REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa
Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens insatser inom området psykisk hälsa 2016-2020. Strategin utgår från fem fokusområden som har identifierats som de mest angelägna för att stärka den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa. Det är viktigt att hålla i minnet att varje fokusområde omfattar personer i alla åldrar barn, unga, vuxna och äldre, liksom flickor och pojkar, män och kvinnor. Precis som dessa fokusområden har utarbetats i samverkan mellan många aktörer på området, måste allt utvecklingsarbete inom området bedrivas samtidigt och i samverkan. De fem fokusområdena är en sammanfattning av vad vi som samhälle behöver arbeta med för att motverka ohälsa, främja psykisk hälsa och erbjuda effektiva, säkra och kostnadseffektiva insatser till de som drabbas av psykisk ohälsa.
Varannan svensk kommer någon gång i livet att drabbas av psykisk ohälsa. WHO räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen år 2030. En folkhälsoutmaning av den här magnituden kräver att hela Sverige prioriterar arbetet för psykisk hälsa. Psykisk hälsa är hela samhällets ansvar. SAMHÄLLETS KOST- NADER FÖR PSYKISK OHÄLSA VARJE ÅR: Folkhälsan i sin helhet har förbättrats under de senaste decennierna och de allra flesta uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Dessvärre gäller inte det den psykiska hälsan. Den psykiska ohälsan, med besvär som oro, ångest och sömnproblem, har tvärtom ökat sedan 2000-talets början. Ökningen har skett inom alla grupper, såväl bland barn och unga som bland vuxna och äldre. Staten har länge haft olika satsningar på psykiatri och psykisk ohälsa. Sedan 1995 har staten satsat över nio miljarder kronor för att stimulera utvecklingen inom området i kommuner och landsting/regioner. De satsningar som har gjorts från statligt håll har mestadels fokuserat på personer med omfattande behov. Det är en viktig målgrupp, som behöver uppmärksammas även fortsättningsvis. Men vi måste samtidigt också hantera den växande folkhälsoutmaning som är psykisk ohälsa. Under 2015 tog regeringen initiativ till en översyn av statens engagemang inom området, med ett tydligt syfte att inte blunda för någon del av de utmaningar vi står inför. Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är inte olika spår, de är avhängiga av varandra. För att nå till en punkt där den psykiska hälsan blir en lika viktig fråga som den psykiska ohälsan krävs att hela samhället ser problemen och bidrar efter förmåga. Vi behöver förstärka förebyggande och främjande insatser, erbjuda tidiga och effektiva insatser till de som drabbas och använda våra specialiserade resurser förnuftigt. Frågan om hur vi som samhälle kan motverka den negativa utveckling vi ser i dag är en angelägenhet för alla. 135 MILJARDER SJUKVÅRDENS BUDGET 9,5 % till specialicerad psykiatri 3,7 % till prevention och folhälsotjänster
1 Förebyggande och främjande insatser Ett förebyggande och främjande arbete när det gäller psykisk hälsa behöver göras på många olika arenor, samtidigt och samordnat. Alla beslutsfattare på alla nivåer behöver bli medvetna om hur en förbättrad psykisk hälsa i befolkningen bidrar till en positiv utveckling i Sverige, såväl socialt som ekonomiskt. Det finns ett stort behov av att synliggöra riskfaktorer och friskfaktorer när det gäller psykisk hälsa och för detta krävs ett gemensamt ansvarstagande från hela samhället. Ett första steg i det förebyggande arbetet är att öka kunskapen om psykisk ohälsa och motverka stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Det är ett ansvar för oss alla att motverka fördomar, okunskap och diskriminering av personer som drabbats av psykisk ohälsa. Varje svensk behöver kunskap om hur den egna psykiska hälsan kan förbättras och att känna igen och förstå psykisk ohälsa hos sig själv och andra. Det måste också vara tydligt vilken typ av hjälp som finns att tillgå när man själv eller någon annan riskerar att utveckla psykisk ohälsa. 2 Tidiga, tillgängliga insatser Personer med psykisk ohälsa oavsett ålder och kön, liksom art och grad av ohälsa måste kunna räkna med att få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Ett problem med dagens system är att många patienter har svårt att navigera i utbudet av insatser, och även professionella uttrycker samma svårigheter när de träffar personer med psykisk ohälsa. Detta har flera orsaker. En viktig orsak är att ansvarsförhållandet när det gäller att erbjuda tidiga, kanske mindre omfattande insatser inte alltid är klart definierat i landstinget/regionen och kommunen. Det finns inte heller någon enhetlig nationell struktur för hur detta ska se ut. Organisationen för tidiga insatser avgörs lokalt och regionalt och varierar mellan olika delar i landet. Det kan vara bra för att möta befolkningens behov som kan variera mellan och inom regioner, men samtidigt är det helt centralt att en person som drabbas av, eller riskerar, psykisk ohälsa vet vart man vänder sig. Den naturliga ingången för all typ av ohälsa är primärvården, och det finns inga skäl för att psykisk ohälsa skulle vara så annorlunda att den som drabbas ska gå direkt till den högspecialiserade vården. 3 Utsatta grupper Alla som drabbas av psykisk ohälsa ska få tillgång till en jämlik, tillgänglig, god och säker vård och omsorg i enlighet med bästa tillgängliga kunskap. Med en sådan ambition är det viktigt att vara medveten om att olika grupper och olika individer har olika behov och förutsättningar. Det finns inte en lösning eller modell som passar alla. Det är nödvändigt att särskilt synliggöra de grupper som har visat sig mer utsatta på olika sätt. Det rör sig både om grupper som riskerar psykisk ohälsa i ökad utsträckning och därför bör uppmärksammas tidigt men också de grupper som av olika skäl har svårt att få tillgång till samhällets vård- och stödutbud. TRE AV FYRA har psykisk ohälsa i sin närhet.
Delaktighet och 4 rättigheter Personer som lever hela eller stora delar av sitt liv med psykisk ohälsa är en grupp som fortfarande möter brister i vården och omsorgen och det finns mycket kvar att göra för att möta de behov som finns. Den enskilde ska ha möjlighet att vara aktiv i planeringen och genomförandet av de insatser som ges. Även på policyoch verksamhetsnivå är det viktigt att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa är delaktiga i planering och genomförande. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har samma rätt som alla andra till delaktighet i samhället, god vård, omsorg och rehabilitering, respektfullt bemötande och självbestämmande. 100 000 Äldre i Sverige har en ångestsjukdom 150 000 Äldre i Sverige har en depression 5 Organisation och ledarskap All organisering av insatser för att förebygga, främja, åtgärda och stödja måste göras med utgångspunkt i enskildas och gruppers behov. För att uppnå detta krävs en analys på lokal och regional nivå av behov, flöden och processer som utgår från enskilda barn, vuxna och äldre i systemet. För en person med psykisk ohälsa är det av underordnad betydelse att en organisation har bra interna processer om de insatser hon eller han får inte fungerar eller hjälper. Det finns behov av en högre grad av samorganisering av verksamheter och teamarbete med olika kompetenser, i synnerhet för att tillgodose komplexa behov. Olika verksamheters kompetenser behöver vara tillgängliga, där den som behöver dem finns. Olika huvudmän, och olika grenar inom samma huvudmän, har olika definierade ansvarsområden. Detta lyfts ofta fram som ett problem, men den stora faran är inte ansvarsområdena i sig. Det är när de aktörer som tillsammans behövs för att möta komplexa behov stänger in sig i olika byggnader, och regelverk och slutar kommunicera.
Sex förutsättningar för att utveckla ett samhälle som bättre kan motverka psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Hela samhällets ansvar Psykisk hälsa skapas i allmänhet utanför vård- och omsorgssystemen. Vi måste gemensamt arbeta för att stärka den psykiska hälsan hos befolkningen. Samtidigt måste alla de verksamheter som möter personer med psykisk ohälsa arbeta effektivt för att skapa förutsättningar för rehabilitering och återhämtning här har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vårdenoch omsorgen stora utmaningar. Alla offentliga aktörer behöver ta sitt ansvar för att arbeta målinriktat med att förstärka arbetet med psykisk hälsa för alla, inom ramen för sitt eget ansvars- och kompetensområde. Personcentrering Personcentrering innebär att i högre grad fokusera på de resurser som varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård eller stöd. Detta blir särskilt viktigt, och utmanande, när en person har behov av samordnade insatser från flera olika instanser. En person ska inte reduceras till en mottagare av insatser. Detta är lika angeläget i socialtjänsten som på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och i elevhälsan. Alla insatser som ges ska vara personcentrerade och utgå från den enskildes behov. Använda rätt data på rätt sätt Det är avgörande att rätt kompetens finns på rätt plats vid rätt tillfälle. Under de kommande fem åren behöver det offentliga utveckla sin kapacitet att utforma verksamheten i fas med de behov som finns. För att nå detta mål krävs att de som styr och planerar verksamheten har tillgång till relevanta data, i rätt tid. Det är viktigt att understryka att det inte handlar om mer data, utan rätt data. För att klara utmaningen att leverera rätt data i rätt tid till verksamhetsplanerare är det ofrånkomligt att berörda myndigheter behöver göra en gemensam analys av befintlig datainsamling och hur väl den svarar mot huvudmännens, och i slutändan, befolkningens behov. De som styr och planerar verk- samheten behöver få tillgång till rätt data i rätt tid. Effektivt kunskapsstöd Vi ser idag omotiverade skillnader av insatser riktade mot personer med psykisk ohälsa i olika delar av landet. Dessa skillnader måste motverkas genom att statliga myndigheter utvecklar en närmare samverkan med huvudmännen. Kunskapen finns, men den måste nå ut så att den svarar mot patienter, brukares och anhörigas behov. Myndigheternas arbete med att ta fram kunskapsstöd ska svara mot patienters, brukares och anhörigas behov av kompetens i de verksamheter de möter.
På samordnarepsykiskhalsa.se hittar du mer information om samordningens arbete. Kostnadseffektivitet Det är viktigt att utnyttja de resurser som finns, med den enskilde som utgångspunkt. I dag finns exempel på insatser som ges på samma sätt, men i olika system, till samma personer. För att få bästa möjliga utdelning på de resurser som finns är det viktigt att förebyggande och tidiga insatser är högt prioriterade, för att minska behovet av specialiserade insatser som är dyra. Uppföljning och styrning av verksamheterna behöver ha en tydlig brukarorientering, vilket kräver ett minskat fokus på sektorsspecifika indikatorer och ökat fokus på resultat för folkhälsan och hälsan hos patienter, brukare och närstående. All styrning och uppföljning måste ge utrymme för lokal anpassning, stimulera gemensamt ansvarstagande och möjliggöra ansvarsutkrävande på rätt nivå. Samarbete Det krävs att olika verksamheter samarbetar för att möta individers många gånger komplexa behov. Med ett gemensamt mål det mål som individen själv identifierar. Samhällets utmaning när det gäller psykisk ohälsa är så komplex och mångfacetterad att det är svårt att åstadkomma förändring utan att samarbeta för att på kort och lång sikt möta den utmaning vi har. I detta arbete är patienter, brukare och närståendes erfarenheter mycket viktiga. För att åstadkomma förändring är samarbete på alla nivåer en mycket viktig förutsättning. Och det är inte möjligt utan samverkan med patienter, brukare och anhöriga.
Vad är psykisk hälsa och ohälsa? Psykisk hälsa är mer än frånvaro av psykisk sjukdom. Psykisk hälsa är ett tillstånd där en person känner ett psykologiskt välbefinnande, kan nå sin fulla potential, hantera vardagliga motgångar och leva sitt liv i värdefulla sociala sammanhang och bidra till samhället. Bara personen själv kan avgöra i vilken utsträckning han eller hon har psykisk hälsa. Psykisk hälsa är inte heller med nödvändighet ett statiskt tillstånd i själva verket kommer de flesta att uppleva både psykisk hälsa och ohälsa under en livstid och även personer som drabbats av en psykisk sjukdom kan under rätt förutsättningar uppnå psykisk hälsa. Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar allt från psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar våra dagliga liv till psykisk sjukdom. Det är ett vitt spektrum av tillstånd av olika karaktär, och definieras antingen av en individs upplevelse eller som ett kliniskt definierbart sjukdomstillstånd, eller en kognitiv funktionsnedsättning. Överenskommelsen med SKL En av de centrala beståndsdelarna för att uppnå regeringens målsättningar och stödja genomförandet av strategin är ett fortsatt arbete med överenskommelser tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. I 2016 års överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa avsätter regeringen 845 miljoner kronor för att stödja insatser inom landsting/regioner och kommuner för att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och för att bättre kunna erbjuda rätt insatser, i rätt tid, till de personer som drabbas av psykisk ohälsa. Nationell samordnare inom området psykisk hälsa I december 2015 beslutade regeringen om att tillsätta en nationell samordnare inom området psykisk hälsa (dir. 2015.138). Samordnarens uppdrag är bland annat att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organi sationer inom området samt verka för att arbetet samordnas på nationell nivå. 70% av befolkningen i Sverige uppger att de har en bra hälsa Nationell samordnare inom området psykisk hälsa För mer information besök: Webb: samordnarepsykiskhalsa.se Twitter: @psykiskhalsa Facebook: facebook.com/samordnarepsykiskhalsa