Förfarande i militära rättegångsärenden

Förfarande i militära rättegångsärenden ALLMÄN ANVISNING Dnr 19/31/14 12.2.2015 I kraft 16.2.2015 -tills vidare Upphäver RÅ:2010:2 dnr 17/31/10 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB 333 00180 Helsingfors 00181 Helsingfors 029 562 0800 029 562 0888 vksv@oikeus.fi

1 Militära rättegångsärenden och centrala bestämmelser som anknyter till dem...1 2 Åklagare och domstol vid militära rättegångsärenden...1 3 Åklagarens uppgifter i militära rättegångsärenden...3 3.1 Samarbetet...3 3.2 Underrättelse om beslut...4 3.3 Militära disciplinärenden...4 3.4 Skriftligt förfarande...4 4 Fördelningen av ärenden till åklagarna och åklagarverksamheten...5 5 Vikariat...5 6 Uppföljning och utveckling av anvisningen...6

1 (6) 1 Militära rättegångsärenden och centrala bestämmelser som anknyter till dem Militära rättegångsärenden är de mål som gäller militära brott, vilka avses i strafflagens 45 kap. såväl som de mål, gällande flera andra brott i strafflagens övriga kapitel, vilka uppräknas i 2 lagen om militär rättegång, ifall de i samma paragraf nämnda förutsättningarna uppfylls. Bestämmelserna om behörighet och förfarande vid förundersökning, åtalsprövning, åtal och domstolsbehandling av militära rättegångsärenden avviker på många sätt från motsvarande bestämmelser för övriga brott. Därför bör samtliga åklagare, också en som inte har förordnats att sköta militära rättegångsärenden, kunna identifiera de brott som skall handläggas som militära rättegångsärenden. Samtliga åklagare är skyldiga att såväl vid förundersökning som vid handläggningen av brott se till att brott som skall handläggas som militära rättegångsärenden faktiskt handläggs som sådana, och inte felaktigt handläggs som vanliga ärenden. I denna anvisning hänvisas till följande bestämmelser: Strafflagen Lagen om åklagarväsendet (439/2011) Förundersökningslagen (805/2011) Lagen om rättegång i brottmål (689/1997) Militära rättegångslagen (326/1983) Militära rättegångsförordningen (964/1983) Lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) Lagen om de allmänna underrätter som handlägger militära rättegångsärenden (327/1983) Lagen om militär krishantering (211/2006). 2 Åklagare och domstol vid militära rättegångsärenden Militära rättegångsärenden handläggs vid allmänna underrätter i den ordning som är stadgad för brottmål samt med ytterligare iakttagande av vad som stadgas i militära rättegångslagen. Alla allmänna underrätter har inte behörighet att handlägga militära ärenden. Om allmänna underrätter som handlägger militära rättegångsärenden stadgas särskilt. Helsingfors hovrätt är besvärsinstans för alla domar, som har fattats av allmänna underrätter i militära rättegångsärenden. Militära brott som har begåtts på krishanteringsoperationens tjänstgöringsområde som avses i lagen om militär krishantering, handläggs som militära rättegångsärenden i första instans av Helsingfors tingsrätt.

2 (6) Militärt rättegångsärende handläggs i första instans av Helsingfors hovrätt, då svaranden är en kommendör för truppavdelning eller en officer av minst majors grad eller en person som tjänstgör i annan militär tjänst vilken motsvarar minst majorstjänst. Högsta domstolen är besvärsinstans i dessa ärenden. Besvärstillstånd behövs inte. Som åklagare i militära rättegångsärenden, vilka i första instans handläggs av tingsrätten, fungerar en häradsåklagare eller en statsåklagare som riksåklagaren har förordnat att sköta dessa uppgifter (4 militära rättegångslagen). Som åklagare i de militära rättegångsärenden vilka i första instans handläggs av hovrätten, fungerar en statsåklagare eller en häradsåklagare som av riksåklagaren förordnats att handlägga militära rättegångsärenden (4 lagen om militära rättegångar, 12 2 lagen om åklagarväsendet). Riksåklagarämbetet upprätthåller en förteckning över de åklagare som förordnats att sköta militära rättegångsärenden. De av riksåklagaren förordnade åklagarna är behöriga att sköta militära rättegångsärenden i hela landet. Ett militärt rättegångsärende kan, under de förutsättningar som nämns i 8 lagen om militära rättegångar, handläggas i samma rättegång som ett vanligt brottmålsärende (gemensam handläggning). Gemensamma handläggningar är i vissa fall möjliga också vid en tingsrätt som har ordinarie sammansättning och också vid andra än de i lagen ovan nämnda tingsrätterna. 8 lagen om militära rättegångar innehåller bestämmelser om handläggningsordningen då ärenden skall behandlas gemensamt. Eftersom också militära rättegångsärenden, som handläggs tillsammans med andra brott kräver samma sakkunskap som sådana som handläggs enskilt, bör en förordnad åklagare fungera som åklagare också vid gemensam handläggning. En åklagare som handlägger ett militärt ärende, och överlägger en gemensam handläggning av ett militärt ärende och ett civilbrottsärende vid en tingsrätt med ordinarie sammansättning, bör då han bedömer ändamålsenligheten i den gemensamma handläggningen ta i beaktande förutom de i 8 lagen om militära rättegångar nämnda processekonomiska omständigheterna även ta i beaktande följande: Domstolen har i ett militärt ärende samma behov av specialsakkunskap som åklagaren. För de i militära rättegångsärenden behöriga tingsrätterna torde detta inte förorsaka några problem då det till den ordinarie sammansättningen också kan höra en domare som är insatt i militära rättegångsärenden. Däremot finns det i andra tingsrätter vanligtvis inte sakkunskap i militära ärenden.

3 (6) Ändring i en dom som tingsrätten i ordinarie sammansättning har gett i ett ärende som handlagts gemensamt överklagas på normalt sätt i ifrågavarande hovrättsdistrikts hovrätt. Således handläggs endast besvär från Helsingfors hovrättsdistrikt i överrätten som är insatt i militära ärenden. Åklagarna i militära ärenden bör sträva efter att närmast sådana "oegentliga" militära rättegångsärenden som avses i 2 2 momentet militära rättegångslagen skulle handläggas gemensamt med civila brottmål i en ordinarie sammansättning i tingsrätten. På detta sätt skulle förfaras endast i sådana fall att ett särskilt behov av sakkunskap i militära ärenden inte är uppenbart. Militära brott som avses i 45 strafflagen skall på grund av deras särart handläggas i tingsrätten med en militär sammansättning. 3 Åklagarens uppgifter i militära rättegångsärenden 3.1 Samarbetet För att framgångsrikt kunna sköta åklagaruppgifterna i militära rättegångsärenden, förutsätts det att en förordnad åklagare behärskar de straff- och processrättsliga bestämmelserna som hör till militära rättegångsärenden. Åklagaren skall därtill vara tillräckligt förtrogen med militärverksamhetens särdrag. Det är därför nödvändigt för varje samarbetsområde att skapa och upprätthålla goda kontakter till de viktigaste lokala försvars- och gränsbevakningsmyndigheterna och deras enheter. Förundersökningen av militära rättegångsärenden utförs oftast på truppenheterna och av sådan militärpersonal, vars kunskap och erfarenhet av brottsutredning möjligen är begränsad. En förordnad åklagare bör därför ytterst noggrant följa med och bedöma kvaliteten av förundersökningen i militära rättegångsärenden, samt sträva till att i samarbete med militärmyndigheterna avlägsna möjliga brister, genom handledning och skolning. Underrättelseförfarandet som stadgas i 5 kap. 1 förundersökningslagen gäller också militära rättegångsärenden. För att åtalsprövning skall kunna ske och huvudförhandling kunna genomföras, skall en förordnad åklagare i enskilda fall se till att alla nödvändiga omständigheter utreds tillräckligt. Enligt 35 2 mom. lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten kan en åklagare som handlägger ett militärt rättegångsärende förordna att huvudstaben ska göra förundersökningen.

4 (6) 3.2 Underrättelse om beslut 3.3 Militära disciplinärenden 3.4 Skriftligt förfarande Åtalseftergift som en förordnad åklagare har gjort i ett militärt rättegångsärende, skall skickas för kännedom till kommendören för truppförbandet eller till den förman som har skickat ärendet till åklagaren för åtalsprövning ( 14 lagen om militär rättegång). Domstol informerar militärmyndigheterna om sitt utslag i militära rättegångsärenden ex officio ( 9-10a förordningen om militära rättegångar). Ett brott som avses i militära rättegångslagen kan under vissa förutsättningar handläggas som ett militärdisciplinärende. Militärdisciplinförfarandet lämpar sig speciellt väl för ringa och enkla militärbrott då det är fråga om militär disciplin och upprätthållande av ordning och det därmed finns ett behov av snabbt ingripande. Åklagaren är inte part i militära disciplinärenden. Efter att lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten 1.5.2014 har trätt i kraft är åklagaren inte längre delaktig i handläggningen av disciplinbesvär. Enligt 48 1 mom. lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten ska den disciplinära förmannen i de fall när förundersökning gjorts i ett ärende på förordnande av åklagaren, meddela åklagaren sitt avgörande med anledning av förundersökningen. Efter att ha fått meddelandet kan åklagaren ta ärendet till åtalsprövning, om ärendets art det kräver eller det annars finns särskilda skäl till det. Ett typiskt exempel på en situation som kräver åtalsprövning är t.ex. att det i disciplinbesväret åberopats eller annars framkommit nya omständigheter, som resulterar i att skulden för den på sannolika skäl misstänkta som framställt begäran om avgörande, inte kan anses klar enligt vad som avses i 46 lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten. Eftersom en absolut förutsättning för ett disciplinförfarande är att det enligt nämnda lagrum är klart att personen är skyldig, kan ett bestridande av skulden kräva att disciplinärendet omvandlas till ett åtalsärende, åtminstone då åklagaren bedömer att man genom bevisning kan styrka skulden. Att väcka åtal är motiverat också då åklagaren märker att förverkligandet av straffansvaret kräver framförande av sådana juridiska tilläggsmotiveringar, som inte framgår ur förhandenvarande handlingar. Ett militärt rättegångsärende kan handläggas enligt det i 5 a kap. lagen om rättegång i brottmål avsedda skriftliga förfarandet om de i nämnda kapitel 1 stadgade förutsättningarna finns. Då åklagaren använder sig av ett skriftligt förfarande bör han också i ett militärt rättegångsärende

5 (6) framföra sina straffrättsliga påföljdskrav på så sätt att åtminstone straffets art och straffminimum meddelas i stämningsansökan för gärningen som beskrivs i åtalet. 4 Fördelningen av ärenden till åklagarna och åklagarverksamheten Riksåklagarämbetet, huvudstaben och staben för gränsbevakningsväsendet har kommit överens om att de militära myndigheterna i militära rättegångsärenden skickar meddelanden och förundersökningsprotokoll i första hand till det åklagarämbete som hör till domkretsen för den tingsrätt som är behörig att handlägga det militära rättegångsärendet ( 5 mom. 1 lagen om militära rättegångsärenden), och det vid åklagarämbetet i fråga finns en förordnad åklagare. I fråga om ärenden som skall behandlas vid hovrätten som första instans ( 6 och 7 mom. 2 och 3 lagen om militär rättegång) och ärenden som enligt 29 lagen om militär krishantering skall behandlas vid Helsingfors tingsrätt, skall ovan avsedda meddelanden och förundersökningsprotokoll skickas till Riksåklagarämbetet, för givande av ett särskilt åklagarförordnande. Chefen för åklagarämbetet bör se till att tillgången på åklagare vid handläggningen av militära rättegångsärenden inom sitt ämbetes verksamhetsområde är tillräcklig och vid behov göra framställningar till riksåklagaren om givandet av åklagarförordnanden gällande dessa uppgifter. Eftersom de förordnade åklagarna är behöriga att sköta militära rättegångsärenden i hela landet, kan en ändamålsenlig skötsel av dessa organiseras i samarbete med ett annat åklagarämbete. Överenskommelser gällande permanent samarbete bör skickas till Riksåklagarämbetet. Samtliga förordnade åklagare är skyldiga att se till att militära rättegångsärenden handläggs vid en ändamålsenlig domstol, i enlighet med 5-8 lagen om militär rättegång. Militära rättegångsärenden handläggs som brådskande vid domstol. Därför ska åklagaren se till att också förundersökningen och åtalsprövningen för dessa ärenden utförs utan onödigt dröjsmål. 5 Vikariat Då en förordnad åklagare har förfall, vikarieras han i första hand av en annan förordnad åklagare som är verksam vid samma åklagarämbete. Om någon sådan inte finns att tillgå, skall någon annan förordnad åklagare vikariera i enlighet med ett inbördes avtal mellan åklagarämbetena.

6 (6) 6 Uppföljning och utveckling av anvisningen Det praktiska arbetet utvisar bäst hurdana följder den här anvisningen medför och hur pass ändamålsenlig den är. För att anvisningen ska kunna vidare utvecklas ber jag dem som tillämpar anvisningen att sända sin respons och sina ändringsförslag till Riksåklagarämbetets ämbetspost (vksv@oikeus.fi). Riksåklagare Matti Nissinen Statsåklagare Juha-Mikko Hämäläinen