SCB i Almedalen Statistikens betydelse för samhället

Relevanta dokument
MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

SCB i Almedalen Statistikens betydelse för samhället

En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11

En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11

Bilaga 16. Bilaga 16. Mäns användning av tiden

Utvecklingen under 1990-talet

Jämställdhet Mål och verklighet

SCB i Almedalen Statistikens betydelse för samhället

Del 4. Sociala relationer

Tidsanvändningen år 2000/01

RAPPORT 99. Levnadsförhållanden. Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01

RAPPORT 99. Levnadsförhållanden. Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01

Statistikens betydelse och nytta för samhället

15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA

Underlag till Jämställdhetsutredningen U2014:06

Urvalet till Tidsanvändningsundersökningen består dels av individer, dels av mätdagar och de två urvalen dras oberoende av varandra.

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

urn:nbn:se:scb-1992-le79sa9201_pdf

Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla?

urn:nbn:se:scb-1992-le80sa9201_pdf

Underlag till Jämställdhetsutredningen U2014:06 Delmål 3: Det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

SÅ använder du statistik när du. budget TISDAG 15:00, MÄLTAREN METODVERKSTAD

Vem leder hemarbetet?

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

C-UPPSATS. Kvinnors och mäns tidsanvändning. En tidsgeografisk studie av sex par. Annika Jakobsson. Luleå tekniska universitet

Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun. Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk.

Vägen ut i arbetslivet har din bakgrund någon betydelse?

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Det är viktigt att ha en genomtänkt planering för att studera effektivt. Den som är organiserad har ofta lättare att genomföra sina studier.

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Anhörigomsorgens pris Vad innebär det att hjälpa en gammal förälder?

Vad gör folk hela dagarna? Tidsanvändning och jämställdhet bland svenska kvinnor och män

Sammanfattning 2015:5

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5

Barnens tid med föräldrarna

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )

Den svenska utredningen om män och jämställdhet

Bakgrund till Genuskompassen

Kommittédirektiv. Män och jämställdhet. Dir. 2012:97. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

STATISTIK ALMEDALSVECKAN

Jämställdhetsintegrering

Hur går det med jämställdheten?

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Jämställdhetsintegrerad budget

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Statistikinfo 2013:12

Innehåll. 1 Inledning... 9

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Annan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Pensionärer närande eller tärande på samhällsekonomin? En rapport från SKPF Pensionärerna

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015

Tema Ungdomsarbetslöshet

En föräldraförsäkring i tre lika delar

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Ålänningars kultur- och fritidsvanor

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Sveriges jämställdhetspolitik

Även utan arbetstidsförkortning. fritid att öka. andreas håkansson. Genomsnittlig arbetad tid

Nr 2 / Föräldraledighet och livspussel. TCO:s förslag för ökad jämställdhet i föräldraförsäkringen

Redovisnings-grupper och befolkningstal

32. Vägen till heltid som norm metoder och lösningar för att minska deltidsarbetet ONSDAG ERIK GUSTAF GEIJER

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

FÖR BARNETS BÄSTA? FÖRÄLDRALEDIGHET, OMSORG, ARBETE. Jenny Alsarve Familjecentralskonferens 2019 Örebro, 7 maj

Mini-seminarium 8 mars 2018

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden

Hur jämställd är den sverigefinska kvinnan/mannen i hemmet? En tidsstudie över hemarbetet

Vecka:1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag. Info: Färgade block - Bokade aktiviteter Fria block - Lediga tider för självträning

Ett jämställt Värmland

Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014

Grundläggande jämställdhetskunskap

MÄNS OCH KVINNORS RESVANOR I SVERIGE 1

Påverkar omsorgsansvar våra åsikter?

10% Ps. Fråga Anna i butiken om våra varor. Hon rider själv och vet allt om vad häst och ryttare behöver. ...

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Plan för fritidsverksamheten

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 118. Fritid

Jämställdhetsstatistik 2015 LE0201

Transkript:

SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället

SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer Samordna det statliga statistiksystemet

SCB i Almedalen 2012 - Seminarier Statistikens betydelse för samhället Vem gör vad och hur jämställda är vi? Arbetar svenskarna för lite? Varför undersöker SCB det civila samhället? Skrot i gatan en guldgruva för samhället! Att mäta skräp är inte bortkastad tid!

SCB i Almedalen 2012 - Statistikkiosken Får det lov att vara en påse blandad statistik? Statistikservice för alla statistikanvändare Öppet måndag fredag kl. 9:30 16:30, Cramérgatan, mitt emot Högskolan Få mer information om dagens seminarium Träffa gd och pressansvarig Få hjälp att hitta statistik Särskilt fokus på uppgiftslämnarna tisdag och onsdag

Vem gör vad och hur jämställda är vi? Mikael Molén, SCB Almedalen 2 juli SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället

Vet Du hur mycket tid den genomsnittlig kvinnan eller mannen ägnade åt hemarbete en genomsnittlig dag 2010/11? (20-64 år): 3.44 timmar per dygn (20-64 år): 2.57 timmar per dygn hur många minuter per dygn en genomsnittlig kvinna har minskat sitt hemarbete med sedan 1990? (20-64 år): -63 min. vilket kön som i genomsnitt arbetar mest (totalt sett)? Om man summerar tid för betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete arbetade den genomsnittliga kvinnan och mannen (20-84 år) i genomsnitt ungefär lika mycket sett till veckans alla dagar (Kv:7.21, M:7.19)

Disposition Bakgrund En genomsnittlig dag Huvudaktiviteter på djupet Förändring sedan 1990-talet Ytterligare observationer Enkel jämförelse med Spanien Sammanfattning Avslutande information Rapporten

Bakgrund Regeringsuppdrag, beslut oktober 2008. Det är angeläget att SCB ges möjlighet att planera och genomföra en ny tidsanvändningsundersökning i syfte att bl.a. beskriva förändringar under senare år och ge ett underlag för utformningen av framtida insatser inom jämställdhetspolitiken. Utdrag från regeringsbeslutet Tidsanvändningsdata skapar möjlighet att: Belysa och mäta bland annat den obetalda hushållsproduktionen Skapar möjlighet att beskriva likheter och skillnader i kvinnors och mäns levnadsvillkor

En genomsnittlig dag år 2010/11 Genomsnittlig tid för aktiviteter 2010/11. Befolkningen 20-64 år. September t.o.m. maj. Kön. Timmar per dygn. Veckoslutsdag Vardag Alla dagar 0 3 6 9 12 15 18 21 24 Timmar per dygn Förvärvsarbete Hemarbete Studier Personliga behov Fri tid Övrigt, okodbart

Förvärvsarbete = Betalt arbete Genomsnittlig tid på förvärvsarbete (totalt) år 2010/11. Kön och livscykelgrupp. Befolkningen 20-64 år. September t.o.m. maj. Alla dagar. Timmar per dygn Barnlösa 20-44 år ensamstående 3,6 4,3 Barnlösa 20-44 år sammanboende 4,5 5,1 Sammanboende småbarnsföräldrar 3,6 6,1 Sammanb. föräldrar (barn min. 7 år) 5,3 6,2 Barnlösa 45-64 år sammanboende 4,3 5,6 Barnlösa 45-64 år ensamstående 4,0 4,9 0 1 2 3 4 5 6 7 Timmar per dygn

Förvärvsarbetet sedan 1990/91 Genomsnittlig tid för förvärvsarbete (totalt) och förändring sedan 1990/91, livscykel, 20-64 år, alla dagar Barnlösa 20-44 år ensamstående -59-51 Barnlösa 20-44 år sammanboende -48 6 Sammanboende småbarnsföräldrar -16 55 Sammanb. föräldrar (barn min. 7 år) -26 40 Barnlösa 45-64 år sammanboende 2 42 Barnlösa 45-64 år ensamstående -52 32-80 -60-40 -20 0 20 40 60 80 Minuter

Fördelning av totalt förvärvsarbetade timmar Fördelningen av det totala förvärvsarbetet år 1990/91, 2000/01 och 2010/11. Kön. Befolkningen 20 64 år. September t.o.m. maj. Alla dagar 1990/91 40% 60% 2000/01 41% 59% 2010/11 45% 55% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Hemarbete = Obetalt arbete Genomsnittlig tid för olika hemarbetsaktiviteter år 2010/11. Kön och livscykel. Befolkningen 20-84 år EXKL. ensamstående. Alla dagar. Timmar per dygn Barnlösa 20-44 år samman boende Samtliga Samman boende småbarn sföräldra r Samman boende föräldrar (barn minst 7 år) Barnlösa 45-64 år samman boende 65+ år samman boende 65+ år ensamst ående 0 1 2 3 4 5 6 Timmar per dygn Hushållsarbete Underhållsarbete Omsorg om egna barn Omsorg om andra Inköp av varor och tjänster Annat hemarbete Resor i samband med hemarbete

Hemarbetet sedan 1990/91 Genomsnittlig tid för hemarbete (totalt) och förändring sedan 1990/91, livscykel, 20-64 år, alla dagar Barnlösa 20-44 år ensamstående -30-12 Barnlösa 20-44 år sammanboende -39-21 Sammanboende småbarnsföräldrar -90 40 Sammanb. föräldrar (barn min. 7 år) -48 15 Barnlösa 45-64 år sammanboende -48-2 Barnlösa 45-64 år ensamstående -48 23-100 -80-60 -40-20 0 20 40 60 Minuter

Hemarbete Hushållsarbete Genomsnittlig tid för olika hemarbetsaktiviteter år 2010/11. Befolkningen 20 64 år. Kön. September t.o.m. maj. Alla dagar. Timmar per dygn Hushållsarbete Underhållsarbete Omsorg om egna barn Omsorg om andra Inköp av varor och tjänster Annat hemarbete Resor i samband med hemarbete 0,1 0,1 0,2 0,1 0,3 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 1,0 1,7 0 0,5 1 1,5 2 Timmar per dygn

Fördelning av totalt hemarbetade timmar Fördelning av det totala hemarbetet år 2010/11, 2000/01 & 1990/91. Befolkningen 20-64 år. Kön. Alla dagar. September t.o.m. maj. 1990 62% 38% 2000 60% 40% 2010 56% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Fördelning mellan betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete från 1990 till 2010 Fördelning mellan betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete år 2010/11, 2000/01 & 1990/91. Befolkningen 20-64 år. Kön. Alla dagar. September t.o.m. maj. 1990 45% 55% 2000 2010 1990 2000 48% 54% 67% 66% 52% 46% 33% 34% 2010 64% 36% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Förvärvsarbete Hemarbete

Totalt arbete från 1990 till 2010 Genomsnittligt antal arbetade timmar totalt per dygn år 1990/91, 2000/01 och 2010/11. Befolkningen 20 64 år. September t.o.m. maj. Alla dagar. Timmar per dygn

Tid för personliga behov Genomsnittlig tid för personliga behov år 2010/11. Kön och livscykel. Befolkningen 20 84 år. Alla dagar. Timmar per dygn EXKL. ensamstående individer Samtlig a Ungdo mar 20-24 år boend e hos föräldr ar Barnlö sa 20-44 år samma nboen de Samma nboen de småbar nsföräl drar Samma nboen de föräldr ar (barn minst 7 år) Barnlö sa 45-64 år samma nboen de 65+ år samma nboen de 0 2 4 6 8 10 12 Timmar per dygn Sömn (dag och natt) Personlig hygien, av- & påklädning Måltider Fika, förfriskningar, snacks Annan personlig omvårdnad

Den fria tiden En överblick Genomsnittlig tid för fri tid år 2010/11. Kön. Befolkningen 20 64 år. Timmar per dygn. September t.o.m. maj. Alla dagar 0 1 2 3 4 5 6 Timmar per dygn Idrott och friluftsliv Föreningsverksamhet mm Underhållning, kultur Social samvaro TV och radio Läsning Hobbies Övrig fri tid Resor i sb med fri tid

Episodlängd av fri tid 50 45 Episoder av fri tid år 2010/11. Genomsnittlig längd, minuter. Befolkningen 20 84 år. Kön 45 42 40 35 37 35 Minuter per episod 30 25 20 15 10 5 0 Veckoslutsdag Vardag

Antal episoder av fri tid 12 10 11 Genomsnittligt antal episoder av fri tid per dygn år 2010/11. Befolkningen 20 84 år. Kön 10 9 8 8 Antal episoder 6 4 2 0 Veckoslutsdag Vardag

Vad följer på fri tid? Aktiviteter som följer på episoder av fri tid år 2010/11. Kön. Befolkningen 20-84 år. Vardagar Förvärvsarbete Hemarbete Personliga behov exkl. måltider Måltider Annan fritidsaktivitet Annat inkl. studier 0 10 20 30 40 50 60 Procent

Fri tid vs. typ av veckodag

Fri tid på dagen Andel kvinnor och män som har fri tid vid olika tidpunkter en genomsnittlig vardag år 1990/91, 2000/01 och 2010/11. Befolkningen 20-64 år. September t.o.m. maj. Procent

Tidsanvändningen över 20 år En sammanfattning 12 Genomsnittlig tid för aktiviteter 2010/11, 2000/01 & 1990/91. Befolkningen 20-64 år. Alla dagar. September t.o.m. maj. 11 10 9 Timmar per dygn 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Förvärvsarbete, totalt Hemarbete, totalt Personliga behov, totalt Fri tid, totalt 1990 2000 2010

Fler observationer ägnar mer tid åt matlagning än tidigare ägnar mer tid åt omsorg om egna barn än tidigare Tvätt och strykning är den mest ojämställda hushållssysslan Tid framför TV:n ökar för båda könen Tid för social samvaro har minskat för båda könen Tid framför datorn (Internet) har ökat markant för båda könen och många många fler!

Sverige Spanien = Skillnad i tidsanvändning! En veckodag i Sverige (2000/01) och Spanien (2002/03) Population, 20-64 år, Måndag - torsdag Sverige Spanien

Kort sammanfattning och kvinnor arbetar ungefär lika mycket totalt sett ägnar mer tid åt obetalt hemarbete än män En fortsatt utjämning av det obetalda hemarbetet Sedan 1990 har kvinnor minskat sitt hemarbete med mer än 60 minuter i genomsnitt per dag Förvärvsarbetet står för en större andel av kvinnors totala arbete jämfört med år 2000/01

Avslutningsvis Rapporten NU FÖR TIDEN publiceras IDAG Fler redovisningsgrupper Fler tabeller och diagram Fler rubriker Mikrodata utlämnas i forskningssyfte efter sedvanlig prövning (hösten 2012) För mer information om undersökningen: www.scb.se/le0103

SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Mikael Molén mikael.molen@scb.se Telefonnummer 019 17 68 92 www.scb.se/le0103