Laboration - Operationsfo rsta rkare

Relevanta dokument
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Laboration - Va xelstro mskretsar

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

5 OP-förstärkare och filter

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Experiment med schmittrigger

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Elektronik 2018 EITA35

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Krets- och mätteknik, fk

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

nmosfet och analoga kretsar

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Konduktivitetsmätning

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Spänningsstyrd Oscillator

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Elektronik 2018 EITA35

Laboration N o 1 TRANSISTORER

Laboration II Elektronik

1 Laboration 1. Bryggmätning

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Undersökning av logiknivåer (V I

Mät kondensatorns reaktans

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

INTRODUKTION TILL OrCAD

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Introduktion till LTspice

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Elektroteknikens Grunder (MIE012)

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Antennförstärkare för UHF-bandet

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Transkript:

6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare

6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att isolera steg från varandra, jämföra analoga signaler mm. I följande uppgifter så ska du använda den medföljande kretsen LM4 som innehåller 4 st opförstärkare i samma kapsel. Även TL7, OP ua74 eller CA4 går bra att använda om du har tillgång till sådana. Dessa har alla 8 st op-förstärkare och därmed annan bennumrering. Datablad och bild över bennumreringen finns på många ställen, tex på nätet hos elfa.se eller så kan man hitta dem via en sökmotor. Uppgifterna i laborationen ska lösas både praktiskt genom att koppla upp kretsarna och genom att vissa delar simuleras. Laborationen redovisas i första hand enligt lärarens anvisningar. Normalt är redovisningen en rapport som ska för alla uppgifterna innehålla kopplingsschema (samt foto), teoretiska beräkningar och resultat från mätningen/simuleringen (foto, skärmdump, eller oscilloskop-bild) som visar hur du gjort mätningen/simuleringen. Beräkningar kan skrivas direkt i ordbehandlar-mjukvaran eller också skrivas för hand och scannas/fotas in i dokumentet. Spara gärna rapporten i pdf-format. Material De material som behövs är motstånd, kondensatorer, 9V-batteri, 78L5, 79L5, multimeter samt simuleringsprogramvaran OrCAD (eller likvärdig programvara). OP-kretsen ska dubbelmatas t.ex. med ±5 V och detta görs då med de två spänningsregulatorerna på följande sätt: C5.uF C7.uF TS78L5 TS795C C6.uF C8.uF -

- C9 Umeå.uF universitet TS78L5 C.uF R k U=, Ri=kOhm 6-8- Uppgift. Spänningsföljare a) Vi börjar med att skapa en en verklig signalkälla och en last. Beräkna vilken spänning som ligger över lasten RL i följande krets om RL=kΩ: = 5 = Ω signalkälla last b) Simulera och verifiera att ditt teoretiska värde stämmer. (Använd VDC som ideal spänningskälla) c) Skapa en signalkälla med tomgångspänningen 5 V och inre resistans (R i) på ca kω på följande sätt: TS78L5 C9.uF C.uF R k U=, Ri=kOhm d) Anslut signalkällan till en resistiv last R L = kω. Mät spänningen över lasten.

6-8- e) Koppla nu en spänningsföljare mellan signalkällan och lasten. Både i din simulering och i din mätuppkoppling. Vilken spänningsförstärkning har spänningsföljaren? f) Simulera spänningen över lasten. Vilken spänning får du? Och varför? g) Mät spänningen över lasten. Vilken spänning får du? Jämför med teori och simulering. Uppgift. Inverterande förstärkare Konstruera en inverterande förstärkare med OP-förstärkaren som huvudkomponent. Anta att du har en ideal OP-förstärkare. a) Skapa en inverterande förstärkare med spänningsförstärkning db och inimpedans (inresistans i detta fall) på ca kω. Visa hur man räknar ut den teoretiska förstärkningen. a) Rita kopplingsschema (gärna i OrCad). b) Varför är det olämpligt att använda resistorer med låga värden (t.ex. tiotals Ω)? c) Koppla upp din förstärkare. Anslut ca.v (DC eller AC beroende på vad du har tillgång till).vdc kan du exempelvis skapa genom att koppla en vridpot till din -krets till ingången. Mät utsignalens storlek (amplitud) och fas. Stämmer det med teorin? Vad är den praktiska förstärkningen (i din koppling)? d) Bestäm kopplingens maximala och minimala utsignal (mättnadsspänning) genom att simulera kopplingen med en sinussignal som insignal VS med en stor amplitud exvis V. Vid vilka inspänningar får du maximal positiv respektive negativ utspänning (dvs det aktiva området)? Uppgift. Icke-inverterande förstärkare Konstruera en icke-inverterande förstärkare med OP-förstärkaren som huvudkomponent. b) Skapa en icke-inverterande förstärkare med spänningsförstärkningen db. Visa hur man räknar ut den teoretiska förstärkningen. c) Rita kopplingsschema (gärna i OrCad). d) Koppla upp din förstärkare. Anslut ca.v (DC eller AC beroende på vad du har tillgång till).vdc kan du exempelvis skapa genom att koppla en vridpot till din -krets till ingången. 4

6-8- Mät utsignalens storlek (amplitud) och fas. Stämmer det med teorin? Vad är den praktiska förstärkningen (i din koppling)? Uppgift 4. Summator Denna uppgift väljer du att simulera eller mäta (eller bägge) a) Konstruera en summator (spänningssummerande förstärkare) med två ingångar med valfri förstärkning. b) Hur ser förhållandet ut mellan utspänningen och inspänningarna? c) Rita kopplingsschema (i OrCad). d) Anslut lämpliga inspänningar på ingångarna, mät/simulera och visa utspänningen för att verifiera att din krets fungerar. Uppgift 5. Differentialförstärkare Denna uppgift väljer du att simulera eller mäta (eller bägge) a) Konstruera en differentialförstärkare med valfri förstärkning. b) Hur ser förhållandet ut mellan utspänningen och inspänningarna? c) Rita kopplingsschema (i OrCad). d) Anslut lämpliga inspänningar på ingångarna,mät/simulera och visa utspänningen för att verifiera att din krets fungerar. 5