Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april

Relevanta dokument
Information om nya älgjakten

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Välkommen till ÄFO Vänern-Möckeln

ÄFO-TRÄFF Johan Stedt Jaktvårdskonsulent

och reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning.

Informationsunderlag till media

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

Välkommen till möte om Älgskötselområde!

Länsstyrelsen en samlande kraft

Älgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan

Planer i älgförvaltningen

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

ÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

ALGUTSBODA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Avskjutningsstatistik för älg Manual nr 1

Gäsene Östra älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Älghemområden, förvaltningsområden och inventering

Rovdjursläget. Presentation av älggruppen. Nya älgförvaltningen. ÄFO-läget. ÄSO inom kretsen. Spillningsinventeringen. Älgsamrådet

BOLLEBYGDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Halasjöbygdens älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Skogsindustrierna har lämnats möjlighet att yttra sig över rubricerade promemoria.

Älgförvaltning ger hög kvalité på. Älgstammen. Älgkvalité? Inventering utförs hösten 2012 av frivilliga Jägare inom 8 Älgskötselområden

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Information om Samråd. Arbrå Östra VVO Flästa

NY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgförvaltningsplan för Uppsala län

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

Vilken inverkan har vargen på älgstammen?

Älgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Snapphanebygdens Jägare. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

ÄLGSKÖTSELPLAN INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet. Arbrå Östra. Älgskötselplan för perioden Reviderad datum

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Kommittédirektiv. En bättre älgförvaltning. Dir. 2008:63. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

Älgförvaltningsområde 1 (ÄFO1) Norrtälje Norra Stockholms län.

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

Protokoll för genomförande av VILTRÅD i anslutning till (förslagsvis direkt efter) jaktvårdskretsarnas årsmöten i Stockholms län

Älgstammen i Västerbo en Sydöstra ÄFO Vintern 2015/2016

Älgskötselområde ÄSO

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 2015/2016

Det nya älgförvaltningssystemet

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

Ny älgförvaltning 2012

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra!

Fastställande av älgskötselplan

ÄLGPOLICY. foto: Mostphotos

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

JUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Osby Norra Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Norra Hagunda Övre ÄSO. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Rapport: 2016:05. Älgförvaltningen i Dalarnas län mål och inriktning

Ny älgförvaltning 2012

Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Sö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

ÄLGSKÖTSELSPLAN. Namn på älgskötselområdet. Total areal ÄSO (ha) Kalmarsund. Älgskötselplan Ä ( ) Ryssby-Åby

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan. Härjedalen mars 2012

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

Handledning för arbete och samverkan i älgskötselområden

Betänkandet Uthållig älgförvaltning i samverkan (SOU 2009:54) Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande.

Älgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde

Snapphanebygdens jägares älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) Avskjutningsstatistik för älg Manual nr 1

Fastställande av älgskötselplan för Ä Beslut

Information från styrelsen om GNAOS älgskötselplan och planerat älgförvaltningsarbete

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Frågor och svar om nya älgförvaltningen

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (ÄFG)

Vilja, kunna, förstå

Sverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros

Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning

Angående bildande av Bjäre älgskötselområde. Länsstyrelsen avslår ansökan om bildande av Bjäre älgskötselområde.

Beskattningsstrategier

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1.

Transkript:

Sammanfattning av seminariet Skog-älg-rovdjur 2 april Syftet med seminariet var att diskutera hur man kan skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska mångfalden och rekreationskällan bevaras. Totalt samlades ca 100 personer som till stor del representerade skogsbruket, jägare och myndigheter. Gemensamma faktorer för att skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska mångfalden och rekreationskällan bevaras är: - Gemensam målbild - Gemensam nulägesbild - God dialog För att nå en gemensam målbild ansåg seminariets deltagare att det allra viktigaste var att höja kunskapsnivån. Även när det gäller att få en lyckad dialog inom och mellan älgförvaltningsgrupper (ÄFG) och älgskötselområden (ÄSO) tyckte deltagarna att utbildning och kunskap var viktigt. För att få en gemensam nulägesbild trodde majoriteten på en utökad dialog, men många ansåg också att mer forskning/inventering var nödvändigt. Skogsstyrelsen efterlyste mer dialog och har god möjlighet att bistå med utbildning och möten för ÄFG och viltförvaltningsdelegater. Eventuellt kan uppdraget även sträcka sig till ÄSO. Utbildningarna kan till exempel handla om hur älg och skog påverkar varandras förutsättningar. Genom att uppnå balans mellan skog och älg gynnas på sikt både älgen, skogsbruket och den biologisk mångfalden. Studiefrämjandet ser att de kan ha en roll när det gäller kunskapshöjning inom ÄSO, bland annat genom cirkelverksamhet. De ser också möjlighet att stötta med administration, affischering, tryckkostnad, lokaler och samordning inför möten. Intresserade kan kontakta sitt lokala Studiefrämjandekontor. Även Länsstyrelsen ska se över möjligheten att ge ekonomiskt bidrag för arbete inom älgskötselområdena. De poängterade att det är viktigt med tillfällen där alla berörda inom ÄSO får chans att lämna sina åsikter. Seminariets deltagare var tudelade huruvida biologisk mångfald och skogen som rekreationskälla prioriterades tillräckligt högt inom älgförvaltningen i dagsläget. Genom svaren från organisationerna och diskussionerna under dagen framkom att flera tyckte att det både för älgstammens, den biologiska mångfaldens och rekreationspotentialens skull kunde vara önskvärt med en ökad mängd blandskog med mer lövinslag. Skogsbruket anser sig dock ha för lite kunskap om hur en utveckling av blandskogar skulle te sig. Jägareförbundet menade att foderskapande åtgärder borde lyftas fram mer, något som Studiefrämjandet fann intressant och gärna skulle se som ett samarbetsprojekt med andra berörda i framtiden.

Föreläsning: Den nya adaptiva älgförvaltningen, Göran Ericsson SLU För att komma till rätta med bristerna som den förra älgförvaltningen ansågs ha har en ny förvaltning införts. Ansatsen är att den ska vara en adaptiv ekosystembaserad lokal förvaltning. Att den ska vara adaptiv kan illustreras med följande bild: Systematiska observationer (tex älginventeringar) gör att man kan utvärdera uppsatta mål och ger mer kunskap. Utifrån det kan man vid behov omformulera målsättningarna. Att förvaltningen ska vara ekosystembaserad innebär bland annat att den ska ske utifrån en helhetssyn på förvaltningen av land, vatten och levande resurser, samt att den ska vara kunskapsbaserad. Med lokalt förankrad avses att den ska engagera berörda för att kunna balansera lokala och allmänna intressen. Göran menar att det finns flera utmaningar med det nya systemet. Bland annat kan det vara svårt att formulera tillräckligt mätbara mål och att ständigt se till att det data som behövs kommer in. Det kan också vara svårt att jämka mellan motstående intressen och att hitta ett förhållningssätt som respekteras av alla. Förvaltningens utformning: Inom varje län finns flera älgförvaltningsområden (ÄFO). Dessa är utformade efter älgens naturliga barriärer vilket gör att varje område kan anses ha en egen älgstam att förvalta. Varje ÄFO har en älgförvaltningsgrupp (ÄFG) bestående av sex stycken representanter tre markägare och tre jägare. Inom varje älgförvaltningsområde finns älgskötselområden (ÄSO) som också har utsedda representanter för området. Representanterna från ÄFG och ÄSO ska föra dialog kring förvaltningen.

Föreläsning: Älgförvaltning i områden med stora rovdjur, Håkan Sand SLU För dem som förvaltar älg i områden med stora rovdjur är det viktigt att känna till hur rovdjuren påverkar älgstammen i deras område. Rovdjurens inverkan på det möjliga jaktuttaget varierar beroende på flera faktorer. I rovdjurstäta områden med krav på relativt låga tätheter av älg på grund av betesskador blir endast en liten del eller inget bli över till jakt. Vargen fäller i snitt ca 120 älgar per flock och år oberoende av antalet individer som ingår i gruppen. När man gör beräkningar och formulerar målsättningar är det viktigt att bland annat känna till hur många flockar som berör det aktuella området, hur stor del av ytan som utgörs av vargrevir samt hur stor del av reviret/reviren som inryms i det aktuella älgförvaltningsområdet (ÄFO:t). Det finns individuella skillnader mellan vargflockar som gör att vissa revir frångår genomsnittet för hur stort uttaget blir ur den lokala älgpopulationen. Även tätheten av alternativa bytesdjur såsom rådjur påverkar uttaget. Ett sätt att uppskatta vargens uttag i en lokal älgpopulation kan därför vara att använda avskjutningssiffror på rådjur. Björn och varg i Skandinavien dödar huvudsakligen älgkalvar. Ett effektivt sätt att kompensera för rovdjurens inverkan är att minska avskjutningen av älgkor, vilket ökar deras andel bland vuxna djur och därmed ökar också produktionen av kalv i älgpopulationen. Det finns även andra kompensationsstrategier. Filmade föredrag och faktablad om den nya älgförvaltningen och älgförvaltning i rovdjursområden hittar du på: www.slu.se/algforvaltning Studiefrämjandet arrangerar studiecirklar med detta material som utgångspunkt. Vid intresse av att delta i en cirkel, kontakta ditt närmaste Studiefrämjandekontor! Länk till Skogsstyrelsens hemsida om viltskador: www.skogsstyrelsen.se/aga-och-bruka/skogsbruk/skador-pa-skog/viltskador

Resultat från eftermiddagens diskussion: Under vintern har ett tiotal studiecirklar hållits i syfte att diskutera samma frågeställning som seminariets. Cirklarna har haft möjlighet att lämna in sina åsikter till Studiefrämjandet som vidarebefordrat dem till Länsstyrelserna. Även ett flertal organisationer fick i förväg svara på ett antal frågor som var kopplade till seminariets tema. Svaren från organisationer och cirklar redovisades under seminariedagen. Vilka faktorer är viktigast för att skapa en högkvalitativ jaktbar älgstam som är i balans med betesresurserna samtidigt som den biologiska mångfalden och rekreationskällan bevaras? Länsstyrelsen - Inventering för att kunna formulera mätbara och realistiska mål. - Fungerande samverkan med tydliga roller/ansvar. - Genomtänkta förvaltningsmål med ett brett stöd Skogsstyrelsen - Insikt och respekt för att det övergripande målet gäller samtliga inblandade. - Tillgång till objektivt beslutsunderlag för en gemensam bild av hur verkligheten ser ut. - God dialog och samtalsklimat där man visar förståelse för varandras verklighet. Jägareförbundet - Gemensam målbild. - Gemensam nulägesanalys. - Realistiska mål. Skogsbruket - Anpassad klövvilttäthet för att få acceptabla betesskador. - Anpassade rovviltstammar ur biologiskt och socioekonomiskt perspektiv. - Anpassade förväntningar när det gäller jaktuttag av klövvilt. Naturskyddsföreningen - Relevant vetenskapligt underlag. - Flerartsperspektiv/samförvaltning. - Öka mängden blandskog med träd i olika åldrar och större lövinslag mindre betesskador, friskare klövvilt, rikare biologisk mångfald och högre sociala värden. Exempel från studiecirklar - Ekonomiskt stöd för arbete inom älgskötselområdena (ÄSO). - På vissa håll svår dialog med skogsbolagen. - Friare utrymme för kalvavskjutningen pga av svårförutsägbara variationer, t.ex. predation.

Utifrån svaren från organisationerna uttolkades att en gemensam målbild, en gemensam nulägesanalys och dialog var viktiga faktorer för framtiden. Därför fördjupades diskussionerna under seminariet kring dessa faktorer genom att deltagarna med hjälp av mentometerknappar fick svara på följdfrågor. De fick även svara på frågor kring motivation hos jägare, skogen som rekreationskälla och biologisk mångfald. Seminariets deltagare ansåg att utbildning borde vara viktigast för en gemensam målbild. För att få en gemensam nulägesbild trodde majoriteten på mer dialog, men många ansåg också att mer forskning/inventeringar var nödvändigt.

Älgförvaltningsgrupperna och älgskötselområdena utgör grunden för den nya älgförvaltningen. Enligt de tillfrågade organisationerna kan dialogen inom och mellan dessa grupper på vissa håll behöva utvecklas. För att uppnå en god dialog inom älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) ansåg seminariets deltagare att gemensamma utbildningar för representanterna var den viktigaste faktorn. För att uppnå en god dialog inom älgförvaltningsområdena (ÄFO) ansåg seminariets deltagare att högre kunskap var den viktigaste faktorn. Många av deltagarna tyckte att det sker en omfattande dialog mellan älförvaltningsgrupperna (ÄFG) och älgförvaltningsområdena (ÄFO).

I områden med högt predationstryck och/eller där man vill minska älgstammen på grund av betesskador finns risk att motivationen hos jägarkåren minskar. Seminariets deltagare ansåg att det viktigaste för att bibehålla motivationen hos jägare är en aktiv och tydlig rovdjursförvaltning. I den nya älgförvaltningen ska det tas hänsyn till den biologiska mångfalden. Skogen som rekreationskälla är en annan aspekt att ta hänsyn till. Ungefär hälften av deltagarna tyckte att biologisk mångfald prioriteras tillräckligt högt i den nya älgförvaltningen. Ungefär hälften av deltagarna tyckte att skogen som rekreationskälla prioriteras tillräckligt högt i den nya älgförvaltningen.