Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN

00. Omslag 06-04-11 15.54 Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Den som inte trivs hen, jett va i olag Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN

00. Omslag 06-04-11 15.55 Sida 2 1. Övergripande 03. Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Jens Nilsson ger sin syn på året som gått. 04. Kommundirektören kommenterar Kommundirektör Bengt Marsh kommenterar året som gått. 05. Viktiga händelser under året 06. Femårsöversikt 07. Vad kostar det? Prislappar på olika kommunala tjänster redovisas. 36. Personalekonomisk redovisningen Den personalekonomiska redovisningen ger en bild över personalsituationen i form av sjukfrånvaro, åldersfördelning och personalförsörjning, lön. 3. Miljöbokslut 40. Miljötillståndet i kommunen redovisas mot bakgrund av tre inriktningsmål som finns i budget 2005: Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska, mängden hushålls- och industriavfall ska minska samt energianvändningen ska minska. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 2 2. Förvaltningsberättelse 09. Sammanfattning 2005 Här redovisas en sammanfattning av resultat och finansiell ställning för kommunen och koncernen. 09. Framtidsbedömning Kommunen har redovisat god ekonomisk hushållning de senaste två åren. Utifrån konkreta och kända fakta redovisas vilka förutsättningarna är för att även framgent upprätthålla god ekonomisk hushållning? 10. Vision och måluppfyllelse Här sker en sammanfattning av måluppfyllelsen beträffande verksamhetsmål samt finansiellt mål. På vilka sätt arbetar kommunen för att närma sig visionen? En redovisning sker av aktiviteter avseende bl a kvalitetsarbete, kommunfullmäktiges utvärderingsprogram m m. 12. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Östersunds kommun. 13. Finansiell analys för kommunen Här sker en analys utifrån fyra perspektiv, resultat, kapacitet, risk och kontroll. Syftet med analysen är att identifiera problem eller positiva faktorer och därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. 19. Räkenskapsrapporter kommunen Drift- och investeringsredovisning, resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning, noter och redovisningsprinciper 28. Sammanställd redovisning Ekonomisk analys för koncernen Verksamhetsberättelser för bolagen Övriga delägda företag resultat, ställning Räkenskapsrapporter för koncernen 4. Välfärdsbokslut 46. Det övergripande målet med välfärdsbokslutet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla kommunens innevånare. Det ska stimulera till en bred diskussion och därmed bidra till ett bra beslutsunderlag för de förtroendevaldas val av utveckling och åtgärder som är önskvärd inom kommunens olika verksamheter. 5. Kommunens nämnder 53. Kommunstyrelsen, Kommunledningsförvaltning 58. Kommunstyrelsen, Teknisk förvaltning 65. Kommunstyrelsen, Serviceförvaltning 70. Arvodesnämnd 71. Överförmyndaren 72. Valnämnden 73. Miljö- och samhällsnämnden 77. Kultur- och fritidsnämnden 81. Barn- och utbildningsnämnden 85. Vård- och omsorgsnämndaren 92. Socialnämnden 97. Revisionsberättelse 08 52 48 40 85 36

ÖVERGRIPANDE God ekonomisk hushållning präglar Östersund kommun När vi nu redovisar ett positivt resultat på 66 miljoner för 2005 och betydligt mer i hela koncernen, så är det ett kvitto på att vi har lyckats skapa en tilltro till det övergripande ekonomiska målet. Vi har en tydlig politisk ledning, en kompetent personal och välskötta bolag, som alla bidrar till att Östersunds kommunkoncern redovisar den högsta vinsten någonsin, minskar låneskulden samt förbättrar soliditeten och finansnettot. Vi gör det samtidigt som vi får högsta betyg i medborgarenkäten och i den externa granskningen som gjorts i kommunkompassen. Vi kan nu sätta av ordentligt med pengar till framtida pensionskostnader och ligger före i den tidsplan för detta som är önskvärd. Den mycket medvetna mål- och styrkedjan som vi arbetar efter ger resultat på den nödvändiga ekonomiska kontroll och budgetdisciplin som måste gälla i all verksamhet. När vi dessutom framgångsrikt kan lära oss av jämförelser med andra kommuner i landet, så har vi skapat ett arbetssätt som starkt bidrar till att vi känner tillit till systemen. Tillsammans med en viss tillväxt i skatteintäkterna och en bra finansförvaltning, är förvaltningarnas och nämndernas fokus på ekonomi orsaken till det goda resultatet. Visst görs det misstag i vissa förvaltningar ibland och det fattas beslut om att anställa fler trots att det inte finns pengar i budget. Men huvudintrycket är att alla gör allt för hitta arbetssätt tillsammans med personalen som ger bättre kontroll över både verksamhet och ekonomi. Ett mycket gott exempel finns i Vård- och omsorgsnämndens verksamhet där man för första gången på många år visar upp ett positivt ekonomiskt resultat. Tillsammans med personalen har nämnderna och förvaltningarna skapat metoder i arbetet som förtjänar allt beröm. Nu kan vi möta de utmaningar Östersund står inför med en stabil kommunal ekonomi som grund. Vi kommer att behöva fortsätta hålla hårt i slantarna och se till att resultatet från 2005 kan upprepas också de närmaste åren. Men vi kommer också att behöva göra flera framtidsinriktade och strategiska investeringar för att stärka Östersunds attraktionskraft. Det är den samlade attraktionskraften som i sin tur lockar människor, företag och myndigheter att etablera sig här. Vi har redan beslutat om att investera i badhuset och vi kommer att bygga om torget 2007, men det måste också ske ytterligare investeringar som ger liv och rörelse i Östersund. Omställningen från garnisonsstad till en modern tjänste- och utbildningsstad kräver strategiska insatser också av kommunen. Om vi sköter vår ekonomi klokt, om vi får fler goda bokslut som 2005, så kommer vi också att klara av offensiva satsningar. Jens Nilsson Kommunstyrelsens ordförande 3ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

Hur mår Östersund? 4ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Frågan har ställts till mig vid ett antal tillfällen under våren vid näringslivsträffar, informationsmöten och föreningsmöten. Jo, tack ganska bra just nu har det varit möjligt svara. Den kommunala ekonomin sett till boksluten senaste fem åren har visat positiva resultat och vi har kunnat hävda inte bara en ekonomi i balans utan också en god ekonomisk hushållning. Befolkningssiffrorna visar visserligen ett litet tapp på minus 31 vid årsskiftet men det kunde varit värre. Mycket värre! Mycket positivt händer på alla fronter och det finns en framtidsoptimism vi inte vågat drömma om för ett år sedan. Men det gäller att inte slå sig till ro! Det har varit ett intensivt omställningsarbete med anledning av riksdagens beslut om avveckling av samtliga militära förband inom kommunen. Den kommunala organisationen har tillsammans med förvarsmaktens enheter, näringslivet, arbetsförmedlingen, länsstyrelsen biträtt de statliga myndigheterna i deras arbete med omlokaliseringen och de anställda vid myndigheterna med information om boende, utbildning, arbete för medflyttande, fritid och rekreation, osv. Även till de försvarsmaktsanställda har omfattande informationssatsningar skett. Det är en stor omvandling vår kommun genomgår just nu. Från ha varit en traditionell garnisonsstad är vi nu på väg mot en kvalificerad tjänste- och utbildningsstad. Seniora forskare på Mittuniversitetet, ALI eller ITPS skall nu tillsammans med medarbetare på NUTEK, GBV, SIKA och många fler statliga myndigheter ha Östersund som bas. Förutom centrala lönefunktioner så kommer t ex Försäkringskassan, Arbetsmarknadsverket och Skatteverket/Kronofogdemyndigheten ha specialistfunktioner för upphandling, för utbildning och kvalificerad kundservice. Vi kan redan nu se att det får inverkan på vår egen verksamhet när medarbetare byter jobb. Jag tror de nya jobben kommer vara en stimulans för en rörligare och mer mångsidig lokal arbetsmarknad som i slutändan gagnar alla. I den nyligen genomförda medborgarenkäten får de kommunala verksamheterna höga betyg och Östersundarna särskilt de som utnyttjar våra verksamheter ger mycket bra betyg för t ex bemötande och tillgänglighet. På ett område har vi ett klart förbättringsbehov; inflytande. Våra brukare vill påverka den kommunala verksamheten mer det måste vi ta till oss och arbeta mer med. Den sammanfattande frågan om hur Östersundaren uppfattar livet var tom mer positiv än tidigare klart över 6 på en sjugradig skala! Det gläder oss och sporrar oss alla till att göra en bra kommunal verksamhet ännu bättre! När vi nu gör ett mycket positivt resultat på 66 mkr så är det också resultatet av de många medarbetare i verksamheterna som med stark målmedvetenhet, engagemang och kunnande har sett till att hålla budgetramarna. Det är naturligtvis särskilt glädjande att vård- och omsorgsförvaltningen kunnat hålla budget men samma glädje känner naturligtvis medarbetare i andra verksamheter som hållit hårt i ekonomin. Ni har alla gjort ett bra jobb! Särskilt glädjande har det starka gensvaret på kommunens Ledarprogram varit. Vi vill ge cheferna i den kommunala verksamheten ett starkt stöd i deras svåra arbete. Ett starkt ledarskap på alla nivåer har stor betydelse för verksamhetens utveckling, för arbetsmiljön och för medarbetarnas trivsel. Ledarprogrammet är också speciellt genom sin kontinuerliga dialog med Kommunledningsgruppen genom faddersystem, chefsdagar och möjlighet till dialog på nätet. Här finns förväntningar som väntar på att infrias när det gäller det nära ledarskapet, feedback, delaktighet och uppföljning av administrativa system! I en nyligen publicerad internationell studie har ett globalt revisionsföretag undersökt vilka trender och utmaningar som möter morgondagens kommuner vare sig det är Sydney, Johannesburg, Malmö eller Marseille. Slutsatserna torde gälla för alla kommuner oavsett storlek. Samma slutsatser kommer också från andra undersökningar och t ex Ansvarskommittens utredningsarbete inför diskussionen om kommunernas och regionernas framtid i Sverige. Skall vi klara framtidens utmaningar krävs en stark framtidstro, stöd till eldsjälar och entreprenörer, samverkan mellan offentlig och privat verksamhet och en lokal förankring hos medarbetare och medborgare! Tack för 2005 nu gäller det ett gemensamt 2006! Bengt Marsh Kommundirektör

ÖVERGRIPANDE Viktiga händelser under året Intensivt omställningsarbete med anledning av Riksdagens beslut om nedläggning av samtliga militära förband inom kommunen information till försvarsmaktanställda och länets näringsliv biträda de statliga myndigheterna vid deras omlokalisering informera de statliga myndigheternas personal om möjligheter till boende, arbete för medflyttande, fritid och rekreation m m. Förhandlingar om köp av ca 1100 hektar försvarsmark 58 orter inom kommunen har fått tillgång till bredband genom den statliga bredbandssatsningen som organiserats av kommunen Två nya förskolor projekteras och upphandlas Ombyggnad av Storsjöbadet Byggande av fordonsgasanläggning projekteras och upphandlas Stora internationella arrangemang har genomförts under året: snöskoter VM i februari, Mirror Jolle VM i augusti och WC i skidskytte i slutet av november Ungdomscuperna Östersund cup i handboll i januari och Storsjöcupen i fotboll i juli samlade ett stort antal ungdomar, ledare och föräldrar Vård och omsorgsnämnden har genomfört ett framgångsrikt arbete med att få budget i balans. Ett unikt planeringssystem har utvecklats för att styra bemanning efter behov Chefernas arbetsmiljö och hälsa har stått i fokus Omfattande ledarskapsprogram genomförs Ny alkohol- och drogpolicy har antagits under året Elevhälsoarbetet har prioriterats resurscentrum, ett samarbetsprojekt mellan socialnämnd samt barn- och utbildningsnämnd. Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan har inrättats tillsammans med Härjedalens, Krokoms och Åre kommun. Kommunalförbundet Jämtlands gymnasieförbund är bildat tillsammans med Bräcke, Krokoms och Ragunda kommun. Första hela verksamhetsåret för Norra Jämtlands räddningstjänstförbund tillsammans med Krokoms och Strömsunds kommun. Finansiellt samordningsförbund är bildat 5ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

Femårsöversikt 6ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Resultaträkningar (Mkr) 2005 2004 2003 2002 2001 Verksamhetens intäkter 691,9 699,6 685,0 689,0 639,9 Verksamhetens kostnader -2 791,1-2692,9-2586,5-2 534,5-2 376,5 Förändring pensionsskuld -13,0-7,1-5,2-0,1 0,0 Avskrivningar -104,9-108,3-110,4-107,7-105,7 Jämförelsestörande poster 8,0 15,1-8,2 Verksamhetens nettokostnader -2 209,1-2 093,6-2 025,3-1 953,3-1 842,3 Skatteintäkter 1 952,9 1 899,9 1 830,5 1 758,5 1 669,8 Generella statsbidrag och utjämning 308,1 229,0 225,9 221,2 240,0 Finansiella nettointäkter, koncernbolag 13,6 14,0 11,4-2,0 9,3 Finansiella intäkter 5,3 7,1 2,7 6,1 6,1 Finansiella kostnader -2,7-4,4-7,1-8,1-8,1 Finansiella kostnader, pension -1,9-1,9-1,2-1,2-5,3 Resultat före extraordinära poster 66,2 50,2 36,9 21,2 69,5 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0-10,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 66,2 50,2 36,9 11,2 69,5 Balansräkningar (Mkr) 2005 2004 2003 2002 2001 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 229,0 1 235,4 1 272,6 1 292,0 1 269,9 Maskiner och inventarier 122,6 134,3 144,9 164,5 160,5 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar 921,0 910,1 904,3 904,4 905,2 Aktier och andelar 91,5 92,2 93,4 94,7 96,2 Summa anläggningstillgångar 2 364,1 2 372,0 2 415,2 2 455,6 2 431,8 Omsättningstillgångar Förråd 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 Fordringar 117,6 103,3 104,8 134,3 135,8 Kortfristiga placeringar 100,0 50,8 50,0 100,2 50,0 Kassa och bank 125,2 139,4 108,9 37,3 150,6 Summa omsättningstillgångar 344,2 294,9 265,2 273,3 337,9 Summa tillgångar 2 708,3 2 666,9 2 680,4 2 728,9 2 769,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, 2 120,1 2 053,9 2 033,7 1 996,8 1 985,6 varav årets resultat 66,2 50,2 36,9 11,2 69,5 Avsättningar Avsättningar för pensioner 56,9 42,0 32,9 24,9 23,6 Andra avsättningar 53,5 54,1 37,9 98,5 87,8 Skulder Långfristiga skulder 63,2 120,0 170,0 176,0 176,6 Kortfristiga skulder 414,6 396,9 405,9 432,7 496,1 Summa skulder och eget kapital/avsättningar 2 708,3 2 666,9 2 680,4 2 728,9 2 769,7 Befolkning 58 428 58 459 58 361 58 156 58 361

ÖVERGRIPANDE Vad kostar det? Antal elever/ Kostnad, Antal elever/ Kostnad, personer/ kr personer/ kr besökare 1 ) besökare 1 ) 2005 2005 2004 2004 Grundskoleplats 5 998 70 200 6 358 64 900 Gymnasieplats 2 963 75 100 2 966 73 900 Förskoleplats i egen regi 2 063 106 700 1 931 101 500 varav föräldraavgift 8 600 8 600 varav kommunens kostnad 98 100 92 900 Fritidshemsplats i egen regi 1 590 30 100 1 690 30 200 varav föräldraavgift 5 100 5 100 varav kommunens kostnad 25 000 25 100 Per person med hemtjänst el boende i ålderdomshem/servicehus 1 969 290 000 varav avgift 4 900 varav kommunens kostnad 285 100 7ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Plats i äldreboende 853 389 700 844 372 000 Per person med hemtjänst 958 237 300 1 052 218 000 Plats i boende enligt LSS 285 613 200 280 580 000 Plats i daglig verksamhet enligt LSS 52 141 300 248 134 000 Besök på Storsjöbadet 166 900 82,33 186 500 76,51 varav genomsnittlig avgift 50,62 48,34 varav försäljning m m 3,31 5,72 varav kommunens kostnad 28,40 22,45 1 )Antalsuppgifterna avviker från antalsuppgifterna i nämndernas verksamhetsberättelser p.g.a. att mättidpunkterna är olika. Vad beror det på att kostnaderna ökat eller minskat mellan 2004 och 2005? Kostnaderna i tabellen redovisas i löpande priser. Det betyder att en del av förändringarna mellan åren beror på löneökningar och prishöjningar. Nämnderna fick mellan 2004 och 2005 tillskott till sina budgetramar med 3,5% för personalkostnader och 2% för övriga kostnader. Kostnadsförändringar utöver detta beror bl.a. på: Den stora höjningen vad gäller kostnaden för grundskoleplats beror på minskande antal elever vilket gör att de fasta kostnaderna fördelas på färre. De s k Wärnerssonpengarna ger ökning av kostnaderna med 800 kr/plats jämfört med 2004. Under 2005 var det stor restriktivitet vad gäller kostnaderna för gymnasiet för att hålla kostnaderna nere och där med hålla sig inom budgetramarna (detta lyckades inte riktigt). Kostnaden för förskoleplats i egen regi har ökat bland annat beroende på ett nytt statsbidrag för ökad personaltäthet fr o m 2005 motsvarande 2 700 kronor per plats.

Tove Kjellberg 8ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 "Våra barn har alla varit på samma dagis och vi är riktigt nöjda.vi uppskattar särskilt att de är ute mycket oavsett väder. Personalen är välutbildad och engagerad, vi har fullt förtroende för dem och deras pedagogik. En förutsättning för att jag som förälder ska kunna göra ett bra jobb är att barnen är trygga och har en meningsfull tillvaro på dagarna och det får de på dagis." Vi uppskattar särskilt att de är ute mycket oavsett väder.

Sammanfattning 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen redovisade ett positivt resultat för 2005 med 66,2 Mkr. Det är 32,9 Mkr bättre än budget. Av årets resultat avsätts 65 Mkr till pensionsfond inom eget kapital. Kommunens finansiella mål om ett resultat på minst 40 Mkr är uppfyllt. Av verksamhetsmålen inklusive mål för miljö och personal är 76 % av målen uppfyllda. Sjukfrånvaron minskade under året och uppgår till 10,4 %. De långa sjukfallen har också minskat. Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till 208 Mkr. Det är 9 Mkr bättre än föregående år. Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2005 finns ett antal finansiella nyckeltal/mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för 2005. Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat 33,3 Mkr 66,2 Mkr Nettoinvesteringar 130,6 Mkr 107,4 Mkr Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 102% 107 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 99% 98 % Soliditet 78,7 % 78,3 % Samtliga investeringar, 107 Mkr har finansierats via internt skapat kassaflöde från driftverksamheten. Soliditeten uppgår till 78,3 %, vilket är en förstärkning från föregående år med 1,3 procentenheter. Förklaringar till förbättringen är dels positivt resultat, dels lösen av lån. Risk och kontroll: Kommunens likvida medel uppgår till 225 Mkr. Av detta belopp är 202 Mkr likviditet som avses användas för kommande pensionsutbetalningar. Den finansiella beredskapen på kort sikt är tillfredsställande. Det är emellertid viktigt at notera att den goda finansiella beredskapen bygger på att medel för pensionsändamål f n ingår i den normala likviditeten. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår till 1 184 Mkr och redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Inom det egna kapitalet finns totalt 145 Mkr öronmärkta för framtida utbetalningar av pensionsförpliktelser intjänade före 1998. Borgensåtagandena är omfattande och uppgår till totalt 2 214 Mkr, varav merparten, 1 857 Mkr avser kommunens egna företag. Några risker för ytterligare infrianden bedöms i nuläget ej finnas för kommunens borgensåtaganden. Uppföljning av internkontrollplaner har skett under året i enlighet med övergripande plan fastställd av kommunstyrelsen. 9ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2005 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär att kommunen hade 2 procentenheter lägre kostnader än intäkter och att ett positivt resultat på 66,2 Mkr redovisades. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det positiva resultatet på 66,2 Mkr innebär att det lagstadgade balanskravet klaras. Resultatet innebär också att målet god ekonomisk hushållning uppfylls. God ekonomisk hushållning enligt kommunens definition är nämligen ett plusresultat på minst 40 Mkr. Framtidsbedömning Den senaste femårsperioden har goda resultat redovisats med ett sammantaget resultat på 235 Mkr. God ekonomisk hushållning, d v s ett positivt resultat på minst 40 Mkr, har uppnåtts alla år utom ett. Av överskotten har 145 Mkr avsatts till pensionsfond för täckande av framtida pensionsförpliktelser. De gjorda avsättningarna överstiger därmed de av fullmäktige planerade avsättningarna i budget. Den ekonomiska planeringen de närmaste två åren visar dock inte på samma goda ekonomiska resultat. Balanskravet kommer att uppnås, men inte kravet på god ekonomisk hushållning. Pensionsavsättningar kommer därför inte att göras i samma omfattning som de senaste åren. Från 2007 bedöms samtliga nämnder ha en ekonomi i balans. Några reserver för oväntade större underskott kommer därför inte att behövas. Enligt gällande flerårsplan måste kommunen genomföra sparåtgärder i storleksordningen 40 Mkr 2008/2009 för att uppnå god ekonomisk hushållning utan att höja skatten. Kommunkoncernens resultat visar att kommunen har en väl fungerande styrning. Utvecklingsinsatser kommer att ske för att ytterligare utveckla resultat- och produktivitetsanalyser inklusive aktiv benchmarking. Detta förutsätts förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

Vision och måluppfyllelse ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 10 Utifrån inriktningsmålen i kommunfullmäktiges planer för kultur, trafik, socialtjänsten, skolan och vård och omsorg formulerar nämnderna effektmål i årsbudget. Effektmålen följs upp tre gånger per år och en redovisning på totalen för hela kommunen visar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda (på väg att uppfyllas) eller inte uppfyllda. För mer information om målen och måluppfyllelse hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Det finns en stor variation i hur målen formuleras, vissa mål kräver mycket tid och resurser medan andra är enklare att uppfylla. Finansiellt mål kommenteras i övrigt under finansiell analys. Kvalitetsarbetet Kvalitetspolicyn antogs av kommunfullmäktige 1996 och reviderades i september 2004. Syftet med kvalitetspolicyn är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner som är styrande för andra kommunala styrdokument såsom planer, policies, utvärderingar, lönekriterier m.m. Utvecklingsforum Kvalitet (samarbetsorgan med repr från alla förvaltningar) har tagit fram ett material som stöd till förvaltningarnas kvalitetsarbete. Synpunkts/klagomålshantering är nu fullt ut genomfört inom kommunens samtliga förvaltningar. Det finns nu möjligheter för brukare/ invånare att lämna synpunkter via kommunens hemsida eller skriftligt via en folder. Hanteringen av klagomål och beröm är också systematiserade utifrån kvalitetsdimensionerna och från och med 2006 kommer redovisning att ske i budgetuppföljningen. Kommunfullmäktiges utvärderingsplan fullmäktige fastställer inriktningsmål för verksamheten. En väsentlig del i kommunens styrmodell är att målen följs upp och utvärdering sker om verksamheten når de mål som ställts upp. Under 2005 har kvalitetsdimensionen BEMÖTANDE utvärderats av alla nämnder. Utvärderingarna visar på en relativt hög måluppfyllelse avseende brukarnas upplevelse av bemötande. Medborgarenkät under hösten 2005 gjordes för 4:e gången en undersökning av vad kommunens medborgare tycker om kvaliteten på servicen i Östersunds kommun samt hur det är att leva och bo i Östersund. Kommuninvånarna är nöjda med att bo i Östersunds kommun, de är också förhållandevis nöjda med den allmänna servicen. Förskolans brukare är de som är mest nöjda, såväl med tillgängligheten, inflytandet, bemötandet som med personalens kompetens. Brukarnas upplevelse av kvalitetsdimensionerna tillgänglighet och bemötande var relativt hög för samtliga verksamheter. Minst nöjd är brukarna med möjligheten till inflytande. Generellt ger kommuninvånarna kommunen högre betyg idag än de gjorde 2001 och i de flesta fallen även högre än 1997. Kommunkompassen är en metod för att utvärdera och analysera kommunernas sätt att arbeta. Den analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet, kommunens förmedling av tjänster, kommunens som arbetsplats och utvecklingen i lokalsamhället. Det är sättet att leda och styra organisationen och sättet att samspela inom organisationen som utvärderas. Utvärderingen görs av Sveriges kommuner och landsting. I oktober 2005 utvärderades Östersunds kommun och kommunen uppnådde då ett mycket bra resultat. Kommunens starkaste områden är tydlighet i samspelet mellan förtroendevalda och tjänstemän, kontroll och rapportering samt kommunen som samhällsbyggare. Det mest kännetecknande är att det inte finns några tydligt svaga områden utan alla områden är väl utvecklade. Utvärderingen säger bland annat att Östersunds kommun har stora förutsättningar att bli en föregångskommun inom många områden. Måluppfyllelse 2005 (verksamhet, miljö och personal) Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelse Totalt hela kommunen 66 24 28 76 % Finansiellt mål God ekonomisk hushållning. Mål: minst 40 mkr i överskott. 66 mkr 100 %

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 11

Omvärldsanalys ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 12 Den internationella konjunkturen under 2005 var fortsatt stark, trots att oljepriserna ökade och att viss åtstramning av den ekonomiska politiken skedde. Fortsatt låga räntor, goda företagsvinster och en successivt förbättrad arbetsmarknad gynnar investeringarna och driver på den globala tillväxten. Det pågår en snabb omvandling i Asien, i synnerhet i Kina och Indien, som påverkar världskonjunkturen positivt. Orosmoln för fortsatt stark global tillväxt är, förutom oljepriset, ett växande amerikanskt bytesbalansunderskott. I Sverige fortsatte konjunkturuppgången under 2005, även om det under första kvartalet var en konjunktursvacka. BNP ökade med 2,7 % att jämföra med 3,8 % 2004. Drivande faktorer var den ökande exporten, men även ökade investeringar och stigande konsumtion bidrar till konjunkturuppgången. Ökningen av investeringar var under 2005 den högsta på 16 år. Snabbast var ökningen inom bostadsinvesteringarna. En stark utveckling av hushållens disponibla inkomster och fortsatt gott investeringsklimat påverkar de närmaste åren positivt. Däremot var läget på arbetsmarknaden 2005, trots minskad öppen arbetslöshet (5,9 % jämfört med 6,4 % 2004), inte lika ljus. Detta gör att skatteunderlaget inte heller ökade i paritet med tillväxten i ekonomin. Dock beräknas sysselsättningen att öka de närmaste åren. Arbetsmarknad För Östersunds kommun ökade den totala arbetslösheten under 2005 och uppgår 31 december till 8,8 % att jämföra med 8,2 % vid föregående årsskifte. Antalet lediga platser ökade och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden gör att det på sikt blir en öppning på arbetsmarknaden för de arbetslösa. Prognosen för Östersunds kommun 2006 är att den totala arbetslösheten kommer att minska något. Befolkning Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna. Under 2005 minskade folkmängden från 58 459 till 58 428 invånare, vilket innebär en minskning med 31 invånare. 1995 noterades den högsta befolkningssiffran någonsin i kommunen, 59 748. De fyra efterkommande åren minskade befolkningen med 1 499 personer men vände under 2001 till en ökning av antalet invånare. Befolkningsminskningen 2005 berodde på ett negativt inoch utflyttningsnetto, födelsenettot var positivt (+56). Näringsliv En stor andel av kommunens arbetsmarknad är beroende av den offentliga sektorn. År 2003 arbetade 41 % inom offentlig sektor att jämföra med 31 % för resten av riket. 2005 har präglats till stora delar av omställningen från garnisonsort till en ort med nya verksamheter av både statlig och privat karaktär. En målsättning med omställningsarbetet är att i regionen skapa 1 000 statliga och 1 000 privata nya arbetstillfällen. Bostäder Efterfrågan på bostäder ökar. Priserna på bostadsrätter och villor har stigit de senaste åren. Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit fler i områdena närmast Östersund och kommunens tomtkö har under året mer än fördubblats. Förfrågningar om att upprätta detaljplaner för nya bostadsområden har ökat markant. För närvarande pågår detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 100 nya villatomter. Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt att döma så kommer trenden med ett ökat byggande att fortsätta. Östersundsbostäder har ett överskott på mindre lägenheter, vilket kommer att åtgärdas genom hopslagning till större och genom försäljning. 58500 Befolkning 400 In- och utflyttningsnetto 58400 58467 58428 58300 58361 58200 58361 58100 58156 58000 57900 2001 2002 2003 2004 2005 0-400 168 164 2001 2002 2003 26 2004 2005-87 -205

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Kontroll Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapaitet Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Internkontroll Kontroll Risk Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskuld Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt Kapacitet Resultat För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa perspektiv finns femton olika nyckeltal kopplade. Med hjälp av nyckeltalen kan finansiella problem identifieras. (Se avsnitt 19) Resultat och kapacitet Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden 1. Driftkostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning ska nivån understiga 98 procent. 2001 2002 2003 2004 2005 Verksamhetens intäkter och kostnader, netto 91% 93% 93% 93% 93% Avskrivningar 6% 6% 5% 5% 5% Jämförelsestörande poster Finansnettot 0% 0% 0% 0% -% Driftkostnadsandel 97% 99% 98% 98% 98% I nedanstående diagram är driftkostnadsandelen rensade från s k jämförelsestörande poster. I tabellen ovan ingår däremot dessa poster. Soliditet Skuldsättningsgrad Långfristiga skulder Jämförelser med riket Kapacitet Resultat Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskravet 2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Mkr 2001 2002 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 111,1 142,4 89,6 69,9 107,4 Finansiering: Via internt tillförda medel (kassaflöde) 111,1 142,4 89,6 69,9 107,4 Självfinansieringsgrad av investeringar 100% 100% 100% 100% 100% Under den senaste femårsperioden har samtliga investeringar finansierats med internt tillförda medel. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 13 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Nettoinvesteringar och avskrivningar 7 6 5 5,1 6,2 5,9 4,5 6,1 6,2 Mkr 100 111,1 142,3 105,7 107,7 89,6 110,4 108,3 107,4 104,9 4 3,7 3,7 3,9, 3,5 69,9 3 2 50 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 0 2001 2002 2003 2004 2005 Nettokostnadsökning exkl pensionsskuld Ökning skatteintäkter Nettoinvesteringar Avskrivningar

ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 14 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i genomsnitt ligga på samma nivå som avskrivningarna. (Mkr) 2001 2002 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 111,1 142,4 89,6 68,0 107,4 Nettoinvesteringar/ avskrivningar 105% 132% 81% 63% 102% Av tabellen ovan framgår att reinvesteringarna perioden 2001 2002 med marginal översteg avskrivningarna. Under 2003 medförde stopprogrammet en något lägre investeringsnivå. 2004 var investeringsnivån den lägsta på 20 år, främst beroende på att investeringar i fastigheter var lägre och sköts upp. För 2005 är investeringarna återigen högre än avskrivningarna. 4. Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Mkr 2001 2002 2003 2004 2005 Finansnetto 2,0-5,2 5,8 14,9 14,3 Genom bildandet av koncernbolaget Östersunds Rådhus AB har finansnettot förbättrats radikalt. Den finansiella netto intäkten består av ränta på lånefordran gentemot koncernbolaget på 897 Mkr minskat med aktieägartillskott. För 2005 redovisas en nettointäkt på sammanlagt 13,6 Mkr från koncernbolaget. Fr o m 2004 bidrar även den förbättrade likviditeten, den sjunkande låneskulden samt låga räntor till det förbättrade finansnettot. 5. Årets resultat Mkr 2001 2002 2003 2004 2005 Årets resultat 69,5 11,2 36,9 50,2 66,2 Under den senaste sexårsperioden har positiva resultat redovisats. Resultatet för 2005, 66,2 Mkr, är 32,9 Mkr bättre än budget. Förklaring till det positiva resultatet är fram för allt överskott inom finansiering samt överskott inom Kommunstyrelsens ansvarsområde. 6. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas om god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar frånräknats resultatet. Mkr 2003 2004 2005 Årets resultat enligt resultaträkningen 36,9 50,2 66,2 Realisationsvinster/förluster -3,8-11,7-1,4 Justerat resultat 33,1 38,5 64,8 7. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. % 2001 2002 2003 2004 2005 Soliditet 71,7 73,2 75,9 77,0 78,3 Kommunens soliditet ligger klart över riksgenomsnittet. För 2005 uppgår nämligen den genomsnittliga soliditeten för Sveriges kommuner till 52 %. En orsak till den goda soliditeten jämfört med andra kommuner är lånefordran på koncernbolaget uppgående till 897 Mkr. Soliditeten exkl. denna lånefordran uppgår till 65,4%. Övriga faktorer som har bidragit till den förbättrade soliditeten den senaste femårsperioden är dels positiva resultat, dels uppbyggnad av kapital för täckning av pensionsskulden. Pensionskapitalet har de senare åren använts för lösen av lån. Mkr Finansnetto Mkr Årets resultat 15 12 9 6 3 0-3 2,0-5,2 5,8 14,9 14,3 80 70 60 50 40 30 20 10 69,5 11,2 36,9 50,2 66,2-6 2001 2002 2003 2004 2005 0 2001 2002 2003 2004 2005

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8. Långfristiga skulder Mkr 2001 2002 2003 2004 2005 Långfristiga skulder 176,6 176,0 170,0 120,0 63,2 Under 2005 har lösen av lån skett med 56,8 Mkr. Genomsnittsränta, duration etc för låneportföljen framgår av avsnitt Räntor och valutor. 9. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. 2001 2002 2003 2004 2005 Tot. skuldsättningsgrad 28 % 27 % 25 % 23 % 23 % varav avsättningsgrad (pensioner) 1 % 1 % 1 % 2 % 3 % varav avsättningsgrad (borgen) 3 % 4 % 1 % 2 % 1 % varav kortfristig skuldsättningsgrad 18 % 16 % 15 % 14 % 15 % varav långfristig skuldsättningsgrad 6 % 6 % 8 % 5 % 3 % Kommunens totala skuldsättningsgrad har under den senaste femårsperioden minskat från 28 % till 23 %. Nedgången i skuldsättningsgraden förklaras främst av minskning borgensavsättningar samt långfristiga skulder. Den minskade skuldsättningsgraden är en positiv utveckling och är ett tecken på att ekonomin stärkts. 10. Kostnader och intäkter jämförelser med riket Kronor per invånare 2004 Östersund Riket Länet Verksamhetens intäkter 12 202 10 523 13 567 Verksamhetens kostnader -46 367-44 029-56 345 Avskrivningar -1 853-1 481-1 870 Verksamhetens nettokostnader -36 018-34 987-44 648 Skatteintäkter 32 499 30 647 28 893 Generella statsbidrag och utjämning 3 918 4 261 16 048 Finansnetto 255 346-11 Resultat före extraordinära poster 654 266 282 Extraordinära poster 205 310-139 Årets resultat 859 577 142 Ovanstående siffror är hämtade från SCB:s räkenskapssammandrag för 2004. Östersunds kostnads- och intäktsstruktur ligger i stort i linje med genomsnittskommunen i riket. Resultatet samt finansnettot är för Östersund klart bättre än både övriga länet och riket. Övriga kommuner i länet har både högre nettokostnader för verksamheten och högre generella statsbidrag än genomsnitts kommunen och Östersund. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 15 Procent Soliditet Mkr Långfristiga skulder 80 200 176,6 176,0 170,0 77,0 78,3 150 120,0 75,9 100 71,7 73,2 50 63,2 70 2001 2002 2003 2004 2005 0 2001 2002 2003 2004 2005

Risk och kontroll ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 16 11. Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditet 2001 2002 2003 2004 2005 Likvida medel (Mkr) 200,6 137,5 158,9 190,2 225,2 Likviditetsdagar 1 29 20 21 25 28 Kassalikviditet 2 51 % 32 % 39 % 48 % 54 % Balanslikviditet 3 84 % 68 % 65 % 75 % 83 % Rörelsekap (Mkr) 4-158,2-159,4-140,7-102,0-71,1 1. Antal dagar som de likvida medlen vid resp årsskifte räcker för kommunens utbetalningar (för 2005 uppgick de genomsnittliga utbetalningarna/dag till 8 Mkr) Om likvida medel för pensionsåtgande exkluderas räcker likviditeten endast för 3 dagar 2. Med kassalikviditet avses likvida medel/ kortfristiga skulder. 3. Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder. 4. Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Det är viktigt att betona att en bidragande orsak till den goda likviditeten, samt att likviditeten förbättras, är de avsättningar för framtida pensioner som görs. I ovanstående belopp för likviditet ingår nämligen 202 Mkr i pensionsmedel som ska användas för framtida pensionsutbetalningar. När likviditeten analyseras är det viktigt att samtidigt beakta förändringen på de långfristiga lånen. Under 2005 har nämligen lån lösts med 56,8 Mkr vilket försämrar likviditetsmåtten, men samtidigt förbättrar den finansiella handlingskraften. Semesterlöneskulden, som uppgår till 106 Mkr, är en bidragande orsak till det stora negativa rörelsekapitalet. Semesterlöneskulden kommer från och med 2007 att resultera i utbetalningar med cirka 2 Mkr årligen för de personer som då går i pension. Sammanfattningsvis bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Det bygger emellertid på att likvida medel för pensionsändamål ingår i likviditets reserven. Genom checkräkningskrediten på 150 Mkr, som kommunen disponerar tillsammans med koncernbolagen, kan dessutom tillfälliga svackor i betalningsberedskapen hanteras. 12. Räntor och valutor 2001 2002 2003 2004 2005 Ökad räntekostnad vid 1% höjning av räntan 1,1 1,1 1,7 0,6 0 Lån med rörlig ränta (Mkr) 111 116 170 60 0 Lån med bindningstid 1 3 år (MKr) 65 60 0 60 63 Återstående löptid i dagar (duration) 247 122 1 277 92 Genomsnittlig ränta vid resp årsskifte (%) 4,29 4,28 3,99 2,35 2,73 Under 2005 är genomsnittliga räntan högre än för 2004, trots sänkt reporänta. Orsak till detta är att endast lån med fast ränta kvarstår i låneportföljen. Detta lån förfaller i april 2006. 13. Borgensåtagande Mkr 2001 2002 2003 2004 2005 Borgensåtagande 2 452 2 469 2 379 2 214 2 143 Kommunens borgensåtagande uppgår till 2 143 Mkr. Per invånare blir det 36 668 kronor (37 873 kronor). Snittet i riket var 2004 18 295 kronor per invånare. Kommunens borgensåtagande är således väsentligt högre än för genomsnittskommunen. Merparten av kommunens borgensåtaganden är gentemot de kommunägda företagen och uppgår till totalt 1 792,2 Mkr (1 857,2 Mkr). Det största enskilda borgensåtagandet avser borgen gentemot Jämtkraft; 965,9 Mkr. Någon risk anses ej föreligga för borgen gentemot kommunägda företag. Under 2005 har inget infriande av borgen skett. Några omedelbar fara för ytterligare infrianden av borgen anses inte föreligga i nuläget. 14. Kommunägda företag risker och möjligheter Mkr 2001 2002 2003 2004 2005 Koncernens resultat 144,0 77,2 124,1 199,6 207,6 Kommunens resultat 69,5 11,2 36,9 50,2 66,2 Kommunkoncernens resultat uppgår till 207,6 Mkr. Det är det bästa resultatet någonsin sedan koncernredovisningen började tas fram 1992. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår till 52 % vilket kan jämföras med motsvarande siffra för medelstora städer som för 2004 var 34 %. Det bör betonas att marknadsvärdet för både Jämtkraft och Östersundsbostäder överstiger de värden som framgår av balansräkningen. Bilden av kommunens ekonomi förbättras således när de kommunägda företagen inkluderas i den ekonomiska sammanställningen. I princip samtliga de finansiella nyckeltal som redovisas ovan, bortsett från soliditeten, skulle förbättras utifrån ett koncernperspektiv. Enligt nuvarande lagstiftning finns emellertid ingen möjlighet att inkludera koncernredovisningen vid bedömning om kommunen lever upp till kravet om god ekonomisk hushållning. Vilka risker finns med de kommunägda företagen? Kommunens borgensåtagande gentemot de kommunägda företagen uppgår till 1 792 Mkr. Några risker bedöms inte finnas beträffande dessa borgensåtaganden. Några risker därutöver bedöms inte heller i övrigt finnas med anledning av de helägda företagen inklusive Jämtkraft.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15. Pensionsåtagande och förvaltning av pensionsmedel Pensionsåtagande Mkr (inkl löneskatt) 2001 2002 2003 2004 2005 Individuell del, placeras av anställda 165 78 65 67 55 Avsättningar till pensioner 24 25 33 42 57 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 1086 1103 1 143 1173 1 184 Totalt 1275 1206 1 238 1 282 1 296 Soliditet inkl. pensionsskuld äldre än 1998(%)32 33 33 33 35 Det finns två större risker med kommunens pensionsåtagande. Den ena risken avser den del som avsätts som långfristig pensionsavsättning (56,9 Mkr). Risken är att andelen anställda som har högre lön än 7,5 basbelopp ökar väsentligt i framtiden. Om så sker ökar kommunens åtagande avseende kompletterande ålderspension utöver vad som finns i nuvarande budgetramar. Den största risken avser emellertid ansvarsförbindelsen enligt det gamla pensionssystemet. Utbetalningar för pensionsförpliktelser uppkomna före 1998 kommer nämligen under åren 2007 2020 att i fasta priser uppgå till 235 Mkr mer än vad som finns avsatt i nuvarande budgetramar. Förvaltning av pensionsmedel I enlighet med rekommendation nr 7 från Rådet för kommunal redovisning ska redovisning ske av kommunens pensionsmedelsförvaltning grundad på nedanstående uppgifter. Mkr (inkl löneskatt) 2004 2005 Avsättningar för pensioner -42,0-56,9 Ansvarsförbindelse -1 173-1 184 Summa förpliktelser -1 215-1 241 Finansiella placeringar 122 202 Finansiella placeringar, ansvarsförbindelse -1 093-1 096 Enligt ovanstående uppställning har kommunen återlånat 1 096 Mkr i verksamheten. Redovisningen bygger emellertid på att ansvarsförbindelsen, som f n ligger utanför balansräkningen, räknas som en vanlig skuld vilket den enligt nu gällande lagstiftning inte är. 16. Prognossäkerhet Prognossäkerheten är ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. En god prognossäkerhet innebär att kommunen har lättare att korrigera eventuella svackor i ekonomin på kort sikt. Bokslut Prognos 2005 2005-08-31 KS Övriga kommunen exkl finansiering 23,3 9,0 KS Serviceförvaltningen 2,6 1,0 KS Teknisk Förvaltning 7,8 4,2 Miljö- och samhällsnämnden 2,7 3,6 Socialnämnden -12,6-12,5 Barn- och utbildningsnämnden -2,9 0,0 Vård och omsorgsnämnden 2,3-0,1 Kultur- och fritidsnämnden -0,2-0,2 Summa Budgetavvikelse 23,0 5,2 Den största avvikelsen mellan bokslut och prognos finns inom Kommunstyrelsens omsåde. Orsak till avvikelsen är bl a överskott avseende statsbidrag. För de flesta nämnder är emellertid skillnaden mellan slutligt bokslut och augustiprognos liten. 17. Intern kontroll Kommunstyrelsen fastställde i maj 2005 en övergripande plan för internkontrollarbetet. Under 2005 har ett antal aktiviteter genomförts för att säkerställa kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Internkontrollarbetet har skett inom nedanstående fyra områden. 1. Styrning av kommunala förvaltningar och kommunala 2. Styrning och uppföljning av ekonomin 3. Personal 4. Miljö 18. Känslighetsanalys Händelser Förändring Mkr 1 ) Ränteförändring med 1 % på låneskulden 0,5 Ränteförändring 1 % påverkar ränteintäkter med +/-1,9 Löneförändring med 1 % inklusive PO samtlig personal i kommunen 15,5 Löneförändring med 1 % inklusive PO för lärarpersonal 3,0 Bruttokostnadsförändring med 1 % 28,3 Förändrad utdebitering med 1 kr 91,2 Förändring av befolkningen i kommunen, 100 personer 4,0 10 heltidstjänster (17 000kr/månad) + PO 2,9 1 )Avser budget 2006 I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 15,5 Mkr. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 17

ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 19. Sammanfattande kommentarer Redovisningens och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Följande problem och positiva faktorer som kan härledas ur den finansiella analysen är viktiga att lyfta fram. 1. De senaste fem åren redovisas positiva resultat. De två senaste åren har dessutom resultatnivån för god ekonomisk hushållning uppfyllts. 2. Soliditeten har förbättrats under 2005 beroende på fram för allt redovisat överskott samt nettoamortering av lån på 56,8 Mkr. 3. Betalningsberedskapen på kort, d v s 12 månaders, sikt är tillfredsställande. Detta bygger emellertid på att likvida medel för pensionsändamål ingår i likviditetsreserven. 4. Borgensåtagandena är omfattande men bedöms i nuläget inte medföra mera kostnader än vad som ryms inom återstående borgensavsättning. 5. I bokslutet har 65 Mkr avsatts som en pensionsfond inom det egna kapitalet. Samma belopp ingår på tillgångssidan som en del av de likvida medlen. Totalt uppgår pensionsfonden inom eget kapital till 145 Mkr. 20. God ekonomisk hushållning utvärdering I budgeten för 2005 finns följande finansiella mål: I kommunens ekonomiska planering bör det ekonomiska resultatet uppfylla kriteriet för god ekonomisk hushållning, vilket innebär ett positivt resultat på minst 40 Mkr. Det redovisade resultatet för 2005 innebär att kommunen klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet för god ekonomisk hushållning, nämligen ett resultat på minst 40 Mkr God ekonomisk hushållning kan definieras som ett resultatkrav, men också definieras som att dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion. Ur ett generationsperspektiv är det därför positivt att avsättningar till pensionsfond, för att möta kommande pensioner har påbörjats. Utifrån ett koncernperspektiv förbättras de finansiella nyckeltalen och överhuvudtaget bilden av kommunens ekonomi. Detta kan utläsas av den sammanställda redovisningen och kommentarer kring denna. 18

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Budget Kommun- Övriga Totala Budget- Mkr bidrag intäkter kostnader avvikelse Kommunstyrelse Kommunlednings förvalning 0 159,4 89,1 225,2 23,3 Kommunstyrelse Teknisk förvaltning -6,4 13,0 542,6 547,8 1,4 Kommunstyrelse Serviceförvaltningen 0 0,0 188,0 185,4 2,6 Miljö- och samhällsnämnd 0 111,6 39,4 148,3 2,7 Socialnämnd 0 179,0 28,9 220,5-12,6 Barn- och utbildningsnämnd 0 914,2 900,0 1 817,2-2,9 Vård- och omsorgsnämnd 0 784,5 817,2 1 599,4 2,3 Kultur- och fritidsnämnd 0 90,8 1,6 92,6-0,2 Nämndernas verksamhet -6,4 2 252,5 2 606,8 4 836,4 16,6 Kapitaltjänstkostnader mm -2,9-185,0 Poster tillhörande finansiering 27,2 479,5 2 811,2 Interna poster 4 671,0 4 671,5 Verksamheten intäkter och kostnader Förändring pensionsskuld 13,0 Avskrivningar 104,9 Verksamhetens nettokostnader 699,9 2 909,0 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Investeringsredovisning 19 Budget Utgifter Inkomster Netto Budget- Mkr avvikelse Nämnd Kommunstyrelse 1,4 0,8 0,0 0,8 0,6 Kommunstyrelse - Teknisk förvaltning 71,0 74,7 8,6 66,2 4,8 Kommunstyrelse Serviceförvaltningen 7,3 6,0 0,0 6,0 1,3 Miljö- och samhällsnämnd 16,5 15,7 2,4 13,3 3,2 Socialnämnd 1,1 0,8 0,1 0,7 0,4 Barn- och utbildningsnämnd 8,6 6,1 14,3-8,2 16,8 Vård- och omsorgsnämnd 5,1 1,5 0,0 1,5 3,6 Kultur- och fritidsnämnd 8,2 4,3 0,0 4,3 3,9 Summa investeringsredovisning 119,2 109,9 25,4 84,6 34,6 Försäljning anläggningstillgångar samt expl. 22,8 Nettoinvesteringar 107,4 Den totala investeringsbudgeten uppgick 2005 till 119,2 Mkr. Under året har de totala investeringsutgifterna uppgått till 109,9. I augustiprognosen beräknades investeringsutfallet till 123,5 Mkr, exklusive exploatering och köp av p-huset. Inom de olika områdena märks 27,8 Mkr i investeringar inom Vatten, där externslammottagning vid Gövikens reningsverk (11,9 Mkr) och Vatten- och avlopps investeringar i Knytta-Fillsta (8,7 Mkr) har varit stora projekt. Inom Fastighetsmrådet har investerats 34,9 och där märks köp av parkeringshuset (5,5 Mkr) och ny beläggning på parkeringsdäcket (5,5 Mkr). Under året har inventarier inom Barn- och Utbildning sålts till det nystartade gymnasieförbundet för 14 Mkr.

Större investeringsprojekt Total Totalt Års- Redovisning Återstår Mkr kalkyl redovisat budget 2005 av budget Kommunstyrelsen Teknisk förvaltning Ombyggnad Kök Kårhuset 3,0 2,1 2,1 2,1 0,9 Köp Gräsanden 2 1,5 1,5 Rivning Hornsbergsskolan 0,8 0,8 Köp kontorsdel P-huset 6,2 6,2 Kök Solliden 4,8 3,4 4,8 3,4 1,4 Ny beläggning P-huset 5,5 8,0 5,5 Ny förskola Campus 17,5 2,5 2,5 2,5 15,0 Externslamanläggning Göviken 12,5 12,5 9,5 11,9 0,0 Fillsta-Knytta 11,1 11,0 8,6 8,7 0,1 Vatten Sanering 4,4 3,0 4,4 Renhållning Lastmaskin 1,3 1,3 1,3 Renhållning Återviningscentraler 1,1 0,8 1,1 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 20 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Fagerbacken 7 1,5 1,5 1,4 5,5 Toppvägen 3,5 1,7 0,3 0,3 1,8 Biblioteksgatan 2,2 2,4 2,0 2,2 - Söder 21,9 17,2 4,5 1,2 4,7 Kommunstyrelsen - Serviceförvaltningen Centralisering skol-it grundskolan 3,9 3,9 3,9 3,9 0,0 I de fall ingen totalkalkyl finns angiven för investeringsobjekten finns det inte någon särskild budget för just det objektet utan resurserna har tagits i anspråk från olika gemensamma budgetpottar. Vad gäller Köp kontorsdel P-hus har Östersunds kommun övertagit lån för att finansiera köpet. Anledningen till avvikelsen för investeringsprojektet Söder är senareläggning av vissa etapper, detta har begärts ombudgetering för.

Tillämpade redovisningsprinciper FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den kommunala redovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning anvisningar och rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Östersunds kommun bedriver även omfattande verksamhet genom helägda eller majoritetsägda aktiebolag samt genom kommunalförbund. För bolagens redovisning lämnar Redovisningsrådet samt Bokföringsnämnden rekommendationer. För kommunalförbund gäller lag om kommunal redovisning med tillkommande rekommendationer. I enlighet med Rådet för kommunal redovisning skall tilläggsupplysningar lämnas för hur tillämpning sker av vissa principiellt viktiga rekommendationer. Nedan sker kommentarer i enlighet med detta. I de fall något avsteg helt eller delvis sker mot ovan nämnda regelverk kommenteras detta också nedan. Viktiga övriga redovisningsprinciper kommenteras också. Redovisning av garantipension, kompletterande delpension och visstidspension Av det pensionsåtagande som är redovisat som avsättning och som uppgår till totalt, 49,5 Mkr inklusive löneskatt, utgör garantipension/särskild ålderspension 7,4 Mkr. Två personer har visstidsförordnanden. Förpliktelsen för detta åtagande, 10,5 Mkr, är redovisat som ansvarsförbindelse inom linjen på balansräkningen. Periodisering av skatteintäkterna I enlighet med rekommendation nr 4 från Rådet för kommunal redovisning har periodisering av skatteintäkter skett. Ekonomistyrningsverkets prognos har använts vid beräkningarna. Detta innebär att kommunen i bokslutet för år 2005 har bokfört den definitiva slutavräkningen för år 2004 och en preliminär slutavräkning för 2005. Periodisering av löneskatt i enlighet med rekommendation nr 5 från Rådet för kommunal redovisning har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Pensionsskulden Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den s k blandmodellen, vilket innebär att pensioner som intjänats före 1998 inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen utan istället som ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen avseende dessa pensionsåtaganden uppgår den 31 december 2005 till 1 183,3 Mkr. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen, del som s.k. individuell del som arbetstagarna själva förvaltar, dels som avsättning för de som tjänar över 7,5 basbelopp. I enlighet med gällande rekommendationer tillkommer löneskatt på dessa belopp. För att lindra kommande belastningar på kommunens ekonomi, när utbetalningar avseende intjänande före 1998 ökar, sker avsättning till s.k. pensionsfond inom eget kapital. Se nedan. Redovisning av eventuellt s.k. återlån i enlighet med rekommendation nr 7, upplysningar om pensionsförpliktelser och pensionsmedel, sker i förvaltningsberättelsen under avsnittet finansiell analys. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Skulden uppgick vid årets början till 116,1 Mkr och har under året minskat med 10,2 Mkr till 105,9 Mkr. I detta belopp ingår minskning av skulden p g a överföring av semesterlöneskuld till Jämtlands Gymnasieförbund med 13,9 Mkr. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella leasingavtal. Kommunen följer därmed inte anvisning nr 13, leasing, fullt ut. Under 2006 kommer en översyn att ske innebärande att eventuella finansiella leasingavtal redovisas i enlighet Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 13, leasing. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringsbidrag reducerar anläggningsvärdet. De planenliga avskrivningarna följer Kommunförbundets rekommendationer. Det bokförda värdet av kommunens lönesystem redovisas som materiell anläggningstillgång. Kommunen redovisar inte ackumulerade anskaffningsvärden samt ackumulerade anskaffningsvärden i enlighet med rekommendation nr 12, materiella anläggningstillgångar, som stadgar att redovisning ska ske brutto. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 21

ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 22 Aktier, andelar Fondemission har skett i Jämtkraft AB innebärande att antalet aktier fördubblats. Kommunens aktieinnehav har därmed ökat från 49 aktier á 1 mkr till 98 aktier á 1 mkr. Kommunen har inte förändrat det bokförda värdet på aktierna, 49 Mkr, med anledning av fondemissionen. Avsättningar Avsättningar regleras i Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 10. Kommunen har bokat upp följande poster under avsättningar: Deponi Borgensåtaganden bostadsrättsföreningar 30,1 Mkr 23,4 Mkr Exploateringsredovisning Exploateringstillgångar är bokförda under materiella anläggningstillgångar och uppgår till -6,7 Mkr. I samband med slutredovisning av exploateringsområden omförs övereller underskott till driftbudgeten. Kommunen följer därmed inte de anvisningar som framgår av publikation redovisning av kommunal markexploatering, utgiven av Rådet för kommunal redovisning. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter för vatten och avloppsanläggningar redovisas som driftintäkt på driftbudgeten. Avsättning till pensionsfond inom eget kapital I bokslutet har 65 Mkr avsatts som en pensionsfond inom det egna kapitalet. Finansiella intäkter, långfristiga fordringar Östersunds Rådhus AB De finansiella intäkterna från koncernbolaget Östersunds Rådhus AB uppgår till totalt 46,3 Mkr och avser ränteintäkt på långfristig fordran på 897 Mkr. Räntesats har tilllämpats i enlighet med beslut i kommunfullmäktige. Koncernbolaget har samtidigt erhållit aktieägartillskott uppgående till 32,7 Mkr. Nettointäkten uppgår därmed till 13,6 Mkr. I kommunens redovisning har ränteintäkten på kommunens långfristiga fordran gentemot koncernbolaget bokförts som en finansiell intäkt medan aktieägartillskottet har bokförts som en finansiell kostnad. I koncernbolaget, Östersunds Rådhus AB redovisas aktieägartillskottet via balansräkningens eget kapital och ej på resultaträkningen. Kommunens tillämpning av ovan nämnda redovisningsprincip, d v s att redovisa aktieägartillskott via resultaträkningen, överensstämmer med förarbeten till lagen om balanskravet (Prop 1996/97:52) samt information från Rådet för kommunal redovisning, mars 2005. Enligt dessa skrifter skall kommunens förlusttäckning till bolag alltid redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar Östersunds kommun, Jämtkraft AB som ägs till 77,8 %, Jämtlands Gymnasieförbund, 64 % samt Östersunds Rådhus AB som är helägt. Östersunds Rådhus AB äger Östersundsbostäder AB, Vestibulum AB, Östersunds Turist- och kongressbyrå samt Östersunds Parkerings AB. Delägda bostadsrättsföreningar samt bolag/kommunalförbund med ägarandel understigande 50 % ingår ej i den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen är upprättad i enlighet med rekommendation nr 8.1 från Rådet för kommunal redovisning. Koncernredovisningen baseras på Östersunds kommuns redovisningsprinciper och redovisningsmodell. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden vilket innebär att anskaffningskostnaden för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. I balansräkningen för sammanställd redovisning uppdelas de obeskattade reserverna i en del som redovisas som uppskjuten skatteskuld under Avsättningar samt i en eget kapital del som redovisas som bundet eget kapital. Intern försäljning, mellanhavanden samt internvinster elimineras i den sammanställda redovisningen.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultaträkning kommunen Mkr Budget Redovisning Avvikelse Redovisning 2005 2005 2005 2004 Verksamhetens intäkter (not 1) 684,3 691,9 7,6 699,6 Verksamhetens kostnader (not 2) -2 805,8-2 791,1 14,7-2 692,9 Förändring pensionsskuld (not 3) -13,6-13,0 0,6-7,1 Avskrivningar -107,4-104,9 2,5-108,3 Jämförelsestörande poster (not 4) 0 8,0 8,0 15,1 Verksamhetens nettokostnader -2 242,5-2 209,1 33,4-2 093,6 Skatteintäkter (not 5) 1 966,9 1 952,9-14,0 1 899,9 Generella statsbidrag och utjämning (not 6) 303,4 308,1 4,7 229,0 Finansiella nettointäkter, koncernbolag (not 7) 8,5 13,6 5,1 14,0 Finansiella intäkter (not 8) 3,1 5,3 2,2 7,1 Finansiella kostnader (not 9) -3,4-2,7 0,7-4,4 Finansiella kostnader pension (not 10) -2,7-1,9 0,8-1,9 Resultat före extraordinära poster 33,3 66,2 32,9 50,2 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT (not 11) 33,3 66,2 32,9 50,2 Finansieringsanalys kommunen ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 23 Mkr Budget Redovisning Avvikelse Redovisning 2005 2005 2005 2004 Den löpande verksamheten Årets resultat 33,3 66,2 32,9 50,2 Justeringar för av- och nedskrivningar 123,7 117,8-5,9 91,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital (not 12) 157,0 184,0 27,0 142,0 Ökning/minskning av kortfr fordr 2,0-14,3-12,3 1,5 Ökning/minskning av kortfr skulder 0,0 17,6 17,6-9,0 Ökning/minskning förråd 0,0 0,0 0,0 0,1 Medel från löpande verksamhet 159,0 187,4 32,3 134,6 Investeringsverksamheten Nettoinvesteringar -130,6-107,4 23,2-69,9 Försäljning av anläggningstillgångar (not 13) 3,0 22,9 19,9 22,2 Medel från investeringsverksamhet -127,6-84,5 43,1-47,7 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 6,2 6,2 0,0 Amortering av skuld -60,0-63,0-3,0-50,0 Ökning av långfristiga fordringar 0,0-14,0-14,0-6,8 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 3,0 3,0 1,2 Medel från finansieringsverksamhet -60,0-67,8-1,8-55,6 ÅRETS KASSAFLÖDE -28,6 35,0 73,6 31,3 Likvida medel från årets början 190,2 190,2 158,9 Likvida medel vid årets slut 161,6 225,2 190,2

Balansräkning Mkr TILLGÅNGAR 2005-12-31 2004-12-31 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 14) 1 229,0 1 235,4 Maskiner och inventarier (not 15) 122,6 134,3 Övriga materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar (not 16) 921,0 910,1 Aktier och andelar (not 17) 91,5 92,2 Summa anläggningstillgångar 2 364,1 2 372,0 Omsättningstillgångar Förråd 1,4 1,4 Fordringar (not 18) 117,6 103,3 Kortfristiga placeringar (not 19) 100,0 50,8 Kassa och bank (not 20) 125,2 139,4 Summa omsättningstillgångar 344,2 294,9 SUMMA TILLGÅNGAR 2 708,3 2 666,9 24 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 21) 2 120,1 2 053,9 därav årets resultat 66,2 50,2 Avsättningar Avsättningar för pensioner (not 22) 56,9 42,0 Andra avsättningar (not 23) 53,5 54,1 Summa avsättningar 110,4 96,1 Skulder Långfristiga skulder (not 24) 63,2 120,0 Kortfristiga skulder (not 25) 414,6 396,9 Summa skulder 477,8 516,9 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 2 708,3 2 666,9 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser 1 183,8 1 173,3 b) Borgensåtaganden, (not 26) 2142,8 2 213,7 c) Visstidspensioner, (not 27) 10,0 11,4 c) Framtida årliga förfallobelopp leasing (not 28) 13,9 23,1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Noter (Mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter 2005 2004 Verksamhetens totala intäkter 4 859,0 4 879,8 Avgår Interna poster -4 670,7-4 186,2 Avgår: Jämförelsestörande poster -8,0-3,5 Tillkommer Övriga finansiella intäkter 511,6 9,8 Summa externa intäkter 691,9 699,6 Not 2 Verksamhetens kostnader 2005 2004 Verksamhetens totala kostnader 4 837,1 4 873,1 Avgår Interna poster -4 671,2-4 186,2 Tillkommer Övriga finansiella kostnader 2 625,2 2 006,0 Summa externa kostnader 2 791,1 2 692,9 Not 3 Förändring avsättning pensioner 2005 2004 Avsättning för pensioner -13,0-7,1 Summa -13,0-7,1 Not 6 Generella statsbidrag och utjämning 2005 2004 Generellt statsbidrag 0,0 220,1 Inkomstutjämning 309,1 32,6 Kostnadsutjämning -106,6-90,1 Nivåjustering 0,0-11,0 Regleringsavgift 13,0 Generellt sysselsättningsstöd 36,3 26,9 Statsbidrag LSS 62,3 50,5 Summa 308,1 229,0 Not 7 Finansiella nettointäkter, koncernbolag 2005 2004 Ränteintäkt på utlämnat lån 46,3 49,5 Aktieägartillskott till Östersunds Rådhus AB -32,7-35,5 Summa 13,6 14,0 Not 8 Finansiella intäkter 2005 2004 Bank inklusive specialinlåning 3,6 5,7 Utlämnade lån till kommunalförbund 0,7 0,3 Borgensavgifter 1,0 1,1 Summa 5,3 7,1 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 25 Not 4 Jämförelsestörande poster 2005 2004 Reavinster/förluster 1,4 11,7 Avsättning sjuka hus 0 3,4 Momsåterbäring, parkeringsavgifter 6,6 Summa 8,0 15,1 Not 5 Skatteintäkter 2005 2004 Preliminära skatteintäkter 1 973,5 1923,6 Slutavräkning -1,8-7,5 Preliminär slutavräkning -19,9-17,3 Ersättning landstinget 1,1 1,1 Summa 1 952,9 1899,9 Not 9 Finansiella kostnader 2005 2004 Låneräntor mm -2,7-4,4 Summa -2,7-4,4 Not 10 Finansiella kostnader pension 2005 2004 Finansiell kostnad -1,9-1,9 Summa -1,9-1,9 Not 11 Årets resultat 2005 2004 Åretsresultat 66,2 50,2 Denna post utgör ökningen eller minskningen av kommunens förmögenhet mellan två år. Posten binder samman resultat- och balansräkningen

ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 26 Not 12 Tillförda medel från resultaträkningen 2005 2004 Resultat före extraordinära poster 66,2 50,2 Tillkommer Rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar 104,9 108,3 Intjänad pension 10,5 5,8 Finansiella poster pension 1,9 1,9 Löneskatt 2,5 1,3 Avgår Förändring avsättningar, netto -0,6-13,8 Realisationsvinster, netto -1,4-11,7 Kassaflöden från driftbudgeten 184,0 142,0 Not 13 Försäljning av anläggningstillgångar 2005 2004 Aktier och andelar 0 Bostadsrätter 0 Inventarier 13,8 6,8 Fastigheter och anläggningar 1,7 13,5 Exploatering 7,4 Summa 22,9 20,3 Not 14 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2005 2004 Värde 1 januari 1235,4 1 272,6 Nettoinvestering fastigheter 71,6 43,9 Försäljning fastigheter -1,7-15,4 Uppskrivningar /reavinster 1,4 12,4 Nedskrivningar /reaförluster -0,1-0,6 Avskrivningar -77,6-77,5 Värde 31 december 1229,0 1 235,4 Varav Markreserv 39,4 36,0 Verksamhetsfastigheter 737,2 750,5 Fastigheter för affärsverksamhet 185,1 175,4 Publika fastigheter 157,9 157,0 Exploatering -6,7-0,1 Annan verksamhet 116,1 116,6 Not 15 Maskiner och inventarier 2005 2004 Värde 1 januari 134,3 144,9 Nettoinvestering inventarier 28,1 25,7 Försäljning maskiner och inventarier -13,8-6,8 Uppskrivningar/reavinster 0,1 0 Avskrivningar -26,1-29,5 Summa 122,6 134,3 Not 16 Långfristiga fordringar 2005 2004 Östersunds Rådhus AB 897,4 897,4 Förlagslån Östersundsbostäder 5,0 5,0 Räddningstjänstförbundet 4,6 5,7 Gymnasieförbundet 12,0 0 Övriga 2,0 1,9 Summa 921,0 910,0 Not 17 Aktier, andelar, bostadsrätter, grundfondskapital 2005 2004 Värde 1 januari 92,2 93,4 Nettoinvestering 0,6 0,2 Försäljning bostadsrätter 0 0 Reavinst 0 0 Avskrivning -1,4-1,4 Summa 91,4 92,2 Varav Bostadsrätter 35,3 36,5 Grundfondskapital stiftelsen Zenit 2,5 2,5 Jämtkraft AB 49,0 49,0 Östersunds Rådhus AB 2,0 2,0 Länstrafiken AB 1,8 1,4 Övriga aktier 0,8 0,8 Not 18 Kortfristiga fordringar 2005 2004 Kundfordringar (faktford Rådhus ingår nedan) 48,8 23,7 Diverse kortfristiga fordringar Statsbidragsfordringar 4,2 8,2 Mervärdesskatt -4,8 2,8 Avräkningsfordringar bolag, stiftelser 0,7 0,8 Övriga 3,5 5,2 Östersunds Rådhus AB 13,6 14,0 Förutbetalda kostnader 29,3 22,1 Upplupna intäkter 22,3 26,5 Summa 117,5 103,3 Not 19 Kortfristiga placeringar 2005 2004 Kortfristiga placeringar 100,0 50,8 Summa 100,0 50,8 Not 20 Kassa och bank 2005 2004 Nordea, checkkonto 0,6 0,5 Koncernkonto i Nordea 163,3 106,7 Skuld/fordran till koncernföretag: -38,7 32,2 Kommunens andel av koncernkontot 124,6 138,9 Summa 125,2 139,4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Not 21 Eget kapital, därav årets resultat 2005 2004 Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 2 053,9 2033,7 Effekt av byte av redovisningsprincip 0,0-30,0 Ingående eget kapital justerat i enlighet med ny princip 2003,7 Årets resultat 66,2 50,2 Utgående eget kapital 2 120,1 2 053,9 Serviceförvaltningen 43,8 41,2 Teknisk Förvaltning 34,5 26,7 Pensionsfond, ansvarsförbindelse 145,0 80,0 Övriga kommunen 1 898,0 1 906,0 Summa eget kapital 2 120,1 2 053,9 Not 22 Avsättningar för pensioner 2005 2004 Avsättning till pensioner 45,8 33,8 Avsättning till löneskatt 11,1 8,2 Summa 56,9 42,0 Not 23 Andra avsättningar 2005 2004 Borgensåtaganden 23,4 23,1 Deponi: 30,1 31,0 Summa 53,5 54,1 Not 24 Långfristiga skulder 2005 2004 Skuld 1 januari 120,0 170,0 Nya lån 6,2 0 Amortering -63,0-50,0 Skuld 31 december 63,2 120,0 Kreditgivare Föreningssparbanken 63,2 60,0 Nordea 60,0 Not 25 Kortfristiga skulder 2005 2004 Leverantörsskulder 114,7 102,5 Moms 6,4 3,0 Upplupna kostn och förutbetalda intäkter 0 Upplupna löner 0 Upplupna sociala avgifter 28,6 31,6 Sociala avgifter individuell del -14,7-7,0 Upplupen pensionskostnad ind del 44,2 49,2 Övriga upplupna kostnader 7,0-23,5 Förutbetalda hyresintäkter 5,5 3,4 Förutbetalda skatteintäkter 38,9 34,2 Övriga förutbetalda intäkter 5,1 16,9 2005 2004 Övriga kortfristiga skulder Semesterlöneskuld 105,9 116,1 Prel.skatt och övr.löneavdrag 28,2 31,7 Stats-, stimulans-, flyktingbidrag m m 3,3 11,0 Hyresskuld brf Borgens 4,5 4,2 Friköpsmedel P-platser 11,2 12,4 Flygplats 0,2 0,2 Miljöbidrag 5,3 6,9 Skatteskuld Fastighet 0,9 Jämtlands gymnasieförbund -0,1 0,6 Jämtl gy-förb semlöneskuld 13,9 Räddningstjänstförbundet SÅP 2,1 Finsam 1,0 Projekt Bredband 1,3 1,2 Övrigt 1,2 2,3 Summa 414,6 396,9 Not 26 Ställda panter och ansvarsförbindelser 2005 2004 Ansvarsförbindelser, borgen Botten- och bostadslån, brf HSB, Riksbyggen och Brännagården 315,0 318,0 Sunnebacken Orrviken 4,9 4,9 Kommunalt förlustansvar 11,1 14,0 Samlingslokaler m m 17,1 17,1 Idrottsföreningar 2,4 2,5 Kommunägda företag 1792,2 1 857,2 Summa 2142,8 2 213,7 Not 27 Visstidspensioner 2005 2004 Visstidspensioner 10,0 11,4 Summa 10,0 11,4 Not 28 Leasing 2005 2004 Betalda leasingavgifter 2005 9,8 7,2 Årliga förfallobelopp 13,9 23,1 Varav Förfallotidpunkt 2006 4,0 7,7 Förfallotidpunkt 2007-2011 9,8 15,2 Förfallotidpunkt 2012-0,1 0,2 Summa 23,7 30,3 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 27

Sammanställd redovisning för Östersunds kommun ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 28 Syftet med sammanställd redovisning Östersunds kommun bedriver verksamhet i förvaltningsoch bolagsform. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild över kommunens ekono miska ställning, åtaganden och resultat. Våra intressenter ges därmed möjlighet att bedöma helheten oavsett val av verksam hets form. Koncernstruktur Koncernredovisningen är uppbyggd utifrån moderbolaget Östersunds kommun, det hel ägda bolaget Östersunds Rådhus AB, Jämt kraft AB som ägs till 77,8 % samt Jämt lands Gymnasieförbund. Jämtlands Gymnasieförbund bildades 2005, kommun ens andel i kommunalförbundet är 64 %. Högsta vinsten någonsin för koncernen 2004 redovisades det bästa resultatet någon sin för koncernen, 199,7 Mkr. För 2005 redovisas ett ännu bättre resultat. Resul tat för 2005 uppgår nämligen till 207,6 Mkr. Det är den största vinsten någonsin sedan det första koncernbokslutet gjordes 1992. Resultaten för de bolag som ingår i koncer nen Östersund är följande: Östersunds kommun 66,2 Mkr Jämtkraft AB,(efter skatt) 134,2 Mkr Östersunds Rådhus AB 8,5 Mkr Jämtlands Gymnasieförbund 0,0 Mkr De helägda dotterföretagen till Östersunds Råd hus AB redovisar följande resultat. De koncernbidrag som omnämns har överförts till moderbolaget Östersunds Rådhus AB: Östersundsbostäder AB 13,7 Mkr Koncernbidrag, 40,9 Mkr Vestibulum AB 0 Koncernbidrag, 4,2 Mkr Östersunds Parkerings AB 1,2 Mkr Koncernbidrag, 1,2 Mkr Östersunds Turistoch kongressbyrå AB 0 Genom tekniken för framställning av kon cern redovisning, med de principer som om nämns nedan under redovisnings principer är det inte möjligt att utan vidare summera moderbolagets resultat tillsammans med dotterbolagen och därmed få fram koncern resultatet. Koncernen minskade låneskulden med 228 Mkr Koncernens långfristiga skulder har minskat med 228 Mkr från 1 882 till 1 654 Mkr. Ös tersundsbostäder AB har minskat sin låne skuld med 86 Mkr från 806 till 720 Mkr. Jämtkrafts långfristiga skulder har minskat med 101 Mkr från 1054 till 953 Mkr. Öster sunds kommun har nettoamorterat låneskul den med 56 Mkr. Kraftigt förbättrad soliditet Den rekordstora vinsten tillsammans med stor minskning av låneskulden har medfört att koncernens soliditet förbättrats markant. Soliditeten för koncernen har nämligen un der 2005 förbättrats från 49,5 till 52,6 %. Förbättrat finansnetto med 13 Mkr De finansiella kostnaderna har minskat från 64,5 till 47,0 Mkr samtidigt som de finansi-ella intäkterna minskat från 11,2 till 6,7 Mkr. Det innebär ett förbättrat finansnettot jämfört med 2004 med 13 Mkr. Orsaker till det förbättrade finansnettot är dels minskad låneskuld, se ovan, dels låga räntor. Genom det gemensamma koncernkontot där likviditetsflödena samordnas samt koncern kontokrediten på 150 Mkr ges möjligheter till förmånlig finansiering av korta rörelse krediter. Det finns genom denna finansiella konstruktion normalt sett alltid möjlighet att möta periodvisa underskott för respektive företag. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen utgör ett samman-drag av kommunens och dotterföretagens resultat- och balansräkningar. Då koncern redovisningen endast skall visa koncernens förhållanden mot externa parter har interna mellanhavanden eliminerats. Övriga redo visningsprinciper beskrivs under avsnittet tillämpade redovisningsprinciper sidxxx. Jämtkraft AB Jämkraft och dess dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärr värme inom Jämtlands län. Koncernen er bjuder dessutom bredbandstjänster via op tokabelnät och radiolänk. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme, Telecom och Elcertifikat. Jämtkraft ägs till 77,8 % av Östersunds kommun och Vattenfall AB äger 20,6 %. Resterande 1,6 % ägs till lika delar av Åre och Krokoms kommuner. Röstmässigt har Östersunds kommun 72 % av rösterna.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omsättning, resultat och finansiell ställning Mkr 2005 2004 Nettoomsättning 880,3 900,9 Rörelseresultat 210,8 213,0 Finansnetto -24,0-30,1 Resultat efter finan siella poster 186,9 182,9 Koncernbidrag och övr. bokslutsdisp 75,2 92,7 Skatt 70,9 10,3 Årets resultat 134,2 135,9 Balansomslutning 3 215,5 3 190,2 Eget kapital 1 513,4 1 384,6 Rörelsens intäkter minskade under året med 21 Mkr till 880 Mkr. Omsättningsminsk ningen på 2,3 % beror på sänkta elpriser till slutkund. Det kraftigt förbättrade finansnettot har sin grund i fortsatt fallande räntor. Det starka kassaflödet under året har kunnat använts till att återbetala lån. Koncernen investerade totalt för 178 Mkr (228 Mkr). Investeringar i den nya ackumu latortanken slutfördes under 2005. I övriga elproduktionsanläggningar investerades 3 Mkr. Investeringarna inom affärsområde Elnät uppgick till 116 Mkr, varav optonät 40 Mkr. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har fortsatt under året. Investeringarna inom IT och Telecom uppgick till 13 Mkr, varav på gående arbete avseende bredbandsutbygg naden inom Östersunds kommun uppgick till 3 Mkr. Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 170%. Viktiga händelser Affärsområde Elkraft: Affärsområdet omfattar moderbolagets pro duktionsanläggningar samt anläggningar som finns inom AB Kattstrupeforsen. Trots ett nederbördsrikt år med god vattenkraft produktion så har prisnivån på Nord Pool varit hög. Detta beror främst på höga olje priser och på att införandet av utsläppsrät ter har höjt priset på elproduktion baserad på fossila bränslen. Snittpriset på elbörsen har under året legat på 27,6 öre/kwh. Den totala omsättningen uppgick till 404 Mkr (419 Mkr). Rörelsens kostnader blev 243 Mkr (298 Mkr). Affärsområdet redovisar en vinst efter finansiella intäkter och kostnader på 115 Mkr (71 Mkr). Resultatförbättringen beror framför allt på minskat kraftinköp un der året. Affärsområde Elnät: Under året infördes en ny lag som förbjuder långa elavbrott. Lagen innebär att från och med 2006 är företaget skyldigt att ersätta kunderna vid avbrott längre än 12 timmar. För att uppfylla kundernas och lagens krav kommer stora delar av elnätet att byggas om till markkabel och resterande blir isole rad eller trädsäker luftledning. Affärsområ det redovisar en vinst efter finansnetto på 30 Mkr (56 Mkr). Affärsområde Fjärrvärme: Under året har 98 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten. Omsättningen har påver kas negativt av det varma vädret. Affärsom rådet redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader om 22 Mkr (32 Mkr). Affärsområde Telecom: Affärsområdets omsättning blev 19 Mkr (18,9 Mkr). Rörelsens kostnader minskade under året från 18,1 till 14,2 Mkr. Kost nadsminskningen har sin grund i såväl för ändrad schablonfördelning av gemensamma kostnader inom koncernen som förändrat synsätt när det gäller investeringar. Bolaget redovisar för verksamhetsåret 2005 en för lust efter finansnetto om 1,4 Mkr, en för bättring med 3,4 Mkr jämfört med föregå ende år. Resultatet förväntas förbättras ytterligare under 2006. Affärsområde Elcertifikat: Affärsområdet omfattar intäkter och kostna der hänförliga till de elcertifikat som den förnybara elproduktionen ger upphov till. Staten delar ut elcertifikat till bolag med anläggningar som producerar el med hjälp av förnyelsebara energikällor. Certifikaten säljs sedan till elkunderna som enligt lag är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin elförbrukning. De el bolag som inte genom egen produktion kan täcka sina kunders behov av elcertifikat måste köpa från bolag som har överskott. Jämtkraft är vinnare i detta system och af färsområdet redovisar för 2005 ett resultat efter finansnetto på 28 Mkr (35 Mkr). Ekonomiska mål och riktlinjer Mål Ägar direktiv 2005 2004 Soliditet >30,0 % 47,1 43,4 Räntabilitet >7,0 % 12,9 13,9 % Jämtlands gymnasieförbund Det huvudsakliga uppdraget för gymnasie förbundet är i första hand att ansvara för medlemskommunernas skyldigheter att er bjuda kommunernas ungdomar gymnasie ut bild ning i enlighet med lagar och förord ningar. Förbundet ägs av primärkommun erna Bräcke, Krokom, Ragunda och Öster sund. Inom förbundet finns fem gymnasie skolor och förutom ordinarie ungdomsverk samhet i form av gymnasieskola och gymna sie särskola ingår i förbundets verksamhet även vuxenut bildning, uppdragsutbildning, Svenska för Invandrare, och Kvalificerad Yrkesutbild ning. Resultat och finansiell ställning Resultatet för förbundet uppgår till 0,0 mkr. Förbundet har under hösten erhållit kom pensation för högre kostnader än de som var budgeterat från Östersund med 4,3 Mkr, Ragunda 0,4 Mkr, Bräcke 0,4 Mkr och Kro kom med 1,1 Mkr. Det infördes också ett beställningsstopp på varor och tjänster från oktober till årsskiftet på Östersundsenhe terna. Personalkostnaderna uppgår till 102,3 Mkr, varav förändring av semesterlö neskuld uppgår till 2,1 Mkr. Den individuella delen av pensionskostnaderna är 3,1 Mkr och avsättningen är 1,3 Mkr. Köpt verksam het uppgår till 62,6 Mkr. Under året tog för bundet över inventarier från ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 29

ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 30 kommunerna till ett värde av 17,2 Mkr, för att finansiera detta har förbundet en skuld till kommu nerna. Övriga investeringar gjorda under perioden uppgår till 1,3 Mkr. Viktiga händelser Den 1 juli 2005 startade verksamheten för Jämtlands Gymnasieförbund. Bildandet av Jämtlands gymnasieförbund är den största sammanslagningen av primärkommunal verksamhet sedan kommunreformen 1974. Stor energi har lagts på att få grepp om verksamhetens kostnader och intäkter och att ta fram fungerande rutiner. Under året har förbundet bland annat fattat beslut om en sammanläggning av fordons programmen i Krokom och Östersund till Fyrvallaområdet i Östersund. Direktionen har även påbörjat en bredare översyn av verksamhetens struktur med koppling till den nya gymnasiereformen 2007 och kom mande demografiska förändringar. Struk turella beslut kring gemensamma principer för olika typer av ersättningar till förbundets elever har antagits. Förbundet har byggt upp en gemensam intagningsenhet som även ger service till andra kommuner samt till friskolorna i Östersund. På grund av större kostnader än intäkter genomfördes ett beställningsavbrott på varor och tjänster från oktober till årsskiftet på Östersundsen heterna. Östersunds Rådhus AB Bolagets verksamhet består i att äga och förvalta aktier och andelar i bolag som verkar inom Östersunds kommuns kompe tensområde samt utföra förvaltningstjänster för att tillgodose behov inom Östersunds kommun och idka därmed förenig verksam het. Bolaget ägs till 100% av Östersunds kommun. Resultat och finansiell ställning Årets resultat för koncernen uppgår till 8,5 Mkr (10,5). För moderbolaget uppgår resultatet till -0,1 Mkr (19,7) Moderbolaget har erhållit koncernbidrag uppgående till 46,3 mkr (72,5) samtidigt som aktieägartillskott erhållits med 32,7 Mkr från ägaren Östersunds kommun. Räntekostnaderna på långfristig skuld till Östersunds kommun uppgick till 46,3 Mkr. Moderbolagets finansiella anläggningstill gångar, som består av andelar i de kon cernföretag som omnämns nedan, uppgår till 897,4 Mkr. Långfristig skuld till Öster sunds kommun uppgår till samma belopp som andelarna i koncernföretagen, nämli gen 897,4 Mkr. Östersundsbostäder AB Östersundsbostäder är ett bostadsföretag som ägs av Östersunds Rådhus AB till 100%. I Östersund finns ca 11 000 bostäder som upplåts som hyresrätt, varav nära 5 000 ägs av Östersundsbostäder. Öster sunds bostäder ska tillhandahålla attraktiva hyreslägenheter till konkurrenskraftiga hyror. Resultat och finansiell ställning Mkr 2005 2004 Nettoomsättning 245,6 249,0 Rörelseresultat 83,8 98,1 Finansnetto -20,3-27,9 Resultat efter finan siella poster 63,5 70,1 Koncernbidrag och övr. bokslutsdisp 44,2 69,0 Skatt 5,6 0,3 Årets resultat 13,7 0,8 Balansomslutning 1266,0 1288,7 Eget kapital 431,4 385,4 Det redovisas resultatet före skatt och bok slutsdispositioner uppgår till 63,5 Mkr (70,1). Av det redovisade resultatet för 2005 har 40,9 mkr förts över till Östersunds Rådhus AB som koncernbidrag. Östersunds Rådhus AB återför till Östersundsbostäder 32,3 mkr som aktieägartillskott och behåller 8,6 mkr. Det motsvarar den skatt som Östersundsbo städer skulle betalat på årets vinst om bo laget inte ingått i koncernen. Nettoomsättningen under 2005 uppgick till 245,6 mkr Företag Ägd andel i % Omsättning Balans- Res före Redovisat Medeltal omslutning bokslutsdisp resultat anställda och skatt efter skatt Östersunds kommun 2 644,8 2 708,3 66,2 66,2 4 400 Jämtkraft AB 77,8 800,3 3 215,5 186,9 134,2 282 Moderbolaget Östersunds Rådhus AB 100 0,0 897,4-46,4 0,1 0 Östersundsbostäder AB 100 243,2 1 266,0 63,5 13,7 25 Vestibulum AB 100 27,8 175,4 4,2 0,1 2 Östersunds Parkerings AB 100 0,6 3,7 2,5 1,2 0 Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB 100 13,9 3,4 0,0 0,0 12 Jämtlands gymnasieförbund 64 210,7 80,8 0,0 0,0 558

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE (249,0) samtidigt som rörelse kostnaderna redovisades till 161,8 mkr och finansnettot till -20,3 mkr (-27,9). De lång fristiga skulderna som vid årets utgång uppgick till 810,9 Mkr minskade under året med 85,9 mkr. Det egna kapitalet exklusive obeskattade reserver och förlagslån upp gick den 31 december 2005 till 431,4 mkr (385,4). Under 2005 var hyresförlusterna för Öster sundsbostäder totalt 12,2 mkr (6,2) varav 5,1 avser hyresförluster på studentlägen heter. Under året har räntekostnaderna sänkts med 7,7 mkr i förhållande till 2004 genom att lån på 66,8 mkr har lösts in. Viktiga händelser Under året förbättrades förmedlingssyste met för uthyrning av lägenheter för att uppnå en effektivare och snabbare uthyrning av lägenheterna. Med anledning av att Försvarsmakten har avvecklat de militära skolorna i Östersund har ungefär 320 små lägenheter återläm nats till Östersundsbostäder. Dessa lägenheter har återförts till kategorin studentbostäder, vilket innebär att det har uppstått ett överskott på små lägenheter inom Östersundsbostäders bestånd. En omstrukturering av hela beståndet har därför påbörjats. Hyresförhandlingarna för år 2005 resulterade i höjda hyror med i genomsnitt 5 kr/m2. För 2006 är hyrorna oförändrade (vanliga bostäder). Ekonomiska mål och riktlinjer Mål Ägar direktiv 2005 2004 Soliditet >20,0 % 34,9 % 29,9 % Räntabilitet >6 % 15,2 % 19,6 % Vestibulum AB Ändamålet med bolagets verksamhet är att förvärva, äga, förvalta och avyttra affärs- industri- och bostadsfastigheter med tillhö rande kollektiva anordningar inom Östersunds kommun. Omsättning, resultat och ställning 2005 2004 Nettoomsättning 27,8 27,3 Rörelseresultat 4,2 5,7 Resultat efter finansiella poster 6,3 1,0 Lämnat koncernbidrag 4,2 1,9 Skatt, uppskjuten skatt 0,0 0,2 Årets resultat 0,1 0,5 Balansomslutning 175,4 185,0 Eget kapital 35,6 35,5 Viktiga händelser Under året har det helägda dotterbolaget Jämtlandsbuss Teknik AB fusionerats med Vestibulum. Moderbolaget Vestibulum har därmed tagit över dotterbolagets samtliga tillgångar och skulder. Vestibulums fastighetsbestånd bestod vid årets utgång av sju bostadsfastigheter och fyra industrifastigheter. Industrifastigheterna utgör cirka 1/5 av den uthyrningsbara ytan. Antalet lediga lägenheter som genererar hyresförluster är per den 31 december 7 (6 st per 2004-12-31). Under 2005 uppgick hyresförlusterna till 0,4 mkr. Hyresavtalen med Ullfrotté och Berners & Co löper vidare till 2010 respektive till 2007. I industrihuset i Krokom är cirka 15% av den totala kontorsytan på 440 m2 outhyrt. Fd bussgaraget i Lit har stått outhyrt under året. Under året konverterades alla bolagets lån och två nya lån togs med 1 respektive 4 års löptid. De nya lånen tecknades till gynnsammare räntenivåer än föregående lån. Säkerheten för dessa lån är en kommunal borgen på 30 Mkr samt pantbrev i fastigheterna. Mål Ägardirektiv 2005 2004 Soliditet >15,0 % 21,5 % 20,2 % Räntabilitet >8 % 11,1 % 2,9 % Östersunds Parkerings AB Bolaget har fram till och med 2005 06 30 bedrivit uthyrning av kontorslokaler i bolagets fastighet Skinnhandlaren. Kontorslokalerna var uthyrda till Östersunds kommun. Vid halvårsskiftet såldes bolagets fastighet för en köpeskilling om 6,2 mkr till Östersunds kommun. Omsättning, resultat och ställning 2005 2004 Nettoomsättning 0,6 1,2 Rörelseresultat 2,5 0,6 Resultat efter finansiella poster 2,5 0,6 Lämnat koncernbidrag 1,2 0,5 Balansomslutning 3,7 10,2 Eget kapital 2,5 1,3 Ekonomiska mål enligt ägardirektiv Mål Ägardirektiv 2005 2004 Soliditet >10,0 % 66,6 % 12,3% Räntabilitet >8,0 % 132,0 % 21,0 % ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 31

Turist- och kongressbyrån i Östersund AB Turistbyrån i Östersund AB ska, i nära samverkan med kommunens näringsliv och länets turistorganisationer, aktivt verka för att Östersund blir känt som en attraktiv besöksort. Omsättning, resultat och ställning 2005 2004 Nettoomsättning 13,9 13,1 Rörelseresultat -0,2 0,0 Resultat efter finansiella poster -0,1 0,0 Balansomslutning 3,4 5,7 Eget kapital 0,6 0,6 Viktiga händelser Under 2005 har turistbyrån tagit emot 75 000 besökare och 80 000 telefonsamtal om Östersund och länet. Hemsidan www.turist.ostersund.se har under året haft 82 500 unika besökare. Under året som gick kraftsamlade Turistbyrån marknadsföringsinsatserna på några få utvalda marknader och målgrupper, där potentialen bedöms störst utifrån särskilda kriterier, t ex hög ekonomisk avkastning och återvändarbenägenhet. Konkret innebar det en aktiv bearbetning av vår svenska närmarknad samt Tröndelag. Kongressbyrån har under året hanterat elva konferenser/ kongresser med mellan 100 500 deltagare. Under 2005 hade Turistbyrån kommunens uppdrag att ta fram en strategi för besöksnäringen. Den framarbetade strategin väntas antas i början av 2006 av kommunstyrelsen. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Ekonomiska mål enligt ägardirektiv Mål Ägardirektiv 2005 2004 Soliditet >10,0 % 16,1 % 11,2 % Räntabilitet > 5,0 % 3,0 % 32 Företag Ägd andel Om- Balans- Res före Redovisat Medeltal i % sättning omslutning bokslutsdisp resultat anställda och skatt efter skatt Stiftelsen Jämtlands läns museum 50 63,4 17,6-0,6-0,6 127 Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek 100 0 10,0 0 0 0 Brf Borgens 38 5,6 53,0 0,0 0,0 0 Brf Lugnviks centrum 81 7,0 42,9 1,8 1,8 0 Brf Torvalla centrum 79 3,4 106,0-1,8-1,8 0 Inlandsbanan AB 15 100,5 40,6 0,8 0,7 45 Länstrafiken AB 23 220,6 66,7 2,9 1,1 20 Stiftelsen Zenit 25 7,8 7,5 0,9 0,5 6 Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 49 38,3 13,9-4,0-4,0 351 Finsam 25 1,0 1,0 1,0 1,0 0 Brf Bonden 0,8 7,9 0,1 0,1 0 Brf Körfältets centrum 52 5,5 17,7 0,5 0,5 0

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultaträkning koncernen Mkr Koncernen Koncernen Kommunen 2005 2004 2005 Verksamhetens intäkter (not 1) 1 611,8 1 583,4 699,9 Verksamhetens kostnader (not 2) -3 300,4-3 153,8-2 791,1 Förändring pensionsskuld (not 3) -13,0-7,1-13,0 Avskrivningar -266,9-261,6-104,9 Verksamhetens nettokostnader -1 968,5-1 839,1-2 209,1 Skatteintäkter 1 952,9 1 899,9 1 952,9 Generella statsbidrag och utjämning 308,1 229,0 308,1 Finansiella intäkter (not 4) 6,7 11,2 51,6 Finansiella kostnader (not 5) -46,9-64,5-35,4 Finansiella kostnader pension -1,9-1,9-1,9 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 250,3 234,6 66,2 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 Resultat före skatt 250,3 234,6 66,2 Betald skatt -30,7-22,4 0,0 Uppskjuten skatt -12,1-12,5 0,0 ÅRETS RESULTAT 207,6 199,7 66,2 Finansieringsanalys koncernen ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Mkr Koncernen Koncernen Kommunen 2005 2004 2005 Den löpande verksamheten Årets resultat 292,0 283,5 66,2 Justeringar för av- och nedskrivningar 173,4 150,7 117,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital (not 12) 465,4 434,2 184,0 33 Ökning/minskning av kortfr fordr - 27,5-66,5-14,3 Ökning/minskning av kortfr skulder 19,6 21,4 17,6 Ökning/minskning förråd - 0,7-7,5 0,0 Medel från löpande verksamhet 456,8 381,6 187,3 Investeringsverksamheten Nettoinvesteringar - 247,4-265,5-107,4 Försäljning av anläggningstillgångar (not 13) 23,4 37,9 22,9 Medel från investeringsverksamhet -224,0-227,6-84,5 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 15,7 249,6 6,2 Amortering av skuld -221,1-438,2-63,0 Ökning av långfristiga fordringar - 14,0-6,8-14,0 Minskning av långfristiga fordringar 15,1 13,1 3,0 Erhållna aktieägartillskott m m 31,3 39,1 0,0 Medel från finansieringsverksamhet -173,0-143,2-67,8 ÅRETS KASSAFLÖDE 59,8 10,8 35,0 Likvida medel från årets början 225,3 214,6 190,2 Likvida medel vid årets slut 285,2 225,4 225,2

Balansräkning koncernen Mkr Koncernen Koncernen Kommunen 2005 2004 2005 TILLGÅNGAR ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 6) 3 980,4 4 028,5 1 229,0 Maskiner och inventarier (not 7) 1 675,5 1 642,8 122,6 Pågående nyanläggningar 22,1 47,0 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar (not 8) 77,4 85,9 921,0 Aktier och andelar 44,7 45,5 91,5 Summa anläggningstillgångar 5 801,0 5 849,7 2 364,1 Omsättningstillgångar Förråd 36,4 35,7 1,4 Fordringar (not 9) 325,6 320,7 117,6 Kassa och bank (not 10) 285,2 225,4 225,2 Summa omsättningstillgångar 647,2 581,8 344,2 SUMMA TILLGÅNGAR 6 447,3 6 431,5 2 708,3 34 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 11) 3 390,8 3 183,2 2 053,9 därav årets resultat 207,6 199,7 66,2 Obeskattade reserver 0 218,5 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner (not 12) 74,8 67,1 56,9 Avsatt till skatter 593,2 362,7 0,0 Andra avsättningar 53,5 54,2 53,5 Summa avsättningar 721,6 484,0 110,4 Skulder Långfristiga skulder (not 13) 1 653,8 1 881,9 63,2 Kortfristiga skulder (not 14) 681,1 663,9 414,6 Summa skulder 2 334,9 2 545,8 477,8 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR, EGET KAPITAL 6 447,3 6 431,5 2 708,3 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 5,1 143,3 0 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser 1 183,8 1 173,3 1 183,8 b) Övriga ansvarsförbindelser 601,0 634,0 2 142,8 c) Framtida årliga förfallobelopp leasing 23,1 23,1 23,1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Noter (Mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter 2005 2004 Kommunen 699,9 714,7 Jämtkraft AB 684,8 700,9 Rådhus AB 290,1 290,7 Gymnasieförbundet 134,9 Avgår: Interna mellanhavanden -197,9-122,9 Summa 1 611,9 1 583,4 Not 2 Verksamhetens kostnader 2005 2004 Kommunen -2 791,1-2 692,9 Jämtkraft AB -409,9-429,5 Rådhus AB -164,2-154,3 Gymnasieförbundet -133,2 Avgår: Interna mellanhavanden 197,9 122,9 Summa -3 300,5-3 153,8 Not 3 Förändring pensionsskuld 2005 2004 Posten avser enbart kommunens förändrade pensionsskuld. -13,0-7,1 Summa -13,0-7,1 Not 4 Finansiella intäkter 2005 2004 Kommunen 51,6 56,6 Jämtkraft AB 4,1 5,3 Rådhus AB 34,3 37,4 Avgår: Interna mellanhavanden -83,3-88,1 Summa 6,7 11,2 Not 5 Finansiella kostnader 2005 2004 Kommunen -35,4-39,8 Jämtkraft AB -22,8-28,7 Rådhus AB -71,8-84,1 Gymnasieförbundet -0,3 Avgår: Interna mellanhavanden 83,3 88,1 Summa -47,0-64,5 Not 6 Fastigheter, anläggningar, mark 2005 2004 Kommunen 1 229,0 1 235,4 Jämtkraft AB 563,1 559,5 Rådhus AB 2 188,4 2 233,6 Summa 3 980,4 4 028,5 Not 7 Maskiner och inventarier 2005 2004 Kommunen 122,6 134,3 Jämtkraft AB 1541,8 1507,8 Rådhus AB 0,5 0,7 Gymnasieförbundet 10,5 Summa 1 675,4 1 642,8 Not 8 Långfristiga fordringar 2005 2004 Kommunen 921,0 910,1 Jämtkraft AB 60,8 72,9 Rådhus AB 0,7 0,8 Avgår: Interna mellanhavanden -905,1-897,9 Summa 77,3 85,9 Not 9 Kortfristiga fordringar 2005 2004 Kommunen 117,6 154,1 Jämtkraft AB 236,7 227,4 Rådhus AB 5,2 28,4 Gymnasieförbundet 27,0 0 Avgår: Interna mellanhavanden -60,9-38,4 Summa 325,6 371,5 Not 10 Likvida medel 2005 2004 Kommunen 225,2 139,4 Jämtkraft AB 38,3 29,2 Rådhus AB 7,6 6,0 Gymnasieförbundet 14,1 Summa 285,2 174,6 Not 11 Eget kapital 2005 2004 Kommunen 2 120,1 2 053,9 Jämtkraft AB 1 177,4 1 077,2 Rådhus AB 144,2 103,1 Avgår: Interna mellanhavanden -51,0-51,0 Summa 3 390,8 3 183,2 Not 12 Avsättningar för pensioner 2005 2004 Kommunen 56,9 42,0 Jämtkraft AB 14,1 15,2 Rådhus AB 3,9 9,9 Summa 74,8 67,1 Not 13 Långfristiga skulder 2005 2004 Kommunen 63,2 120,0 Jämtkraft AB 741,7 820,1 Rådhus AB 1 743,6 1 839,7 Gymnasieförbundet 10,4 Avgår: Interna mellanhavanden -905,1-897,9 Summa 1 653,8 1 881,9 Not 14 Kortfristiga skulder 2005 2004 Kommunen 414,6 396,9 Jämtkraft AB 189,9 206,8 Rådhus AB 96,2 98,6 Gymnasieförbundet 41,3 Avgår: internt andelsinnehav -60,9-38,4 Summa 681,1 663,9 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 35

Anna Bromée ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Sommarjobben inom kommunen tycker jag är bra, att ungdomar får möjlighet att jobba.tiden är visserligen kort men det ger fler möjligheten. Jag jobbade som guide på Frösöberget två somrar i rad och det var så roligt att vara med när människor antog utmaningarna och den glädjen de utstrålade när de besegrade sina rädslor. Nu pluggar jag och är och hjälper en funktionshindrad någon gång i veckan. Jag trivs riktigt bra med att få vara med och göra något för andra. 36 roligt att vara med när människor antog utmaningarna

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning Inledning Årets redovisning är jämfört de senaste årens en mer komprimerad version. Det innebär bl a att enskilda nämnders kommentarer i huvudsak inte återges. Här hänvisas i stället till respektive nämnds bokslut. I övrigt behandlas i stort de områden som framgått tidigare och som är en följd av de personalpolitiska målen. På grund av sjukdom har ambitionen om en fördjupad analys, inte minst utifrån ekonomiska termer, fått stå tillbaka. Redan inledningsvis är det värt att notera de positiva resultat som uppnåtts under året. Det gäller inte minst minskningen av antal långtidssjuka och övertidsreduceringen. Målet vad gäller sjukfrånvaron nås förvisso inte men trenden är ändå starkt positiv. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron är fortfarande alltför hög. Med hjälp av stora insatser har vi ändå lyckats i vår ambition att minska frånvaron till en nivå som ligger i närheten av vårt mål. Resultatet är sålunda en sjukfrånvaro om 10,4% alt 10,6% inkl resp exkl gymnasieskolan att jämföras med frånvaromålet 10 %. De långa sjukfallen har också minskat och till ett antal som gör att vi når målet. Den sk medfinansieringen dvs den avgift på 15 % av sjukpenningkostnaden för heltidssjukskrivna beräknas brutto kosta i storleksordningen knappt 4 mnkr. Åldersfördelning och personalförsörjning Åldersfördelningen bland personalen tydliggör i fortsatt hög utsträckning behovet av planeringsinsatser vad gäller ersättningsrekrytering. Insatser har påbörjats för att analysera, planera och vidta åtgärder i syfte att säkerställa nuvarande och framtida behov av kompetent personal. I det sammanhanget är det också viktigt att nyttja den kunskap som finns för att göra det attraktivt med en anställning i kommunen. Lön och jämställdhet Löneöversyn har kunnat genomföras med beaktande av det budgeterade utrymmet och i enlighet med de inriktningar och prioriteringar. Inom ramen för lönekartläggningen vidtogs ytterligare åtgärder helt enligt handlingsplanen. Kompetensutveckling Chefs- och ledarprogrammet är en strategiskt oerhört viktig insats. Programmet har hittills fått mycket goda vitsord från de deltagande. Mycket goda insatser görs av anlitade konsulter men även av våra interna krafter. Insatsen är, som tidigare sagts, omfattande både med avseende på innehåll, målgrupp såväl som ekonomiskt. Som ett sätt att ge återföring och samtidigt förmedla information och inspiration, har två s k chefsdagar genomförts. Personalpolitik i övrigt Mot bakgrund av svaren i kommunenkäten måste sägas att personalen åstadkommit mycket goda resultat till förmån för kommunmedborgarna. Att bedriva en personalpolitik som främjar goda verksamhetsresultat är därför av stor vikt. Det goda samarbete som finns inte minst med personalorganisationerna ska fortsätta och ytterligare utvecklas. Att ta tillvara erfarenheter, kunskap och idéer för fortsatt utveckling är viktiga inslag i det fortsatta arbetet. Kommunövergripande personalpolitiska mål Övertidstimmarna minskar Målet är att antalet övertidstimmar ska minska med minst 10 procent jämfört med 2003. Det har vi lyckats uppnå med god marginal. Antalet övertidstimmar har minskat med 25,8 procent, exkluderar vi gymnasieskolan är minskningen 24,6 procent. Genomsnittligt antal övertidstimmar per månadsanställning var 10,1 timmar. Männen tar i snitt ut 16,4 timmar vilket är dubbelt så mycket som kvinnorna. Kostnaden för enkel- och kvalificerad övertid för tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön är 19,6 miljoner kronor vilket är en minskning med 2,9 miljoner kronor jämfört med 2004. Beloppet inkluderar personalomkostnader. Långa sjukfall Målet är att antal långa sjukfall (över 60 dagar) ska minska med 15 procent jämfört 2003. Vid mättillfället 1 november var antalet långa sjukfall 544 personer vilket är en minskning med 220 personer eller 28,8 procent jämfört med 2003. Målet är uppnått med råge. Det noteras att huvuddelen av dessa personer har återgått till ordinarie arbete på hel- eller deltid eller till arbete hos annan arbetsgivare. Långa sjukfall avser samtliga personer med sjukfrånvaro över 60 dagar, oavsett omfattning. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 37

ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 38 Långtidsfriska Målet är att andel långtidsfriska (ingen sjukfrånvaro under ett kalenderår) ska öka jämfört med andelen 2003. Total andel anställda som inte haft någon sjukfrånvaron under året var 43,4 procent, det är en ökning med 1 procent jämfört med 2003. Andelen långtidsfriska bland kvinnorna var 36,7 procent och bland männen 57 procent. Andelen som haft högst fem sjukfrånvaro dagar under året uppgår till 63,6 procent. Sjukfrånvaro i procent Målet är att sjukfrånvaron ej ska överstiga 10 procent av tillgänglig ordinarie arbetstid. Det är ett mål som vi inte lyckats uppfylla. Sjukfrånvaron ligger på 10,4 procent. Exkluderar vi gymnasieskolan är sjukfrånvaron 10,6 procent vilket är en minskning med 2,2 procent. Andelen tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning står för ca 31 procent av den totala sjukfrånvaron i timmar under året. Om vi ser på sjukfrånvaron exklusive tidsbegränsad sjukoch aktivitetsersättning hamnar nivån på drygt 7 procent. Kvinnor har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro som männen. Sjukfrånvaron ökar i takt med stigande ålder och högst sjukfrånvaro finns bland de anställda som är 50 år och äldre. Långtidssjukfrånvaron över 60 dagar dominerar sjukfrånvaron och utgör 80,9 procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro i procent av den tillgängliga ordinarie arbetstiden Total för Kommunen 2005 2003 Kvinnor 12,5 %, 12,6 %* 15,3 % Män 5,1 %, 5,9 %* 5,9 % Upp till 29 år 3,7 %, 3,6 %* 5,0 % 30-49 år 9,7 %, 9,8 %* 12,0% 50 år och äldre 13,4 %, 13,7 %* 16,2 % Långtidssjuka över 60 dagar av total sjukfrånvaro 80,9 %** 87,6 % *Exklusive gymnasieskolan ** Lika resultat inklusive resp. exklusive gymnasieskolan I diagrammet nedan visas sjukfrånvaro för de 12 största yrkesgrupperna. Samtliga grupper har över 100 anställda. I jämförelse med 2004 har sjukfrånvaron minskat för nio av de tolv grupperna. Barnskötarna står för den största minskningen nämligen 6,2 procent. En del av förklaringen är att statistiken tidigare år varit felaktig. Ekonomi/skolmåltidsbiträde har minskat sin sjukfrånvaro med 3,4 procent. Från 1 januari kom nya regler för arbetsgivarens medfinansiering av sjukpenning. De nya reglerna innebär att arbetsgivaren ska vara med och betala kostnader för sjukpenning i form av en särskild sjukförsäkringsavgift motsvarande 15 procent av sjukpenningen för anställda som är sjukskriven på heltid. Ansvaret upphör om den sjukskrivne får rehabiliteringsersättning eller kommer tillbaka i arbete på hel- eller deltid. Sjukförsäkringsavgiften landade på knappt fyra miljoner kronor brutto. Sjuklönekostnaden inklusive personalomkostnader visar den kostnad arbetsgivaren har för sjukfrånvaro i form av sjuklön. Kostnaden avser månadsavlönad personal. Sjuklönekostnaden har minskat med 18,8 procent eller 4,3 miljoner kronor under året jämfört med 2004. Anställningsförhållanden Antalet årsarbetare Vid mättillfället 1 november fanns det 4 400 årsarbetare. Uppgiften avser tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön omräknad till heltid. Resultatet är en minskning med 10 procent jämfört med 2004. Minskningen har i huvudsak skett inom barn- och utbildningsförvaltningen eftersom gymnasieskolan övergick till Jämtlands gymnasieförbund den 1 juli 2005. Av totalt 4 740 anställningar var 4 142 tillsvidare- och 598 visstidsanställningar. Totalt har dessa anställningar minskat med 549 stycken jämfört med föregående år. Begreppet anställningar skiljer sig från antal anställda. En person kan i redovisningssammanhang ha mer än en anställning. Antalet anställningar för kommunen är därför i allmänhet alltid fler än antalet anställda. Antalet registrerade timanställda d v s korttidsanställda, har ökat med 0,4 procent jämfört med 2004. Andelen arbetade timmar som utförs av timavlönade är 11,1 procent av totalt arbetade timmar under 2005. Anställningsförhållanden Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 95,8 procent av heltid per den 1 november. Det Sjukfrånvaro i procent per förvaltning Barn och utbildningsförv Kommunledningsförv Samhällsbyggnad Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Teknisk förvaltning Vård- och omsorgsförv Östersund kommun total 5,1% 6,9% 6,8% 5,8% 6,2% 7,5% 10,1% 10,4% 11,1% (11,6 exkl. gym) 13% 14% 16,1% 13,4% 10,4% (10,6 exkl. gym) 12,6% 16,5% Sjukfrånvaro yrkesgrupper 2005 i procent Städare, inkl storstädning 16,9 Barnskötare 14,3 Undersköterska 14,3 Vårdbiträde 14,3 Vårdare 14,1 Ekonomi/skolmåltidsbiträde 13,6 Socialsekreterare 13,1 Grundskolelärare 1 7 12,3 Fritidspedagog 12,2 Förskollärare 12,1 Annan vård och omsorgspersonal 11,6 Grundskolelärare 4 9 8,5 0 5 10 15 20 2005 *exklusive gymnasieskolan 2003 0 5 10 15 20

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE är en ökning med 1,7 procent jämfört med 2004. Vad gäller genomsnittlig sysselsättningsgrad för enbart deltidsanställda är den 76,2 procent. Kön- och åldersfördelning Av kommunens alla tillsvidareanställda var 76,9 procent kvinnor och 23,1 procent män, vilket är i stort sätt lika som föregående år. Genomsnittsåldern för medarbetarna i kommunen är 46,5 år, vilket är i princip oförändrad jämfört med 2004. Cirka 7,8 procent av de anställda är yngre än 30 år. Det är en ökning med 1,6 procent jämfört med 2004. Andelen som är över 50 år är cirka 40 procent av de tillsvidareanställda. Oavsett förändringarna är medelåldern fortfarande hög. Personalkostnader Tabellen visar kommunens lönekostnader för månadsavlönade och timavlönad personal. Kostnaderna inkluderar inte anställda på anställningsstöd, uppdragstagare och förtroendevalda. Kostnad i miljoner kronor 2004 2005 Bruttolön exkl övertid 1102,8 1084,5 Personalomkostnader 461,4 453,3 Summa 1564,2 1537,8 Total övertid 15,9 14,4 Personalomkostnader övertid 6,7 6,1 Summa kostnader månadsoch timavlönad personal 1586,8 1558,3 Den minskade kostnaden förklaras av förändringen av gymnasieskolan. Pensionsavgångar Under den närmsta tio års perioden kommer cirka 900 anställda att avgå med ålderspension, vilket motsvarar 20 procent av de för närvarande anställda. Beräkningen är gjord med utgångspunkt från pensionsavgång vid 65 år oavsett att bortre gräns numera är vi 67 år. Faktiskt antal pensionsavgångar under året var 97 stycken. Hälften var avgång med sjukersättning resterande var avgång med ålderspension. Genomsnittlig ålder vid pensionsavgång var 63,6 år och är därmed högre än föregående år. Totalt utbetalda pensioner för samtliga förvaltningar under året var 35,6 miljoner kronor avseende totalt 1 855 personer. I diagrammet redovisas antal personer som under året uppnår 65 års ålder fram till 2014. Diagrammet redovisar också en prognos över pensionsavgångar mellan 60-65 år. Den senare prognosen är framtagen med hjälp av Svenska kommunförbundets personalförsörjningsmodell. Prognosen med beräkning av antalet avgångar mellan 60-65 år har visat sig tidigare år ligga närmare det verkliga antalet avgångar i jämförelse med prognos beräknad på antalet som fyller 65 år under året. Förhållande nettoarbetstid och frånvaro för tillsvidareanställd personal Arbetad tid och frånvaro totalt Den totala nettoarbetstiden 2005 var ca 67 procent.nettoarbetstiden har ökat något jämfört med föregående år. En jämförelse på motsvarande sätt visar att nettoarbetstiden ökat för kvinnor med 0,9 procent och för män med 0,3 procent. Exkluderas gymnasieskolan har nettoarbetstiden för kvinnorna ökat med 0,6 procent och för männen är den oförändrad. Total andel frånvaro under året på grund av sjukdom/ arbetsskada var 11,2 procent inklusive respektive exklusive gymnasieskolan. Detta indikerar en minskning med 1,2 procent jämfört med 2004. Observera att detta mått på sjukfrånvaro inte är jämförbart med den sjukfrånvaroredovisning som enligt ny lagstiftning från och med 1 juli 2003 ska ske i procent. Jämställdhet och lönepolitik Mål jämställdhet Strävan är att en tredjedel av kostnaden i handlingsplanen till lönekartläggning skall åtgärdas under budgetåret och fullföljas inom en treårsperiod. Inom ramen för lönebildningen har arbetet med lönekartläggning fortsatt. Resultatet har utmynnat i en handlingsplan för justering av löneskillnader mellan ett antal grupper. Handlingsplanen kommer att kompletteras som ett resultat av fortsatt arbete. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 39 Antal 150 120 90 60 30 Prognos pensionsavgångar 2005 2016 147 126 126 119 119 115 115 119 135 126 108 * 97 96 108 108 90 68 66 68 36 11 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2016 Prognos antal avgångar 60 65 år Antal som uppnår 65 år * Faktiskt antal avgångar 2005 Löneöversyn 2005 Östersunds kommun hade som arbetsgivare att genomföra lokala löneöversynsförhandlingar med 19 kollektivavtalsbärande personalorganisationer. Förhandlingar genomfördes genom att löneökningen fördelades individuellt och differentierat. Löneöversynen för år 2005 gällde enligt de centrala avtalen från och med den 1 april. Lokala överenskommelser träffades med merparten av de olika förbunden under tiden juni till oktober 2005. Den totala löneökningen uppgick till cirka 3,6 procent av lönesumman.

Jürgen Snell ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Vi är nyinflyttade på Torvollsvägen och jag har varit en flitig besökare på återvinningsstationen i Odenskog med mitt skräp och emballage. Den är riktigt bra, lätt att komma till och det fungerar smidigt. Om jag skulle önska något är det skulle vara öppet på helgen. Där jag bor har vi två sopåkare som måste vara de bästa som finns. En kör bilen och den andre lastar in. Skulle det vara så att jag glömt att dra fram tunnan, då kommer de in och hämtar den. Det är mer än bra service. Jag hoppas att de blev glada för påskägget som jag ställde på soptunnan. 40 Det är mer än bra service.

MILJÖBOKSLUT Miljöbokslut I Miljöbokslut 2005 redovisas miljötillståndet i kommunen mot bakgrund av de mål som kommunen har valt att prioritera. Kommunstyrelsen har beslutat om införande av ett miljö-ledningssystem i Östersunds kommun. I mål och rutiner anges hur kommunförvaltningen ska arbeta för att nå miljömålen. Målet för kommunen är att certifiera hela verksamheten. I "Miljöredovisning 2005", som är en separat bilaga till årsredovisningen redovisas miljötillståndet i hela kommunen med hjälp av statistik och mätningar mot bakgrund av de nationella miljömålen. Syftet med Miljöredovisning 2005 är också att förmedla resultatet av miljöarbetet. Redovisningen ska granskas och godkännas mot de krav som ställs i registrering enligt EMAS. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har i budget 2005 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller för hela kommunen: Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska Mängden hushålls- och industriavfall ska minska Energianvändningen ska minska Inriktningsmål: 1. Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska Når vi målet? De beräknade fossila koldioxidutsläppen 2004 har minskat med drygt 6 % jämfört med år 1998. Målet är att vi ska minska utsläppen av koldioxid med 15 % till 2005 jämfört med år 1998 enligt Luft- och klimatplanen antagen av kommunfullmäktige 2001 (2005 års siffror redovisas först i 2006 års miljöbokslut). Planens syfte är att arbeta för en begränsad klimatpåverkan, frisk luft samt ett skyddande ozonskikt. Resultatet av luftmätningarna visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Det finns dock risk för att halterna av vissa ämnen tidvis kan vara för höga vid mer trafikerade gator. Vid kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar periodvis bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. Från 1998 till 2001 minskade de beräknade fossila koldioxidutsläppen för att sedan öka. Jämfört med 2003 minskade de beräknade fossila koldioxidutsläppen under 2004. Temperatur och tillgång till vattenkraftsel på-verkar de fossila koldioxidutsläppen. År 2003 var ett torrår vilket innebar att man använde fossil toppel. Detta ökade koldioxidutsläppen från el. Utsläpp av växthusgaser Den ökade växthuseffekten påverkar även oss i Östersund. De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun är dock låga jämfört med många andra kommuner. Det är trafiken och som står för huvuddelen av koldioxidutsläppen i kommunen och enligt Vägverkets långtidsprognoser kommer trafiken att öka. De senaste åren har förbrukningen av torv i kraftvärmeverket ökat vilket påverkar de beräknade fossila koldioxidutsläppen. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 41 Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet beräknade från leveransdata. 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0 Bensin Diesel EO1 EO2-5 El* Flyg ** Kol Torv Gasol*** *Lokal mix **LTO, motorprov och flygrörelse ***Uppgifter har ej erhållits för 2004

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 42 Östersund är medlem i Klimatkommunerna - ett nätverk med 16 deltagande kommuner som arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser. Kommunen deltar också i ett erfarenhetsutbyte kring gröna trafikfrågor inom ProMid Nord 1 projektet. I kommunen arbetar man på flera olika sätt för att minska utsläppen av växthusgaser. Förutom de kommunala nämndernas miljömål för sina verksamheter så har kommunen en resepolicy som anger att kommunens kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert och vårt sätt att resa ska bli mer miljöanpassat. 400 personer i kommunförvaltningen har utbildats i EcoDriving och halkkörning och utbildning för ytterligare 100 personer planeras. Miljöbilar ska köpas in till kommunförvaltningen och nytt beslut om att miljöbilar får parkera gratis har tagits. Grön Trafik Inom projektet Grön Trafik arbetar man för hållbara transporter på olika sätt: pendlarparkeringar, transportsamordning, transportrådgivning, åtgärder för att starta bilpooler och för att öka cyklingen. I samarbete med Tavelbäcksskolan genomförs ett dialoggruppsprojekt. Grön Trafik arrangerar seminarier, planerar och genomför Europeiska trafikantveckan (Mobility week), och har tagit fram en klimatbroschyr och annan information. Andra exempel är Klimat-X som är ett utbildningsmaterial med klimatexperiment för skolan. Projektet har väckt uppmärksamhet även utanför kommunen. Se även Grön trafiks årsredovisning på www.ostersund.se/miljöochhalsa/grontrafik. Luftföroreningar Östersund har ren luft. Luftkvalitén kan dock vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, trafik och i vissa fall eldning. Vid kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar periodvis bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. För utomhusluften finns miljökvalitetsnormer 2 för kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar). Miljökvalitetsnormer för benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel kommer att införas år 2006/07. Luftmätningar Svaveldioxid och sot mäts inte längre eftersom halterna har varit konstant låga under många år men däremot mäts PM 10 (små partiklar) och miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids inte. Mätvärdena för bensen och toluen visar en neråtgående trend sedan 1994. Vinterhalvårsmedelvärdet klarar miljökvalitetsnormen Även mätvärdena för vinterhalvårsmedelvärden för NO2 (kvävedioxid)) visar att miljökvalitetsnormen klarades. De senaste mätningarna av marknära ozon gjordes 2002/03. Mätningarna gjordes i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn, Bränna). De mätningar som har gjorts visade månadsmedelvärden som underskrider miljökvalitetsnormen. Av besparingsskäl har det inte gjorts några mätningar därefter. Lavar är känsliga för luftföroreningar. Därför anses de vara lämpliga som indikatorer för bedömning av luftkvalitén. 1997 gjordes en kartläggning av lavbeståndet på utvalda platser i Östersund. Under 2005 gjordes en uppföljning av lavkarteringen. Förändringarna var små och i vissa fall obefintliga. Enligt luftmätningarna har luftkvalitén har förbättrats generellt men i undersökningen konstateras att lavbeståndet reagerar relativt långsamt. Inriktningsmål: 2. Mängden hushålls och industriavfall ska minska Når vi målet? Den totala avfallsmängden i Östersund har ökat men mängden avfall till deponi har minskat jämfört med föregående år. Målet, att högst 2000 ton hushållsavfall ska deponeras (läggas på tipp) har inte nåtts ännu och för 2005 redovisas 3 200 ton till deponi. För att kunna nå målet krävs ytterligare sortering. Industri- och byggavfall till deponi har minskat och 2005 deponerades ca 1 400 ton. De insamlade mängderna av återvinningsmaterial (tidningar och förpackningar) har ökat. Mängden farligt avfall som samlas in från hushållen har ökat varje år fram till 2003. År 2004 minskade insamlat farligt avfall från hushållen medan mängden insamlat farligt avfall från företag har ökat fram till och med 2004. (2005 ej redovisat ännu). Diagramet visar fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet beräknade från leveransdata. 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004** Diagrammet visar resultat av mätningar av flyktiga organiska kolväten (VOC), bensen och toluen, i centrala Östersund: VOC-värden vid Z-gränd ( µ g/m 3 ) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 Uppvärmning & el Transporter * exklusive EO2-5 ** exklusive Gasol Bensen Toulen Linjär (Bensen)

MILJÖBOKSLUT Bygg- och industriavfall Mängden industri-, bygg- och rivningsavfall till Gräfsåsen har minskat betydligt de senaste åren. Minskningen beror dels på bättre sortering och dels på att en del går till Jämtfrakts sorteringsanläggning. En stor del av träavfallet förbränns för energiutvinning vid Jämtkrafts anläggning i Lugnvik. Det är förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall. Det brännbara avfallet har under året körts med returtransporter till Umeå för förbränning med energiutvinning. Kommunen får betala en avgift, deponiskatt (370 kr per ton för 2006 blir skatten 435 kr per ton), för avfall som deponeras. Inriktningsmål: 3. Energianvändningen ska minska Når vi målet? Målet i Agendan att elförbrukningen ska minska med 1 % per år jämfört med 1996 nås inte, men elanvändningen har minskat de senaste åren. De redovisade uppgifterna avser 2004 års elförbrukning och baseras på uppgifter från Statistiska centralbyrån. Energianvändningen per invånare i kommunen var lägre 2003 än 1990, enligt statistik från SCB. Den energibalansstudie som Energikontoret gjorde för länet 2005, visade att energiförbrukningen har ökat med 4 % och elanvändningen med 9 % under de senaste fem åren. De förnyelsebara energikällornas andel av energianvändningen har ökat från 55 % till 61 %. Det finns en lag om kommunal energiplanering och energiplanen för Östersunds kommun är mer än 20 år gammal. Kommunförvaltningens energianvändning Sedan 2003 görs en inventering över användningen av el, olja och fjärrvärme i kommunförvaltningen. Elanvändningen och oljeförbrukningen har minskat medan fjärrvärmen har ökat. Torvallaskolan är ett bra exempel på hur man framgångsrikt kan arbeta med att minska användningen av energi och med hjälp av kunnig och engagerad personal har energianvändning minskat med en tredjedel. Energibokslut Teknisk förvaltning Teknisk förvaltning/fastighet har som mål att se till att deras hyresgäster (skolor, förskolor, äldreboenden) mår bra till så låg kostnad som möjligt. Förbrukningen matas in i ett dataprogram och resultatet av de mätningar som görs analyseras i ett datoriserat energistatistikprogram. Detta innebär att avvikelser snabbt kan rättas till Enheten arbetar enligt den energistrategi som upprättades 2002. Användning av fastighetsel ska minska med 1% per år under perioden 2002-2005. Minskning 2001-2004: var 6 %, vilket motsvarar 43 villors direkteluppvärmda totala årsförbrukning. Användning av el för uppvärmning ska minska med 1% per år under perioden 2002-2005. Minskning 2001-2004 var 10 %, vilket motsvarar 10 villors direkteluppvärmda totala årsförbrukning. Användning av fossila bränslen ska minska med 1% per år under perioden 2002-2005. Minskning 2001-2004 var 51 %, vilket motsvarar 54 villors direkteluppvärmda totala årsförbrukning eller drygt 6 varv runt jorden med en stadsbuss. Energiförbrukning fjärrvärme ska minska med 1% per år under perioden 2002-2005. Minskning 2002-2004 var 1,9 %, vilket motsvarar 21 villors direkteluppvärmda totala årsförbrukning Se även Teknisk förvaltnings Energibokslut. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 43 Diagramet visar insamlade mängder hushållsavfall 1993-2005 Ton 20000 Deponi 18000 Brännbart Kompost 16000 Mål 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 MWh 780000 760000 740000 720000 700000 680000 660000 640000 620000 Diagrammet visar elanvändning i kommunen jämfört med Agendamålet att elförbrukningen ska minska med 1 % per år. 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Nätleveranser Östersunds kommun Mål i agenda 21

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Fjärrvärme Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Kraftvärmeverket kompletteras med en ackumulatortank som ger ökad drift- och leveranssäkerhet av fjärrvärme och minskar behovet av olja. Ökningen av energitillförseln de senaste åren beror till största delen på att det åtgår en hel del bränsle för att producera el i det nya kraftvärmeverket i Lugnvik. Trots detta har totala mängden NOx (kväveoxider) sjunkit betydligt. Läs mer under Frisk luft i miljöredovisningen. Kommunförvaltningens interna miljöarbete Kommunfullmäktige beslutar om inriktningsmål, fastställer effektmål samt följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Arbetet med kommunens miljömål sker enligt kommunens mål- och styrkedja och är integrerad i budgetprocessen. Inriktningsmål för miljö revideras när en revidering av miljöaspekterna har genomförts. Denna avstämning och analys genomförs varje år. Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. De kommunala nämnderna arbetar efter olika effektmål för sina verksamheter. I arbetet med att införa miljöledningssystem har seminarier genomförts med alla förvaltningar och miljöarbetet fortsätter bland annat genom att miljöhandlingsplaner och verksamhetsspecifika rutiner tas fram. Nämndernas måluppfyllelse - en samlad bild över måluppfyllelse per nämnd- om nämnden har uppfyllt effektmålet, delvis uppfyllt målet eller inte alls uppfyllt målet samt tillhörande nyckeltal finns i miljöredovisningen. Diagrammet visar fördelningen på olika energislag under 2004. andel el 57% andel fjärrvärme 36% andel flis/pellets 4% andel olja 3% 44 900 800 700 ENERGITILLFÖRSEL SAMT SVAVEL OCH NOx-UTSLÄPP FJÄRRVÄRME ÖSTERSUND GWh, ton Prognos OLJA KOL 600 500 400 300 SVAVEL RÖKGASKOND. TORV TRÄD EL VÄRMEPUMP SPILLV.,GAS 200 100 NOx DEPONIGAS NOX-UTSLÄPP SVAVELEMISSON 0-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99 2001 2003 2005 1 Sundsvall, Östersund och Trondheim, Vägverket Region Mitt och Statens Vegvesende utbyter och sprider kunskap om gröna trafikfrågor. 2 Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön.

MILJÖBOKSLUT ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 45

Anna Malmberg ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Jag pluggar på Turismvetenskap på Mittuniversitetet och jag trivs riktigt bra. Min kontakt med kommunen har främst gällt studentboende och jag måste säga att det har överträffat mina förväntningar. Det var lätt att få information och jag fick flera boendealternativ. Standarden på boendet är bra. Först bodde jag i korridor men nu bor jag i en lägenhet mellan campus och stan. Den är så fin att jag skulle vilja ha den kvar efter att jag har avslutat studierna. 48 Kommunen har överträffat mina förväntningar

VÄLFÄRDSBOKSLUT Välfärdsbokslut Inledning Östersunds kommun har redovisat sitt femte välfärdsbokslut, (med början 2001 och framåt). Upprättande av välfärdsbokslut regelbundet kan ses som ett instrument på en kvalitativt väl utvecklad planerings- och uppföljningsprocess. Det är också ett sätt att stimulera utvecklingen av det goda folkhälsoarbetet som redan idag, bedrivs inom kommunens olika förvaltningar. Arbetet med lokala välfärdsbokslut har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla kommunens innevånare. Syftet är att det ska stimulera till en bred diskussion och därmed bidra till ett bra beslutsunderlag för de förtroendevaldas val av åtgärder, om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd inom kommunens olika verksamheter. På grund av det omfattande område som folkhälsan spänner över har gruppen barn och ungdomars hälsa fokuserats och fyra av de elva nationella målområdena prioriterats Delaktighet och inflytande i samhället Trygga och goda uppväxt villkor Ökad fysisk aktivitet Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Förbättringsområden som framkommer i välfärdsbokslutet för Östersunds kommun i stort, är: Att minska alkohol- och narkotikaanvändandet hos barn och unga 12 24 år. Valdeltagande i kommunalval minskar Statistik visar ojämna resultat mellan skolor vad gäller betyg. När det gäller fysisk aktivitet ligger förbättringsområdet mera på strukturell nivå. Vi vet inte så mycket om hur barn och ungdomar rör sig i olika åldrar. Det är viktigt att veta hur mycket aktivitet barn och unga ägnar sig åt, men också vilken typ av aktivitet, i vilket sammanhang och med vem och vad som sker under inaktivitet. Förslag till rutiner skapas för att i första hand kartlägga den fysisk aktivitet under skoldagen utanför ämnet idrott och hälsa, i årskurserna åk 3, åk 5 och åk 8. Skillnader i kommundelar/bostadsområden När man studerar olika kommundelar, visar statistiken att Torvalla skiljer ut sig från övriga inom flera redovisade indikatorer, dessa kan i sig ses som förbättringsområden. Det gäller tex barns tillgång att födas in i ett hem med rökfri miljö, mor och far röker i högre utsträckning i Torvalla, än i andra områden. Därefter sker en intressant utveckling med minskning av rökvanor för både mor och far fram till det att barnet är 8 månader, (nästa mättillfälle). Det kan vara så att detta är ett gott resultat av MVC:s utbildningar för att uppnå en miljö som är rökfri för barnen. När det gäller simkunnighet rapporteras lägre statistik för simkunniga elever. Andra områden som visar skillnader är betygen, föräldrarnas utbildningsnivå och förvärvsfrekvens samt valdeltagande. Torvalla har lägre andel röstande, än i andra bostadsområden. Det kan dock finnas många förklarande orsaker till att vi kan se olikheter i de olika bostadsområdena. Torvalla är det yngsta bostadsområdet med högre in och ut flyttning än i andra områden. Torvalla är mera mångkulturellt och en fråga som kan ställas är om alla har möjlighet att ta till sig information? Finns översättningar på rätt språk? Lokala indikatorer behöver utvecklas för att säkrare kunna beskriva skillnaderna mellan bostadsområdena. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande, Politiskt prioriterat område av Östersunds kommun. De indikatorer som belyses i årets välfärdsbokslut är: Antal anmälningar barn och unga 12-24 år med anledning av alkoholbruk Antal anmälningar barn och unga 12-24 år med anledning av narkotikamissbruk Bruk av beroendeframkallande medel och överdrivet spelande kan leda till ohälsa. Ovanstående två lokala indikatorer är nya för sammanhanget och det beror på att det i tidigare välfärdsbokslut har presenterats data från enkäter gällande självrapporterad drogkonsumtion. I år finns inga sådana aktuella uppgifter. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 47

Antal anmälningar barn och unga 12-24 år med anledning av alkoholbruk Ålder / år År 2003 År 2004 År 2005 12-14 2 6 6 15-17 34 41 36 18-24 82 102 117 Sa 118 149 159 Uppgifterna är sammanställda utifrån anmälningar med anledning av alkoholmissbruk, Lagen om berusade personer (LOB) och trafikonykterhetsbrott. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 48 Antal anmälningar barn och unga 12-24 år med anledning av narkotikamissbruk Ålder/år År 2003 År 2004 År 2005 12-14 0 4 4 15-17 10 23 14 18-24 11 19 31 Sa 21 46 49 Uppgifterna är sammanställda utifrån anmälningar rörande narkotikamissbruk. Vanliga uppgiftslämnare (anmälare) är: polisen, skolan och allmänheten. Resultat: Antalet anmälningar rörande alkohol och narkotika har ökat. När det gäller alkohol har ökningen skett i åldersgruppen 18 24 år där pojkar dominerar med cirka 90 procent. I de yngre åldersgrupperna har antalet anmälningar varit relativt konstant. Gällande anmälningar som rör narkotikamissbruk har den huvudsakliga ökningen skett i åldersgruppen 18 24 och är förhållandevis jämt fördelat mellan flickor och pojkar. Det finns även en tendens till ökning i de lägre åldersgrupperna. Källa: Socialförvaltningen. Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är ett annat av de politiskt prioriterade områdena inom Östersunds kommun. De indikatorer som har belysts under målområdet är: Behörighet till gymnasieskolan, andelen elever i grundskolan med minst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och mattematik. Barnfattigdom, andelen barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och eller socialbidrag. Simkunnighet, andelen simkunniga i årskurs 5. Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. I Sverige bor närmare 2 miljoner barn. Hur de mår är ett mått på hur samhället lyckas - eller misslyckas - med att skapa välfärd. Barns hälsa är i grunden god i Sverige, men det finns flera oroande tecken på ohälsa bland barn. Ska vi kunna motverka ohälsa måste vi kunna följa barns hälsoutveckling över tid. Det kan vi inte i tillräcklig utsträckning i dag. Genom insatser som påverkar familjeförhållanden och skolförhållanden kan barn och ungdomars hälsa främjas, och skillnader i uppväxten utjämnas. Slutbetyg från grundskolan ger förutsättningar för vidare studier. En genomförd utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro. Ekonomisk stress påverkar klimatet och handlingsutrymmet i familjen. Både absolut och relativ fattigdom har betydelse för ojämlikhet i hälsa. Socialbidragsberoende kan innebära att föräldrarnas auktoritet inför barnen urholkas. Simkunnighet är en skyddsfaktor i ett modernt samhälle och en friskfaktor som positivt påverkar självförtroendet och möjlighet att delta i aktiviteter. Betyg för behörighet till gymnasieskolan Utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig oavsett var i landet man bor. Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och därmed blir det viktigt att ta hänsyn till olika elevers förutsättningar för att skolans måluppfyllelse uppnås. För att förstå olika elevers skolresultat, måste man se till dess olikheter, som tex. social bakgrund, kön och föräldrars utbildningsnivå. Undersökningar visar att flickor generellt sett har högre betyg än pojkar. Elever med högutbildade föräldrar har ett högre genomsnittligt meritvärde. Föräldrarnas stöd, intresse och förväntningar spelar också stor roll, vilket även elevernas syn på skolan, arbetet med värdegrunden och dess genomslag i praktiken samt resultaten från de problemlösande uppgifterna gör.

Betyg- behörighet och fullföljandegrad, Andel elever med minst godkänd i kärnämnena och andel elever som fått betyg i alla ämnen. VÄLFÄRDSBOKSLUT Betyg- behörighet och fullföljandegrad 2005 Andel elever med Andel elever som fått minst godkänd i betyg i alla ämnen kärnämnena Frösön, Vallaskolan 81,1 73,6 Frösön, Östberg 95,9 90,5 Centrala stan, Parkskolan 93,0 78,3 Centrala stan, Lungvikskolan 96,2 90,4 Odensala, Storsjöskolan 87,5 76,2 Torvalla, Torvallaskolan 86,1 66,1 Torvalla, Ängsmon 91,4 84,5 Lit, Treälvskolan 85,1 83,0 Brunflo, Kastalskolan 92,9 70,8 Tabellen visar andel elever som erhållit minst godkänd i kärnämnen (svenska, engelska och matematik) samt andel elever som fått betyg i alla ämnen. Resultat: Det finns idag en skillnad mellan olika skolor/områden, gällande andel elever med minst godkänt i kärnämnena, samt andel elever som fått betyg i övriga ämnen. Östberggskolan och Lugnviksskolan har båda hög andel elever som blivit godkänd i kärnämnena samt har fått betyg i alla ämnen. På Kastalskolan kan med se en stor skillnad mellan andelen elever som fått godkänt i kärnämnena och de som har fått betyg i alla ämnen Barnfattigdom Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat. Hushåll med redan höga inkomster fick ökade realinkomster medan hushållen med de lägsta inkomsterna fick det sämre. De fattiga i Sverige blev under 1990-talet inte bara fler utan också fattigare, såväl absolut som relativt. När man studerar barnfamiljernas ekonomiska utveckling så visar den på att den fattigaste tiondedelen av alla hushåll har efter en markant försämring under 1990-talet återhämtat sin ekonomi så att den 2002 är ikapp 1991 års nivåer. Det har skett en tydlig förbättring sedan 1997, särskilt för barnhushållen. Den rikaste tiondelen har i sin tur dragit ifrån märkbart under de senaste åren och hamnar år 2002 betydligt över de nivåer där motsvarande tiondel låg vid 1990-talets inledning. Den fattigaste tiondelen, oavsett hushållstyp tenderar att halka efter såväl medianhushållen som den allra bäst bemedlade gruppen. Källa: Socialförvaltningen Resultat: Antalet socialbidragshushåll med hemmavarande barn har minskat stadigt sedan 1990 talets slut fram till 2003 då en utplaning sker, vilket överensstämmer med uppgifterna om barnfattigdom. Det positiva för Östersunds del är att ingen ökning av antalet bidragshushåll med hemmavarande barn skett mellan åren 2003 och 2004 vilket skett i några av de jämförbara kommunerna. En negativt omständighet är dock att antalet bidragshushåll med hemmavarande barn är flera i Östersund än i flera jämförda kommuner. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 49

Simkunnighet Drunkning är den vanligaste dödsorsaken efter trafikolyckor bland barn. I hela världen omkommer varje år cirka 300 000 människor genom drunkning. Det innebär att en person omkommer varannan minut, dygnet runt. I Sverige drunknar en människa var tredje dag. Simkunnighet hos elever i årskurs 5, Östersunds 2004 Definitionen av simkunnighet: Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under, och efter att åter tagit sig till ytan kan simma 200 meter på djupt vatten, varav 50 meter ryggsim. Simkunnighet hos elever i åk 5 SIMKUNNIGA Antal totalt Antal Antal / av totalt % flickor pojkar ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 50 Frösön Orrviken 27/27 100 % 10 17 Vallaskolan 46/49 94 % Östberg 37/44 84 % 15 22 Centrala stan Fagervallen 31/31 100 % 16 15 Lugnvik 29/30 97 % 13 17 Körfältet 23/32 72 % 13 10 Norra skolan 35/38 92 % 17 18 Odenslund 18/20 90 % 10 8 Odensala Tavelbäcken 37/37 100 % 17 20 Lit Treälven 46/49 94 % 19 27 Torvalla Mimergården 24/42 58 % 23 19 Fjällmon 28/32 87 % 12 19 Ope skola 15/15 100 % 8 7 Tabellen visar: Simkunnighet i åk 5 i procent och antal för skolor inom Östersunds kommun 2005 Resultat: I tabellen ovan kan utläsas att det finns stora skillnader mellan elever som är simkunniga i skolorna i Östersunds kommun. Det finns dock felkällor i materialet. Rutinerna kommer att bearbetas under år 2006, för att kartläggning och uppföljning ska ge en mera riktig bild, av hur trenden utvecklas lokalt inom kommunen. Målet som eleven i årskurs fem ska klara är att kunna simma och hantera nödsituationer i vatten, (se definition ovan). Tidigare statistik visar att barn i Östersunds kommun generellt sätt har hög simkunnighet. Det bör sannolikt finns anledning att se över rutiner vid uppföljning av hur simundervisning prioriteras och hur detta därefter följs upp, eftersom nationella data från Svenska Livräddningssällskapet visar att bara sex av 10 kommuner i Sverige följer läroplanen vad gäller simundervisning. I en del skolor kan bara två av tio elever simma 200 meter. Endast fyra av tio elever i klass 4-6 kan hjälpa någon med hjälp av mun till mun andning. Källa: Barn & utbildningsförvaltningen Ett viktigt strategiskt vägval i den nya folkhälsopolitiken är fokus på s.k. bestämningsfaktorer för hälsa det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. Arbets miljö Boende Alkohol Tobak Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Narkotika Socialt stöd Sömnvanor Arbetslöshet Utbildning Matvanor Jordbruk och livsmedel Motion Sex o. samlevnad Sociala nätverk Barns vuxenkontakter m.m Fritid o. kultur Socialförsäkring Socialtjänst Hälso- o sjukvård m.m Människors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer. En del faktorer är mycket svåra att göra något åt, exempelvis det biologiska arvet eller allmänna miljöfaktorer. Faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat kan påverkas genom kollektiva beslut så som bostadsplanering, trafikmiljö, utbudet av alkohol och tobak, arbetsmiljöer och andras organisation. Andra bestämningsfaktorer kan hänföras till människors levnadsvanor som tex kost, motion, rökning och användning av droger. Ålder, kön och arv

VÄLFÄRDSBOKSLUT ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 51

Gun Fahlander ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Som en del av arrangörsstaben runt WC-tävlingarna i skidskytte måste jag säga att kommunen visat sig vara en förutsättning för att det skall bli bra. Samarbetet har fungerat över förväntan och friktionsfritt. Det är lätt att få tag i rätt människor och beslutsvägarna verkar korta för det är snabba beslut. Kommunen ställde upp när vi hade snöbrist inför de senaste tävlingarna på ett sätt som gör mig glad. 52 en förutsättning för att det skall bli bra.

KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Viktiga händelser under året Årets resultat Verksamhet Mål Måluppfyllelse Det gångna året har varit präglat av det intensiva omställningsarbete som kommunen drivit tillsammans med garnisonens enheter, näringslivet, länsarbetsnämnden och länets kommuner. Det har inneburit ett arbete med att informera de försvarsmaktsanställda och länets näringsliv om möjligheter och resurser på ömse håll, biträda de statliga myndigheterna vid deras omlokalisering till staden, informera de statliga myndigheternas personal om de möjligheter till boende, arbete för medflyttande, fritid och rekreation, osv som finns i kommunen. Kommunen har nu tagit över det totala ansvaret för det fortsatta omställningsarbetet från landshövdingen och vi hoppas kunna fullfölja samarbetet med alla berörda på samma lyckosamma sätt som tidigare. Samtidigt måste kommunen alltjämt fullfölja insatser för de befintliga företagen i kommunen liksom att vara aktiv i att få ytterligare företag etablera sig i kommunen. Under året har slutbesiktning skett av etapp 1 i den statliga bredbandssatsningen. Totalt har 58 orter/byar fått tillgång till bredbandsnätet. Nya avtal har tecknats för data- och telekommunikation vilka innebär en besparing för kommunen genom lägre samtals- och abonnemangskostnader. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 53 Östersund har en positiv befolknings- och sysselsättningsutveckling. Östersund uppvisar en positiv befolkningsutveckling. Företag i kommunen upplever ett positivare företagsklimat och Östersund placeras bland de 99 bästa av alla kommuner i undersökningar om Företagsklimat Majoriteten av deltagare i arbetsmarknadsprogram upplever att insatsen är bra eller mycket bra Majoriteten av deltagare i feriepraktik upplever att insatsen är bra eller mycket bra En gemensam nätverksorganisation med näringslivet och Mitthögskolan/ Mittuniversitetet fungerar operativt fr.o.m. 2005 Invånare i kommunen: Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 58 361 58 459 58 443 Målet har inte uppnåtts då invånarantalet 31/12 2005 uppgår till 58 443, en minskning i förhållande till årsskiftet 2004/2005. Folkmängden ligger dock över planeringstalet på 58 300. Resultatet i Svenskt Näringslivs företagsklimat undersökning presenteras först i maj men en annan undersökning av svenskt Näringsliv om företagens framtidstro visar på mycket glädjande siffror. 86% av företagen i Östersund vill växa enligt undersökningen och med dessa höga siffror ligger Östersund trea bland kommunerna i landet. 94% av deltagare i arbetsmarknadsprogram 2005 upplever att insatsen varit mycket bra eller bra. Svarsfrekvensen är 47%. 93% av deltagare i feriepraktik upplever att insatsen varit mycket bra eller bra. Svarsfrekvensen är 51%. Flera steg är tagna i denna utveckling och inom omställningsarbetet finns pågående nätverk inom t ex fordon och hälsa. En ny Vinnväxtansökan inom turism och upplevelseområdet är inlämnad och har gått vidare i en första urvalsomgång.

Mål Måluppfyllelse Östersund är en av Sveriges mest attraktiva och spännande mötesplatser Antal besökare på Jamtli ökar totalt från 166 232 (2003) till 170 000. Målet har uppnåtts. Antal besök under 2005 uppgick till 171 431 personer. Jamtli hade färre besök under juli månad än tidigare år. Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 166 232 172 000 171 431 Turistbyrån, tillsammans med näringslivet, informerar och marknadsför Östersund i syfte att locka hit större konferenser. Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Konferenser med övernattning: 12 10 11 Antal deltagare: 2 600 1 410 2 400 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 54 Östersund är ledande inom miljödriven företagsutveckling Östersund är en nod i ett nationellt centrum för miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport. Antal lokala företag som lämnar anbud vid kommunens upphandlingar ökar. Målet för 2005 var 12 konferenser med övernattning och 2 500 deltagare, alltså är inte målet uppfyllt. Arbetet med att stärka Östersunds ställning som nod för miljödriven företagsutveckling har fullföljts genom deltagande i flera olika miljöinnovationsprojekt tillsammans med näringslivet (Miljöinnovationstorget, Miljöbron, Nordens Gröna Bälte II, mm). Statistik från upphandlingskontoret visar att av totalt 47 inlämnade ramavtalsanbud så är 24 stycken inlämnade av lokala företag, när det gäller uppdragsupphandlingarna är 26 anbud inlämnade av lokala företag av totalt 45 inlämnade anbud. Östersund står för en skola som ger kunskaper, färdigheter och sådant stöd att alla får en chans att utvecklas till harmoniska och engagerade medborgare. Östersund kännetecknas av ett brett utbildningsutbud med god vägledning och hög kvalitet Majoriteten av de personer som får vägledning via Lärcentrum upplever att insatsen är bra eller mycket bra. Östersund avancerar i rankingen över landets bästa studentstäder. Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska Minst 30% av totala antalet resor är tågresor. Vid mätning i augusti 2005 uppgav 100 % av de tillfrågade att man upplevde insatsen som bra eller mycket bra. Östersund har i år nått en sjunde placering mot 2004 års tionde plats För kommunstyrelsen/klf är målet delvis uppfyllt avseende tjänstemännens resor, 27%. Målet ej uppfyllt avseende förtroendevaldas resor, 8%. Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Ks 30 33 8 Klf 30 26 27 Pappersförbrukningen minskar. EcoDriving utbildning genomförs för 13 personer på kommunledningsförvaltningen. Målet är uppfyllt. Pappersförbrukningen har minskat med 7% jämfört med 2004. Målet är uppfyllt. 13 personer har genomgått utbildning i EcoDriving.

KOMMUNSTYRELSEN Mål Måluppfyllelse Mängden hushålls- och industriavfall ska minska Alla förtroendevalda och personal på kommunledningsförvaltningen källsorterar (pappersåtervinning/ kompost). Målet är uppfyllt. Alla förtroendevalda och personal på klf källsorterar. Fraktioner för papper, kartong, brännbart, restavfall finns i kopieringsrummen. Komposthinkar finns på varje avdelning. Övriga fraktioner finns uppsatta utanför vaktmästeriet. Energianvändningen ska minska Vid inköp av kontorsutrustning och material väljs den bästa möjliga teknik/produkt ur miljösynpunkt. Energibesparande åtgärder genomförs. Antalet övertidstimmar minskar med minst 10 % jämfört med 2003 Antal övertidstimmar på samma nivå som 2003 (778 timmar). Målet är uppfyllt. All upphandling sker enligt upphandlingspolicy Målet är delvis uppfyllt. Information om energibesparande åtgärder har delgetts personalen. Målet är uppfyllt. Antal övertidstimmar år 2005 är 636 timmar. Förvaltningen har under året med medvetenhet och restriktivitet handlagt det verksamhetsstyrda övertidsbehovet och väl uppnått målet. Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 778 903 636 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Sjukfrånvaron ska ej överstiga 10 % av tillgänglig ordinarie arbetstid (motsv en sänkning med ca 9 dgr per anställd jmf med utfallet 2003) Sjukfrånvaron på samma nivå som 2003 (6,8 %). Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron 2005 är 6,6 % inklusive BEA-anställda. Vi ser en nedgång i sjukfrånvaron hos både män och kvinnor. Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 6,8% 6,2% 6,6% 55 Andel långtidsfriska (ingen sjukfrånvaro under ett kalenderår) ska öka jämfört med andelen 2003 Andelen långtidsfriska ökar (45,9% 2003). Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 45,9% 56,7% 51,5% Målet är uppfyllt med god marginal. Andelen långtidsfriska 2005 är 51,5 %. Antal långa sjukfall (över 60 dagar) minskar med 15 % jämfört med antalet 2003 Antal långa sjukfall minskar (8 pers 2003). Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 8 9 7 Målet är uppfyllt. Den 1/11 2005 var 7 personer långtidssjuka.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 56 Ekonomi Kommunledningsförvaltningens driftbudget uppgick 2005 till 153,5 mnkr. Från kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov har tillförts 0,9 mnkr. Bokslutet visar på ett överskott på ca 23,2 Mkr i förhållande till budget. Det uppkomna överskottet hänför sig främst till högre statsbidrag än beräknat för såväl arbetsmarknadsåtgärder som utbildningar inom Lärcentrums ram. För arbetsmarknadsenheten uppgår överskottet till 2,5 Mkr och för Lärcentrum totalt 6,2 Mkr. I överskottet för Lärcentrum ingår också interkommunala ersättningar som har blivit högre än beräknat främst beroende på fler elever i utbildningar som drivs kommunövergripande och på distans. När det gäller Integrationsservice har enheten lyckats förkorta genomsnittstiden för flyktingar i introduktionsprogram vilket ger ett överskott på 1,2 Mkr. Inom det personalpolitiska området finns ett överskott på 3 Mkr för valfria sysselsättningsgrader vilket var ett medvetet beslut från kommunstyrelsen att hålla igen kostnaderna efter vårprognosen 2005 eftersom ett budgetöverskridande på kommunnivå kunde befaras. Därutöver har besparingar inom personalavdelningen avseende vakanta tjänster och tjänstledigheter skett motsvarande 1,2 Mkr. 1,3 Mkr hänförs till området personalpolitiska åtgärder. För anslaget för kommunstyrelsens utvecklingsåtgärder redovisas ett överskott på totalt 5,9 Mkr vilket hänförs till att utvecklingsåtgärder som kommunstyrelsen beslutat medfinansiera inte kommit igång eller försenats eller att andra finansieringsmöjligheter kunnat utnyttjas, t ex inom omställningsarbetet. I övrigt har samtliga områden inom förvaltningen redovisat stor kostnadsrestriktivitet där samtliga verksamheter redovisar nollresultat eller mindre överskott. Framtid För kommunen handlar det nu om att fortsätta omställningsarbetet vilket kan innebära att genomföra översiktsplaneringen för Fyrvalla, Stadsdel Norr och F4-området, att redovisa och marknadsföra tomter och boendemöjligheter i olika delar av kommunen, att ge stöd och service i det fortsatta omställningsarbetet för de statliga myndigheterna och att medverka och stödja Mittuniversitet i dess utvecklingsarbete såväl när det gäller nya forskningsområden som nya grundutbildningar och tillskapande av ett kvalificerat nationellt vintersportcentrum. Östersund har i olika sammanhang utropats som folkhälsohuvudstad vilket ger oss ett ansvar för att fortsatt driva folkhälsofrågorna i ett brett perspektiv med det goda samarbete som redan tidigare finns med t ex landstinget. När det gäller genomförandet av stora arrangemang ska vi tillsammans med idrottsorganisationerna medverka och stimulera till att arrangemangen t ex inför VM 2008 skapa folkfest och medborgerlig delaktighet i evenemangen. För kommunledningsförvaltningen kommer de närmaste åren innebära stora utmaningar och arbetsuppgifter. Den nyligen genomförda Kommunkompassen som visar att kommunens ledning, styrning och kontroll och rapportering fungerar mycket väl stimulerar till ytterligare verksamhetsutveckling. Ambitionen att vara en god och framsynt arbetsgivare för de kommunanställda fullföljs genom kompetensutvecklingsinsatser, nya organisationsdiagnoser och ett intensivt arbetsmiljöarbete. Även om staten har det slutliga ansvaret för arbetsmarknadspolitiken måste kommunen samverka med länsarbetsnämnd och arbetsförmedling för att få ned de höga arbetslöshetstalen särskilt när det gäller ungdomsarbetslösheten. Kommunledningsförvaltningens investeringsbudget uppgick 2005 till 0,3 mnkr för datainvesteringar och möbler, 0,6 mnkr till välkomstskyltar och 0,5 mnkr till aktiekapital länstrafiken. Anslaget till välkomstskyltar visar ett överskott vid årets slut i övrigt redovisning enligt budget. Jens Nilsson Ordförande Bengt Marsh Förvaltningschef

KOMMUNSTYRELSEN Volymtal/nyckeltal Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Arbetsmarknad Arbetsmarknadspr inkl feriepraktik, antal personer 2 500 2 843 3 110 Ungdomsverksamhet, antal platser 120 90/579 90/676 Datortek, antal platser per vecka 120 90/856 90/974 Lönebidrag, antal tjänster 37,7 34,94 32,73 Anställningsstöd, antal platser 67 65/119 75/141 OSA/offentligt skyddat arbete, antal platser 25 28/34 25/31 Feriepraktik skolungdom 15 18 år, antal platser 1069 1 060 1 060 Z-rondellen, antal platser 25 25 25 Integrationsservice Flyktingmottagande, antal platser 36 43 40 Lärcentrum Grundläggande vuxenutbildning, ant platser 82 80 92 Gymnasial vuxenutbildning, antal platser 600 625 660 (tot 938) Särvux, antal studerande/termin 30 30 32 SFI, antal personer 200 250 250 Kombinationsutbildning, antal platser 0 20 18 Näringsliv Antal företagsträffar 4 3 10 Antal företagsbesök 150 181 168 Antal företagsetableringar, mål 2004 2006: 6 st 0 6 7 Turist-/Kongressbyrån Antal konferenser med övernattning, totalt 76 Antal deltagare 2 688 Antal dagkonferenser 1 294 Antal deltagare 44 393 Personal Antal anställda 103 92 102 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 57 Resultaträkning Mkr 2003 2004 2005 Intäkter 86,5 70,6 84,4 Kostnader 225,2 204,6 219,5 Kommunbidrag, årsbudget 148,5 144,1 157,4 Kommunbidrag, tilläggsbudget 2,3 1,7 0,9 Resultat 12,1 11,8 23,2 Investeringar Mkr 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 0,3 0,3 0,8 Investeringsbudget 0,3 7,6 1,4

Kommunstyrelsen Teknisk Förvaltning ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 58 Viktiga händelser under året Förvaltningsledning och stab, Den tvist som förvaltningen haft med ingenjörsförbundet avseende avskedande av en anställd förlorades i arbetsdomstolen. I övrigt har ledning och stab fått en bra bemanning och ekonomiska och andra rutiner fungerar allt bättre. FAKO; Stab och markavdelning, Under december har ny fastighetschef tillträtt. Försvarets nedläggning av garnisonen i Östersund har medfört att fako stab och markavdelning engagerats i både förhandlingar om köp av försvarsmark (ca 1100 hektar) och i det utvecklingsarbete och planarbete som påbörjats med anledning av garnisonsnedläggningen. Bygg & projektering, Enheten har haft hög beläggning och ett antal större projektuppdrag har påbörjats. Nämnas kan förskolor i Lit och på Campusområdet, äldreboende på före detta Hornsbergsskolans tomt samt ombyggnad av Storsjöbadet. Camping, Den dåliga sommaren har påverkat antalet besökare negativt med en minskning av antalet gästnätter med 9% jämfört med 2004. Det större utbud på studentlägenheter som blev följden av garnisonsnedläggningen har inte påverkat uthyrningen av campingens studentlägenheter under 2005. Industrihus, I budget för 2005 befarades att garnisonsnedläggningen och det stora utbudet på tomma lokaler skulle få negativa konsekvenser för industrihus. Farhågorna besannades såtillvida att nedläggningen av A4 och dess kasernområdes omvandling till campus innebar att Lernia under året flyttade en stor del av sin verksamhet från Kabbelekan 2 till gamla mitthögskolans lokaler. Fastighet, Större underhållsåtgärder under året har varit renovering av Sollidenköket för ca fem Mkr och underhållsåtgärder på Wargentinskolan för knappt tre Mkr. Fastighet har även fått ansvar för att vara hyresvärd för gymnasieförbundets samtliga lokaler i kommunen, även de externt förhyrda. Anpassning av lekanläggningar till SISEN 1176 har utförts för ca 0,8 Mkr. Inga nya innemiljöproblem har tillkommit under året. Gatukontoret, Det första året med ny organisation inom gatukontoret har fungerat väl. Införandet av ett nytt verksamhetssystem, som förväntas förbättra och underlätta administrationen, har påbörjats. Vinterns sena ankomst har påverkat gatukontorets resultat. Korrigering av momsavdrag har skett med 1,5 Mkr åren 2003-2005. Fritid, Flera stora arrangemang har genomförts under året, bland annat Storsjöcupen i fotboll med återigen rekordmånga lag och WC i skidskytte som kunde genomföras i november med hjälp av konstsnö och transport av snö från flygfält m m. Den dåliga sommaren har medfört en mindre bra säsong för Thomée. Sporthallar, Enheten har under året skött sporthallen, Z- hallen och Hofvallen åt kultur- och fritidsnämnden. Man har även skött Jägarvallen och Tallvallen åt fortifikationsverket. Storsjöbadet, Under 2005 har Storsjöbadet varit öppet 356 dagar och haft 166 940 besökare, vilket är en minskning med 19 628 jämfört med 2004. Jämfört med 2003 har badet tappat 25 000 besökare. Ny enhetschef tillträdde 1 december. Under året har fattats beslut om påbörjande av utveckling/ombyggnad av badet till en beräknad kostnad av ca 40 Mkr. Vatten, Under året har det sålts ca 4 700 000 m3 vatten, vilket är 60 000 m3 mindre än under 2004. Minskningen kan hänföras till försvarsnedläggningen. Byggande av VAledningar mellan Fillsta och Knytta har färdigställts liksom en anläggning för mottagning av externslam vid Göviken. Uppgraderingsanläggning för fordonsgas vid Gövikens reningsverk har projekterats och upphandlingen har kommit så långt att det återstående är att beställa entreprenaden under förutsättning att igångsättningstillstånd ges. Renhållning, Samverkansprojektet med länets renhållare, Z-Renhållare, drivs vidare mot i första hand en gemensam behandlingsanläggning med klass 2 deponi. På Gräfsåsen har tillverkning och försäljning av anläggningsjord gått mycket bra. Renhållning har sålt ca 4000 ton till främst anläggningsföretag. Återvinningscentralen vid Odenskog har haft 179 000 besök vilket återigen är nytt rekord.

KOMMUNSTYRELSEN Årets resultat Verksamhet Mål Östersund har en positiv befolknings- och sysselsättningsutveckling. Industrihus skall medverka till kommunens utveckling genom att erbjuda kontors-, industri- och utbildnings-lokaler. Verksamheten skall utifrån en helhetssyn drivas på affärsmässigt sätt. Minst 90 % av lokalytan skall vara uthyrd. Östersund är en av Sveriges mest attraktiva och spännande mötesplatser. Måluppfyllelse Målet är att 90 % av lokalerna ska vara uthyrd, snittvärdet för 2005 är att 86 % av lokalerna har varit uthyrda. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 59 Östersunds camping tillhandahåller ett attraktivt varierat boende till rimliga priser. Attraktiv tomtmark finns i erforderlig omfattning för byggande av bostäder och för näringslivets behov. Kommunen erbjuder vid varje tillfälle medelbart bebyggbar tomtmark för såväl småhus som industri. Det finns vid varje tillfälle minst 10 småhustomter varav minst fem ska ha fjäll-/sjöutsikt, för omedelbart byggande inom Östersund med omnejd. Det finns vid varje tillfälle minst 10ha disponibel tomtmark för industriändamål. Gästnätter 2005 blev 83 687 jämfört med 2004 92.462 En minskning på 8 775 gästnätter. Nettointäkt/gästnatt 2005 104,02 kr jämfört med 2004 103,59 kr Det finns för närvarande minst tio småhustomter till försäljning men ingen med fjäll- och sjöutsikt. Detta kommer att åtgärdas inom kort då tillskapandet av villatomter i Härke har inletts. Planförfarandet är avklarat försäljning av 23 kommunala tomter kan ske under 2006. Härtill kommer mark för 3 flerbostadshus och 4 villatomter på Mjällestranden, ett 15-tal tomter i Skogsmon och ett 15-tal på ATS-området. Ett gemensamt planprogram har varit på samråd för att få fram villatomter i förtätningsområden. Detta förväntas leda till ca 30 nya tomter i varierade lägen. På industritomtsidan har vi minst 10 ha tomtmark för försäljning och pågående försäljning av mark för kriminalvårdsanläggning i Verksmon understryker detta. Kommunens skogsmark förvaltas på ekonomiskt och ekologiskt bästa sätt. Kommunens skogsbruk är miljöcertifierat enligt FSC standard. Kommunens skogsbruk skall skötas på ett miljöriktigt sätt enligt ett 10-punkters program. Kontroll sker genom regelbundna externa revisioner.

Mål Måluppfyllelse För att förvaltningens verksamhetsidé ska uppfyllas måste följande värderingar genomsyra förvaltningen: * Service, * Professionalism, * Laganda, * Personlig frihet, * Kostnadseffektivitet. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Service och professionalism nöjda kunder Minst 97 % av Östersund Campings kunder (besökare, gäster etc.) upplever att verksamheten är bra eller mycket bra. Vi har en aktiv klagomålshantering och 100 % återkoppling på inkomna klagomål, synpunkter och beröm. Laganda och personlig frihet Medelvärdet på organisationsdiagnosen, exkl chefsdelen, är lägst 3,0. Finansiering Under planperioden skall minst 1,5 Mkr per år avsättas för framtida sluttäckning av befintlig deponianläggning. Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska. 2005 har vi 99 % nöjda gäster jämfört med 2004 som var 95 %. Senaste organisationsdiagnosen för enheten genomfördes 2003. Medelvärdet av organisationsdiagnosen exkl chefsdelen var då 3,5 Avsättningen för sluttäckning av deponi har 2005 gjorts med 1,2 Mkr mot planerat 1,5, utifrån årets resultat som ej räckte till full fondering 60 Biogasanläggning vid Gövikens reningsverk vid utgången 2006 Användandet av Storsjön som resurs ska präglas av en långsiktig hushållning. Vattenskyddsområde för Minnesgärdets vattenverk skall upprättas senast 2006. Centrala Frösöns Fastigheters dagvattenanslutning till spillvattennätet kopplas bort senast 2007 Mängden läckagevatten skall vara mindre än 15 % 2006. Mängden hushålls- och industriavfall ska minska. Mängden hushållsavfall som går till slutdeponi skall uppgå till max 2000 ton senast år 2006. Anläggningen är upphandlad. Byggstart beräknas ske i februari 2006 och vara klar i december 2006. Kostnader har budgeterats 2005/2006. Arbetet har påbörjats och beräknas vara klart 2006. Över 90% av fastigheterna har inventerats och fastighetsägare med kopplade stuprör har kontaktas. Uppföljning av begärda åtgärder pågår. Målet beräknas bli uppfyllt. Andelen har minskat från 30% år 1996 till 11 % år 2005. 8st vattenmätare har installerats ute på ledningsnätet. Dessa har tillsammans med ett antal mätare i tryckstegringsstationerna kopplats till driftövervakningssystemet. Detta har gett goda förutsättningar att löpande övervaka vattenförbrukningen och lokalisera läckor på nätet. Målet är uppfyllt. 2005 gick 2882 ton hushållsavfall till deponi.

KOMMUNSTYRELSEN Mål Måluppfyllelse För att öka återvinningen skall minst 75 % av grovavfallet tas emot vid återvinningscentralerna vid utgången av 2006. Målet är uppfyllt. Energianvändningen ska minska. Översyn av energianvändningen vid samtliga VA-anläggningar och handlingsprogram för åtgärder skall vara klart augusti 2006. Målet kommer inte att uppnås 2006, utan beräknas vara klart under 2007. Antal övertidstimmar ska minska med minst 10 % jämfört med 2003. Antal övertidstimmar ska minska med minst 5 % jämfört med 2003. Sjukfrånvaron ska ej överstiga 10 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ska ej överstiga 7 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska ska öka jämfört med andelen 2003. Antal övertidstimmar 2003 var 13208 tim i hela förvaltningen. År 2005 var antalet övertidstimmar 10195 timmar, vilket är en minskning med 23 %. Sjukfrånvaron under 2005 ligger på 6 % för hela förvaltningen ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 61 Andel långtidsfriska ska öka jämfört med andelen 2003 (= 55,5 %). Under 2005 hade 55,4 % av personalen ingen sjukdag. Det motsvarar 155 personer och är marginell minskning. Andelen långtidsfriska som hade högst 5 sjukfrånvarodagar var under året 71,4 % vilket motsvarar 199 personer. Antal långa sjukfall (över 60 dagar) ska minska med minst 15 % jämfört med antalet 2003. År 2003 var antalet långa sjukfall 23 personer. Under 2005 är antalet nere i 15 personer. Det är en minskning med 34 %.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 62 Ekonomi Årets slutliga resultat uppgår till +7,8 Mkr mot budget 6,4, ett budgetresultat med +1,4. Jämfört med augustiprognosens 4,2 Mkr är resultatet 3,6 Mkr bättre. Merparten av förvaltningens enheter har gått bättre än väntat och resultatet fördelas med 2,2 Mkr på anslagsfinansierad verksamhet (Fako) och med 7,0 Mkr på taxe- /avgifts/intäktsfinansierad verksamhet, varav Vatten redovisar +3,0, Camping +2,9 och Industrihus +1,1 Mkr. Av övriga enheter - 1,4 redovisar Fastighet +1,2, Gatukontoret -0,4, Bygg&proj +0,6, samt Storsjöbadet - 1,9 och Förvledn/stab -1,2 Mkr. Av Gatukontorets negativa resultat avser 1,5 Mkr rättelse/ korrigering av momsavdrag åren 2003 2005. Omsättningen för förvaltningens tredje redovisningsår 2005, uppgår till netto 452 Mkr (brutto 556 Mkr), en ökning med 2 resp. 3%. Liksom tidigare år vill vi understryka att med en omsättning på netto 450 Mkr, varav endast 12 Mkr är anslagsfinansierat genom kommunbidrag, är i praktiken en 100% precision inte möjlig mot prognos. Resultaträkning 2005 2004 2003 Bu (Mkr) 2005 Intäkter (netto) 452,4 443,7 435,9 440,2 Kostnader (netto) -321,6-309,8-302,4-310,0 RESULTAT 1 130,8 133,9 133,5 130,2 Avskrivningar -68,1-66,9-66,3-66,4 RESULTAT 2 62,7 67,0 67,2 63,8 Rörelsemarg % 13,9% 15,1% 15,4% 15,8% Räntekostnader -55,8-62,1-64,9-59,3 Rörelsekap.ränta 0,9 1,1 1,7 1,9 RESULTAT 3 7,8 6,0 4,0 6,4 Förvaltningens nettoomslutning uppgår till 452 Mkr, en förändring med 8 Mkr eller 2 %. Nettokostnaderna har däremot ökat med 10 Mkr eller 3%. Resultat 1 (verksamhetens nettokostnad) har därmed minskat med 3,1 Mkr. Rörelsemarginalen uppgår till 14 %, en minskning med 1%. Årets resultat +7,8 Mkr avviker mot augusti-prognosen med 3,6 Mkr och har i stort sina förklaringar enligt nedan, varvid framgår att merparten av enheterna uppvisar plusresultat Avvikelse mot prognos Resultat + 1,2 Fako; administration, +1,4 bl a fastighetsskatt återbetald + 0,8 Fako; mark, fastighetsförsäljning mm +0,8 + 0,6 Bygg&projektering, +0,6 ökad debiteringsgrad med 12% + 0,4 Camping, ökade hyresintäkter, +2,9 lägre personalkostn. + 1,0 Industrihus, bättre uthyrning än +1,1 mot prognos + 1,4 Vatten, Högre anslutningsavgifter +3,0 (3,7Mkr) än mot prognos, men även minskad vattenförbrukning + 0,2 Fastighet, i stort enligt budget/prognos +1,2-1,1 Gatukontoret, intäktsökninguppdrag, - 0,4 sen vinter. Rättelse moms med 1,5Mkr. + 0,2 Fritid, i stort enligt budget +0,4-0,6 Storsjöbadet, fortsatt minskning besökare -1,9 i kombination med ökade driftkostnader - 0,5 Ledning/stab, kostnader i samband med -1,2 tvist och AD-dom, samt merkostnader vid sjukdomar -0,2 Renhållning, ett nollresultat redovisas, 0,0 med 0,3 Mkr lägre fondavsättning 1,2 mot plan 1,5 Mkr. Investeringarna har under året uppgått till brutto 75,4 Mkr (netto 66,1) jämfört med budget 71,0 Mkr. Skillnaden mellan brutto och netto förklaras av fastighetsförsäljningar där den största är försäljningen av Byalaget 5 till Attacus för 3,5 Mkr. De största investeringarna under 2005 är externslammottagning vid Gövikens reningsverk för 11,9 Mkr, VA Knytta Fillsta för 8,7 Mkr, köp av parkeringshusets kontorsdel från Östersunds Parkerings AB för 6,2 Mkr och ny beläggning av parkeringsdäck i parkeringshuset för 5,5 Mkr. Totalt har förvaltningen investerat i 71 olika investeringsprojekt som vardera är större än 100 tkr och 110 som vardera är mindre än 100 tkr. Framtid Det är svårt att spå, och särskilt om framtiden. Dock kan sägas att de farhågor som fanns för ett år sedan beträffande konsekvenser på kort sikt av försvarsnedläggningen i form av minskade intäkter för främst vatten, renhållning och Storsjöbadet har infriats. Det har även förmärkts en viss minskning i efterfrågan på studentlägenheter på Östersunds stugby och camping liksom att industrihus har fått en ökning av outhyrda lokaler på Frösön. För de kommande åren finns en stark framtidstro i och med de statliga etableringarna och den omstrukturering av arbetsmarknaden som är på gång, liksom det ökade intresset från privata investerare. Fastighetskontoret Mark- och exploateringsfrågorna tillsammans med planläggning kräver intensiv verksamhet för att bidra till önskad utveckling i omställningsarbetet efter försvarsnedläggningarna. Häri ingår etablering av handel och arenor för idrotten. I och med avflyttningen av Beijers aktualiseras frågan om Storsjö Strand. Plan- och tekniska utredningar behöver startas snarast. Inom fastighetskontorets direkta verksamhet skall Frösö camping prövas mot annat turistiskt boende alternativt villatomter i förestående planprogram. Under 2006 kommer troligen ett antal kommunala fastigheter, som bedöms bättre passa för privata fastighetsbolag än för kommunal förvaltning, att bjudas ut för försäljning. Gatukontoret Den planerade ökningen av konkurrensutsättningen inom väghållning kan eventuellt innebära viss minskning av gatukontorets verksamhet, men även med sämsta utfall för gatukontoret kan eventuell övertalighet hanteras med naturlig avgång. Fritidsblocket Storsjöbadets negativa utveckling de senaste åren måste brytas. De kommande investeringarna i nya attraktioner ger goda förutsättningar och förhoppningen är att detta tillsammans med ett engagerat förbättrings-

KOMMUNSTYRELSEN arbete av personal och ledning ska innebära att badet både blir en ännu större tillgång för Östersundarna och en ännu starkare attraktion inom besöksnäringen. I övrigt förväntas inga större förändringar i fritidsblockets verksamhet. Vatten Fordonsgasanläggningen vid Göviken beräknas stå klar i december 2006 Överföringsledningen av vatten till Orrviken beräknas vara klar under 2006. Vattenverket i Orrviken kan därmed läggas ner. Byggande av gator och va i Härkeområdet beräknas starta i maj månad och vara klart före årsskiftet 2006/ 2007. Under 2006 skall en riskanalys för vattenförsörjningen göras i syfte att ligga till grund för ansökan av statsbidrag till reservkraftanläggningar. Renhållning Inom renhållning innebär befintliga och kommande lagkrav att omhändertagande av avfall ska ske på ett sådant sätt att så mycket som möjligt återvinns och att utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar till miljön minimeras. Detta medför en ökad hantering och behandling av avfallet, vilket i sin tur innebär att kostnaderna kommer att öka. Beträffande behandling av organiskt avfall finns olika metoder. En är membrankompostering för att få en kontrollerad kompostering och en bra slutprodukt. En annan är rötning för att utvinna biogas till fordonsbränsle eller drift av elgenerator. Membrankompostering kostar ca 10 13 Mkr i anläggningskostnad. En rötkammare med kringutrustning kostar 50 100 Mkr. En arbetsgrupp, där även andra aktörer än kommunen är representerade, har påbörjat en förstudie för att utreda lämplig behandlingsmetod. För att klara kommande lagkrav vid deponering av avfall måste en ny deponi anläggas senast 2008 till en beräknad kostnad av ca. 10 Mkr. Länets kommuner arbetar i ett projekt (Z- Renhållare) för en gemensam lösning av avfallsbehandling i framtiden. Lösningen är Gräfsåsen, men omfattningen av och formerna för samverkan avses beslutas under 2006. Fastighet Ytterligare förvaltningsuppdrag kommer till 2006. Fastighet tar över BoU-förvaltningens externförhyrningar (ca 50 000 m2). Det kommer att ställa ytterligare krav på framförallt de administrativa rutinerna. Några arbetsuppgifter som skall genomföras de närmsta åren är: Energideklaration av våra byggnader, klart 2007 Öka tillgänglighet för handikappade, avstämning 2007. Inventering Lärmiljöprojektet och eventuellt åtgärder. På investeringssidan kan nämnas ny förskola i Lit och på Campusområdet under 2006. Vidare kommer ett äldreboende på f d Hornsbergsskolans tomt på Frösön att påbörjas under 2006. Även i Torvalla planeras ett nytt äldreboende med möjlig start senare delen av 2006. Under 2006 kommer förutsättningarna för att samla teknisk förvaltnings ledning och administration till Fagerbacken att utredas. Om utredningen visar att detta kan genomföras, och medföra lägre kostnader än dagens splittrade organisation, kan en investering i om- och tillbyggnad av byggnaderna på Fagerbacken bli aktuell under 2007. Bedömd investeringsnivå ca 25 30 Mkr. Under 2006 kommer troligen också beslut att tas om överföring av del av fastighetskontoret till kommunledningsförvaltningen. De slutsatser man kan dra om ekonomin för 2006, med ledning av 2005 års resultat, är att ett resultat i nivå med eller något över budget är troligt. Förvaltningens personal har en hög medelålder, men av de ca 270 anställda är det inte fler än 14 som fyller 65 under de närmaste två åren. Detta bedöms inte kräva någon särskild planering för ersättningsrekrytering. Det är också för tidigt att ha någon klar uppfattning om hur mycket personalrörligheten kan komma att öka på grund av de statliga nyetableringarna. Jens Nilsson Ordförande Bertil Åsén Förvaltningschef ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 63

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 64 Volymtal Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Finansiella mål/mått, hela förvaltningen Årets resultat (Mkr) 4 6 7,8 Rörelsemarginal 15% 15% 13,9% Soliditet 5% 5%? Räntabilitet på eget kapital 8% 11%? Omslutning, brutto (Mkr) 503,1 539,9 543,2 Omslutning, netto (Mkr) 416,7 444,9 452,4 Antal småhustomter 10 Hektar disponibel mark för industriändamål minst 10 Camping/Antal nöjda gäster, enl enkätundersökning 95 % 99 % Antal gästnätter husvagn 29 688 32 342 33 477 Antal gästnätter tältplatser 7 756 8 483 5 026 Antal gästnätter stugor/rum 47 520 51 637 45 184 Antal gästnätter totalt 93 841 92 462 83 687 Industrihus/Minst 90% av lokalytan skall vara uthyrd 88 % 86 % Storsjöbadet/Antal besökare 192 324 186 568 166 940 Försäljning i Cafeterian kr/besök 12,46 13,04 13,30 Försäljning i Receptionen kr/besök 3,25 3,03 2,99 Såld vattenmängd (1000-tal-m3) 4 951 4 760 4 700 Hushållsavfall till deponi (ton) 3 390 3 261 2 882 Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Mkr 2003 2004 2005 Intäkter 492,0 528,8 543,2 Interna intäkter 86,4 95,0 102,6 Kostnader 499,2 533,8 547,3 interna kostnader 86,4 95,0 102,6 Kommunbidrag, årsbudget 11,1 11,1 11,9 Resultat 4,0 6,0 7,8 Investeringar Utfall Utfall Utfall Mkr, netto 2003 2004 2005 Ledn/Stab 0,05 FAKO -21,7 2,3-3,4 Fako, mark 0-13,1 3,0 Camping 2,8 0,7 1,6 Industrihus 2,1 0,9 Fastighet 29,8 34,9 Gatukontoret 0,2 0,1 Fritid 1,2 0,79 Storsjöbadet 0,13 Vatten 11,1 9,5 27,78 Renhållning 4,1 4,8 3,2 Totalt Teknisk förvaltning 29,4 18,5 66,129

KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Serviceförvaltningen Viktiga händelser under året Centralisering av 1 9 skolornas IT-verksamhet Upphandling och tecknande av nya avtal för data- och telekommunikation. Städ utkonkurrerade av Sodexho i Torvalla. Städtidskalkylering har genomförts på alla objekt. Köken på Solliden och Kastalsskolan ombyggda Fem matlagningskök är nu mottagningskök Rådhuscafeterian har övergått till annan utförare. Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan. Obligatorisk kvalitetssäkring av upphandlingar Databas för ramavtal, nåbar via webben. Förvaltningen tillhandahåller för Jämtlands Gymnasieförbunds räkning tjänster avseende ekonomi, lönehantering, upphandling, IT, mat och städ. Sänkt sjukfrånvaro, främst på matproduktion Samtliga enhetschefer och arbetsledare har påbörjat det 2-åriga ledarprogrammet. Årets resultat Verksamhet Centraliseringen av barn och utbildningsförvaltningens ITverksamhet har genomförts under året. Förändringen har planerats i samverkan med skolverksamheten och kommunledningsförvaltningen sedan 2003 och i januari påbörjades förändringsarbetet. Tack vare projektets genomförande har en grund skapats där samtliga elever inom 1 9 skolan har samma förutsättningar att få tillgång till ett fungerande IT-stöd. Översyn av samtliga städobjekt har påbörjats med hjälp av städkalkyleringsprogrammet Delta städ. Syftet är att kartlägga antalet kvadratmeter som städas och väga detta mot tilldelad tid. Målet är att effektivisera tidsanvändningen och därigenom sänka kostnaderna för våra kunder. För att minska kostnaderna har nya rutiner tagits fram för ersättare vid frånvaro. Patrullstäd har avvecklats och frånvaroersättningen skall fortsättningsvis skötas genom omfördelning av personal på respektive område. Köket på Solliden har rustats upp och anpassats för att klara de nya reglerna i egenkontrollprogrammet som gäller från 2006. Några exempel på förändringar är kylkedjan, transporten av mat, särskilt dietkök, packrum för matlådor mm. Verksamheten i köket på Solliden har renodlats och producerar nu enbart mat åt vård- och omsorgsförvaltningen. Anpassning av bemanning och logistik har gjorts. Den mat som tillagas för barn likväl som äldre följer aktuella näringsrekommendationer. Anpassning av matsedlar pågår för att locka till regelbundet ätande. För att klara besparingskraven och möta det minskade elevunderlaget inom skolan har fem matlagningskök förändrats till mottagningskök. Ett av dessa är Kastalskolans kök som har anpassats för att laga mat till flera skolor. Matsalen har moderniserats för att öka utrymmet och ge bättre plats samt klara den nya egenkontrollen. Upphandlingskontorets fokus har legat på att genomföra gemensamma ramavtalsupphandlingar för de samverkande kommunerna. För att underlätta arbetet har verktyg för viktning av tilldelningskriterier i upphandlingar och elektronisk dokumenthantering av förfrågningsunderlag införts. Stora utbildningsinsatser inom upphandlingsområdet har genomförts inom ramen för ledarprogrammet av upphandlingskontoret. Under våren genomfördes ett stort antal riktade kundintervjuer. I dessa framkom såväl ris som ros. Att förbättra datacenters kundsupport har varit en angelägen fråga och önskemål från intervjuade kunder. Bemaningen i kundservice har utökats samt strukturerats om och ett nytt ärendehanteringssystem har införts. Som ett resultat av detta har ledtiderna för hantering av ärenden kunnat minskas avsevärt under året. Förvaltningen har lagt mycket tid under året på att få till efterfrågade tjänster och ett avtal med Jämtlands Gymnasieförbund. Parallellt med detta har samarbetet med Räddningstjänstförbundet utökats. Det har varit en fortsatt utveckling av personalsystem med Krokoms kommun och påbörjande av förstudie av gemensamt lönekontor. En ny jämställdhetsplan har tagits fram som lägger tyngdpunkt vid åtgärder för att få en jämnare könsfördelning på enheterna. All personal på förvaltningen har gjort en hälsoprofil för att spåra eventuella vällevnadssjukdomar. Gemensamma aktiviteter startas upp utifrån de olika behoven. Tack vare vårt projekt med sänkt sjukfrånvaro pågår en systematisering och uppryckning inom arbetsmiljområdet. Stöd i rehabiliteringsprocessen har getts till chefer med syftet att arbetet ska komma igång och bli mer effektivt. Projektet avslutas sommaren 2006. Förvaltningsledning och samtliga enheter har haft ett stort utbyte av de studiebesök och nätverkskontakter som skett. Resultat i form av goda uppslag för verksamhetsförbättringar men också bekräftelse på att förvaltningen har en effektiv verksamhet. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 65

Årets resultat Verksamhet ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Mål Serviceförvaltningens verksamhetsidé är att tillhandahålla ett kostnadseffektivt och professionellt stöd till Östersunds kommuns fövaltningar Ekonomi Vi ska nå full kostnadstäckning för samtliga kostnader och uppvisa ett nollresultat. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Vårt resultat är +2,6 miljoner kronor. Se mer utförlig kommentar under avsnittet ekonomi nedan. 66 Kunder Minst 80 % av enheterna städ, matproduktion och datacenters kunder upplever att verksamheten är bra eller mycket bra. Personal Medelvärdet av organisationsdiagnosen, exklusive chefsdelen, är lägst 3,8. Processer Vi ska bidra till förvaltningarnas besparingar genom en minskad omsättning (jämfört med budget). Målet är delvis uppfyllt. När det gäller städkvalitet så uppger 80,0 % att den är bra eller mycket bra. Matproduktions mätning vid genomförda matråd visar medelbetyget 3,0 för maten på en 4-gradig skala. Vid datacenter gjordes i våras telefonintervjuer till ett flertal kunder (utan mätvärden). Resultaten av genomförda kundundersökningar har visat på en del förbättringsområden som vi arbetat med under året. Generellt har vi gjort en översyn av rutiner för kunduppföljning och bland annat har klagomålshantering införts vid alla enheter. Organisationsdiagnosen flyttades fram till våren 2006 för att bättre matcha övriga förvaltningar i kommunen. Däremot har vi genomfört hälsoundersökningar med i stort sett all personal. Undersökningarna gjordes som ett led i vårt arbete med att sänka sjukfrånvaron. Målet är uppfyllt. Vi har under året tagit fram besparingsförslag till kommunen på nästan 10 miljoner kronor. Dessa slår igenom fullt ut i våra priser 2006. Omsättningen under året uppgår till 99,7 % av budget. Utveckling och lärande Vi ska ha ett positivt utbyte med andra privata eller offentliga organisationer. Målvärde vid utvärdering minst 4 (på en 5-gradig skala) Målet är uppfyllt. Värde 4,0. Alla enheter har haft utbyte med andra organisationer som gett impulser till den egna verksamheten.

KOMMUNSTYRELSEN Mål Måluppfyllelse Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska. Kostnad för drivmedel och kilometerersättning ska minska med 3 %. Alla anställda ska känna till de kommunövergripande miljömålen. Köptrohet 95 % på tecknade ramavtal. Målet är delvis uppfyllt. Kostnaden för drivmedel och kilometerersättning har minskat med 1,3 %. Vi kunde inte förutse den kraftiga höjningen av bensinpriset men har trots det minskat de totala kostnaderna. Målet är uppfyllt. Alla anställda har fått information om de kommunövergripande miljömålen. Målet är uppfyllt. Köptrohet på tecknade ramavtal var vid senaste mätning 99 %. Mängden hushålls- och industriavfall ska minska. Alla enheter ska källsortera. Antal övertidstimmar ska minska med minst 10 % jämfört med 2003. Målet är högst 1 350 timmar (minskning 32 % jämfört 2003). Sjukfrånvaron ska ej överstiga 10 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Målet är uppfyllt. Alla arbetsplatser har nu möjlighet till källsortering. Målet är inte uppfyllt. Antalet övertidstimmar uppgår till 2 076 st. Orsaken är i huvudsak stora omflyttningar under året. Löner och Datacenter har flyttat till Artillerigatan. Matproduktion har haft ombyggnad på Sollidenköket. Vaktmästarna vid kommunservice har bistått med flytthjälp. Uppstart av gymnasieförbundet gjordes också på tid som inte fanns med i den ordinarie planeringen. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 67 Målet är högst 14,6 % (minskning 1,5 % jämfört 2003). Målet är uppfyllt. Vår sjukfrånvaro är 14,3 %. Vi ser en minskad sjukfrånvaro i alla kategorier; män, kvinnor och alla åldrar. Störst minskning har matproduktion som minskat från 19,3 % (2003) till 13,9 %. Andel långtidsfriska ska öka jämfört med andelen 2003. Målet är minst 41 % (ökning 5,2 % jämfört 2003). Målet är inte uppfyllt. Vår andel långtidsfriska är 38,8 %. Konkret innebär utfallet att 9 personer fler än vi räknat med haft minst en sjukdag under den senaste 12 månadersperioden. Kommunen ändrar definition för långtidsfriska inför 2006 (högst 5 sjukdagar). Antal långa sjukfall (över 60 dagar) ska minska med minst 15 % jämfört med antalet 2003. Målet är högst 60 långa sjukfall (minskning 15 % jämfört 2003). Målet är uppfyllt. Antalet långa sjukfall är 58 st. Av dessa är 51 sjukfall som fanns med även 2004. Vi har under året fått 7 nya långa sjukfall men samtidigt avslutat 20 gamla fall. Av de 58 långa sjukfallen har 37 st en frånvaroomfattning på 100 %

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 68 Ekonomi Årets resultat är 2,6 miljoner kr, ett positivt och förväntat resultat med tanke på de stora besparingar som ska slå igen med helårseffekt år 2006. En del av resultatet, 0,5 miljoner kr, beror på att förvaltningens projekt för att sänka sjukfrånvaron kom igång först augusti 2005. Ytterligare avvikelser under året är en engångskostnad på drygt 0,6 miljoner kr för Novellicenser, lägre personalkostnader genom effektivisering och hög beläggningsgrad på kommunservice ger 0,4 miljoner kr. Städs effektiviseringar inför kommande år har förbättrat resultatet med 1,6 miljoner kr. Kvalitetssäkring av upphandlingar som infördes under året har under uppbyggnadsskedet gett ett överskott med närmare 0,2 miljoner kr. Nya avtal för bland annat scanning av fakturor och vakanser har medfört ett förväntat överskott på närmare 0,5 miljoner kr. Förändringar som medför besparingar kommande år. Investeringar under året uppgår till 6,0 miljoner kr. Jämfört med investeringsram är det en differens på 1,3 miljoner kr. De lägre investeringarna beror på ett mindre behov av Officelicenser än beräknat och lönesystemet. I huvudsak har de investeringar som gjorts under året varit relaterade till centralisering av grundskolans IT-verksamhet. Framtid Införandet av en ny IP-baserad telefonilösning kommer att successivt införas i verksamheten under 2006 och 2007. Detta är en viktig del i serviceförvaltningens besparingar kommande år. Under kommande år fortsätter städs utvecklingsarbete med sänkning av kostnader på 5 miljoner kronor inför budgetåret 2006. Syftet är att behålla våra kunder och vara konkurrenskraftiga inför framtida upphandlingar. Dialogen med vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter för att utveckla tjänsterna inom städ och matproduktion. Under 2006 ska vi verkställa besparingar på 1,2 miljoner kr inom skolköken samtidigt som elevantalet fortsätter att minska. Till 2007 ska ytterligare 0,8 miljoner kr sparas genom att Häradsgårdens mat flyttas till Solliden. Ny livsmedelsupphandling ska också genomföras under året. Bokning/bidrag kommer att utveckla sin verksamhet genom självbetjäningssystemet interbook och en hemsida som ska underlätta för föreningar och medborgare att ta del av verksamheten. Utvecklingen av webben är en viktig uppgift 2006. Arbete har under året påbörjats i syfte att ta fram en framtida kommunikationslösning utifrån ett länsperspektiv, ambitionen är att etablera en länsnod för informationsutbyte och samverkan mellan kommuner, förbund och landstinget inom Jämtlands län. I den analys av utvecklingsmöjligheter för upphandlingssamverkan som gjordes under slutet av året framgår att det är nödvändigt att revidera de styrdokument som finns. Målet är att ena kommunerna om ett tydligt uppdrag till kontoret och om hur formerna för samverkan ska ske. Förstudien om gemensamt lönekontor med Krokom kommer att bli vägledande för det fortsatta samarbetet. Jens Nilsson ordförande Ann Rydén förvaltningschef

KOMMUNSTYRELSEN Volymtal/nyckeltal Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Värde kundundersökning städkvalitet (av 100) - 84,8 80,0 Värde kundundersökning mat (av 4) - - 3,0 Övertidstimmar 1 998 1 649 2 076 Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 16,1 16,4 14,3 Andel långtidsfriska (%) 35,8 39,5 38,8 Antal långa sjukfall (över 60 dagar) 71 72 58 Omsättningsindex (budget oms/utfall oms) 101 101 100 Medelvärde utvärderingsenkät (samverkan externa) - - 4,0 Kostnad för drivmedel och kilometerersättning (Tkr) 285 277 273 Andel arbetsplatser där källsortering finns (%) - - 100 Andel anställda som informerats om miljömål (%) - - 100 Ramavtalstrohet i % 100 99 99 Resultaträkning Mkr 2003 2004 2005 Intäkter 180,4 181,6 188,0 Kostnader 174,2 178,8 185,4 Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsbudget Resultat 6,2 2,8 2,6 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 69 Investeringar Mkr 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 6,1 3,3 6,0 Investeringsbudget 9,2 4,5 7,3 0,3 7,6 1,4

Arvodesnämnden ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Viktiga händelser under året Årets resultat Ekonomi Nämnden har gått med ett mindre överskott under året. Arvodesnämnden har haft fem sammanträden varav tre extra för behandling av remitterade ärenden från kommunstyrelsen. Viktigare ärenden som behandlats under året är: tolkning av arvoden i Jämtkraft AB, nedsättning av arvode till vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, arvode till blivande kommunalråd, arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst i utskotten samt uppföljning/utvärdering av arvodesnämndens verksamhet (organisationsöversynen). Arvodesnämndens uppgift är att bereda och tillämpa kommunens ersättningsbestämmelser för förtroendevalda m.fl. Detta mål har uppnåtts. Viss oklarhet har rått om nämnden skall ta egna initiativ till ändringar när förändringar skett i nämndorganisationen. Kommunstyrelsens ordförande har på fråga från nämnden svarat att så inte skall ske. Framtid Arvodesnämnden kommer under 2006 att medverka i en översyn av ersättningsbestämmelserna för ny mandatperiod. Nämndens erfarenhet under de gångna tre åren kommer att tas tillvara. 70 Sven-Erik Trulsson Ordförande Monika Lindam Kommunjurist Resultaträkning Mkr 2003 2004 2005 Intäkter Kostnader 35 22 34 Kommunbidrag, årsbudget 40 40 41 Kommunbidrag, tilläggsbudget Resultat 5 18 7

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren Viktiga händelser under året Överförmyndaren har från och med januari 2005 tilldelats ytterligare en handläggare. Han har fått introduktion och utbildning. Personal från överförmyndaren har deltagit i Föreningen Sveriges Överförmyndares studiedagar i Kristianstad. Under året har gode män/förvaltare framfört klagomål angående försenad handläggning av årsräkningar och arvodesfrågor. Överförmyndaren har kunnat anlita tidigare anställd för att arbeta särskilt med granskning av årsräkningar. Länsstyrelsen har den 14 december 2005 utan anmärkning verkställt tillsyn hos överförmyndaren. Akter har slumpvis utvalts och granskats. Sammanfattningsvis har tillsynsmyndigheten konstaterat att handläggningen synes skötas utmärkt med stor ambition och noggrannhet. Årets resultat Verksamhet Ökningen av antalet ärenden fortsätter. Den 3 jan 2005 fanns totalt 1120 aktiva ärenden, varav 707 rena godmanskap och 63 förvaltarskap. Den 3 jan 2006 uppgick motsvarande siffror till totalt 1172 aktiva ärenden, 747 godmanskap och 67 förvaltarskap. Ekonomi Kostnaderna utgörs nästan uteslutande av arvode och ersättning för resor mm till gode män och förvaltare. Utbetalningar styrs av fastställda normer. Minusresultatet om 186 Tkr beror därför på ökningen av antalet ärenden. Framtid Ökningen av antalet ärenden kan antas fortsätta. Enligt ett lagförslag ändras gränsen för när kommunen skall betala gode mäns/förvaltares arvoden. Båda dessa omständigheter talar för en ökning av kostnaderna i framtiden. Två av överförmyndarens tre handläggare pensioneras inom 2,5 år. Det är angeläget att överförmyndaren bereds tillfälle att ta vara på dessa handläggares kunskaper. Under samma tidsperiod kommer ny lagstifning att genomföras vilken på ett ingripande sätt kommer att förändra överförmyndarens verksamhet. Det kan dessutom bli aktuellt med samarbete i någon form med andra kommuner i länet. Planering krävs för att dessa förändringar skall kunna ske utan att enskilda drabbas. Jim Nilsson Överförmyndare Staffan Hillström Kommunjurist ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 71 Volymtal/nyckeltal Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Totalt antal ärenden 1030 1120 1172 Antal ärenden per handläggare enl FB 11:4 och 7. (Under år 2005 2,75 handläggare) 374 440 296 Genomsnittligt antal ärenden/handläggare i 7 st större Norrlandskommuner längs kusten (FB 11:4 och 7) 178 Resultaträkning Tkr 2003 2004 2005 Intäkter Kostnader 2662 3270 3341 Kommunbidrag, årsbudget 3028 3094 3155 Kommunbidrag, tilläggsbudget Resultat 366-176 -186

Valnämnden ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 72 Viktiga händelser under året Valnämnden har under året haft två protokollförda sammanträden. Vissa förberedelser inför allmänna valen 2006 har gjorts, bl a har nämnden föreslagit sammanslagning av valdistrikt från 45 till 38. Beslut om sammanslagning har fattats av länsstyrelsen. Årets resultat Ekonomi Nämnden får ett överskott eftersom endast två sammanträden har hållits. Framtid Under 2006 kommer valnämnden att genomföra val till kommun, landsting och riksdag. Kommunens ökade ansvar för förtidsröstningen inne-bär vissa nya och ökade arbetsuppgifter för hela valadministrationen. Kravet på att höja beredskapen för genomförande Ny vallag har antagits av riksdagen, och den mest genomgripande förändringen är att ansvar för planering och genomförande av all förtidsröstning överförs till kommunerna. av extra val innebär att aktuella register över vallokaler och röstmottagare måste hållas aktuella och uppdateras minst en gång per år. För att effektivisera och underlätta administrationen vid kommande val kommer dataprogrammet Troman att nyttjas som Valman. Jan-Erik Tedemar ordförande Sonia Forslund Nämndsekreterare Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Tkr 2003 2004 2005 Intäkter 33 30 Kostnader 828 707 6 Kommunbidrag, årsbudget 39 440 41 Kommunbidrag, tilläggsbudget 0 0 Resultat -756-237 35

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSNÄMNDEN Miljö- och samhällsnämnden Viktiga händelser under året Antalet inkommande ärenden till nämnden har varit fortsatt högt. Det s.k. omställningsarbetet med anledning av nedläggningen av militär verksamhet i kommunen har dominerat planarbetet. Ackumulatortanken för fjärrvärmenätet har uppförts inom ÖSK-området, och är ett nytt landmärke för staden. Antalet klagomål avseende djurhållning ökar. Biblioteksgatan, Frösödalsparken, Tullparken har byggts om och cirkultionsplats Fagerbacken/ Odenskogsvägen har nyanlagts. Områdena Torvalla- Lugnvik resp Frösön har flygfotograferats under året (s.k. ortofoton). För att följa den långsiktiga förändringen av luftkvalitén i kommunen har lavar inventerats. Samarbetet med Vägverket för en säker och trygg samt miljöanpassad trafik i kommunen har fortsatt och utvecklats i ett antal projekt. En tendens finns att andra typer av olyckor på trafiknätet än korsningsolyckor sker fler olyckor och skadade än tidigare är knutna till mopedolyckor och andra oskyddade trafikantgrupper. Tavelbäcksskolan har i samverkan mellan kommunen, elever och föräldrar fått en förbättrad säkerhet och trafikmiljö, vilket är en både ny och intressant arbetsform. Samtliga parkeringsplatser i parkeringshuset har numera motorvärmaruttag. Särskilda statliga medel för miljöinvesteringar har tillställts kommunen. Årets resultat Verksamhet I huvudsak kommer uppsatta mål och verksamhetsplaner att nås. Antalet bygglov är fortsatt på en hög nivå, och har sedan 2002 stabiliserats runt ca 1 100 per år. Tillsynsverksamheten inom miljö- och hälsoskyddsområdet följer en särskild tillsynsplan, vilken i huvudsak följts under året. Antalet inkommande ärenden till miljö- och hälsoskyddsområdet fortsätter dock att öka, och uppgår nu till ca 2 400 per år. Kommunens kök genomgår ombyggnationer, vilket ökat antalet granskningar och godkännanden. Säkerheten och tillgängligheten vid busshållplatser har förbättrats genom ombyggnader. Skötseln av parker följer i princip de underhållsplaner som finns. Många nya fordon som drivs med förnyelsebara bränslen kommer f n till inom kommunen dessa erhåller gratis parkering i staden. Av förvaltningens sex redovisade långtidssjukskrivna är fyra endast deltidssjukskrivna, och två uppbär sjukersättning. Övertidsuttaget är lågt. En stor andel av förvaltningens personal är långtidsfriska. Sjukfrånvaron är fortsatt låg, och uppgår till ca 7 % sett över året. Horisontella kriterier Flertalet av nämndens verksamhetsområden värnar genom upprätthållande av lagstiftning folkhälsan inklusive trygga och goda uppväxtvillkor samt ökad fysisk aktivitet för våra barn och ungdomar. Här kan nämnas miljöbalkens regler, men också plan- och bygglagen och trafiklagstiftningen. Nämndens huvuduppgift är således att befrämja folkhälsan. Särskilda aktiviteter under 2005 har varit: Trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder i form av investeringar i trafiknätet i syfte att ingen ska skadas i trafiken. Utbyggnad och bra skyltning av gång- och cykelvägnätet i syfte att stimulera till rörelse, men även att man som oskyddad trafikant ska kunna färdas utan att riskera skador. Tillsynen av kemikaliehanteringen har varit prioriterad i syfte att hindra skador såväl på människor som i naturen. Informationsinsatser i syfte att öka kunskapen om kemikaliers farlighet, boendets hälsoaspekter samt hälsomässigt bra energilösningar. Här kan särskilt nämnas starten av ett projekt som ska stimulera till ett hälsoanpassat byggande. Ett antal seminarier har hållits för att stimulera till miljöanpassade val av fordon och bränslen. Detta ska bland annat stimulera till att vi får en luftkvalitet som minskar allergier och andra oönskade hälsoeffekter av biltrafik. Livsmedelstillsynen har anpassats för att förhindra sjukdomar genom prioritering mot egenkontrollprogram och en målinriktad livsmedelsprovtagning. Denna tillsyn innefattar också kontroll av märkningsregler, vilket underlättar för var och en att välja livsmedel som ej ger oönskade hälsoeffekter. Alla allmänna lekplatser i kommunen har anpassats utifrån de säkerhetsnormer som gäller för Europa. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 73

Mål Måluppfyllelse Kommunens invånare garanteras att lagstiftningen följs, ett hållbart samhälle stimuleras och att god service erhålls. Normala handläggningstider ska högst vara ett år för detaljplaner, två månader för bygglov, två månader för tillstånds- och anmälningsärenden enl. miljöbalken samt sex månader för lantmäteriförrättningar. Målet i huvudsak uppfyllt, dock är handläggningstiden för bygglov något längre. Antal inkommande ärenden: 2003: 6490 2004: 6290 2005: 6664 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 74 Information inom ansvarsområdet ska regelbundet delges företag och allmänhet samt genom tema-träffar minst 12 gånger under året. Verksamhetens omfattning och inriktning samordnas för att tillskapa god byggnadskultur och en bra stads- och landskapsmiljö jämlika och goda sociala levnadsförhållanden hållbar och säker livsmiljö uthållig produktion och konsumtion. Kulturhistoriska intressen ska skyddas i detaljplaner. Målet är uppfyllt. Nio miljöfrukostar har anordnats. Förvaltningen har deltagit i ett antal näringslivsträffar i samråd med näringslivskontoret. Två träffar har genomförts med kommunens miljöombud. Ett arrangemang inom ramen för Europeiska trafikveckan har genomförts. Seminarier har genomförts för att främja ett hållbart byggande. Ett stort seminarium angående Klimat och Konsumtion har genomförts. Åtta möten med allmänheten har genomförts i planärenden. Målet är uppfyllt. I en detaljplan har kulturhistoriska intressen skyddats. Totalt antal planeringsuppdrag: 2003: 12 2004: 22 2005: 28 detaljplaner, 5 översiktliga planer samt ett antal planprogram Luftens kvalité ska mätas kontinuerligt under vinterhalvår och i övrigt enligt särskilt program. 260 radonmätningar ska genomföras under året. Vattnets kvalité i Storsjön, Näkten och Locknesjön ska mätas. På kommunens gatu- och vägnät ska inga dödsolyckor inträffa och antalet personskador minska för varje år. Allmänna lekplatser ska uppfyllas säkerhetskrav enligt EU:s normer. Kommunens invånare ska ha en tillgänglig och prisvärd kollektivtrafik. Antal bussresor skall öka i förhållande till 2003. Målet är uppfyllt. Luftkvalitén mäts under vinterhalvår. Resultaten från föregående säsong visar att kvalitén förbättrats i tätorten. Fullständig redovisning i miljöbokslutet. Målet är uppfyllt. 2003: 219 mätningar 2004: 230 mätningar 2005: 262 mätningar Målet är uppfyllt. Provtagningarna visar att våra sjöar fortsätter att hålla en bra vattenkvalité. Fullständig redovisning i miljöbokslutet Målet är ej uppfyllt. Antal polisrapporterade olyckor: 2003: 70 (100 skadade/ 2 döda) 2004: 67 (92 skadade/ 0 döda) 2005: 67 (105 skadade/ 1 död) Målet är uppfyllt. Samliga 55 lekplatser är anpassade till säkerhetsnormen. Kommunens invånare har gett högt betyg för kollektivtrafiken i medborgarenkäten. Antal bussresor tätort/landsbygd: 2003: 3 175 000 / 600 000 2004: 3 095 000 / 586 000 2005: 2 997 400 / 544 800 (exkl resor längs regionala linjer inom kommunen) Målet uppnås således ej.

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSNÄMNDEN Mål Måluppfyllelse Gator, parker och torg ska underhållas på sådant sätt att anläggningarnas ekonomiska värde bibehålls. Åtgärdsintervall för underhållsbeläggningar ska i medeltal ej överstiga 20 år. Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska. Avgiftsbelagda parkeringsplatser belägna inom större sammanhängande parkeringsytor ska förses med tidsstyrda motorvärmare eller annan teknik, som medger att kallstarter undviks. Målet uppfylls ej. Åtgärdsintervall för underhållsbeläggning angivet i år: 2003: 143 2004: 42 2005: 70 Målet är uppfyllt. P-husets 480 platser har motorvärmare. Ytterligare motorvärmare ej aktuellt för närvarande. Totalt finns 1240 allmänna p-platser i centrum. Antal allmänna p-platser med motorvärmare (p-huset): 2003: 300 2004: 480 2005: 480 Fordon som drivs med förnyelsebara bränslen ska erbjudas gratis parkering i staden. Fler och säkra cykelvägar ska anläggas. Mängden hushålls- och industriavfall ska minska. Kommunens renhållningsordning och avfallsplan ska utformas så att en minskad avfallsmängd stimuleras. Målet är uppfyllt. 277 st fordon som drivs med förnyelsebart bränsle erbjuds gratis parkering i staden. 2003: 90 2004: 141 2005: 277 Målet är uppfyllt. Ytterligare 0,5 km säkra cykelvägar har anlagts. Totalt antal km gång- och cykelvägar: 2003: 82,0 2004: 82,2 2005: 82,7 Målet är uppfyllt. Avfallsmängder redovisas i miljöbokslut. Avfallsplanen har reviderats och gäller i sitt nya utförande fr.o.m. 2005. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 75 Energianvändningen ska minska. Energiförbrukningen för gatubelysning ska minska med en procent per år. Antal övertidstimmar ska minska med minst 10 % jämfört med 2003. Övertid medges endast vid informations- och samrådsmöten kvällstid eller vid påvisad arbetstopp. Sjukfrånvaron ska ej överstiga 10 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Förvaltningen ska ha högst 4 % sjukfrånvaro. Andel långtidsfriska ska öka jämfört med andelen 2003. Minst 50 % av förvaltningens personal ska vara långtidsfriska. Antal långa sjukfall (över 60 dagar) ska minska med minst 15 % jämfört med antalet 2003. Förvaltningen ska inte ha några arbetsrelaterade långa sjukfall. Målet är uppfyllt. Energiförbrukning (Mwh) för gatubelysning: 2003: 8 490 2004: 8 941 2005: 8 670 Målet är uppfyllt. Antal övertidstimmar: 2003: 763 2004: 663 2005: 250 (67,2 % minskning) 7,3 % sjukfrånvaro. Förvaltningens mål är ej uppfyllt. 45,8 % av förvaltningens personal är långtidsfriska (= ingen sjukdag under senaste året). Förvaltningens mål är ej uppfyllt. (Andelen långtidsfriska med högst 5 sjukdagar är 66,7 %) Målet är ej uppfyllt. Antalet långa sjukfall är sex stycken (varav fyra är sjukskrivna del av sin tjänst). Antalet arbetsrelaterade långa sjukfall: 2003: 3 2004: 5 2005: 2

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 76 Ekonomi Ett överskott i nämndens budget om 2,9 mkr uppstår. Överskottet hänför sig till ett minskat resande inom färdtjänsten (1,3 mkr), högre intäkter för parkering än beräknat (1,4 mkr) samt minskade kostnader för kollektivtrafik (1,5 mkr). Kostnader för gemensam administration, hyror mm har varit högre än beräknat. Avvikelser i övrigt vad avser intäkter (+) och utgifter (-) har sin huvudsakliga förklaring i att bidrag erhållits för att genomföra vissa projekt, ex vis Grön Trafik i samarbte med Vägverket. Investeringarna uppvisar ett överskott om 2,5 mkr. Överskottet hänför sig till förskjutna investeringar inom stadsdelen Söder. Framtid Volymtal/nyckeltal Verksamheten beräknas i stort följa upprättade mål och planer. Dock kommer fortsatt mycket tid att behöva ägnas omställningsarbetet efter försvarsnedläggningen. Antalet bygglov resp miljöskyddsärenden förväntas öka till följd av denna omställning. Ny lagstiftning inom plan- och byggområdet kommer inom de närmaste åren. Kraven på dricksvatten har förändrats, varför tillsyn kommer att ske av dricksvattenförsörjningen. Den höga ärendebelastningen inom avfallsorådet samt vad avser buller beräknas kvarstå. En revidering av kommunens bullersaneringsprogram kommer att genomföras. Kommunens Agenda-21 dokument kommer att revideras och slutföras under 2006. Tillgängligheten till allmän plats liksom till busstrafik kommer att förbättras under de närmaste åren. Gatunätet längs Fagerbacken samt inom stadsdelen Söder liksom vid Sjötorget kommer att byggas om bl a för att öka säkerheten. Stortorget kommer att förnyas genom en radikal ombyggnad. Parkskogar bör ges en högre prioritet genom att medel avsätts för bättre underhåll. Genom nyanställning av personal och tjänsteköp förväntas ärendebalansen minska inom såväl plan- och byggområdet, miljö- och hälsoskyddsområdet, trafikområdet som lantmäteriet. Katarina Nyberg Finn Ordförande Sven-Olof Gustafsson Samhällsbyggnadschef Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Kostnad (kr) för gator per invånare 432 512 519 Kostnad (kr) för busstrafik per invånare 355 338 355 Kostnad (kr) för färdtjänstresor per invånare 242 219 214 Resultaträkning Mkr 2003 2004 2005 Intäkter 33,8 35,3 39,4 Kostnader 161,2 161,1 150,21 Kommunbidrag, årsbudget 130,6 135,1 112,1 Kommunbidrag, tilläggsbudget -0,1-0,6-0,5 Resultat 3,1 8,7 2,7 Investeringar Mkr 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 10,7 15,5 13,4 Investeringsbudget 18,2 19,6 16,4

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsnämnden Viktiga händelser under året Genom det EU-stödda länsprojektet Kulturoffensiv Jämtland/Härjedalen mellan kommuner och landsting i Jämtlands län har en webbaserad guide i Jämtlands kulturliv startats upp under året - www.pagang.nu. Inom ramen för EU-projektet Utveckling Östersund har delprojektet Attraktiva mötesplatser slutförts och tre konstverk i stadens centrum har invigts. Under året har ett antal större internationella arrangemang genomförts: Snöskoter VM i februari, Mirror Jolle VM i augusti och WC i skidskytte i slutet av november. Ungdomscuperna Östersund Cup i handboll i januari och Storsjöcupen i fotboll i juli, samlade ett stort antal ungdomar, ledare och föräldrar. Årets resultat Verksamhet Verksamheten inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde har genomförts enligt tecknade interna och externa driftavtal. När det gäller nämndens aktiviteter inom de områden som är horisontella kan nämnas: folkhälsoarbetet betjänas av de idrotts-, fritids- och kulturanläggningar, som nämnden ansvarar för. Under året har nämnden lämnat bidrag till olika arrangemang. kultur- och fritidsnämnden prioriterar barn- och ungdomsverksamhet inom sina ansvarsområden. Kulturskolan, biblioteket, aktivitetsstöd och föreningsbidrag är exempel på satsningar med barnperspektiv. jämställdhetsperspektivet beaktas vid uppföljning av föreningsaktiviteter och båda könens representation i föreningarnas styrelser. nämnden tar integrationsfrågorna på stort allvar, inte minst genom stöd i olika sammanhang till gränsöverskridande kulturarrangemang. när det gäller Agenda 21-området har nämnden t ex arbetat medvetet med källsortering vid nämndens anläggningar. nämnden har lämnat stöd till en idrottsskola för funktionshindrade barn i åldern 7 15 år. internationalisering har främst skett genom att nämnden lämnat stöd till ungdomscuper och turneringar med internationellt deltagande, t ex Storsjöcupen. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 77 Mål Måluppfyllelse Kultur- och fritidsnämnden ska stödja kulturverksamhet inom ordets, scenens, tonens, bildens och filmens områden för att främja personlig utveckling och stimulans för såväl barn som vuxna. Storsjöteatern ska aktivt verka för att öka antal uthyrningsdagar per år. Tingshuset ska aktivt verka för att bredda utbudet av aktiviteter för ungdomar. Entreprenören redovisar allmänt en fortsatt uppgång vad gäller antalet uthyrningar i förhållande till förra året. Entreprenörens statistikuppgifter för 2005 är ej tillgängliga vid rapportens upprättande. Antal uthyrningsdagar/varav föreställningar: Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Uthyrningsdagar 179 277 varav föreställningar 133 Ett 80-tal arrangemang omfattande konserter, musik och teater, rollspel och poesiaftnar har ägt rum under året. Fyra till fem dagar per vecka har tingssalen nyttjats för dans, yoga, föreläsningar m.m.

Mål Måluppfyllelse Alla upplever att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar. Minst 200 000 besökare på Storsjöbadet i avvaktan på att nya investeringar görs i badet. Den trend med sjunkande besöksantal som noterats under flera år har förstärkts. Det uppsatta målet är inte realistiskt att uppnå innan satsning-ar på utveckling av Storsjöbadet med nya attraktioner genomförts. Antal besökare, tusental: Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 192 187 167 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 78 Sporthallar och gymnastiksalar ska vardagar mellan kl.17.00-20.00 upplåtas för barn- och ungdomsversamhet. Östberget ska utvecklas till ett fritids- och rekreationsområde i enlighet med projektplan. Flickor och pojkar, män och kvinnor upplever att de utifrån behov och intresse har samma förutsättningar att utöva idrott, motion och rekreation. Alla föreningar ska aktivt verka för att jämställdhetsarbetet aktveras. Vid 13 hallar har totalt 88 % (160,5 tim av 182,5 tim/vecka) av tiderna varit fördelade till barn och ungdomar. Uppgifterna visar att antalet timmar uthyrda för ungdomsverksamhet har ökat samtidigt som det totala nyttjandet har ökat något. Antalet lediga tider har minskat. Måluppfyllelse fördelning tim/ vecka kl.17-20, barn och ungdom: Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 94% 92% 88% Utbyggnaden av Östberget har fortsatt under året med att parkeringsplatser anlagts längs Vintervägen nedanför Gustavsbergsbacken för att förbättra tillgängligheten till backen. 95 föreningar har inlämnat redovisningar, som visar att flera av dem arbetar med jämställdhetsfrågor. Andel föreningar som uppfyller nämndens mål: Utfall Utfall Utfall Utfall 2002 2003 2004 2005 77 % 90 % 94 % 91% Representationen i styrelserna avseende kön och ålder ska avspegla melemskårens sammansättning. Östersund genomför idrottsarrangemang på hög nivå. Under 2005 medverkar nämnden i flera arrangemang på hög nivå bl a: Mirror Jolle-VM Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska. Nämnden skriver in i driftavtal att den maskinpark som används för skötsel av nämndens anläggningar skall förbättras avseende användning av miljövänligt bränsle. Mängden hushålls- och industriavfall ska minska. Nämnden skriver in i driftavtal för nämndens kultur-/idrotts- och fritidsanläggningar att alla anläggningar ska källsortera fullt ut. Av 93 föreningar, med både kvinnor och män som medlemmar, är det drygt 91% av föreningarna (85 föreningar) som har båda könen representerade i styrelsen. Denna andel synes ha stabiliserat sig runt 90%. En detaljerad uppföljning visar att idrottsföreningarna totalt har 46% kvinnor (45 % år 2004) som medlemmar samtidigt som andelen kvinnor i styrelserna är 37% (35% år 2004). Andelen kvinnor i styrelserna har ökat men det skall också konstateras att effektmålet ej är uppfyllt på långa vägar. Antal genomförda större idrottsarrangemang: Snöskoter VM Mirror Jolle-VM WC i skidskytte Redovisning av andel maskiner med miljövänligt bränsle: Diesel för stora maskiner resp s/s Thomeé: 100 % Miljövänligt bränsle för mindre maskiner: 100 % Kärl för källsortering finns vid nämndens anläggningar för sortering. Vid olika anläggningar, t ex Skidstadion/Utsikten, har dessutom särskilda sopbodar färdigställts, för att förbättra anläggningarnas skötsel och källsortering.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Mål Måluppfyllelse Energianvändningen ska minska. Den totala energianvändningen av el på Z-hallen, Sporthallen och Storsjöbadet ska minska. Mål 2005: 3 750 Mwh/år Den totala energianvändningen av el under perioden 1 nov 2004-31 okt 2005 vid Z-hallen, Sporthallen och Storsjöbadet har varit 4 138 Mwh/år, vilket skall jämföras med det uppsatta målet 3 750 Mwh/år för dessa anläggningar. Prognosen från uppföljningen per 31/8 2005 har hållit i sig vad gäller ökad elförbrukning. Förutom fler tillagningar av portioner de senaste åren har Sporthallens kök även nyttjats som ersättning för Sollidens kök under dess ombyggnad sommaren 2005. Z-hallen har under året bytt kylanläggning, vilket inneburit en jämnare styrning och bättre iskvalitet i Z-hallen och Curlinghallen, dock ej minskning av elåtgången. Utvecklingen behöver analyseras närmare. Storsjöbadets elföbrukning innebär en viss ökning, vilket bl a troligen orsakats av att avfuktningsaggregaten gått mer p.g.a. en högre badvattentemperatur. Tendensen är dock motstridande vad gäller den senare delen av 2005, med relativt sett minskad elförbrukning. Ekonomi Nämndens budget, inklusive tillskott från anslaget för oförutsedda behov, uppgick 2005 till 90 615 000 krnor. Bokslutet uppvisar ett resultat med -245 000 kronor. Nämndens resultat för 2005 påverkas bl a av att: ett underskott på 170.000 kronor uppstått beroende på att nämnden, med visst eknomiskt stöd från kommunstyrelsen, täckte en del av kostnaderna i samband med World Cup-tävling i skidskytte i december. kostnader på 200.000 kronor uppstod när nämnden aktivt bidrog till att hjälpa Östersund-Frösö Ridklubb ur försommarens akuta krissituation, när ett stort antal hästar utan synbar anledning insjuknade och dog. Nya hästar inköptes bl a med nämndens stöd, varefter ridverksamheten för barn och undomar kunde åteupptas i augusti efter sommaruppehållet, genom prioritering av caféutbyggnad vid huvudbiblioteket vid Rådhusgatan har tillräckliga medel, 1.000.000 kronor, lånats ut till biblioteket med återbetalningsvilkor på 50.000 kronor/år till nämnden. Renovering av Stadsmuseet/Ahlbergshallen har fortsatt under året i husets översta plan. Byggnaden har försetts med fasadskyltar. Ombyggnad av Storsjöteaterns kök har skett enligt investeringsplan i syfte att ge publik och besökare en förbättrad service och en mer komplett anläggning. På Verkön har nämnden låtit bygga till Verkö Slott med en serveringsdel, Smycket kallad, för att ge förutsättningar att ge bättre service och ta emot fler gäster. Under året har anläggandet av fler parkeringsplatser längs Vintervägen slutförts. EU-projektet Utveckling av Skidstadion avslutades formellt den 31 oktober 2005. Genom projektets åtgärder har Östersund fått ett skidstadion i absolut världsklass för internationella tävlingar. Den nya sekretariatsbyggnaden har under året tillförts konstnärlig utsmyckning med bl a stilfulla motiv från skidstadion. I Sporthallen har nämnden investerat i nytt golv av trä för 1,0 miljoner i syfte att kunna erbjuda basketlandskamper och uppfylla basketligans standard. Framtid För framtiden finns resursbehov som kultur- och fritidsnämnden vill lyfta fram, inte minst ur ett tillväxtperspektiv: vikten av en rik kultur och fritid i kommunen för att uppnå en god livskvalitet. Nämnden lämnar stöd till denna utveckling genom att tillhandahålla dels anläggningar dels bidrag till föreningar. en viktig fråga att lösa för framtiden gäller underhållet av de idrotts-, fritids- och kulturanläggningar, som nämnden ansvarar för. kulturens betydelse för tillväxten kan inte nog betonas för tillväxt, bl a när det gäller att skapa och utveckla mötesplatser och genomföra kulturarrangemang. området kring Gustavsbergsbacken har förutsättningar att utvecklas till en stor attraktion i Östersund för fritid och rekreation för kommuninvånare och besökare/turister. planering för en fortsatt utveckling av skidstadion inför VM i skidskytte 2008 i Östersund har påbörjats. Det är viktigt att det blir något mer är enbart tävlingar, en vinterfestival för boende och besökare. detaljarbetet för ombyggnad av Storsjöbadet har påbörjats. Med en betydande ekonomisk satsning på nya attraktioner och förnyelse skall Storsjöbadet återfå sin roll till glädje för såväl boende som besökande turister. under året har också ett samverkansprojekt mellan kommunen och idrottsrörelsen startat med syfte att förbättra samarbetet. en ny entré till Storsjöteatern från Stortorget är fortfarande lika aktuell, särskilt mot bakgrund av de förändringar som planeras för Stortorget. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Göte Murén Ordförande Bert-Olof Zackrisson Kanslichef ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 79

Volymtal/nyckeltal Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Antal besökare Länsbiblioteket 353 000 349 000 320 000 Antal besökare områdesbiblioteken 153 000 127 000 127 000 Antal besökare länsbibliotekets hemsida 41 000 43 000 49 000 Total energianvändning, el Mwh/år: -Z-hallen, Östersunds Sporthall, Storsjöbadet 3 797 3 827 4 138 Antal betalande elever Kulturskolan (inkl syskonrabatter) 945 850 913 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 80 Resultaträkning Mkr 2003 2004 2005 Intäkter 1,7 1,4 1,4 Kostnader 85,6 89,8 92,2 Kommunbidrag, årsbudget 87,1 88,2 89,6 Kommunbidrag, tilläggsbudget 0,3 1,0 Resultat 3,5-0,2 --0,2 Investeringar Mkr 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 14,3 3,7 4,3 Investeringsbudget 14,7 6,6 8,0

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden Viktiga händelser under året Under året har ett antal förändringar gjorts för att främja elevhälsoarbetet; bl.a. startade det förvaltningsövergripande Resurscentrat, dit de särskilda undervisningsgrupperna Hoppet och Tillfället organisatoriskt fördes. Resurscentrum är ett samverkansprojekt som socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden startat. Projektet är femårigt och syftar till att verka för en inkluderande skola, bla genom att främja samverkan kring barn mellan olika samhällsfunktioner. Från och med februari startades två nya förskoleavdelningar i den så kallade Paviljongen vid Linnean i central staden - ett provisorium under tiden en ny fyraavdelningsförskola i centrala stan byggs. I område Lit startades i januari en tillfällig förskoleavdelning. Investeringsbeslut att en ny förskola ska byggas i Lit har tagits, och projektering och förberedelser har pågått under året. I Lövsta inom Frösöområdet har, från årsskiftet, två nya förskoleavdelningar varit i gång. Lokalerna och utemiljön har iordningställts för ändamålet men har betraktats som en provisorisk förskola i väntan på nyproduktion av en större förskola. Då detta inte kommit till stånd har, för att möta efterfrågan på förskoleplatser förberedelser gjorts för att öppna ytterligare avdelningar i Lövstaskolans lokaler. I Marieby är efterfrågan på förskoleplatser större än tillgången varför projektering av utbyggnad av förskolan tillsammans med förbättring av trafikmiljön och arbetsmiljön och funktionen i skolbyggnaden startats. Förberedelser för start av sammanlagt sju nya avdelningar i januari 2006 har pågått under hösten. Lokalerna på Lugnviksskolan är inte tillräckliga för särskolans senaredel, varför en särskoleklass fick vara kvar på Körfältsskolan läsåret 05/06. Elever med hörselnedsättning erbjuds från höstterminen 2004 att få sin skolgång på de s.k. hörselspåren i Odensala. Arbe-tet med dessa har utvecklats under året 2005, och verksamheten upplevs positiv av barn och föräldrar. De individuella insatser som följer på beslut enligt LSS-lagstiftningen tenderar att öka. Under året togs beslut om en större omorganisation, vilken genomfördes fr.o.m. oktober. Syftet är att ge bättre förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap, ökad måluppfyllelse, en tydligare ledningsorganisation och bättre resursutnyttjade. För att främja utvecklingsarbetet har inrättats 5,25 tjänster som utvecklingspedagog med olika inriktning utifrån de prioriterade målen, bl.a. entreprenörskap och inflytande. Pedagogerna, organisatoriskt placerade under staben, arbetar även ute på skolorna 25 % av tiden och har finansierats med de så kallade Wärnersonpengarna. De nya statsbidraget för personalförstärkning i förskola på 5,6 mkr har använts för att anställa specialpedagoger på förskolorna samt för mer personal på avdelningar med många små barn. En stor förändring för nämnden var att gymnasiet, gymnasiesärskolan och Komvux, ca 20% av nämndens verksamhet, överfördes till Jämtlands gymnasieförbund från 1 juli. Det ekonomiska ansvaret har dock legat kvar på nämnden under hela året. Årets resultat Verksamhet Av de prioriterade effektmålen i budget har de flesta uppnåtts eller delvis uppnåtts. Det otillfredsställande resultatet när det gäller svenska i årskurs 5 kräver ytterligare analys. När det gäller folkhälsoarbetet fortsätter satsningen på Familjecentraler samt Elevhälsans utveckling av hälsosamtal med eleverna. För att uppmuntra till ökad fysisk aktivitet har ett projekt inom Vinterakrobatik inletts med inriktning på fritidshemmen. Barnkonventionens perspektiv är beaktade i elevhälsoplanen, inklusive inrättandet av Resurscentrum. Arbete med uppföljning av jämställdhetsplanen, samt framtagande av en ny sådan pågår. Integrationen av nya invandrare och flyktingar har förbättrats genom den nya förberedelseklassen, belägen på Östbergsskolan. Inom Agenda-21-området bör särskilt det pedagogiska arbetet med att medvetandegöra barn om miljöfrågorna nämnas. När det gäller funktionshindrade har arbetet kommit långt när det gäller bl.a. insatser för elever med nedsatt hörsel, samt med integrationen av särskolan. Internationaliseringsarbete förekommer på förskolor och skolor i varierande grad. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 81

Mål Måluppfyllelse Barn och ungdomar har goda språk, läs- och skrivkunskaper redan i tidig ålder (gäller förskolan, grundskolan). Den språkliga medvetenheten hos förskolebarnen skall fortsätta öka, så att minst 53 % av eleverna skall ha mer än 12 poäng på fonolektest höstterminen i årskurs 1. Minst 95 % av eleverna når målen i svenska i årskurs 5. Effektmålet har uppnåtts. Andelen som har mer än 12 poäng var vid mättillfället hösten 2005 var 61 %. En ökning från 2004 (53%)och 2003 (52%). Spridningen i resultat mellan olika avdelningar och förskolor är dock stor. Effektmålet har inte uppnåtts. 89% uppnådde målet 2005. 2004 var det 90% av eleverna som nådde uppsatt mål i svenska- målsättningen var då 90%. Målsättningen höjdes inför 2005 men resultatet sjönk med 1 %. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 82 Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud med god vägledning och hög kvalitet. Minst 75 % av eleverna uppnår minst betyget godkänd i samtliga ämnen i åk 9. Minst 85 % av eleverna från Östersund erhåller tillräckligt med stöd och information som vägledning inför val av gymnasieutbildning. Alla skolor på alla nivåer ska ha entreprenörskap som ett viktigt inslag i utbildningen. Effektmålet har uppnåtts. 78,3% uppnår minst godkänt i samtliga ämnen enligt betyg i juni 2005. Målet är ej uppnått. Den enkätundersökning som genomfördes 2005 i årskurs 1 vid gymnasieskolan överensstämmer i resultat med motsvarande undersökning 2004 som visade att målet då inte riktigt uppnåddes. 81% av elever från Östersunds skolor var då nöjda med det stöd och den information de fått mot 72% av elever i gymnasieskolan från övriga kommuner. Målet är delvis uppnått. Arbetet med entreprenörskap/entreprenöriellt arbetssätt utvecklas i kommunens skolor. Sedan hösten 2005 har en utvecklingspedagog i sitt uppdrag att särskilt bidra till att entreprenörskap blir: ett viktigt inslag i utbildningen i alla skolor på alla nivåer. Förvaltningen deltar även i ett länsövergripande projekt, Tetaksen, med inriktning mot entreprenörskap. Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har iflytande över sina barns lärande. Barn och ungdomar har med ökade mognad/ stigande ålder, ett större ansvar och inflytande på sin arbetsmiljö och sitt eget lärande. 3a Andelen barn och elever som vid enkäter svarat att de har större inflytande och tar större ansvar i takt med stigande ålder 3b Andelen elever som upplever att de fått ett bra bemötande Energianvändningen ska minska. Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om energianvändning och hur den ska minska. En skolgemensam elevenkät togs fram och genomförts i slutet av år 2005. Den begränsades till årskurs 4, 6 och 8. Resultatet har ej sammanställts och analyserats på kommunnivå ännu. Denna enkät kommer att genomföras även läsåret 2006/2007 och läsåret 2007/2008 för att uppföljning och analyser skall kunna göras såväl på årsbasis som på lite längre sikt. Bedömningen är att målet uppnåtts. Andelen elever som upplever att de fått ett bra bemötande i skolan är högt. På en 4-gradig skala ligger genomsnittet för elever i årskurs 4, 6 och 8 i genomförd enkät på 3,4 Målet är ej uppnått. Bara 4 av 24 enheter har eller håller på att ta fram handlingsplaner inom miljöområdet med fokus på energianvändning.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Mål Måluppfyllelse Antal övertidstimmar ska minska med minst 10 % jämfört med 2003. Antalet övertidstimmar inom förvaltningen skall minska med minst 10 % jämfört med 2003. Sjukfrånvaron ska ej överstiga 10 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron inom förvaltningen ska ej överstiga 10 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Målet har uppnåtts. Med anledning av det nya gymnasieförbundet är uppgifterna mellan år 2003 och 2005 ej jämförbara. Antalet övertidstimmar 2003 (inkl frivilliga skolformerna) var 15 021 och antalet övertidstimmar 2005 (exkl frivilliga skolformer) är 9 287. Målet uppnås inte. Sjukfrånvaron 2005 är 11,6%. En jämförbar siffra för 2004 är 12,7%. Det har alltså skett en förbättring, men ej till nivån i målet för 2005. Andelen långtidsfriska ska öka jämfört med andelen 2003. Andelen långtidsfriska inom förvaltningen ska öka till 45 %. 2003 var andelen 41,8%. Antal långa sjukfall (över 60 dagar) ska minska med minst 15 % jämfört med antalet 2003. Antal långa sjukfall inom förvaltningen ska minska med 15 % jämfört med antalet 2003. Målet uppnås inte. 2005 var andelen 43,5%. Siffran för 2003 är ej direkt jämförbar, då gymnasiet ingick i denna siffra. Förvaltningen bedömer att målet uppnåtts. 2003 fanns (inkl gymnasiet) 343 långa sjukfall. 2005 var siffran (exkl gymn.) 221, en minskning med 35 %. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Ekonomi Årets resultat är minus 2,9 miljoner kr, vilket är 1,9 mkr sämre än det av Fullmäktige tillåtna på minus 1,0 kr. De frivilliga skolformerna, gymnasiet/komvux gick med underskott både före och efter överföringen till Jämtlands gymnasieförbund den 1 juli. På de verksamheter som är kvar inom nämndens ansvarsområde, obligatoriska skolformer mm är det överskott på vissa enheter. Överskotten beror till stor del på engångsfaktorer. Även stora underskott mot budget förekommer, bl a skolskjutskostnader, elevhälsan och ersättning till friskolor. En oväntad merkostnad var att en förskola som ej längre används måste återställas till en kostnad av 1,3 mkr. Den förväntade ökningen av semester/ferielöneskulden blev lägre än 2003/2004 och lägre än 2005 års budget. Investeringarna har sammantaget hållits 2,9 mkr lägre än budget. Gymnasiets inventarier har sålts till gymnasieförbundet. Framtid De demografiska förändringarna, främst nedgången av antal elever i grundskolan, kräver fortsatt intensivt arbete med att anpassa organisationen. Förvaltningen ser ett behov av fortsatta strukturella förändringar. Antalet platser i förskolan bedöms ej behöva öka ytterligare under återstående del av 2006. Systemet för kvalitetsarbetet inklusive uppföljning måste inriktas på ständiga kvalitetsförbättringar. När det gäller den nya organisationen finns mycket arbete kvar att göra för att nå målen. För att det övergripande målet att alla elever skall lämna grundskolan med gymnasiebehörighet, en god självkänsla och grundläggande demokratiska värden är följande strategiska utvecklingsområden prioriterade: - Entreprenöriellt arbetssätt - Utveckling av pedagogiska metoder inom läsinlärning, matematik/no samt främmande språk - Förtydligande av enskilda skolors pedagogiska inriktning - Rekryteringsinsatser; för att behålla och nyrekrytera personal med hög kompetens behövs kompetensplaner både för individer, skolor och på förvaltningsnivån. - Arbetet med att inventera förvaltningens samtliga lokaler i skola/förskola utifrån lärmiljö/arbetmiljöperspektiv måste slutföras. - Arbetet med genomförandet av Elevhälsoplanens innehåll, kompetens, förhållningssätt, bemötande, måste gå vidare. - Inför 2006 är det viktigt att inflytandefrågorna tas upp särskilt. Utifrån resultatet i den senaste undersökningen av hur medborgarna upplever service och livskvalitet. - Arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet måste intensifieras på alla nivåer för att få lägre sjuktal och ökad trivsel. Harriet Svaleryd Ordförande Anders Byström Förvaltningschef 83

Volymtal/nyckeltal (obs att frivilliga skolformer ingår i vissa uppgifter) ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 84 Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Förskola 1 5 år, inskrivna 2.238 2.332 2.378 -varav hos enskilda utförare 215 228 242 Familjedaghem, inskrivna 119 79 66 Fritidshem 1.912 1.766 1.677 -varav hos enskilda utförare 110 140 150 Förskoleklass, inskrivna 16 10 8 Grundskola, inskrivna 6.908 6.710 6.460 -varav hos enskilda utförare 264 380 505 Obl. Särskola, inskrivna inkl individuellt integrerade 130 142 140. (asterisk = exklusive frivilliga skolformer) Antal anställda 2.380 2.326 *1846 Sjukfrånvaro, % av tillgänglig ordinarie arbetstid 13 *12,7 *11,6 Andel långtidsfriska, % med noll sjukdag 41,8 47,2 *43,5 Övertid (timmar totalt) 15.021 *12.732 *9 287 Antal långa sjukfall, över 60 dagar 343 *272 *221 Resultaträkning Mkr (inkl. interna poster) 2003 2004 2005 Intäkter 1.257,0 1.063,9 900,1 Kostnader 2.100,4 1.929,8 1817,1 Kommunbidrag, årsbudget 858,6 871,8 912,1 Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,7 0,2 2,0 Resultat 16,9 6,1-2,9 Investeringar Mkr 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 3,8 7,4 5,7 Investeringsbudget 8,3 6,7 8,6 I samband med bildandet av Jämtl gymnasieförbund har dessutom försäljning skett av gymnasiets inventarier till gymnasieförbundet för 13,6 mkr.

Inez Jonsson Sedan jag tappade balansen och bröt benet har kommunen hjälpt mig mycket efter operationen. Sjukgymnasten ja, alla inblandade har visat stort engagemang och hjälpt mig utan pekpinnar. Jag har haft samma personer som har hjälpt mig hela tiden, det känns tryggt för mig som varit ovan vid att få hjälp. De har blivit nästan som familjemedlemmar som bryr sig. Jag är förvånad över att man får så mycket hjälp och jag är tacksam för den. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 85 tryggt för mig som varit ovan vid att få hjälp.

Vård- och omsorgsnämnden ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 86 Viktiga händelser under året Årets verksamhet har präglats av arbetet med pågående och nystartade åtgärder syftande till att sänka kostnaderna i utförandet, minska behov och efterfrågan samt optimera resursutnyttjandet. Nämndens åtgärdsprogram omfattar drygt 20 punkter varav några av de viktigaste är: Behov/Bemanning Avgiftshöjningar Minskade föreningsbidrag Minskade ersättningar till LSS-verksamheten Nytt Ädelavtal Påbörjad översyn servicenivåer Besparingar på dagcentraler Fokus på vårdkedjeprocessen Fokus har i första hand varit på införandet av behovbemanning i den öppna hemtjänsten som är den mest komplexa och svårplanerade verksamheten i förvaltningen och där de största möjligheterna till förbättringar funnits. Införandet av det nya arbetssättet har nu genomförts på samtliga enheterna. Personal och chefer har gjort ett mycket bra arbete för att anpassa kostnaderna till befintliga resurser. Resultatet av denna förändringsprocess och andra åtgärder har resulterat i att ekonomin för hemtjänstenheterna har gått från ett underskott om 18 mnkr 2003 till att vara på god väg mot en ekonomi i balans och att förvaltningen totalt därför redovisar ett plusresultat 2005. Vård- och omsorgsförvaltningens chefer ingår liksom kommunens övriga chefer i kommunens ledarutvecklingsprogram. Ett program som rönt stor uppskattning bland cheferna. Under 2005 är det dock chefernas arbetsmiljö, och hälsa som stått i fokus. Redan under hösten 2004 påbörjade en arbetsgrupp inom förvaltningen en översyn av kravet på chefer, klarläggande av arbetsuppgifter och behov av stödfunktioner. Gruppen första arbetsuppgift blev att ta fram en chefsprofil för förvaltningen, som under hösten är antagen av förvaltningsledningen. I nästa steg har en inventering av chefernas stödbehov genomförts. Nödvändigheten av åtgärder för att förbättra chefernas arbetssituation blev än mer tydlig när förvaltningen i maj 2005, erhöll ett inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöinspektionen som efter inspektion av chefernas arbetsmiljö krävde att åtgärder skulle vidtas. Arbetsmiljöverket har godkänt förvaltningens redovisning av åtgärder, och vissa åtgärder är redan beslutade och genomförda, medan andra åtgärder kräver ett mer långsiktigt arbete. Detta innebär att också 2006 kommer att vara ett år där det kommer att krävas åtgärder för att förbättra cheferna arbetssituation både från förvaltningsnivå och från kommunledningsnivå. Förvaltningen har under 2005 ansökt om medel från regeringens Kompetensstege och beviljats 4 282 000 kronor för att under tre år fr.o.m. 2006 arbeta med metodutveckling av demensvården i kommunen. Även externa utförare ingår i denna satsning. Samverkan i frågor som berör både landsting och kommunerna har fortsatt under året. Som exempel kan nämnas bland annat närvården och geriatriken som är viktiga frågor för utvecklingen dels ur brukarperspektiv och dels när det gäller huvudmännens resursutnyttjande. Årets resultat Verksamhet Uppföljning av kvaliteten i verksamheten Nämnden har en treårsplan för utvärdering och uppföljning av verksamhetens kvalitet. Under 2005 har uppföljningar gjorts både på interna och externa enheter inom äldreomsorgen samt påbörjats inom LSS-gruppbostäder. Förvaltningen har också organisation, metoder och rutiner för att utifrån de olika lagstiftningarna säkra kvaliteten i verksamheten för de enskilda brukarna. Revisorernas granskningsrapport gav en positiv bild av nämndens styrning av den entreprenaddrivna verksamheten. Vårdkedjan Ett fokuserat arbete med att förbättra flödet i vårdkedjan har skett under året. Bland annat har en person projektanställts med uppdrag att fokusera och analysera svagheter samt ge förslag på förbättringar och lösningar för att minimera tiden lägenheter står tomma vid hyresgästbyten. De boende bor kortare tid i särskilt boende vilket medför fler byten av hyresgäster. Det har varit en lyckad satsning att en person arbetar fokuserat med förbättringar i vårdoch hyreskedjan. Kostnaden till landstinget för utskrivningsklara har varit för hög framförallt under början av året. Vinterkräksjukan på korttidsboendet på Solliden under årets första kvartal innebar att utskrivningsklara inte kunde erbjudas korttidsboende efter behov. Personer blev kvar på sjukhuset i vän-

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN tan på en korttidsplats. Trycket från sjukhuset med kortare vårdtider är en annan faktor. En annan orsak till den höga kostnaden för utskrivningsklara har också varit bristen på demensboenden. Allt för många har väntat på korttidsboendet på ett erbjudande om en plats i särskilt boende. Under vissa tider under året har det varit cirka 20 30 personer som väntat på särskilt boende. Vid årsskiftet vistades 15 personer på korttidsboendet i väntan på erbjudande om särskild boendeform. Äldreboenden Under året har även ett planeringsunderlag för äldreboende tagits fram. Det skall revideras årligen. Nämnden har under året har tagit beslut om ombyggnad av en enhet på Västervik. Nämnden har även beslutat att det skall byggas ett äldreboende på Hornsberg som ersättning för D-huset på Björkbacka samt uppdragit till förvaltningen att se på förutsättningarna på ett boende ytterligare på Ängsmon i Torvalla. Omstruktureringar av befintliga särskilda boenden till demensboende har kunnat påbörjas successivt under året på bland annat på Bonden, Solsången och Brunkullan. Förändringsprocessen när det gäller servicehusen, omställning till seniorboende eller gruppboende, innebär ett omfattande arbete för förvaltningen. Nämnden har bland annat beslutat att Solberg, Midgård och Odensborg omvandlas till seniorboenden vilket innebär att personer över 65 år kan flytta in utan biståndsbeslut. Ett stort behov finns av fysiskt tillgängliga bostäder framförallt för den äldre befolkningen. Nämnden har tillsammans med Östersundsbostäder varit arrangör och värd för en konferens om tillänglighet. Det är en angelägenhet för hela samhället att arbeta för tillgängligare bostäder och god service vilket främjar ett kvarboende och minskar behovet av särlösningar i form av särskilt boende eller hemtjänst. Fastighetskontoret sköter administrationen med seniorboendet i kommunens bostadsbestånd och det är många intresserade speciellt till centralt belägna bostäder som tex. Solberg. Biståndshandläggning Kvalitetsutveckling i form av en säkrare biståndshandläggning har skett under året genom att samtliga biståndsansökningar numera skall vara skriftliga. Dessutom sker en beredning av ansökan om särskild boendeform varje vecka för att utveckla en likartad bedömning av besluten. Avtal utförare De avtal med externa utförare som förlängts under året är: Omsorgskooperativet Brännagården där avtalet förlängts till och med 2009 0 28. Avtalet med Carema Äldreomsorg har också förlängts till 2009 09 30. Attendo Care har blivit ny ägare av Riksbyggen och avtalet med Ljungens hemtjänstområde är förlängt till och med 2007 04 30. Avtalet med Östersunds städ har förlängts till och med 2006 12 31. De egna enheterna har treårskontrakt under tiden 2005 2007. En förändring av ett antal dagcentraler har skett under året. Rådhusgatan 89 har stängts, kostnaderna för Odensborg har sänkts genom ett ökat inslag av frivilliginsatser, verksamheten vid Midgård har sänkt sina kostnader och Handtaget har tillkommit som en samarbetspartner vid dagcentralen i Valhall. Under 2006 kommer ytterligare besparingar att ske vid dagcentralerna på Hornsberg, Västervik och Brunflo. Förvaltningen har varit delaktig när en fullmäktigeberedning arbetat fram förslag till en ny vård- och omsorgsplan. Inom LSS-verksamheten startade tre nya gruppbostäder med sammanlagt 14 boende varav 4 från ytterkommunerna (ytterligare 4 boende beräknas kunna flytta in under 2006). En av gruppbostäderna drivs på entreprenad av Carema Äldreomsorg som ett boende för äldre/dementa inom LSS. Dessutom har sju personer beretts plats i befintliga gruppbostäder varav två som utökningar inom befintlig ram. Behov/bemanning inom gruppbostäderna påbörjades under året. Liksom inom hemtjänsten är detta ett förändringsarbete syftande till att med rutiner och metoder för en kontinuerlig och aktiv personalplanering och uppföljning effektivisera resursanvändningen inom gruppbostäderna. Tre erfarna enhetschefer har hittills besökt 11 gruppbostäder och gått igenom schemaläggning och bemanning i förhållande till de boendes behov. En studiedag för samtliga enhetschefer planeras under 2006 där styrprinciper för schemaläggning skall behandlas. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 87

Mål Måluppfyllelse Kommunens samhällsplanering ska förebygga och minska behov av kategoriinriktade insatser. Vid nyoch ombyggnad ska bostäderna utformas med god tillgänglighet och främjande av gemenskap. Målet har inte uppfyllts. Vid årsskiftet 2005/2006 hade 13 personer väntat längre än tre månader utan att få ett erbjudande om boende. 2004/2005 var det 14 personer som väntat längre än tre månader. Av de 13 personerna är det 10 personer som väntar på demensboende. Den som väntat längst har väntat i nästan sex månader och sex av de tio är på korttidsboendet och fyra är hemma i det ordinära boendet. En utökning av antalet särskilda boenden har gjorts under året bland annat har 9 ombyggda lägenheter i Valla omstrukturerats till boende för personer med stora omvårdnadsbehov. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 88 De särskilda boendeformerna ska finnas i närområdet och ta tillvara kvaliteterna med självständighet och integritet i det egna boendet. Det ska erbjudas variation i boendeutformningen och den enskildes boendekostnader ska vara rimliga. Väntetiden för särskild boendeform för äldre ska var högst 3 månader. För personer som beviljats boende enl LSS skall väntetiden vara högst sex månader. Habilitering/rehabilitering ska leda till stärkt självkänsla och ökat oberoende i vardagliga sysslor och aktiviteter i boendet samt i övrigt främja sociala kontakter och intressen. Behov av habilitering/ rehabilitering ska tillgodoses så att den enskilde inte hamnar i en ond cirkel av ökat hjälpbehov och ytterligare förlust av funktioner. Behov av rehabinsats ska bedömas i samband med vårdplanering eller biståndsutredning. Fem personer har fått vänta längre än sex månader. Kön uppgår i januari 2006 till 19 personer (varav en från annan kommun). Av dessa bereds 12 plats i de två gruppbostäder som startar under våren 2006. Ytterligare fyra bereds plats i den gruppbostad som startade i dec 2005. Ytterligare en gruppbostad om 6 platser finns budgeterad för 2006. Görs rutinmässigt. Anhöriga/Vidareutveckla olika former av stöd till anhöriga som ger vård och omsorg. Anhöriga som vårdar närstående i hemmet skall erbjudas en planerad avlösning av hemtjänsten/ hemsjukvården. Antalet personer med kostnadsfri avlösning i hemmet var vid årsskiftet ca 24 personer per månad. En minskning med en person I jämförelse med 2004. Avlösning på korttidsboende Ca 49 personer har under året fått planerad avlösning i form av växelvård, dvs. man vistas hemma ett antal veckor och på korttidsboendet ett antal veckor. Antalet personer som har växelvård har ökat med 30 personer i jämförelse med 2004. Personer som får avlösning vid enstaka tillfällen under året är ca 78 personer. 2004 var antalet 29 personer. Det är en ökning med 49 personer i jämförelse mot tidigare år. Avlösningen sker på korttidsboendet på Solliden eller på andra särskilda boenden som till exempel på Brännagården i Högarna, Häradsgården i Lit, Hemgården i Fåker. Avlösning i form av dagverksamhet Dagverksamhet för dementa finns på Jonzagården. Det är 14 platser och alla används dagligen. Det är 21 personer inskrivna i dagverksamheten en minskning med 4 personer i jämförelse med 2004. Antalet dagar per person har ökat. 9 av de 21 personerna som har dagverksamhet vårdas av anhörig. En minskning med 6

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Mål Måluppfyllelse Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska. Endast godkända miljöfordon ska användas. Personal som kör bil inom öppen hemtjänst och de inom omsorgen som kör minibussar ska genomgå utbildning i eco-drivning. Andel miljöfordon som används: ca 35%. 51 personer deltog i eco-drivingutbildning under 2005. Mängden hushålls- och industriavfall ska minska. Användningen av inkontinenshjälpmedel ska minska räknat i volym per år och boende. Källsortering ska fungera för alla brukare inom öppen hemtjänst. Antal övertidstimmar ska minska med minst 10 % jämfört med 2003. Volymuppföljning från Emefte kommer under februari. För att möjliggöra för äldre att bo kvar hemma måste det finnas tillgängliga bostäder och till detta hör att sophantering och källsortering fungerar. Närhet till källsorteringsställen saknas inom flera bostadsområden. Biståndsbeslut för längre transporter kan ej beviljas, vilket betyder att hemtjänstpersonalen inte har möjlighet att lägga tid på källsortering Förvaltningens mål är detsamma som det kommunövergripande målet. Antalet övertidstimmar har under 2005 minskat med ca 35 % jämfört med 2003, från 33 010 timmar till 21 634 timmar. Målet är uppnått med mycket god marginal. Förvaltningens övertidsuttag är 12,6 timmar per anställd och år, 12,8 timmar för kvinnor och 12,3 timmar för män. Övertiden är ca 0,6 % av tillgänglig ordinarie arbetstid för månadsavlönade. Den totala kostnaden för övertiden 2005 är 8 487 092 kronor vilket motsvarar ca 1,5 % av totala lönekostnaderna. Kostnaden för enkel övertidsersättning är 1 556 111 kronor och för kval övertidsersättning är 6 920 981 kronor. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 89 Sjukfrånvaron ska ej överstiga 10% av till-gänglig ordinarie arbetstid. Andel långtidsfriska ska öka jämfört med andelen 2003. Antal långa sjukfall (över 60 dagar) ska minska med minst 15 % jämfört med antalet 2003. Förvaltningens mål är detsamma som det kommunövergripande målet. Sjukfrånvaron för 2005 är 10,5 % av tillgänglig ordinarie arbetstid (månadsoch timavlönade), vilket motsvarar ca 44 dagar. Motsvarande siffra för 2003 var 13,4 %. Sjukfrånvaron har minskat även om målet inte till fullo uppnåtts. För kvinnor var frånvaron 11,8% av tillgänglig arbetstid, vilket är mer än dubbelt så mycket som för män, där frånvaron var 5,4%. För gruppen anställda över 50 år uppgick frånvaron till 14,6% av tillgänglig ordinarie arbetstid. Förvaltningens mål är detsamma som det kommunövergripande målet. 2005 var 40,9% av alla tillsvidare- och visstidsanställda långtidsfriska, fördelat på 304 män (52,3%) och 1399 kvinnor (38,4%) Motsvarande siffra för 2003 var 41,3 %. Målet har ej tillfullo uppnåtts, utan nivån har varit i densamma under tre år. Förvaltningens mål är detsamma som det kommunövergripande målet. Från 2003 har antalet långa sjukfall minskat med 22,5 %. Den 1 november 2005 var 214 personer sjukskrivna över 60 dagar. 2003 var det 276 personer. Målet har uppnåtts med mycket god marginal.

ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 90 Ekonomi 2005 års resultat är ett överskott om 2,3 miljoner kronor. Både den del av verksamheten som bedrivs i egen regi såväl som nämndens övergripande del visar överskott. Detta har kunnat uppnås genom ett målmedvetet arbete med bland annat: Nämndens åtgärdsprogram enligt ovan med utvecklingssatsningar, höjda avgifter för brukare, sänkt ambitionsnivå avseende dagcentraler mm. Det omfattande arbete som personal och ledning har gjort för att få enheterna i balans med Behov/Bemanning som ett av verktygen. Fokuset på att få en bra process kring insatserna för brukarna i samband med behov av särskilt boende osv vilket bromsat den negativa trenden när det gäller betalningsansvaret som var mycket oroande under årets första månader. Förbättrade tidiga insatser vid sjukskrivning och bättre möjligheter till förflyttningar mellan enheter vid behov av andra arbetsuppgifter. Fortsatt uthålligt arbete med förebyggande insatser. Personal Förvaltningschefen gav hösten 2004 en arbetsgrupp med representanter för förvaltningen och personalavdelningen i uppdrag att för chefer inom vård- och omsorgsförvaltningen klargöra arbetet med rehabilitering och/eller återgång i arbete efter sjukskrivning, och därmed minska sjuktalen. Områden som gruppen fick i uppdrag att arbeta med är: metodfrågor vi sjukskrivning, tydliggöra rutiner riktlinjer arbetsuppgifter/placeringar för deltidssjukskrivna samt vid återgång från sjukskrivning samordning av omplaceringar attitydförändring avseende omplaceringar och deltidsjukskrivningar för att se möjligheter Gruppens arbete under 2005 har främst fokuserats på tidiga insatser vid sjukskrivning samt samordning av förflyttningar/omplaceringar för att underlätta återgång till arbete efter längre sjukskrivning och rehabilitering. I gruppen ingår områdescheferna på Mica och i Lit. De har tillsammans med en enhet inom barn- och utbildnings förvaltningen genomfört försök med metoden tidig återgång. Målsättningen med metoden är att tidigt fånga upp den sjukskrivne och starta aktiviteter, undvika långtidssjukskrivningar och att den sjukskrivne ska komma igång med någon form av aktivitet senast tredje sjukveckan. Pilotenheterna är positiva till metoden och förvaltningens ledningsgrupp har beslutat att den ska införas på samtliga enheter så snart som möjligt under 2006. Områdescheferna började hösten 2005 med samordning av förflyttningar/omplaceringar. Alla vakanta tjänster och längre vikariat anmäls till områdeschefsgruppen, liksom vilka anställda som är i behov av förflyttning. 16 anställda har via denna samordning fått nya arbetsplatser/ arbetsuppgifter, varav hälften tidigare varit långtidssjukskrivna. Arbetsgruppen har också genomfört en studiedag för samtliga chefer inom förvaltningen samt inbjudna från KLG för att öka kunskapen om sjukfrånvaroproblematiken och möjligheter/metoder för att förebygga och åtgärda. Förutom ovan redovisade så har det goda samarbetet mellan försäkringskassan om enheterna som upprättades under projektet Långa sjukfall 2003-2004 även fortsatt under 2005. Och bedömningen är att detta har påverkat minskningen av antalet långtidssjuka. Förvaltningen påtalade redan i verksamhetsberättelse 2004 att utifrån den stora andelen äldre medarbetare, behövs ett tydliggörande i kommunen angående synen på arbetsgivarens skyldighet att anpassa arbetsuppgifter utifrån arbetstagarens förutsättningar. Under 2005 har vård- och omsorgsnämnden disponerat 6 miljoner kronor för projektet Valfria sysselsättningsgrader mm. Projektet avslutas i och med 2005, och ingår fr.o.m. 2006 som en del i nämndens egen verksamhet. Förutom huvudsyftet med projektet har följande delprojekt ingått under 2005: Stödgrupp för långtidssjuka Förvaltningsövergripande introduktionsutbildning och utbildning i bemötande. Kompetensutveckling i psykiatri med stöd av Mål 1. Utveckling av utbildningsmaterial i Omsorgskunskap med stöd av mål 1. Denna utbildning genomförs under 2006. Utveckling av demensvård. Studiebidrag till distriktssköterskeutbildning. Praktisk validering i omvårdnadsprogrammet Delprojekt syn/hörselombud, som fr.o.m. 2006 är en permanentad verksamhet. Försök med arbetstidsmodellen 3-3 som fr.o.m. 2006 är permanentad på två arbetsplaster och beslut finns om införande på ytterligare tre arbetsplatser. Ett projekt tillsammans med arbetsförmedlingen för utbildning i omvårdnadsprogrammet för outbildade vikarier. Utbildning i omvårdnadsprogrammet av tillsvidareanställda med stöd av regeringens kombinationsutbildning Horisontella mål Agenda 21 - Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar aktivt för att uppfylla kommunens långsiktiga mål. För förvaltningens del innebär detta att vi har som målsättning att; 1. Öka antalet miljöfordon 2. Minska användandet av kontinenshjälpmedel 3. (Öka möjligheten till källsortering i hemtjänst) vilket i huvudsak ligger på andra aktörer.

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Målen följs i mål- och styrkedjan och utgör en del i de kontrakt som upprättas mellan förvaltningschef och enheterna. Jämställdhet - Vi genomför just nu en översyn av förvaltningens jämställdhetsplan. Planen utgår från kommunens jämställdhetspolicy och kommer, när den är reviderad, att kommuniceras i organisationen. I den kommande jämställdhetsplanen kommer bland annat homo-, bi- och transsexuella personers rättigheter att lyftas fram. Ett av målen i gällande jämställdhetsplan är att underrepresenterat kön skulle öka under perioden 2001-2005 med 2 %. Andelen män inom förvaltningen har ökat med 2,1 % under denna period. Förvaltningens mål har uppnåtts. Förvaltningen och externa utförare har under första halvåret 2005 deltagit i ett projekt med Arbetsförmedlingen, i syfte att få fler unga män att intressera sig för vårdyrken. 10 män mellan 20-25 år fick vårdintroduktionsutbildning via arbetsförmedling och arbetspraktik på enheterna. Folkhälsa - Förvaltningen har varit delaktiga i upprättandet av de senaste välfärdsboksluten. Deltagandet kommer att intensifieras under 2006 då äldres hälsa förs in som nytt målområde. Arbetet med att identifiera indikatorer för att följa och mäta äldres hälsa har inletts. Internationalisering - Vi deltar i olika internationella projekt, till exempel inter-reg-projekt, TTB och Fire. Vidare tar vi regelbundet hand om besökare från andra länder. Integration - Integration är en viktig framtidsfråga bland annat för att många av våra kommande brukare kommer att utgöras av nya kulturella och religiösa grupper. Därför är det av stor vikt att vi breddar vår kompetens med medarbetare från andra etniska grupper. Arbetsförmedlingen an ordnar vid behov introduktion i vårdyrken för invandrare. Introduktionen består av en teoretisk och en praktisk del. Vård- och omsorgsförvaltningen har en överenskommelse med arbetsförmedlingen att förvaltningens enheter svarar för den praktiska delen. Framtid Det blir fler äldre och behoven inom handikappomsorgen fortsätter att öka. Strategierna för att möta dessa ökade behov är att arbeta med: Folkhälsa Tillgänglighet Frivilliginsatser Förebyggande Samverkan Dessutom måste vi prioritera personalförsörjningsfrågorna och ha fortsatt fokus på resultatstyrning samt arbeta aktivt med utvecklingsfrågor inom verksamheten. Den benchmarking som förvaltningen arbetat med under de senaste åren måste fortsätta. Kunskaper om vad andra gör är en viktig grund för det egna förändringsarbetet och i den politiska diskussionen om de framtida strategierna. Efter några år med mycket låg investeringsnivå, bl a på grund av behoven att komma till rätta med underskott, måste nu framförallt på våra äldreboenden om- och nybyggnader göras. Detta kommer att ge ökade driftkostnader. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 91 Barnkonventionen - I den del av verksamheten som berör barn utgör barnkonventionens grundprinciper i artiklarna 1,2,3,6 och 12, en ideologisk grund. Christer Åkerlind Ordförande Lena Hallquist Förvaltningschef Resultaträkning 2003 2004 2005 Intäkter 154 153,7 150,1 Kostnader 877 915,7 932,5 Kommunbidrag, årsbudget 709 743,0 784,7 Kommunbidrag, tilläggsbudget 1,8-0,1 Resultat -14-16,9 +2,2 Investeringar Mkr 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 1,4 4,8 1,5 Investeringsbudget 5,0 5,0 5,0

Socialnämnden ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 92 Viktiga händelser under året Socialnämndens verksamhet präglas fortsatt av omfattande och sammansatta behov hos såväl enskilda som familjer. Psykisk ohälsa och missbruk förekommer i hög omfattning. Dessutom bedöms marginaliseringen av enskilda och grupper ha ökat. Detta innebär sammantaget att behovet av olika insatser i vissa fall kvastår på en hög nivå och i andra fall har ökat. Kommunfullmäktige fastställde i februari ny plan och inriktningsmål för socialtjänsten, vilka bl a betonar tidigt och förebyggande insatser, nätverks- och familjearbete samt samverkan. Arbetet med att konkretisera denna har inletts och bl a nedbrutits i sex strategiska målområden som kommer att utgöra handlingsplan för verksamheten. Kommunfullmäktige har även beslutat om ny alkoholoch drogpolicy för Östersunds kommun, vilken bl a har inverkan på beslut om serveringstillstånd för alkoholdrycker. I samband med årsskiftet genomfördes en organisationsförändring innebärande att de olika insatserna för personer i åldern 16 24 år samlades i en avdelning. Verksamheten Unga vuxna tillskapades via omdisponering från befintliga resurser, och syftar till att utveckla insatser och metoder för målgruppen. Förändringen påverkar även indelningen för några av nämndens jämförande nyckeltal. Under slutet av 2004 startades verksamhet med förstärkt familjehemsvård och i november 2005 startades ett så kallat MST-team, vilket kommer att arbeta med intensivt stöd till föräldrar med ungdomar 12 17 år och då placering utanför hemmet övervägs. Under året har en intern placeringsgrupp inrättats för överväganden och hjälp till samlad bedömning av möjliga alternativ inför beslut i form placering, MST-insats eller annan öppenvårdsinsats. Under året har även ett samarbete inletts med barn- och utbildningsnämndens verksamhet Resurscentrum, i vilken socialnämnden medverkar med en socialsekreterare. Ett strukturerat arbete sker med kompetensutveckling för personalen och har sin grund i den kompetensanalys som tidigare genomförts och med sikte på verksamhetens mål. Under året har även gemensam fortbildning bedrivits gemensamt över enhets- och avdelningsgränser, exempelvis inom områdena barnperspektiv och nätverksarbete. Inom Kompassen har en omfattande utbildning i så kallad konsekvenspedagogik inletts vilken bl a inkluderar praktik vid TAMU-skolor i Danmark. Inom verksamheten tillämpas numera den s k femstegsmodellen, vilken innebär att deltagarna tas in gruppvis. Öppenvårdsverksamheten Bryggan har under året kunnat flytta in i centralt belägna lokaler, vilket innebär ökad tillgänglighet samt minskade restider och därmed har fler familjer kunnat få insatser. Ett projekt för jämförelser med andra kommuners verksamhet med individ- och familjeomsorg har påbörjats. Under slutet av året bildades ett förbund för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Finsam Öster-sund tillsammans med landstinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden. Årets resultat Verksamhet Av kommunens s k horisontella områden är barnkonventionen och folkhälsoperspektivet ständigt aktuella inom socialnämndens verksamhet, men även insatser för funktionshindrade och jämställdhet har stor betydelse. Några av de horisontella målområdena ingår även i förvaltningens strategiska målområden och handlingsplan. Arbetet kring mäns våld mot kvinnor är ett prioriterat område och har en god kvalité. Detta år har en ny samtalsverksamhet för barn som bevittnat våld Trappan kunnat startas, vilken ger en möjlighet för barnen att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Verksamheten har påvisat ett omfattande behov och under året har 15 barn kunnat få denna insats. I den plan för utvärdering som socialnämnden fastställt har bl a ingått en uppföljning av de personer som ingick i den första omgången av Språngbrädan, adoption av utländska barn, våld i samband med vårdnadsfrågor samt gruppverksamheten Bubblan för barn till separerade föräldrar. Under året har 17 synpunkter inkommit inom ramen för klagomålshanteringen, varav 14 klagomål, två beröm och ett förslag. Merparten (11) avser kvalitetsdimensionen bemötande. Volymen barn och unga som placerats utanför det egna hemmet har fortsatt att öka. Ökningen har företrädesvis skett för små och yngre barn samt i hög utsträckning varit relaterat till omfattande brister i föräldrars omvårdnadsförmåga. Däremot har en flerårig ökning av placeringar av ungdomar 15 20 år brutits och antalet vårddygn har minskat med fem procent. De ökade behoven för familjer med små barn understryks exempelvis av att barn- och familjehemmet Ankaret haft en mycket hög efterfrågan och har haft full beläggning långa perioder. En konsekvens av detta är att det varit

SOCIALNÄMNDEN nödvändigt att använda andra externa institutioner för mindre barn och deras föräldrar. En fortsatt ökning sker av inkomna anmälningar som rör barn och unga.totalt har 210 personer under 24 år varit placerade vid något tillfälle under året, varav 125 barn under 16 år, 68 ungdomar 16 20 år samt 17 personer i åldern 21 24 år. Av de 47 personer i åldern 12 21 år som under året varit placerade vid institution har 26 placeringar avslutats. Av de 21 personer som nyplacerats under 2005 har nio kunnat avslutas under året. Ett viktigt behovsområde är bostadssituationen för de personer som är hänvisade till socialtjänsten för att få sitt boende tillgodosett. Ett stort antal personer har beviljats bistånd till boende, men som dock inte har kunnat verkställas. Samverkan med bostadsföretagen har i vissa delar utvecklats, men för personer med pågående eller tidigare Mål Måluppfyllelse missbruksproblem är bristen på bostäder ett mycket stort problem. En väl fungerande öppenvård för vuxna har medverkat till att volymen för institutionsvård inte ökat, trots en markant ökning av behov beroende på missbruk. Att i första hand erbjuda behandlingsinsatser i form av öppenvård, samt att dessa ska vara individualiserade och varierande är effektmål som uppnåtts i hög grad. Efter en kraftig ökning av ekonomiskt bistånd 2004 har kostnaderna minskat något 2005 och en minskning har även skett av antalet hushåll (-149 hushåll). Däremot har den genomsnittliga bidragstiden under året ökat till 4,4 månader, vilket bl a är ett uttryck för mer omfattande behov. Den vanligaste orsaken till behov av ekonomiskt bistånd är fortfarande arbetslöshet, men den grupp som ökar sett såväl till antal som kostnader är hushåll med otillräcklig sjukersättning, eller väntar på beslut om sådan. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 93 Nämnden skall bedriva aktiva och tidiga insatser. Olika lokala stödformer erbjuds och utvecklas. Verksamheten har utvecklat lokala stöd- och behandlingsinsatser för såväl barn, ungdomar som vuxna. Förutsättningar ska skapas för att barn och ungdomar kan växa upp hos sina föräldrar i en trygg och socialt god miljö. Insatserna är individualiserade och varierande. Ett brett utbud av lokala stödformer finns. Under året har verksamhet för barn som bevittnat för våld (Trappan) inletts. Socialnämnden har under årets senare del startat ett s k MST-team, vilket ska stödja föräldrar till unga i åldern 12 17 år då placering övervägs. För barn och deras familjer finns ett gott utbud av insatser, dock saknas fortfarande vissa adekvata insatser för något äldre barn. Under året har den länsövergripande resursen Familjen i Centrum avvecklats, vilket kommer att medföra konsekvenser. För barn 7 12 år till separerade föräldrar överstiger efterfrågan av barngruppen Bubblan de insatser som kan erbjudas. För vuxna med missbruk finns en väl fungerande öppenvård. Målet uppnås sammantaget därför delvis. Genom att kunna erbjuda individualiserade och varierade insatser vilka även ska kunna erbjudas så tidigt som möjligt förväntas att placering av barn och ungdomar utanför det egna hemmet ska minska. Under året har volymen placeringsdygn för ungdomar 16 20 år minskat. Däremot har en ökning skett av företrädesvis mindre barn med föräldrar med mycket stora brister i omvårdnaden. Andelen placerade 0 20 år är fortfarande högre än förväntat, vilket står i direkt korrelation med ökade behov. Effektmålet bedöms vara uppfyllt. Nämnden skall verka för att kvinnor som riskerar eller utsatts för våld får stöd som leder till trygga förhållanden. Handlingsplan finns för bemötande och insatser, samverkan sker med myndigheter och Qvinnojouren, samt kompetensutveckling för personal. Rutiner finns utarbetade i form av bland annat handbok och checklista för personalen, dock saknas en kommunövergripande handlingsplan. Den grundutbildning som genomfördes för all personal kompletteras f n för nyanställd personal som inte genomgått denna. En samverkansgrupp för fördjupad lokal samverkan har initierats. Ett ökat fokus och även insatser finns för barn som bevittnat våld. Ytterligare insatser behöver emellertid utvecklas. Effektmålet utgörs av en skattad bedömning av bemötande av kvinnor som utsätts för mäns våld samt att adekvata insatser kunnat erbjudas. Målet bedöms ha uppnåtts till största del.

Mål Måluppfyllelse Nämnden verkar för en sund restaurangnäring med en ansvarsfull alkoholhantering. En regelbunden utbildning och tillsyn sker för serveringsställen, samt i ett nära samarbete med andra berörda myndigheter. Utsläpp av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska. Ökad samordning av resor. 45 % av andelen längre resor skall ske med tåg. Verksamheten bedöms upprätthålla en mycket god kvalité, såväl beträffande tillståndsprövning och tillsyn som utbildning och samverkan. Målet uppnås. Målet uppnås då 60 procent av andelen längre resor sker med tåg. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 94 Mer miljövänliga transporter genom att använda kommunens miljöbilar. Antalet resor med egen bil ska minska. Mängden hushålls- och industriavfall ska minska. Sop- och avfallssortering skall ske på alla arbetsställen. Pappersförbrukningen skall minska med 5 %. Antal övertidstimmar ska minska med minst 10 % jämfört med 2003. Antalet övertidstimmar ska minska med minst 10 %, vilket motsvarar 187 timmar. En 16-procentig ökad användning av kommunens miljöbilar har skett under år 2005. Målet har uppnåtts. Målet har uppnåtts. Målet uppnås inte då pappersförbrukningen ökat med totalt fyra procent. Antalet övertidstimmar har ökat med totalt 792 timmar (42%), företrädesvis inom social beredskap vilken svarar för totalt 946 timmar. Orsak till nivån på övertiden är i övigt till stor del kopplad till omhändertaganden och placeringar av barn/unga. Målet har inte uppnåtts. Sjukfrånvaron ska ej överstiga 10% av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ska ej överstiga 10 %, vilket motsvarar ca 32 700 tim. Andelen långtidsfriska ska öka jämfört med andelen 2003. Andelen långtidsfriska ska öka jämfört med 2003 och ska därmed vara högre än 42,5 procent. Antal långa sjukfall (över 60 dagar) ska minska med minst 15 % jämfört med antalet 2003. Antal långa sjukfall ska minska med minst 15 %, vilket motsvarar en minskning med sex personer. Ett väl utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs och sjukfrånvaron har från 2003 minskat från 16,5 % till 10,1 % för 2005. Målet uppnås därmed inte, dock med liten marginal. Målet uppnås då andelen anställda utan någon sjukfrånvaro under året uppgick till 49 procent. Antalet personer med sjukskrivning/-ersättning över 60 dagar har minskat från 40 till 23 personer, vilket motsvarar en minskning med 43%. Målet har uppnåtts

SOCIALNÄMNDEN Ekonomi Kommunfullmäktige har beslutat att medge socialnämnden att redovisa ett underskott med 12,5 Mkr för 2005. Årets resultat innebär ett underskott med 12,5 Mkr netto. Främst är det kostnaden för familjehemsvård som ökat, vilket är en naturlig följd av verksamheten med förstärkt familjehemsvård, vissa omdefinitioner av några pågående placeringar samt inriktningen att i möjligaste mån anlita familjehem vid behov av placering. I kostnaderna inkluderas även kostnader för assistenter i skolan avseende 2004 med 0,8 Mkr. I underskottet för familjehemsvård med 11,1 Mkr ingår dock ca 2,5 Mkr som avser insatser för personer i åldern 21 24 år. Även för institutionsvård för personer under 25 år redovisas ett underskott, vilket uppgår till 489,0 kkr. I resultatet ingår även kostnader för starten av MST-teamet. Den länsgemensamma funktionen Familjen-i-Centrum redovisar även ett underskott med 416,0 kkr, vilket är relaterat till kostnaderna för avveckling av verksamheten. Volymen av kontaktpersoner för personer under 25 år har ökat markant och har sin huvudsakliga förklaring i ökade behov beroende på psykisk ohälsa. Underskottet 1 026,0 kkr motsvarar ett överskridande av budgeterad nivå med 57 procent. Anslaget till socialförvaltning/övrig verksamhet redovisar ett underskott med 591,0 kkr trots de åtgärder som genomförts för att nå balans. Orsaken till underskottet är bl a att medarbetare kunnat återgå till deltidsarbete efter sjukskrivning, samt vissa kostnader för flyttningar i början av 2005. En tydlig volymökning har skett av ärenden för den sociala beredskapen främst inom barn- och ungdomsområdet varför en kostnadsökning skett med 170,0 kkr. Motsvarande belopp redovisas även som ökad kostnad för den del av lönekostnaden som socialnämnden svarar för deltagare i Språngbrädan. Kostnaderna för försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd är svåra att bedöma på förhand. En viss förbättring av arbetsmarknaden medverkar till en lägre kostnad med 0,4 Mkr jämfört med 2004. Antalet hushåll som varit aktuella under året har minskat med nästan tio procent, medan hjälptiden däremot har ökat. Ett överskott redovisas med nästan 0,9 Mkr. Socialnämndens investeringsbudget uppgår till 1 Mkr, av vilket 0,7 Mkr disponerats. Gjorda investeringar avser främst datautrustning, larm samt inventarier. Utvecklingen går mot lägre priser och att alkohol blir mer lättillgänglig, vilket leder till att antalet personer med beroende kommer att öka och även i ökad utsträckning behöva hjälp. Missbruket av narkotika har ökat och benägenheten hos unga personer att prova narkotika har ökat. Även i detta fall sker en utvecklingen med ökad tillgång och lägre priser. Det är därför av största vikt att kommunens mål att alkoholkonsumtionen skall minska, nyrekrytering av missbrukare minimeras och tillgängligheten begränsas speciellt för ungdomar ständigt hålls aktuell. I de fall skyddsaspekter ställs mot näringsmässiga hänsyn vid beslut om serveringstillstånd är det viktigt att de alkoholpolitiska hänsynen har företräde på det sätt som lagstiftningen tydligt anger. En mycket strategisk fråga är tillgången till bostäder, dels eftersom ett fungerande boende är centralt för medborgarnas förutsättningar att kunna leva ett självständigt liv och dels de ekonomiska effekter som blir följden för socialnämnden som konsekvens av bostadslöshet. Det fördjupade samarbete som diskuteras med Östersundsbostäder bedöms dock kunna förbättra förutsättningarna. Socialnämnden har startat verksamhet med förstärkt familjehemsvård med inriktning att kunna öka andelen som breds vård i familjehem. MST-teamet, som startade i slutet av 2005, förväntas tillgodose behov i öppenvård via arbete i familjer och nätverk. Bedömningen är att bland annat dessa verksamheter kommer att medverka till en kvalitetshöjning men även minskade kostnader. Det är dock många faktorer som inverkar i behovsbilden och som inte sällan är svåra för socialnämnden att påverka. En ny lagstiftning inom området vårdnad, boende och umgänge förväntas träda i kraft vid halvårsskiftet 2006 och innebär att betydelsen av barnets bästa ska komma till klarare uttryck i lagen. Detta förväntas medföra ökade arbetsuppgifter för socialnämnden, dock utan att staten tillför ytterligare resurser. Medarbetarna utgör en avgörande faktor för den framtida verksamheten och det är av största vikt att den relativt stabila personalsituationen som funnits under 2005 kan bibehållas, samt att kompetensen är hög kombinerat med flexibilitet och kreativitet. Arbetsbelastningen är generellt mycket hög och det finns all anledning att följa denna noggrant. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 95 Framtid Socialnämnden har under några års tid märkt av ökade behov inom flera områden. Behoven blir även mer sammansatta och psykisk ohälsa ingår även i ökande grad. Utanförskap och marginalisering bedöms även öka. Evalisa Danielsson Ros Ordförande Dan Osterling Förvaltningschef

Volymtal/nyckeltal Utfall Utfall Utfall 2003 2004 2005 Utbetalat ekonomiskt bistånd, Mkr 32,5 35,6 35,1 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 474 1 586 1 438 Genomsnittlig hjälptid per hushåll 4,2 4,2 4,4 Antal vuxna (25 w år) som erhållit behandling via institution (inkl placering tillsammans m egna barn) 49 52 56 Andel personer <25 år som placerats utanför den egna familjen jfrt med totala antalet (per tusen): ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 96 * 0 15 år 9,9 9,9 12,4 * 16 20 år 15,9 18,1 18,4 * 21 24 år 4,0 3,8 5,3 Andel lokala öppenvårdsinsatser i förhållande till placeringar i familjehem/institution * barn och unga 0 15 år Uppgift saknas 3,07 * ungdomar/unga vuxna 16 24 år Uppgift saknas 2,86 * vuxna Uppgift saknas 8,04 Resultaträkning Mkr 2003 2004 2005 Intäkter 25,3 31 28,6 Kostnader 188,2 207,7 220,1 Kommunbidrag, årsbudget 152,0 165,6 178,7 Kommunbidrag, tilläggsbudget 0,3 Resultat -10,9-11,4-12,5 Investeringar Mkr 2003 2004 2005 Nettoinvesteringar 0,22 0,75 0,70 Investeringsbudget 1,00 1,00 1,00

REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse för år 2005 Vi har granskat kommunens styrelsens och nämnder verksamhet, och genom utsedda lekmannarevisorer i kommunens helägda bolag samt Jämtkraft AB, även verksamheten i dessa företag under 2005. Vi har även granskat verksamheten inom den gemensamma nämnden mellan Jämtlands läns landsting och länets kommuner för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter. Ernst & Young AB har biträtt oss i revisionen. Granskningen har såvitt avser kommunen utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Lagstiftningen fokuserar på att skapa långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen för att på så sätt vidmakthålla en god ekonomisk hushållning. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill bifogade bilagor. Vi tillstyrker att styrelsen och nämnderna och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Den är i allt väsentligt upprättad enligt den kommunala redovisningslagen. Vi tillstyrker att den gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret. ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Revisionsberättelsen är upprättad av Hans Furborg, Staffan Ekström, Bengt Hedlund, Göthe Svensson, Karl-Arne Henriksson, Göran Fürstenberg och Rune Larsson av fullmäktige valda revisorer i Östersunds kommun. 97 Bengt Hedlund är vald revisor med undantag för omsorgsnämnden. Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörlse inklusive förteckning över de sakkunnigaa rapporter i olika granskningar. Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i Jämtkraft AB, Östersunds Rådhus AB, Vestibulum Fastigheter i Östersund AB, Östersundsbostäder AB, Östersunds Parkerings AB, Turist och kongressbyrån i Östersund AB.

Anteckningar............ ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005............... 98.................................

00. Omslag 06-04-11 15.55 Sida 3

00. Omslag 06-04-11 15.55 Sida 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 4 4 ÖSTERSUNDS KOMMUN 831 82 Östersund Besöksadress Rådhuset Tel 063-14 30 00 www.ostersund.se