Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars Tronarp, Anders Carlsson. Suseåns vattenråd: Sven-Olov Johansson, Ingrid Lönn, Madeleine Svelander och Ellinor Waldemarson. Länsstyrelsen: Lars Stibe Minnesanteckningar: Madeleine Svelander Introduktion Sven-Olov Johansson, ordförande i Suseåns vattenråd hälsar välkommen till diskussionsträffen om förslag på åtgärder i Marielundsbäcken. Han berättar om Vattenrådets syfte vilket är att föra samman olika intressen kring ett vattendrag för att prata om hur det kan bli bättre. Vattenrådet är ingen myndighet, har ytterst lite pengar utan verkar ideellt för att informera och stötta positiva initiativ som kan förbättra vattenkvaliteten i Suseån. Syftet med träffen är att diskutera åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i Marielundsbäcken så den kan uppnå god status enligt vattendirektivet. Just nu är Marielundsbäcken klassad med måttlig status på grund av för höga näringsämnen och utdikning. Sven-Olov presenterar Lars Stibe som berättar om de provtagningar som utförts i Marielundsbäcken och dess resultat. Lars jobbar med miljöövervakning på länsstyrelsen. Resultat av provtagningar i Marielundsbäcken - Lars Stibe, länsstyrelsen Provtagningen skede vid 8 olika punkter i Marielundsbäcken och dess biflöden. Provpunkterna var placerade vid Marielundsbäckens mynning, vid källan, två i mitten av vattendraget och fyra provpunkter i fyra olika biflöden. Fokus vid provtagning låg på näringsämnen men man tittade även på ph, alkalinitet, konduktivitet, organiskt kol och absorbans. Vattenprover togs vid tre tillfällen: 29 april 2013, 14 januari 2014 och 10 februari 2014. De togs vid tre olika flödessituationer, mycket lågt flöde, medelflöde och högt flöde. 1
Resultaten visade på högt ph och god buffertförmåga genomgående i Marielundsbäcken förutom i de övre delarna där tillrinning sker från skogslandskapet på Nyårsåsen (biflöde 2 och Marielundsbäcken 2). Där uppmättes ph <5 vid två tillfällen vilket tyder på försurning. I punkten Marielundsbäcken 4 (se i kartan nedan) var det högt total-fosfor (Tot.-P). Vid höga flöden ökade halten fosfor vid alla provpunkter vilket visar på en erosionseffekt. I punkterna biflöde 3 och biflöde 4 är värdet av total-kväve högt. Av ammoniumkväve var det genomgående låga värden förutom vid ett tillfälle vid punkterna biflöde 2 och biflöde 3. Ammoniumkväve kommer oftast från till exempel stallgödsel och avloppsutsläpp. Marielundsbäcken 1 Marielundsbäcken 3 Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 3 Biflöde till Marielundsbäcken 5 Biflöde till Marielundsbäcken 2 Marielundsbäcken 2 Fig. 1: Karta från Lars Stibe över de olika provpunkterna i Marielundsbäcken. Lars visade att provtagningarna som tagits i bäcken stämmer väl överens med modulerade värden för bäcken. Proverna stämmer även väl överens med flödet, ju högre flöde i bäcken desto högre fosforhalt. 2
En förenklad bild av näringsbelastningen kan ges enligt nedan. Ovanligt höga värden av fosfor uppmättes vid Marielundsbäcken 4 och ovanligt höga kvävemängder uppmättes vid grenarna i biflöde 2, 3 och 4. Marielundsbäcken 1 Marielundsbäcken 3 Marielundsbäcken 4 NO 23 Biflöde till Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 3 Biflöde till Marielundsbäcken 5 Fosfor NH 4 Marielundsbäcken 2 Fig. 2: Karta från Lars Stibe med förslag på områden att fokusera åtgärder till. Biflöde till Marielundsbäcken 2 NH 4 Kommentarer efter vattenvandringen Ellinor Waldemarson delar ut en sammanfattning av Jonas Svenssons anteckningar från vattenvandringen. De åtgärder som finns i inbjudan är tagna från det Jonas skrivit. - Åtgärda enskilda avlopp Just nu jobbar Halmstads kommun med tillsyn av enskilda avlopp i vattendraget Skintan. Tillsynen prioriteras till de områden där vattendragen inte uppnår god status 3
enligt vattendirektivet. Ellinor hör med Miljö- och hälsoskyddskontoret om vilken information som finns tillgänglig. - Åtgärder för att minska flödeshastigheten i bäcken. Exempelvis våtmarker eller tvåstegsdiken. Dessa åtgärder är dyra men ger ofta goda resultat både för att minska flödet och höja den biologiska mångfalden. I tvåstegsdiken kan meandring av åfåran ske vilket medför positiva effekter även för fisken. Med ett tvåstegsdike får man en nivå med vegetation som vid översvämningar håller vattnet och minskar erosion. Nivån med vegetation får idag inte kallas skyddszon, det diskuteras dock att det ska finnas med i det nya landsbygdsprogrammet. Det har i tidigare fall krävts vattendomar Mark- och miljödomstolen för att få gräva om profilerna i befintliga dikesföretag för att skapa tvåstegsdiken. Att ompröva vattendomar tar ofta lång tid och kostar en del pengar. Enligt Thomas Nydén så kan det räcka att bara ansöka om vattenverksamhet hos Länsstyrelsen om då inte diket tillhör ett dikningsföretag, det har gjorts i Emån. Det föreslogs att tvåstegsdiken skulle kunna anläggas i biflödena. - Undvik branta kanter på diken. Dikenas profiler bör ses över av respektive markägare för att se att de stämmer överens med den ursprungliga profilen. Genom att hålla dikeskanterna mer flacka får man mer vegetation och den vegetationen hindrar erosion. Dessa kanter kan med fördel klippas för att minska behovet av rensning av diket. - Utplantering av träd för att hålla dikeskanter. Utplantering av träd längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden och träden med sina rötter kan hjälpa till att hålla dikeskanterna och därmed minska erosionen. Om man planterar träden på endast en sida gör det att rensningen av vattendraget går lättare. Länsstyrelsen ger ersättning vid utplantering av al. Men om träd är utplanterade kan inte det området klassas som en skyddszon enligt jordbruksverket. I området finns det skyddszoner men det är inte funktionella kantzoner med träd och buskar. - Miljö och hälsoskyddskontorets kartprogram. Ellinor berättar att Miljö och hälsoskyddskontoret har tagit fram ett kartprogram där man kan se vilken jordart som finns i området och därmed se var det är risk för yterosion på åkermark. Med detta verktyg kan man då också se var det är lämpligt att placera funktionella kantzoner. Ellinor tar på sig att se över om det finns några lämpliga placeringar av funktionella kantzoner i Marielundsbäcken. - Åtgärden strukturkalkning 4
Åtgärden strukturkalkning, som används för att binda upp fosfor i marken, anses vara bra i lera men marken måste vara bra dränerad. Det är ännu osäkert om det är möjligt att söka bidrag för denna åtgärd och vad man kan söka. Diskussion - Ingrid Lönn, Suseåns vattenråd. Frågor som dyker upp är hur mycket jobb det krävs med åtgärderna, hur stora kostnader det kan bli och hur stor ytavrinning är det i området? Fler vattenprover efterfrågas för att få ett tydligare/statistiskt pålitligare resultat. Länsstyrelsen kan inte bistå med den kostnaden. Högskolan i Halmstad har sagt att de under ett examensarbete kan bistå med vattenproverna för en reseersättning vid provtagningstillfällen. Suseåns vattenråd har svårt att bistå med pengar till det. Länsstyrelsen har sagt att de kan stå för resekostnaderna. Sven-Olov undersöker möjligheterna med att högskolan sköter provtagningen. Det föreslås att John Strand kan komma ut och se var det är lämpligt med ett våtmarksprojekt. Tullstorpsån är ett bra exempel när det gäller våtmarker, för mer information om det gå till http://www.tullstorpsan.se/ För att göra det tydligt vad åtgärder som meandring och kantzoner innebär och vad de ger för effekt så föreslås det att man besöker ett gott exempel som Smedjeån där John Strand från Hushållningssällskapet varit ansvarig för ett projekt. Meandring skulle kunna få ner hastigheten på flödet och en kombination med meandring och tvåstegsdike skulle kunna var intressant om möjligt. LOVA kanske kan vara aktuellt att söka då. Sven-Olov undersöker möjligheterna med ett besök vid Smedjeån eller ett annat gott exempel. Alla närvarande tycker också att det skulle vara intressant med provfiske upp längs Marielundsbäcken för att få en bild av fiskbeståndet i vattendraget. Thomas Nydén har licens för att provfiska och kan tänka sig att göra det under en helg i september månad. Men för att få provfiska krävs först ett tillstånd från Länsstyrelsen i Halland med Peter Norell som kontaktperson. Sven-Olov håller kontakt med Thomas i denna fråga. 5