Beslut 2014-01-31 Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB agneta.berliner@abbindustrigymnasium.se Rektorn vid ABB Industrigymnasium sven.krispinsson@abbindustrigymnasium.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ABB Industrigymnasium i Sala kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2 (10) Tillsyn i ABB Industrigymnasium Skolinspektionen genomför tillsyn av huvudmannen Industritekniska Gymnasiet i Bergslagens tre gymnasieskolor under december 2013 till januari 2014. ABB Industrigymnasium i Sala besöktes av Skolinspektionen den 3 december 2013. En återkoppling av besöket gavs till rektorn och företagets verkställande direktör den 14 januari 2014. Fakta om skolan ABB Industrigymnasium i Sala drivs av huvudmannen Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB med organisationsnummer 556608-1740. Samma huvudman driver också ABB Industrigymnasium i Ludvika och Västerås. Skolorna är nära sammanlänkade med varandra och använder samma administrativa system, lärplattform samt betyg- och elevregister. Vid inspektionsbesöket går cirka 70 elever i skolan och majoriteten av eleverna är folkbokförda i Sala kommun men det finns även elever som kommer från närbelägna kommuner som exempelvis Västerås och Heby. Då skolan startade sin verksamhet år 2009 har den hittills haft två årskullar av elever som fullföljde sin utbildning på skolans el- och energiprogram. Beträffande teknikprogrammet har skolan för första gången innevarande läsår elever i alla årskurser. Skolan leds av en rektor som även är rektor för skolan i Ludvika, medan skolan i Västerås sedan höstterminsstart 2013 har en nytillträdd rektor. En del av ledningsuppgifterna har överlåtits till två av skolans lärare. En av lärarna är platsansvarig och den andra läraren ansvarar i samråd med rektorn för schemaläggning. Rektorn har dock det övergripande ansvaret för skolan. Kunskapsresultat Den nationella statistiken visar att 83 procent av de elever som avslutade utbildningen på el- och energiprogrammet år 2013 på ABB Industrigymnasium Sala fick grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Motsvarande siffra för riket som helhet var 86 procent samma år. Den genomsnittliga betygspoängen var 12,6 poäng, vilket är lägre än rikets genomsnitt som var 14,0 poäng. Samtliga dessa resultat sjönk jämfört med året innan. Då var den grundläggande behörigheten 100 procent (87) och den genomsnittliga meritpoängen 12,9 (14). Inom parentes anges motsvarande siffror för riket samma år. Läsåret 2012/2103 har 94 procent av eleverna vid skolan fullföljt sin utbildning inom fyra år, vilket kan jämföras med motsvarande värde i riket som är 77 procent.
3 (10) Beträffande hur stor andel av eleverna som fick minst godkänt betyg visar den nationella statistiken från 2013 att måluppfyllelsen i kärnämnena var 100 procent, med undantag för Engelska A och Matematik A där 94 procent av eleverna fick minst godkänt. Helhetsbedömning Tillsynen av ABB Industrigymnasium Sala visar att eleverna på el- och energiprogrammet, det vill säga det enda program som hittills haft avgångselever, generellt uppnår goda resultat. Samtidigt noterar Skolinspektionen att resultaten för vårterminen 2013 har sjunkit något jämfört med läsåret 2011/2012. Även om skolenheten har ett tydligt fokus på att eleverna ska nå kunskapskraven och undervisningen, enligt eleverna, håller en god kvalitet, finns det en del brister som skolan behöver åtgärda i syfte att förbättra och utveckla utbildningen. Ett centralt utvecklingsområde för skolan är det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Vid Skolinspektionens besök på skolan framkommer bland annat att rektorn inte har fattat beslut om förläggningen av elevernas APL, något som dock har rättats i efterhand. Varken den dokumentation kring APL som Skolinspektionen tagit del av i samband med skolbesöket eller elevernas utsagor visar på en tydlig koppling till de nationella kunskapskraven. Därmed ställer sig Skolinspektionen frågande till ifall den information som efterfrågas från handledaren kan utgöra grunden för elevernas bedömning och betygssättning. Skolinspektionen noterar dock att skolan påbörjat ett arbete för att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet. Huvudmannens och skolans systematiska kvalitetsarbete behöver utvecklas. Huvudmannen måste, som ytterst ansvarig för utbildningens kvalitet, i högre utsträckning efterfråga i vilken grad de nationella målen för utbildningen nås och ge rektorn förutsättningar att vara den pedagogiska ledare som författningarna ställer krav på. Tillsynen visar inget annat än att skolan upplevs som trygg samt att verksamheten vid ABB Industrigymnasiet Sala bedrivs i väl anpassade lokaler. Däremot behöver skolan se till att eleverna ges tillgång till ett skolbibliotek som används aktivt i undervisningen för att stödja elevernas lärande.
4 (10) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 5 maj 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Se till att undervisningen i de gymnasiegemensamma ämnena utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program. Motivering Enligt skollagen ska det för varje nationellt program finnas examensmål som innehåller mål för programmet. Av förordningen om examensmål för gymnasieskolans nationella program framgår de examensmål som ska gälla för respektive nationellt program och att dessa mål gäller utöver de gemensamma kunskapsmål för gymnasieskolans nationella program som anges i läroplan för gymnasieskolan. Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. De ska styra utbildningen och gymnasiearbetets utformning och innehåll. Intervjuer med elever och lärare visar att det finns brister beträffande i vilken utsträckning undervisningen utgår ifrån och omfattar examensmålen. Det är främst i de programgemensamma ämnena som dessa mål blir tydliga och genomsyrar undervisningen, menar eleverna. Undervisningen i de gymnasiegemensamma ämnena bedrivs i undervisningsgrupper som består både av elever från el- och energiprogrammet och från teknikprogrammet. Eleverna uppger i intervjun att de upplever att undervisningen i de gymnasiegemensamma ämnena inte genomsyras av examensmålen för respektive program. Inte heller känner eleverna till ifall examensmålen ligger till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen i dessa ämnen. Vid intervjun har lärarna svårt att ge konkreta exempel från undervisningen som knyter an till examensmålen. Samtidigt medger lärarna att de kan blir bättre på att planera och genomföra undervisningen utifrån de två programmens examensmål så att det blir tydligt för eleverna. Enligt rektorn diskuterades examensmålen med lärarna för cirka ett år sedan. I efterhand inkommer rektorn till Skolinspektionen med en beskrivning av hur undervisningen i svenska och engelska utgår från examensmålen för de två aktuella programmen. I samband med faktakontroll beskriver
5 (10) rektorn de ämnesövergripande projekt som genomförs inom de två programmen är tydligt inriktade mot examensmålen. Skolinspektionen bedömer dock att skolan på ett tydligare sätt behöver klargöra examensmålen för eleverna och synliggöra dessa i undervisningen. Utredningen visar att det finns brister i skolans arbete med undervisning och lärande. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB föreläggs att avhjälpa bristen. Författning Förordning om examensmål, examensmål för el- och energiprogrammet samt teknikprogrammet, Lgy 11 2.1 Kunskaper Bedömning och betygssättning Bedömning Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. - Säkerställa att lärare vid bedömning och betygssättning utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Motivering Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskap i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen. Läraren ska utifrån de nationella kunskapskraven som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. I intervjuer med elever framkommer att de inte känner till vad det är tänkt att de ska lära sig under APL och inte heller hur detta ska bedömas. De vet därmed inte hur det de gör på APL påverkar betygen i olika kurser. Enligt eleverna blir man inte riktigt betygsatt utan det är mest för att man ska vara ute på APL. Dokumentstudier, i synnerhet den dokumentation kring APL som Skolinspektionen tagit del av, visar att de bedömningar handledaren ombeds att göra huvudsakligen inriktas mot elevens beteende och personliga egenskaper. Exempelvis ställs frågor om elevernas intresse för sina arbetsuppgifter eller om deras nyfikenhet för arbetsplatsen. Av den blankett som enligt yrkesläraren lämnas över till handledaren i samband med att en elev börjar sin APL framgår inte vilka bedömningskriterier som eleven senare kommer att bedömas mot. Efter avslutat APL ska eleven utföra en uppgift som bygger på ett par frågor av re-
6 (10) dogörande karaktär om bland annat elevens upplevelse av praktikperioden och arbetsplatsen eller om de genomförda arbetsuppgifterna. Yrkesläraren uppger sig vara medveten om att det finns brister i kopplingen mellan kunskapskraven i kurserna och det arbetsplatsförlagda lärandet. Att skolans arbete med APL är ett utvecklingsområde bekräftas i intervjun med rektorn. Enligt honom kommer varje elev i början av sin APL att få ett så kallat APL-häfte som bland annat innehåller moment ur de olika kursernas centrala innehåll. Efter att de olika momenten i centralt innehåll har genomförts kommer elev, handledare och lärare att ha ett samtal för att tillsammans göra en bedömning mot kunskapskraven. Vid tiden för Skolinspektionens tillsyn är det dock otydligt hur elevernas prestationer under APL sätts i relation till de nationella kunskapskraven i respektive kurs i samband med bedömning och betygssättning. Utredningen visar att det finns brister i skolans arbete med bedömning och betygssättning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB föreläggs att avhjälpa bristen. Författning Lgy 11 2.5 Bedömning och betyg Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att huvudmannen och rektorn bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet ledas och samordnas av rektorn. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn, enligt läroplanen, ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar ett särskilt ansvar för vissa utpekade områden i skollagen och läroplanen.
7 (10) Ett sådant område är det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt skollagen är det rektorns ansvar att se till att det bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå som består av planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I intervju med lärare framkommer att rektorn sällan besöker lektioner. Rektorn anger bristen på tid som den största orsaken till att detta inte görs. Han anger också att han har varit tvungen att prioritera bort vissa saker, bland annat lektionsbesök samt delar av det systematiska kvalitetsarbetet till förmån för andra arbetsuppgifter. Sedan höstterminen 2013 har en ny rektor anställts vid huvudmannens skola i Västerås. Denne rektor ska avlasta rektorn i Sala och också ha huvudansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet i koncernens samtliga tre skolor. Detta har bland annat resulterat i dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet i form av en resultatrapport. Av lärarintervjun framgår att lärarna inte tycker att det pedagogiska ledarskapet och utvecklingen av utbildningen är fullgott. Skolinspektionen vill understryka vikten av att det på såväl huvudmanna- och skolnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete med de nationella målen i fokus. Huvudmannen måste också säkerställa att rektorn ges rimliga förutsättningar att axla det pedagogiska ledarskapet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 9 skollagen, 4 kap. 4-5 skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning, innehåll och resurstillgång. - Säkerställa att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Motivering Beslut om förläggning av kurser Rektorn ska enligt gymnasieförordningen besluta om hela eller delar av kursen ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.
8 (10) Av intervju med rektorn och dokumentstudier framgår att rektorn vid ABB Industrigymnasium Sala inte har fattat beslut om hur hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och därmed inte heller om hur kurserna ska fördelas över läsåren. Rektorn har efter tillsynsbesöket inkommit med ett korrekt fattat beslut. Även om Skolinspektionen finner att det vid besökstillfället saknas beslut om förläggning av kurser till arbetsplatser vid det arbetsplatsförlagda lärandet framkommer det dock att rektorn rättat till bristen genom att fatta erforderligt beslut. Skolinspektionen avstår därmed från ingripande i denna del. Skolbibliotek Enligt skollagen ska elever i gymnasieskolan ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Vid ABB Industrigymnasium Sala finns inget skolbibliotek, även om skolan kontinuerligt köper in skönlitterära böcker och facklitteratur. Enligt såväl elever, lärare och rektorn kan eleverna använda sig av ett närliggande kommunalt bibliotek. Skolan har dock inte något organiserat samarbete med det kommunala biblioteket. Lärare och elever uppger samstämmigt att eventuella besök i det närliggande biblioteket är sällsynta. Enligt lärare och elever begränsas besöken till ett gemensamt besök i årskurs 1 då eleverna skaffar ett lånekort och får viss vägledning av bibliotekarie. I andra fall uppmanas eleverna av lärarna att använda biblioteket på egen hand. Vad gäller IT-utrustning har eleverna tillgång till egna stationära datorer under skoldagen. Då de kan hitta stora mängder av information på Internet finns inte något behov att använda sig av bibliotekets resurser i samband med informationsfördjupning i de olika kurserna enligt eleverna. Även det låga läsintresset bland eleverna medför att eventuella besök i det kommunala biblioteket sällan förekommer, menar eleverna. Rektorn bekräftar att skolbiblioteket är ett utvecklingsområde för skolan och han uppger i samband med faktakontroll att ett skolbibliotek kommer att tas i bruk senast den 15 maj 2014. Hittills har en ansvarig lärare för skolbiblioteket utsetts och ett system för utlåning kommer att upprättas.
9 (10) Skolinspektionen bedömer att det på skolan saknas tillgång till ett skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Därmed uppfyller inte verksamheten författningarnas krav och Industritekniska Gymnasiet i Bergslagen AB föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 36, 16 kap. 11 skollagen På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin Enhetschef Renata Grelak Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2014-01-31 10 (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.