, 2017

Välkomna till BORIS-dagen 2012

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

RSV-rapport för vecka 12, 2014

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Vision av en barnfetmamottagning

RSV-rapport för vecka 21, 2014

Individuell löneutveckling landsting

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

RSV-rapport för vecka 13, 2018

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

RSV-rapport för vecka 13, 2017

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida ( flik Årsapporter): Webbtabell 1

Övervikt och prevention

RSV-rapport för vecka 11, 2016

:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

Individuell löneutveckling landsting

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Comenius fortbildning, april 2013

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Karl Landergren, medicinskt sakkunnig

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

RSV-rapport för vecka 10, 2014

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Pressmeddelande

Företagarpanelen Q Dalarnas län

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Välkomna till BORIS-dagen 2017!

Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2

Blekinge län * Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat HT11

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Comenius fortbildning januari 2012

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

RSV-rapport för vecka 14, 2014

Transkript:

Gruppverksamhet för barn och ungdom med övervikt och deras familjer. En kartläggning av hur det ser ut i Sverige. Primärvården Cecilia Lindholm Maj 2008

Sammanfattning Viktiga Gruppen är en gruppverksamhet för barn mellan 9-12 år med övervikt i Uppsala län. Verksamheten startade 1999 som ett samverkansprojekt mellan primärvård, Akademiska barnsjukhuset, skolhälsovård, Viktväktarna, Uppsalaflickorna och Idrottsskolan. Verksamheten har huvudsakligen drivits av primärvården de senaste åren. Under 2008 startas inga nya grupper. Syftet är att kartlägga hur man arbetar med grupper för barn och ungdomar med övervikt i landet. Utifrån kartläggningen är det möjligt för olika aktörer att diskutera hur man når en hållbar struktur för arbetet med att stötta barn med övervikt och deras familjer. En enkät har skickats till samtliga landsting. 18 av 21 har svarat. 11 har svarat att de har gruppverksamhet för barn med övervikt eller fetma. 3 har svarat att de inte har några grupper för tillfället, men att det har funnits tidigare. 4 har svarat att det inte finns någon gruppverksamhet. Aktörer som har grupper för överviktiga barn är kommunen, primärvården, privata friskvårdsaktörer, idrottsrörelsen, studieförbund och kyrkan. Verksamheter som har grupper för barn med fetma är framförallt sjukhusens barnkliniker. Målen med grupperna är till exempel att barnet ska växa i sin vikt eller gå ner i vikt samt känna rörelseglädje. Barnet ska bli mer fysiskt aktivt genom att få prova på olika aktiviteter. Familjerna ska få en hållbar livsstilsförändring genom kunskap och färdigheter att göra bra matval. Självkänslan och livskvalitén hos barnet ska stärkas. Angående metoder är det vanligaste svaret att man plockat ihop olika material. En metod som används av flera verksamheter är Familjeviktskolan. SOFT-modellen är ursprungsmodellen till Familjeviktskolan och används också av flera aktörer. En annan strukturerad metod är Myrstegsmetoden. I Södertäljemodellen ingår viktskola för barn och en särskild föräldrautbildning. Enjoying Life har tagits fram av Örebro läns idrottsförbund efter inspiration av Viktiga gruppen i Uppsala, fokus är kost och fysisk aktivitet. I Västmanland erbjuds föräldrar till överviktiga barn studiecirklar efter Gunilla Lindebergs bok Runda barn. Några grupper har fokus på att stötta barn och ungdomar att hitta fysiska aktiviteter som de trivs med till exempel Gurkburken, BMI och sjukgymnaster i primärvården i Västra Götaland. Idealt antal deltagare varierar mellan 2-20 beroende på om man ska prata i gruppen eller ha fysisk aktivitet. Remittering av barn mellan aktörer beror på hur bra samarbetet är. Grupperna vänder sig till olika åldrar. Flera har startat med en åldersgrupp och utökat efterhand. De första gruppverksamheterna var Viktiga gruppen i Uppsala och Rikscentrum för barnfetma i Huddinge. De flesta grupper startade från och med 2004. Gruppledare/ resurser i viktgrupperna är dietist, sjukgymnast, läkare, psykolog, lärare, idrottsledare, hälsopedagog, förskolepedagog eller idéella krafter. Grupperna har kontakt med föräldrarna på något sätt. Vanligast är att föräldrarna deltar vid ett eller flera möten. Många betonar vikten av föräldrarnas engagemang för att lyckas med beteendeförändring. Uppföljningen ser olika ut. I vissa strukturerade metoder ingår utvärdering som en del. En del göra egna enkäter till deltagarna. Andra svarar att man inte gör någon strukturerad utvärdering. Finansieringen ser olika ut. Inom barnsjukhusen ingår oftast grupperna i den ordinarie verksamheten. För många aktörer är verksamheten bidragsfinansierad. Ofta startar man som ett bidragsfinansierat projekt som så småningom permanentas. 1

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 BAKGRUND... 3 2 SYFTE... 3 3 METOD... 3 4 RESULTAT... 4 4.1 AKTÖRER OCH MÅLGRUPPER... 4 4.2 MÅL MED VERKSAMHETEN... 4 4.3 METODER FÖR GRUPPER... 4 4.4 ORGANISATION... 5 4.4.1 Antal deltagare... 5 4.4.2 Remiss... 5 4.4.3 Ålder... 5 4.4.4 År för gruppstart... 6 4.4.5 Gruppledare... 6 4.4.6 Föräldrar... 6 4.4.7 Uppföljning... 6 4.4.8 Ekonomi... 6 4.4.9 Kännedom om andra grupper... 6 5 DISKUSSION OCH SLUTSATS... 7 6 REFERENSER... 7 7 BILAGOR... 7 2

1 Bakgrund Övervikt och fetma har ökat mycket de senaste decennierna särskilt sedan 1980 talet. Idag har ca var fjärde pojke och var tionde flicka övervikt i åk 7 i Uppsala län (Liv och hälsa 2007). Landstinget och skolhälsovården är exempel på aktörer som har uppdraget att stödja överviktiga barn och deras familjer till en bra livsstil på lång sikt. (Landstingets vårdprogram för övervikt och fetma hos barn 1999 samt skollagen 1985:1100, 14 kap. 2 ). Viktiga gruppen är en gruppverksamhet för barn 9-12 år med övervikt och deras familjer som startade 1999. Arbetet startade i samverkan mellan primärvård, Akademiska barnsjukhuset, skolhälsovård, Viktväktarna, Uppsalaflickorna och idrottsskolan. Målen har varit att få rörelseglada barn, goda matvanor i familjen och förlångsammad viktuppgång/viktstabilitet, i vissa fall viktnedgång. Gruppen har träffats en gång per vecka ca 24 gånger under två terminer. Första timmen har barnet och minst en förälder med matansvar för barnet haft samtal med dietist. Andra timmen har barnen haft fysisk aktivitet och föräldrarna har haft möjlighet att prata ensamma. Till gruppen har det kommit barnläkare (1 gg) och barnpsykolog (2 gg). För att komma till gruppen har barnen remitterats från läkare i skolhälsovård och primärvård till dietist. Verksamheten har finansierats av landstingets folkhälsomedel. Nu är det dags att se över metodik och organisering av verksamheten. 2 Syfte Syftet med kartläggningen är att se hur man arbetar med gruppverksamhet för överviktiga barn i Sverige för att få idéer om hur man kan utveckla verksamheten i Uppsala län i samverkan med andra aktörer. 3 Metod Kontakter togs med Sveriges komuner och landstings som tillhandahöll mailadresser till samtliga landsting. En enkät utformades som mailades till alla landsting med frågor om bla metod, samverkanspartners, ekonomi och kännedom om andras verksamhet se bilaga 1. De flesta fyllde i enkäten och skickade tillbaka den. Andra svarade under en telefonintervju. 18 av 21 landsting har svarat. 11 har svarat att det finns gruppverksamhet för barn med övervikt eller fetma. 3 har svarat att det inte finns någon gruppverksamhet för tillfället, men att det har funnits tidigare. 4 har svarat att det inte finns någon gruppverksamhet för barn med övervikt och fetma. Inom många landsting tog registrator emot mailet och vidarebefodrade det till personer det berörde tex hälsoplanerare, samhällsmedicin osv. Ifrån vissa län har det kommit svar om hur kommunerna arbetar med överviktiga barn, men en majoritet av svaren kommer från landstingen. Säkert finns det fler gruppverksamheter för barn med övervikt än vad som redovisas här. Svaren kom in från alla län från januari till och med april 2008. För en sammanfattning av svaren angående län, namn på grupp, målgrupp, beskrivning och kontaktperson se bilaga 2. För enkätsvaren i sin helhet se bilaga 3. 3

4 Resultat 4.1 Aktörer och målgrupper I vissa län är det flera enskilda aktörer som har gruppverksamheter för överviktiga barn, men ofta har man då olika målgrupper som överviktiga respektive feta barn. Generellt har sjukuhusens barnkliniker gruppverksamhet för barn och ungdom med fetma (ISO BMI > 30). Aktörer som har grupper för överviktiga barn (ISO BMI> 25 ) är vanligtvis kommunen, primärvården, privata friskvårdsaktörer, studieförbund och kyrkan. Några undantag är en skolhälsovård i Eskilstuna och en sjukgymnast inom primärvården i Tjörn som har grupper för barn med fetma. 4.2 Mål med verksamheten Målen är ofta att barnen ska växa i sin vikt eller eventuellt gå ner i vikt samt få känna rörelseglädje. Ibland är målet mest inriktat på att barnet ska bli mer fysiskt aktivt genom att få prova på olika fysiska aktiviteter och därigenom få ökat fysiskt och psykiskt välmående. Tanken är att barnet ska hitta en aktivitet inom friskvården som de vill fortsätta med. När barnet börjar röra på sig mer är chansen större att intresset ökar även för andra hälsofrågor tex kosten. Ett vanligt mål är att familjen ska få en hållbar livsstilsförändring genom att motivera familjerna och ge dem kunskap och färdighet att göra bra matval. Föräldrarnas medverkan är viktig i många av gruppverksamheterna. Ibland träffas föräldrar och barn för sig, men även tillsammans. Föräldrarnas roll som gränssättare betonas ofta. I Södertälje används metoden COPE i föräldragrupperna. Flera verksamheter har målet att stärka självkänslan och livskvalitén hos barnet. 4.3 Metoder för grupper Av de olika metoderna som används är det vanligaste svaret att man har plockat ihop sitt program själv genom material från olika håll som anpassats efter gruppen. Det finns endast en metod som är evidensbaserad i sin helhet. Det är Familjeviktskolan av Carl-Erik Flodmark och Paulina Nowicka som baserar sig på familjeterapi och lösningsfokuserad korttidsterapi. Familjeviktskolan innehåller fyra halvdagsträffar med barn och föräldrar. Träffarna hålls var tredje månad under 1 års tid. Varje träff delas in i tre eller fyra delar. Träffen inleds men en gemensam diskussion med barnläkare och psykolog som leder gruppen. Sedan diskuterar föräldrar med psykolog och barnen får kost och motionsråd av dietist eller gör en medicinsk uppföljning med sjuksköterska och läkare. Man mäter och väger barnen vid varje träff. Vid start och slut lämnas utvärderingsenkät ut. Till gruppledare finns materialet att ladda ner via www.studentlitteratur.se. Rekommendationer från författarna är att man ska använda det man tycker är bra och anpassa efter gruppen man har framför sig. Flera gruppverksamheter i landet använder sig idag av metoden och flera ska starta upp framöver. Myrstegsmetoden av Unni Bonnedal är en gruppbehandling utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska principer bla gruppsykologi och kognitiv beteendeterapi. 4

Det finns noggranna manualer för antagning till gruppen och för upplägg av verksamheten. Föräldrar respektive barn träffas för sig i grupp. Innan grupperna startar genomförs utredningsintervjuer med föräldrar och barn (Mat och rörelse, Social och emotionell anpassning- MORSE). Skolsköterskor i Gullspångs kommun använder metoden. Andra metoder är SOFT-modellen (standardiserad obesitas familjeterapi) som utvecklats av Carl-Erik Flodmark i Malmö. Metoden är föregångare till Familjeviktskolan och används till enfamiljsterapi. Södertäljemodellen. Barnmottagningen tillsammans med Korpen har viktskola, fem träffar för barnen med matprat och fysisk aktivitet. Föräldrautbildning i kost och fysisk aktivitet med hjälp av COPE metoden vid sju träffar. COPE innebär att man arbetar med barnens beteende utifrån kognitiv beteendeterapi med betoning på empowerment. Enjoying Life är ett material som tagits fram av Örebro läns idrottsförbund efter inspiration av Viktiga gruppen i Uppsala. Den största delen är teori och praktik kring fysisk aktivitet. Andra delar är beteende, självkänsla, mat, stress och stresshantering. Barn och föräldrar träffas fjorton gånger per termin. I Västmanland har Studiefrämjandet haft studiecirklar för föräldrar efter Runda barn boken av Gunilla Lindeberg. Vissa gruppverksamheter går ut på att i första hand få barnen mer fysiskt aktiva, ofta är det sjukgymnaster som håller i grupperna. Man tar med barnen till olika prova-på-pass i friskvården. Barnen får också gå till en dietist. Vikthoppet och Minivikthoppet i primärvården i Göteborg är exempel på en sådan verksamhet. Gurkburken är exempel på en verksamhet som syftar till att främja fysisk aktivitet genom att öka lusten till lek och rörelse samt stärka självförtroendet bland målgruppen. Målet är att elever i åk 1 till åk 5 ska hitta en fysisk aktivitet som de kan göra på fritiden. I Mariestads kommun sker samverkan mellan skolhälsovård och Korpen. 4.4 Organisation 4.4.1 Antal deltagare I gruppverksamhet med huvudsaklig inriktning på kost är svaren att idealet är mellan 2 och 20 personer. Vad gäller fysisk aktivitet har man uppgett att det är lättare att ha större grupper på upp till 15 barn eller ungdomar. 4.4.2 Remiss I vissa län remitterar man mycket barn mellan de olika aktörerna. I andra län är det lite mer vattentäta skott mellan verksamheterna. 4.4.3 Ålder Grupperna har helt olika åldersindelning. Ibland har man hela åldersspannet uppdelat på olika grupper tex kyrkan i Huskvarna som når 5-18 åringar. Andra når bara lågstadiet, mellanstadiet eller högstadiet. Flera har startat med en åldersgrupp och sedan utökat verksamheten. Ingen har gett någon kommentar till varför man valt en viss åldersgrupp. 5

4.4.4 År för gruppstart De gruppverksamheter som startade först är Viktiga gruppen i Uppsala och Rikscentrum för barnfetma vid Huddinge sjukhus år 1999. Malmös program med familjeterapi och Södertäljes viktskola startade 2003. Från och med 2004 och framåt startades de andra verksamheterna. 4.4.5 Gruppledare Inom landstingen medverkar eller leds grupperna av dietist, sjukgymnast, sjuksköterska, hälsopedagog, läkare eller psykolog. Inom kyrkan är det en vanlig medmänniska som samarbetar med en dietist. Inom kommunen nämns skolsköterska eller idrottslärare. I föreningar nämns förskolepedagog eller hälsopedagog. 4.4.6 Föräldrar Samtliga verksamheter har kontakt med föräldrarna på något sett antingen genom telefonsamtal, pappersutskick, individuella samtal eller gruppsamtal. Eftersom det är omyndiga barn och ungdomar måste ju föräldrarna godkänna att barnen deltar. Flera svarande kommenterar vikten att ha med sig föräldrarna. Några nämner också att det kan vara svårt att nå föräldrar. Inte minst vid rekrytering av barn då föräldrarna inte alltid vill acceptera att barnet har för högt ISO BMI. De kanske tycker att det inte känns bra att ha sitt barn i en grupp för barn med övervikt. Generellt verkar det som familjerna är väldigt positiva när de väl är med i gruppen eftersom de får diskutera med andra i samma situation. 4.4.7 Uppföljning I vissa metoder ingår det en strukturerad uppföljning med hjälp av enkäter tex Familjeviktskolan och Myrstegsmetoden. En del verksamheter har delat ut egna enkäter till barn och föräldrar efter gruppens slut. Några verksamheter skriver en rapport till finansiären efter avslutad grupp. Flera svarar att man inte gör någon strukturerad utvärdering. Flera har individuella möten med deltagarna en viss tid efter gruppens slut. En del av sjukhusen rapporterar viktdata till BORIS som är ett nationellt kvalitetsregistret för barnobesitas med syfte att följa behandling av barnfetma i landet. 4.4.8 Ekonomi Finansieringen av verksamheten ser mycket olika ut. Det går inte att säga något generellt om vad en gruppverksamhet kostar. Allt beror ju på hur upplägget görs. Barnsjukhusens gruppverksamhet finansieras inom ordinarie ram. I primärvården startas verksamheten oftast som ett projekt som så småningom permanentas till ordinarie verksamhet. Kyrkan, idrottsrörelsen och frivilliga organisationer verkar finansiera vissa delar av verksamheten genom olika projektmedel. I kommunen sker verksamheten oftast inom ordinarie ram eller i samverkan med andra aktörer. 4.4.9 Kännedom om andra grupper Få av de svarande kände till andra gruppverksamheter för barn med övervikt och fetma i Sverige. Exempel på vad man hört talas om är gruppverksamhet i Sollefteå, Helsingborg och Mjölby 6

5 Diskussion och slutsats Det finns många olika aktörer i landet som arbetar med grupper för barn med övervikt. Det är framförallt de senaste fyra åren som arbetet har kommit igång. Organisering av verksamheten beror på vilken eller vilka aktörer som driver arbetet. Det finns endast en metod som är evidensbaserad (Familjeviktskolan). Vilken betydelse har det egentligen att metoden är evidensbaserad? Några har kommenterat att huvudsaken är en bra gruppledare som kan lotsa deltagarna på ett bra sätt och anpassa metoden efter vad gruppen har för behov! Antagligen kan andra metoder fungera precis lika bra fast de inte har utvärderats på ett vetenskapligt sätt. Det skulle däremot vara värdefullt om flera gruppverksamheter utvärderades på längre sikt ur olika perspektiv till exempel hälsostatus, livskvalité och hälsoekonomi. Annat som nämnts av betydelse för beteendeförändring angående kost och fysisk aktivitet är att hela familjen deltar i gruppen, att man stödjer familjen under en längre tid samt gör uppföljning. Det finns ett stort engagemang och intresse hos personer som arbetar med grupper för barn med övervikt att få nätverka med andra för att ge och ta av goda erfarenheter. Övervikt är ett komplext problem med många orsaker som kräver anpassade behandlingsmetoder. 6 Referenser Liv & Hälsa Ung 2007. Skollag 1985:1100, 14 kapitlet, 2 Övervikt och fetma hos barn. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska barnsjuhuset, barnhälsovården, och primärvården samt skolhälsovården i Uppsala 2004. 7 Bilagor Bilaga 1 Enkät till gruppledare, sid 1-3. Bilaga 2 Sammanfattning av enkätsvar, sid 1-11. Bilaga 3 Enkätsvar i sin helhet, sid 1-46. 7

2008-01-29, CL Bilaga 1 Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Ja ( ) Nej ( ) 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? 5. Hur kommer barnet till gruppen? 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år? 9. När hålls grupperna? Dagtid ( ) Kvällstid ( ) Annat ( ) 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietist ( ) Sjukgymnast ( ) Hälsopedagog ( ) Sjuksköterska ( ) Annan ( ) 1

2008-01-29, CL Bilaga 1 11. Hur många barn har ni nått totalt? 12. Använder ni någon speciell metod/program? 13. Hur når ni föräldrarna? 14. Vad har ni för mål med verksamheten? 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? 16. Vilka delar ingår i programmet? 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna? 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp? 2

2008-01-29, CL Bilaga 1 22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?) Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Kontaktuppgift: Cecilia Lindholm, telefon:070-383 76 04, 018-611 76 04, e-mail: cecilia.lindholm@lul.se, Fax: 018-611 79 89. Adress: Folkhälsoenheten, Ulleråkersvägen 27, 2 trp, 750 17 Uppsala. 3

Bilaga 2 Överviktsgrupper för barn i Sverige Län Namn på grupp Målgrupp Beskrivning Kontaktperson Blekinge Ej svar Dalarna Ej svar Gotland Det finns ingen gruppverksamhet elisabet.drugge@hsf. gotland.se Gävleborg Det finns ingen gruppverksamhet. mikael.wall@lg.se vårdenhetschef Folkhälsoenheten, Halland Familjevikt- Skolan Det finns ingen gruppverksamhet. Tillväxtprojektet Barn och ungdom med ISO BMI> 30, 4-18 år Barnsjuksköterska och barnläkare ansvarar för gruppen. 2008 startades ett team som jobbar med övervikt. En gruppträff har genomförts. Sjuksköterskan träffar även barnen/ungdomarna enskilt var 4-6 vecka. Remiss från BVC, skola och VC. En årskull barn följs vad gäller tillväxt (längd, vikt, BMI och bukomfång). En enkät ges till föräldrar med bl.a. kostregistrering. En tvärsnittsstudie har gjorts, 25% av alla förskolebarn ingick. Projektet är ett samarbete mellan barnhälsovården, FoU-enheten Halland och Sahlgrenska sjukhuset. gävleborg eivor.kjellberg@ lthalland.se Barnsjuksköterska josefine.roswall@ lthalland.se Barnläkare Barn- och ungdomskliniken Halmstad gerd.tangen@ lthalland.se Barnhälsovårdsutvecklare, Kungsbacka 1

Bilaga 2 Jämtland Jönköping Det finns ingen gruppverksamhet för tillfället, men det har funnits tre grupper tidigare. Viktiga barn och ungdomar. Barn och ungdom med ISO-BMI >25, 5-18 år. Barnmedicinska kliniken, barnhälsovård, skolhälsovård, mödrahälsovård och BUP arbetar nu med en handlingsplan för handläggning av barn och ungdomar med övervikt. Sedan 2004 har det funnits verksamhet för överviktiga barn i aktivitetshuset Kungsporten. Syftet är att främja fysisk aktivitet och goda matvanor hos överviktiga barn och ungdomar samt motverka psykisk ohälsa. Allt genomförs mha idéella krafter i samverkan med föräldrar, vård och skola. Kalmar Viktgrupp Dietist som håller i gruppen. Inget särskilt program. Kronoberg Norrbotten Det finns ingen gruppverksamhet. VIP- Vikt i Piteå (Viktgruppen) Barn och ungdom med ISO BMI> 30, 8-12 år Det finns en grupp under skolläkarens initiativ som arbetat några år med överviktiga barn Barn kommer från barnmottagningen eller remiss från dietist, skolsköterska. Inspiration från Södertäljemodellen. Sju träffar med barn och föräldar. Startade 2006. annalena.nilsson@jll.se Barnmedicinska kliniken, Östersunds sjukhus Mimmi.edin@ kungsporten.com Smyrnaförsamlingen i Huskvarna eszterm@ltkalmar.se Västerviks lasarett ulla.waller@kalix.se kalix kommun hanna.viklund@nll.se Barnmottagningen Piteå Älvdals sjukhus vanja.soderberg@ nll.se 2

Bilaga 2 Skåne Familjeviktskolan Barn och ungdom med ISO BMI> 30, 12-19 år Barn och ungdomar med ISO BMI>30, 4-18 år, Barn och ungdom med ISO BMI> 30 Evidensbaserad metod. Remiss från skolhälsovård och vårdcentraler. Startades 2003. Grunden är familjeterapi och lösningsfokuserad korttidsterapi. SOFT (standardiserad Obesitas familjeterapi) ursprungsmodellenenfamiljsterapi. Team med barnläkare, dietist och undersköterska. Instruktörer som har fysisk aktivitet carl-erik.flodmark@ skane.se paulina.nowicka@ skane.se Barnöverviktsenheten Malmö allmänna sjukhus. elisabet.a.andersso@ skane.se Barnmottagningen i Ystad. Det kommer att startas viktgrupper ht-08 efter Carl-Erik Flodmarks koncept Familjeviktskola. Har haft gruppverksamhet tidigare. Barn och ungdom med ISO BMI > 30, 7-11 år och 12-16 år. (Eftersom de inte vill sluta har ungdomarna varit upp till 18år) Korpen har fysisk aktivitet 1 gg/v. Viktkontroller och samtal hålls individuellt med barnsjuksköterska eller/och dietist. För de yngre barnen 6-11 finns en arbetsbok. Det är patientens/familjens egen bok där de själva fyller i. anitha.algotsson@ skane.se Lasarettet i Trelleborg irene.i.axelsson@ skane.se Lunds universitetssjukhus catarina.barth@ skane.se Amelie.cederstrom@ skane.se Barnmottagningen i Landskrona 3

Bilaga 2 Stockholm Läger för ungdom och familj. Tjejgrupp. Viktskola. Styrketräningsgrupp Bassänggrupp En familjeviktskola ska starta hösten 2008. Barn och ungdom med ISO BMI> 30, 9-18 år, Barn och ungdom med ISO BMI> 25, 7-9 år Startade 1999. Inget särskilt program utan olika moment. Remiss från läkare eller annan behandlare inom Rikscentrum. Barnen följs upp under 5 år. Sari.lindberg@ karolinska.se Rikscentrum för barnfetma Huddinge Sjukhus. karina.karlsson@ vallentuna.se skolsköterska Vallentuna kommun Viktiga gruppen Fysisk aktivitet med Korpen/viktskola/ utbildning för föräldrar. Barn och ungdom med ISO BMI> 25, 9-12 år, 13-18 år Barn och ungdom med ISO BMI >30, 6-12 år Remiss från skolhälsovård. Mål: förlångsammad viktuppgång, rörelseglädje, via sjukgymnast lära sig en ny vana. Vid första tillfället hålls ett samtal då föräldrar deltar, deltagaren skriver kontrakt, gångtest på löpband görs. Man mäter och väger deltagare vid start och slut. Cirkelträning för 9-12 år och gymapparater 13-16 år. Första terminen 14 tillfällen kostnadsfritt. Andra terminen subventionerad avgift. Södertälje barnläkarmottagning och Korpen har Viktskola (1 gg/v i 10 v) start 2003, föräldrautbildning (1 gg/v i 7 v), start 2007, bygger på Cope. annica.vigren@ feelgood.se Gymmet Feelgood i Täby9 sven.klaesson@ sns.sll.se anna.bohlin@ sns.sll.se Barnmottagningen, Södertälje sjukhus 4

Bilaga 2 Södermanland Uppsala Det har funnits verksamhet tidigare. Hopprepet Viktiga gruppen Det har funnits fler grupper innan i nästan samtliga kommuner. Tonvikt för ungdomar 13-16 finns i Uppsala. Revidering av verksamheten pågår. Barn och ungdom med ISO BMI > 30, 6-10 år. Barn och ungdom med ISO BMI>25, 9.- 12 år. Barnläkare och dietist har haft ett projekt tillsammans med Korpen. Det fanns också en grupp inom barn/ PV som barnläkare ansvarade för. Skolhälsovården och annan personal från kommunen medverkar liksom idrottsföreningar vid fysisk aktivitet för barnen. Mål för barnen: att erbjuda lustfylld fysisk aktivitet. Mål för föräldrar: att göra livsstilsförändring på lång sikt. Barnen träffas varje vecka en timma per gång under två terminer. Start 2007. Viktiga gruppen för överviktiga barn 9-12 år och deras föräldrar startades 1998. Målen är rörelseglada barn, goda matvanor i familjen och förlångsammad viktuppgång/viktstabilitet, i vissa fall viktnedgång. nils.skanke@dll.se Barn- och ungdomsliniken i sörmland. Helene.matsson@ eskilstuna.se Skolsköterska Åsa.andersson@l ul.se Dietist Viktiga Gruppen Bim@ primadietiste.com Dietist Barn och ungdom med ISO BMI >25, 13-16 år Mål för Tonvikt: Att ungdomarna ska få mer kunskap om sambandet mellan mat, kropp, hälsa och välbefinnande genom varierad pedagogik samt ökad självkänsla hos ungdomarna. Anna.leverbeck@ lul.se Dietist Tonvikt 5

Bilaga 2 Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Ej svar. Det finns ingen gruppverksamhet, men har tidigare funnits i projektform. Utveckling av arbetet med överviktspreventi on för barn och ungdomar i Örnsköldsviks kommun. Kostcirkeln Runda barn. Samverkan landsting, kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling startade 2007. Förbättrat preventivt arbete inom mödravård, barnhälsovård, skolhälsovård samt barn och ungdomskliniken. Vid barn- och ungdomskliniken tas längd-vikt-bmi på alla barn från 5 år. Vidareutbildning av personal i livsstilsfrågor och motiverande samtal. Barnkliniken ger dietistkontakt. Dietist och psykolog har behandlingssamtal i samverkan med BUP med familjer där barnet har extrem övervikt. Överviktiga barn och ungdomar erbjuds vattengympa genom Överviktigas riksförbund. Aktörer som arbetar med barn har tagit fram rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Ett regionövergripande överviktsprogram är utarbetat. Magdalena.i.anderss on@vll.se marlene.westberg@l vn.se marten.hallberg@ ltv.se Barnkliniken i Västerås brittmarie.westholm@ ltv.se Hälsoplanerare Västerås Studiefrämjandet och Karin Ekstedt 0221-21230 6

Bilaga 2 Västra götaland Aktivitetsgrupp för barn med övervikt Runda barngruppen Det finns ingen gruppverksamhet för överviktiga barn. Barn och ungdom med ISO BMI> 25, barn 10-12 år. Barn och ungdom med ISO BMI> 25, 11-16 åringar. Hösten 08 kommer delar av Familjeviktskolan att användas liksom BORIS. Överviktsgrupper drivs i projektform för mellanstadiebarn startade 2007. Barnen träffas 2 ggr/v för träning med syftet att barnen på sikt ska bli aktiva i friskvården. Grupperna ska nu ingå i den ordinarie verksamheten. En grupp för äldre barn planeras. I Partille Kommun tar sjukgymnast emot överviktiga barn från barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och skolsköterskor. Vid första besöket hålls ett motiverande samtal med barnet och föräldrar om framförallt fysisk aktivitet. Man försöker hitta en fysisk aktivitet som passar. Det finns bla cirkelträning. Mariestads livsstilsmottagning är med i en grupp med kostchef, tandläkare, skolsköterska, skolläkare. jennie.c.svensson@ vgregion.se Sjukgymnast inom primärvårdsrehab i Västra Göteborg. Annika.lovgren@ partille.se Sjukgymnast primärvård mia.wennlund@ vgregion.se Mariestad 7

Bilaga 2 BMI-Barn, Motion, Idrott (BMI) Ungdomar med ISO BMI>25, 10-15 år. Andra elever är också välkomna i mån av plats. 2005 startade Idrottsoch föreningsförvaltningen projektet som drivs av en idrottslärare. Barnen kommer från närliggande skolor. Elever får information från skolsköterskor och idrottslärare. Metoden är två idrottslektioner i veckan varav en i vatten. Aktiviteterna börjar med hälso-, kost- och träningsinformation och sedan ett träningspass. Marek.koscielniak @ioff.goteborg.se friskvårdskonsulent vid Lundbybadet. Vikthoppet, Mini-vikhoppet Barn och ungdom med ISO BMI > 25, i åk 4-9. Sista året har Minivikhoppet startats för barn i åk 1-3 med samma upplägg. Sedan 2005 jobbar sjukgymnaster tillsammans med dietist. Barnen får träffa dietist regelbundet och de tränar med sjukgymnast 2 ggr per vecka. Sjukgymnasten har också uppföljningar med barn och föräldrar under behandlingen. Vikthoppet bengt.o.johansson@ vgregion.se berit.svensson@ vg.region.se sjukgymnaster vid primärvårdsrehab i Angered Dietist: Maria.magnusson@ vgregion.se Minivikthoppet sjukgymnast: Cecilia.a.olsson@ vgregion.se För närvarande finns ingen gruppverksamhet Syftet är att komma igång med träningsgrupper under 2008. Projektet syftar till att få igång samverkan och inventering av insatser mellan tex primärvård, skolhälsovård och sjukhus. emma.sprimont@ vgregion.se Sjukgymnast i primärvården i Uddevalla. 8

Bilaga 2 Lätt och roligt Tidigare Gurkburken, idag Se mig. Barn och ungdom med ISO BMI > 25, 6-16 år Barn och ungdom med ISO BMI > 25, från början med barn i åk 1-5 och åk 6-9. Idag finns bara för de mindre barnen. I Gullspångs kommun har skolhälsovåden ett projekt som använder Myrstegsmetoden startade 2006. Mål är att stoppa viktuppgång, förändra kosten och röra sig mer. Studiefrämjandet drev tidigare Gurkburken med fysisk aktivitet 1 gång/vecka. De flesta barn som var med ingår nu i "Se mig" som vänder sig till Barn med utanförskap. Västra Götalands Bildningsförbund står för projektpengar. I götene fanns föräldrakvällar med en dietist. Det första mötet var välbesökt, därefter inget större intresse. I Se Mig jobbar man mest mot barnen. De får komma ut i naturen och man jobbar med värdegrundsfrågor. "Gurkburken" för att främja fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma. Rekrytering sker via skolhälsovården. Det har gått trögt för de äldre eleverna så nu har man endast grupper för yngre barn. Till våren kommer susanne.ljungberg@ gullspång.se conny.larsson@ studieframjandet.se annelie.alexander @mariestad.se Mariestads kommun 9

Bilaga 2 Gurkburken Kost och rörelse ISO BMI> 30, 13 år 15 år. Örebro Enjoying life ISO-BMI > 25, 8-12 år eller 12-16 år. Östergötland Det har funnits grupper tidigare. arbetet att utvärderas tex rekryteringsprocessel ler om familjen ska erbjudas annat stöd. Man pratar inte vikt eller mat alls utan fokuserar på att barnen ska hitta aktiviteter som de kan utöva efter skoltid. Start 2007. Barn- och utbildningsförvaltnin gen i Falköpings kommun driver verksamheten. Gruppens fokus är kost och rörelse, olika teman vid varje träff, totalt åtta träffar. Start 2008. Tanken är att en grupp för överviktiga BVC-barns föräldrar skall starta tillsammans med psykolog, men då vi för närvarande inte har tillgänglig barnpsykolog har detta fått vänta lite. Tanken är att den gruppen ska starta i hösten-08. Fjorton träffar per termin med barn och föräldrar. Varje träff 30 minuters teori och 1.5 h fysisk aktivitet.start 1999. Tidigare fanns ett projekt under två år med tre överviktsgrupper, som utvärderats med uppföljning BMI + patientenkät erica.johannson@ falköping.se frida.karlsson@ vgregion.se Sjukgymnast på Tjörn inga.may.sternberg @olif.se beteendevetare Örebro läns idrottsförbund maria.nordvall@ lio.se Barnkliniken i Norrköping 10

Bilaga 2 angående matvanor. Tyvärr fanns ingen riktig kontrollgrupp. Det är svårt att dra några slutsatser. Hittills har man inte erbjudit någon strukturerad behandling. Man diskuterar att starta något mellan barnklinik, skola och primärvård. 11

Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? Familjeviktskolan 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Ja, iso- BMI > 30. 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? 6-7 patienter samt familjen. 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? Max 6-7 barn 5. Hur kommer barnet till gruppen? Remisser från BVC, skola och VC. 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? 4-18 år. Varje grupp ska ha deltagare i ungefär samma ålder. 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? Barn- och ungdomskliniken. 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år 2008. 9. När hålls grupperna? Dagtid. 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietist Sjukgymnast Sjuksköterska Annan: läkare och psykolog. 11. Hur många barn har ni nått totalt? 35 st, men de flesta på enskilda besök hittills. 1

12. Använder ni någon speciell metod/program? Vi jobbar mycket med motivation och har tittat en del på Malmös program för Familjeviktskolan. 13. Hur når ni föräldrarna? 14. Vad har ni för mål med verksamheten? Få familjerna motiverade att göra en förändring i livsstilen och hålla den, så att barnets/ungdomens BMI normaliseras. 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? Planerat 3-4 träffar. 16. Vilka delar ingår i programmet? Kost, motion, motivation, livskvalitet och risker med fetma 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? Har inte kommit så långt ännu, men det tänker vi göra. 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna? Vi tänker följa de i 3-4 år. 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? Nej. 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? Det ingår i barnklinikens verksamhet. 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp? Har inte tittat på det ännu. 22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?) Har tittat lite på verksamheter i Malmö, Göteborg, Karolinska, Södertälje. Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Eivor Kjellberg, eivor.kjellberg@lthalland.se Barn- och ungdomskliniken avd 62, Länssjukhuset 301 85 Halmstad Tfn. 035-134111. 2

Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? viktgrupp 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Nej 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? 5 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? 2-10 5. Hur kommer barnet till gruppen? Via remiss från sjukhus, primärvård, skola 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? Upp till 18 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? Sjukhuset 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år 2006 9. När hålls grupperna? Dagtid 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietist (x) 11. Hur många barn har ni nått totalt? Vet ej 3

12. Använder ni någon speciell metod/program? 13. Hur når ni föräldrarna? 14. Vad har ni för mål med verksamheten? 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? 16. Vilka delar ingår i programmet? 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna? 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp? 22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?) Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Ezterm@ltkalmar.se 4

Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? Viktiga barn och ungdomar. 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Nej. 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? Cirka 10 deltagare. 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? Nej. 5. Hur kommer barnet till gruppen? Genom skolsköterskor, barnmottagningar eller genom bekanta. 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? Vi har olika grupper, åldrarna på barnen som deltar är mellan 5-18 år. 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? Se projektbeskrivning. 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år 2004. 9. När hålls grupperna? Kvällstid. 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietister medverkar i föräldrakontakten. 11. Hur många barn har ni nått totalt? 100-120 12. Använder ni någon speciell metod/program? Ja 5

13. Hur når ni föräldrarna? Genom föräldragrupper. 14. Vad har ni för mål med verksamheten? Att förmedla rörelseglädje, självförtroende och ett ökat fysiskt och psykiskt välmående. 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? Vi har 7 olika grupper som träffas 1 gång per vecka. Plus en föräldragrupp som träffas 2 gånger per vecka. 16. Vilka delar ingår i programmet? Träning, kreativitet och självförtroende. 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? Ja. 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna?? 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? Kommer under hösten. 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? Allmänna arvsfonden. 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp?? 22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?)? Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Kristin Karlemi Mimmi Edin Kungsportens friskvård Kungsängsvägen 25 561 51 Huskvarna Kristin.karlemi@kungsporten.com Mimmi.edin@kungsporten.com 6

Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? VIP- vikt i Piteå ( fast kallas oftast bara för viktgruppen) 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Ja. Barnen ska ha iso-bmi 30, men vi har gjort ett par undantag 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? 6 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? Minst 4 max 8 har vi sagt men vi kompromissar ganska friskt. 5. Hur kommer barnet till gruppen? Först var det barn som redan gick på barnmottagningen eller hos dietisten, nu remiss från skolsköterska. 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? 8-12 år, även här har vi kompromissat någon gång + tagit med syskon 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? Barnmottagningen, Piteå Älvdals sjukhus 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år: 2006 9. När hålls grupperna? Dagtid 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietist ( x ) Sjukgymnast ( x ) Sjuksköterska ( x ) Annan:_Läkare_(ST inom barnmedicin samt att vi tar in habiliteringspsykologen vid en träff) 11. Hur många barn har ni nått totalt? 17 12. Använder ni någon speciell metod/program? Inte direkt men vi har plockat en del från Södertäljemodellen 13. Hur når ni föräldrarna? Via skolhälsovården. 7

14. Vad har ni för mål med verksamheten? Att barnen ska stå still i vikt och på sikt kunna växa i sin vikt. Att hitta goda vanor både vad det gäller mat och rörelse som barnet och familjen kan hålla fast vid i längden. 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? 7-8 16. Vilka delar ingår i programmet? Vi har 7 träffar på ca 1 timma per gång där vi först har en gemensam samling med barn och föräldrar och en kort genomgång. Därefter delar vi på barn och föräldrar och barnen går till en egen aktivitet (tex lära sig koka havregrynsgröt, göra vitkålssallad, skattjakt med stegräknare till alla barn i pris, cirkelträning, lek och tipspromenad). Föräldrarna får under tiden utbildning av dietist (3 tillfällen med tema tallriksmodellen, måltidsordning och nyckelhålsmärkning, frukost respektive vardag och guldkant, utrymmesmat och matmallar), läkare (vad händer i kroppen och varför blir man tjock?), sjukgymnast (varför är det viktigt att röra på sig) och psykolog (mobbing och gränssättning). Sista gången brukar vi ha en gemensam aktivitet. 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? Ja, efter varje genomgången viktgrupp. Vi har nu börjat registrera alla gruppdeltagare i BORIS. 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna? Ja, de kallas för regelbundna återbesök i flera år. 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? Ingen fullständig rapport (ännu) men ett statistikblad och en kort genomgång finns. 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? Norrbottens läns landsting via barnmottagningens budget. Vi har också sökt och fått diverse bidrag, såsom Fou-medel och ett folkhälsobidrag som används till delfinansiering av verksamheten. 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp? Lönekostnad för 2-3 gruppledare per gruptillfälle (7 timmar) samt visst planeringsarbete. 22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?) Ja, på några håll: Sollefteå, Södertälje etc Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Hanna Viklund, barn och ungdomsenheten, Piteå Älvdals sjukhus, tel 0911-75000 (vx), mail: hanna.viklund@nll.se 8

Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? Familjeviktskolan 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Ja (x ) Se www.bravikt.info under Remisskriterier samt Barnövervikt i praktiken evidensbaserad familjeviktskola Nowicka & Flodmark, Studentlitteratur 2006, sid. 149 Nej ( ) 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? 12 barn 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? Nej, dock minst 8 barn är önskvärt. 5. Hur kommer barnet till gruppen? Via vanlig remiss till Barnöverviktsenheten från skolhälsovården, vårdcentralerna, egenremiss med mera. 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? 12-19 år 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? Barnöverviktsenheten Region Skåne 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år: under 2003-2005. För närvarande uppehåll. 9. När hålls grupperna? Dagtid (x ) Kvällstid ( ) Annat 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietist ( x ) Sjukgymnast ( x ) Hälsopedagog ( ) Sjuksköterska ( x ) Annan: Barnläkare, psykolog, informationsassistent 9

11. Hur många barn har ni nått totalt? 72 barn. 12. Använder ni någon speciell metod/program? Ja, var god se Barnövervikt i praktiken evidensbaserad familjeviktskola Nowicka & Flodmark, Studentlitteratur 2006, sid. 150 samt kapitel 4. 13. Hur når ni föräldrarna? Föräldrar deltar med barnen. 14. Vad har ni för mål med verksamheten? Barnövervikt i praktiken evidensbaserad familjeviktskola Nowicka & Flodmark, Studentlitteratur 2006, sid. 147-149. 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? 4 tillfällen under 1 år. 16. Vilka delar ingår i programmet? Var god se: Barnövervikt i praktiken evidensbaserad familjeviktskola Nowicka & Flodmark, Studentlitteratur 2006, kapitel 7. 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? Barnövervikt i praktiken evidensbaserad familjeviktskola Nowicka & Flodmark, Studentlitteratur 2006, sid. 157. 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna? Än så länge bara direkt efter avslutad behandling. 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? Ja, full rapport och material är samlad i boken Barnövervikt i praktiken evidensbaserad familjeviktskola Nowicka & Flodmark, Studentlitteratur 2006. 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? Region Skåne 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp? Ja, 12 000 kr per familj. 10

22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?) Vallentuna kommun håller på att starta en familjeviktskola inom skolhälsovården. För mer information, var god kontakta Karina Karlsson karina.karlsson@vallentuna.se Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Paulina Nowicka, 040-33 83 11. paulina.nowicka@skane.se 11

Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? Rikscentrum för barnfetma: Läger familj samt ungdom. Tjejgrupp 2 stycken. Viktskola. Styrketräningsgrupp. Bassänggrupp 2 stycken. 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Ja, ISO BMI över 30. 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? Cirka 8-10 deltagare. Ungdomsläger större antal. 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? Minst 5 och max 10. 5. Hur kommer barnet till gruppen? Remiss från läkare eller annan behandlare inom Rikscentrum. 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? Grupperna vänder sig till olika åldrar, ca 9 år till 17-18 år. 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? Stockholms läns landsting, Rikscentrum för barnfetma. 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år 1999. 9. När hålls grupperna? Dagtid, Kvällstid Annat: lägeruppföljning helger. 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietist Sjukgymnast Hälsopedagog Sjuksköterska Annan: psykolog 12

11. Hur många barn har ni nått totalt? Svårt att ange en siffra. Vi har cirka 450 inskrivna patienter. Vi har både individuella besök och gruppbesök. 12. Använder ni någon speciell metod/program? Nej, vi använder olika moment och försöker få ett så bra innehåll som möjligt i grupperna. 13. Hur når ni föräldrarna? De är delaktiga i behandlingen på olika nivåer. 14. Vad har ni för mål med verksamheten? Att barnen och ungdomarna har ISO BMI under 30. 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? Olika beroende på grupp, ifrån 1 gång i veckan till 1 gång i månaden. 16. Vilka delar ingår i programmet? Kost, fysisk aktivitet, motivation, självkänsla, kroppens funktioner, mm. 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? Ja. 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna? Ja, barnen/ungdomarna är inskrivna ca 5 år på enheten. 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? Inte som jag känner till. Det finns en bok som Pernilla Danielsson och Annika Jansson skrivit. Överviktiga barn, en handbok för föräldrar och proffs. 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? Stockholms läns landsting. Stipendier framförallt till lägerverksamheten. 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp? Nej. Sommarläger för ungdomar ca 400 000 kr för 12 dagar (2006). 22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?) Tyvärr inte. 13

Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Sari Lindberg, leg. sjuksköterska. Rikscentrum Barnfetma, Röntgenvägen 3 141 41 Huddinge Telefon 08-585 879 91 E-mail: sari.lindberg@karolinska.se 14

Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? Familjeviktskolan i Vallentuna KRAFT 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Ja, BMI 25-30 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? 12 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? 8-12 5. Hur kommer barnet till gruppen? Rekrytering sker via skolhälsovården 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? 7-9 år 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? Skolhälsovården, kostenheten och Resurscentrums Sjukgymnast 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år Ska starta hösten 2008! 9. När hålls grupperna? Kvällstid 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietist ( x ) Sjukgymnast ( x ) Sjuksköterska ( x ) Annan: Skolläkare, kostekonom 11. Hur många barn har ni nått totalt? 0 15

12. Använder ni någon speciell metod/program? Konceptet bygger på boken Barnövervikt i praktiken -evidensbaserad familjeviktskola 13. Hur når ni föräldrarna? Vid hälsosamtal eller telefonkontakt 14. Vad har ni för mål med verksamheten? Målet är att fånga upp och bemöta barn med tilltagande övervikt. Deltagarna skall med hjälp av en evidensbaserad metod och ett strukturerat sätt motverka en fortsatt utveckling av övervikt samt stärka sin hälsa. 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? 4 träffar med teamet och familjerna samt 10 tillfällen med prova på aktiviteter 16. Vilka delar ingår i programmet? 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? Vi planerar att göra en uppföljning 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna? De skall följas upp med 2 gruppträffar år 2 och 3 och sedan följas av skolhälsovården 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? Inte än 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? Kommunen, vi har sökt pengar från landstinget 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp?? 22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?) Vi har byggt vår verksamhet på den som överviktsenheten i Malmö använder Se fråga 12 Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Karina Karlsson Hjälmstaskolan Box 29 16

18621 Vallentuna 070-2328856 karina.karlsson@vallentuna.se 17

Frågor om överviktsgrupper för barn 1. Vad heter eran gruppverksamhet? Fysisk aktivitet med Korpen/viktskola/föräldrautbildning. 2. Måste barnet ligga inom vissa BMI-gränser för att få deltaga, i sådant fall vilka? Ja, barnet måste vara inskrivet i behandlingen enligt Södertäljemodellen = ISO BMI över 30. 3. Hur många deltagare är det i snitt i varje grupp? Föräldrautbildning 15-30 stycken. Viktskola max 2 x 12. 4. Finns det något min- eller max antal barn i en grupp? 5. Hur kommer barnet till gruppen? Via BTO (Behandlingsteamet för överviktiga barn). 6. Vilken ålder vänder sig gruppen till? (5), 6-12 år. 7. Vilken/vilka aktörer står bakom verksamheten? Södertälje barnläkarmottagning och Korpen. 8. Hur länge har ni haft gruppverksamhet? Sedan år 2003. Föräldrautbildning sedan 2007. 9. När hålls grupperna? Dagtid eftermiddag och kvällstid. 10. Vilken/vilka professioner leder gruppverksamheten? Dietist Hälsopedagog Sjuksköterska Annan. Barnsjuksköterska. 11. Hur många barn har ni nått totalt? Ca 240 inskrivna i Behandlingsteamet för överviktiga barn. 12. Använder ni någon speciell metod/program? Föräldrautbildningen bygger på Cope metoden. 18

13. Hur når ni föräldrarna? Föräldrautbildningen. 14. Vad har ni för mål med verksamheten? Minskad ISO BMI. Se vår basplan. 15. Vid hur många tillfällen träffas gruppen? Fysisk aktivitet olika grupper, en gång per vecka. 10 v /gång. Viktskola samt föräldrautbildning 1 gg/v i 7 veckor. 16. Vilka delar ingår i programmet? Se schema. Fysiska aktiviteter finns bollgrupp, vattengympa, badminton, prova på, spinning. 17. Gör ni någon utvärdering av gruppen? Föräldrautbildning ja. 18. Har ni någon uppföljning av gruppdeltagarna? Inskrivna i Behandlingsteamet för överviktiga barn upp till 18 år registreras i BORIS. 19. Har ni skrivit någon rapport/material som vi kan få tillgång till? Se bifogat material Behandlingsteamet för överviktiga barn. Södertälemodellen. 20. Vem, vilka finansierar verksamheten? Ingår i ordinarie verksamhet vid barnmottagningen. 21. Har du någon uppfattning om hur stor kostnaden är för en grupp?? Se basplanen. 22. Känner du till gruppverksamhet för överviktiga barn i övriga landet? (evidensbaserade eller inte?) Malmös SOFT-modell Tacksam för namn, adress, telefon och e-mail till dig som svarat! Anna Bohlin Telefon 08-550 252 75, 0733-96 74 96 Anna.bohlin@sns.sll.se 19