PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik
|
|
- Rolf Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik Uppgiften i denna laboration är att konstruera en effektförstärkare med HIFI-egenskaper för ljudåtergivning. Arbetet består av tre moment: 1. Teori - hemarbete 2. Simulering - vid labtillfälle 3. Mätning - vid labtillfälle 1. TEORI Teoretiska beräkningar görs som hemarbete och ska vara klara till laborationstillfället. I konstruktionsanvisningarna för delmomenten finns sidhänvisningar till kursboken (Analog Elektronik av Bengt Molin) där du hittar tillämplig teori. 2. SIMULERING Med simuleringsprogrammet Advanced Design System, ADS, verifierar du ditt teoretiska arbete och justerar eventuellt felaktiga komponentvärden. 3. MÄTNING I detta moment kopplas förstärkaren upp och nodspänningarna, strömgeneratorvärden, råförstärkning, förstärkning med återkoppling samt gränsfrekvenser mäts. SPEIFIKATION: Konstruera en effektförstärkare med följande specifikation: Belastning: R L = 8 Ω Max uteffekt: P UTmax = 10 W Känslighet: V in = 0.5 V (rms) för max uteffekt Inresistans: R in = 47 kω Undre gränsfrekvens f u = 20 Hz I konstruktionen används följande transistorer: Småsignaltransistorer npn: B182B pnp: B212B Effekttransistorer npn: TIP33 pnp: TIP34 Väsentliga data för dessa transistorer finns i appendix.
2 Allmänt En effektförstärkare för ljudåtergivning ska vara så linjär som möjligt för att förvrängningen (distorsionen) av insignalen ska bli så liten som möjligt. För att minimera distorsionen i den färdiga förstärkaren konstrueras den för minsta möjliga distorsion utan återkoppling. Med negativ återkoppling reduceras distorsionen till låga värden. Olika principkopplingar för effektförstärkare finns, där största skillnaden ligger i ingångsstegets konstruktion. Detta kan vara ett enkelt transistorsteg eller ett differentialsteg. D-stabilitet uppnås bäst med en differentialförstärkare som ingångsteg och 100% negativ dcåterkoppling. Om differentialsteget är balanserat elimineras alla jämna övertoner i utsignalen, vilket leder till lägre distorsion. Detta förutsätter att ingångstransistorerna är identiska. I praktiken är detta omöjligt, men bra resultat uppnås genom matchning av transistorerna med avseende på V be och β. En annan variant är att använda en dubbeltransistor, där båda transistorerna är integrerade på samma kiselbricka och monterade i samma kåpa. I laborationen används slumpmässigt valda transistorexemplar. Dagens effektförstärkare med HIFI-egenskaper består av ett differentialsteg på ingången följt av ett GE-steg med hög spänningsförstärkning samt ett slutsteg i klass AB med komplementära effekttransistorer i mottaktkoppling ( push-pull -koppling). Samtliga steg i förstärkaren är dc-kopplade, men insignalen ac-kopplas till ingången. Matningsspänningen kan antingen vara enkel eller dubbel. Med dubbel matningsspänning kan belastningen (högtalaren) dc-kopplas till förstärkarutgången vilket eliminerar en stor och dyr elektrolyt-kondensator som kopplingskondensator till belastningen. Det krävs dock att förstärkarens utgång ligger stabilt på 0 Volt, annars går en icke önskvärd likström genom högtalaren. Förstärkaren kommer att bestå av följande block: v in Diffsteg GEsteg Effektsteg Belastning
3 Kopplingsschema för den kompletta förstärkaren visas i figuren nedan. u ut R L R 8 Q 7 Q 9 Q 8 R 7 I Q R E REF 6 R 6 R E R 4 Q 5 Q10 Q 11 R 3 R 5 R 9 R f R a Q 4 a R c1 Q 1 Q 2 R e R e I Q Q 3 R 2 V R 1 V EE 1 u in Lägg märke till att förstärkarens uppbyggnad följer konstruktionen för en op-förstärkare!
4 Konstruktionsarbetet Eftersom uteffekten är given är det lämpligt att börja med att specificera matningsspänningarna V och V EE. Dimensioneringen av förstärkaren startar med effektsteget, därefter GE-steget och till sist differentialsteget. 1. Matningsspänningarna Med i specifikationen angivna värden bestäms utspänningarna och erforderlig strömkapacitet. V Esat avläses ur effekttransistorernas datablad. Resistorerna R E, vars syfte är att stabilisera viloströmmen i slutsteget, sätts till 0.47 Ω. 2. Effektsteget I figuren nedan visas kopplingsschemat för slutsteget, som arbetar i klass AB. V u in R 8 Q 9 Effekttransistor i in= i bq8 Q 8 R E Högtalare V bias R E R L u ut Q 10 Q 11 R 9 Effekttransistor V EE För att öka strömförstärkningen är en extra transistor kopplad till resp. effekttransistor. Kan du se någon fördel med denna koppling (en s.k. komplementär Darlington eller Sziklai, se sid. 271 i Molin) jämfört med en vanlig Darlingtonkoppling? När Q 9 och Q 11 värms upp p.g.a. effektförlusterna så ökar strömmen i effekttransistorerna. Motstånden R 8 och R 9 begränsar de negativa effekterna av läckströmmarna.
5 Välj R8 och R9 till 1kΩ! Med en lämplig viloström genom effekttransistorerna minimeras övergångsdistorsionen i slutsteget. Sätt I Q9 =I Q11 =40 ma (viloströmmen kommer att justeras in med hjälp av V bias ). R E stabiliserar viloströmmen och kan dessutom användas för att bygga in ett kortslutningsskydd av slutsteget. Effekttransistorerna är monterade på kylflänsar. Slutredogörelsen ska innehålla: 1. Beräkning av matningsspänningarna V och V EE (approximeras till ±15V). 2. Definition av olika typer av förstärkarsteg: klass A, klass B och klass AB (t.ex. med hjälp av kurvan Ic=Ic(t) för effekttransistorerna) 3. För och nackdelar med respektive typ av förstärkarsteg (verkningsgrad, distorsion). 4. Diskussion av orsaken till övergångsdistorsionen och hur denna minimeras. 5. Härledning och beräkning av maximal verkningsgrad för ett klass B steg. 6. Härledning och beräkning av maximal effektförlust i effekttransistorerna. 7. Bestämning av maximal termisk resistans för kylning av effekttransistorerna. 8. Beräkning av slutstegets inresistans. Tips: endast en halva av effektsteget leder i taget (sånär som vid nollnivån), välj en halvperiod av insignalen och studera endast den halva som är aktiv. Ekvivalentschema för slutstegets övre halva ges i figuren nedan. B Q8 i in =i bq8 h feq8*ibq8 i bq9 Q9 Q8 r πq8 B Q9 h feq9*ibq9 E Q8 v in i R R E R 8 r πq9 R L E Q9
6 3. GE-steget V u in R c1 Q 7 i bq8 V bias Till slutsteget Q 5 R B R 5 V EE För att uppnå hög spänningsförstärkning i ett GE-steg måste kollektorbelastningen vara högohmig (pga A v =-g m *(R c //r 0 )). Enda sättet att uppnå detta, med låga matningsspänningar, är att använda en aktiv belastning, som vanligen utgörs av en transistor, t.ex. en BJT eller en FET, kopplad som en strömgenerator. Vi börjar med att titta på strömgeneratorerna: Strömgeneratorerna är av typen strömspeglar (se sid. 344 i kursboken) med referensströmmen I REF. I REF kommer att sätta strömmen genom Q 5 (och senare även Q 3 ) och behöver därför väljas större än maximala basströmmen till Q 8 och Q 10. Beräkna därför maxvärdet av I BQ8,10! Välj I Q5 >I BQ8,10 (bör kunna approximeras till 2 ma om man tar till lite marginal (~faktor >2)). Välj R 2, R 3 och R 5 enligt tumregler i kursboken (enklast är att använda samma värde på alla)! Beräkna R 4! R B betecknar totala resistansen mellan Q 5 :s bas och jord (Q 5 ingår alltså inte i den resistansen). Bestäm R B m.h.a. ekvivalentschema! Q 3 :s inverkan kan försummas. Bestäm Q 5 :s utgångsimpedans (dvs mellan Q 5 :s kollektor och jord, se s. 277 i kursboken)! V I Q R 4 I REF I Q5 Q 3 Q 5 Q 4 R 2 R 3 R 5 V EE
7 När vi nu vet Q 7 :s kollektorbelastning kan vi räkna ut GE-stegets spänningsförstärkning A v2. Rita upp ett ekvivalentschema för GE-steget och räkna ut A v2 för låga frekvenser (=i passbandet, där kan betraktas som öppen)! Beräkna GE-stegets ingångsimpedans R inq7 utan R c1 (dvs sätt R c 1= )! Beräkna R 1 (dc-analys)! Millerkapacitansen bestämmer förstärkarens dominerande pol. Varför behövs den? Välj f ö till 1kHz och beräkna ett värde på! V bias bestämmer viloströmmen genom sluttransistorerna. Skriv upp ett samband mellan V bias och viloströmmen genom sluttransistorerna! V bias skapas med en koppling som kallas för U BE -multiplikator (se sid. 347 i kursboken), vars koppling visas nedan. V + Q 7 I R I R 7 I B Q 6 V bias U BE R 6 Q 5 V - Motståndet R 6 är sammansatt av ett fast motstånd och en trimpotentiometer (1 kω) för att kunna justera in V bias på mätuppkopplingen. Strömmen genom R 6 och R 7 bör vara mycket större än basströmmen. Härled förhållandet mellan V bias och U BE! Bestäm V bias för en viloström genom effekttransistorerna på 40 ma! Tips: genomför potentialvandringen Q 6 :s kollektor-q 8 -R E -R E -Q 10 -Q 6 :s emitter. Dimensionera R 6 och R 7 för nyss bestämda V bias samt så att I >>I R >>I B!
8 Slutredogörelsen ska innehålla: 1. Dimensionering av R 1 2. Dimensionering av strömgeneratorn I REF 3. Dimensionering av strömgeneratorn I Q5 4. Beräkning av Q 5 :s utgångsimpedans R ut 5. Beräkning av GE-stegets ingångsimpedans R inq7 i passbandet (låga frekvenser) 6. Beräkning av GE-stegets förstärkning A v2 i passbandet (låga frekvenser) 7. Dimensionering av för given brytfrekvens 8. Härledning av uttrycket V bias som funktion av U BE 9. Dimensionering av R 6 och R 7
9 4. Ingångssteget V R 1 1 Q 1 Q 2 RinQ7 u ut u in R 1 R e R e I Q V EE Ingångsteget studeras här utan återkoppling med Q 2 :s bas jordad. Strömspegeln Q 3, Q 4 och Q 5 ger enligt tidigare beräkningar I Q =2 ma som fördelas jämt på de två transistorerna Q 1 och Q 2. R e jämnar ut eventuella skillnader i U be för Q 1 och Q 2, lineariserar ingångssteget samt ökar stegets inresistans genom negativ återkoppling. Lämpligt värde på R e är 100 Ω (för ett spänningsfall över R e på 0.1V). Beräkna stegets inresistans R in! Beräkna stegets förstärkning A v11 med GE-steget bortkopplat, d.v.s. R inq7 =! Beräkna A v11 med GE-steget inkopplat! Slutredogörelsen ska innehålla: 1. Beräkning av R in 2. Beräkning av A v11 med bortkopplat GE-steg 3. Beräkning av A v11 med inkopplat GE-steg
10 5. Den kompletta förstärkaren Vid det här laget är dom individuella byggblocken i förstärkaren designade. Det som återstår att göra är att: 1. Bestämma graden av motkoppling (med hjälp av R a och R f ) 2. Sätta förstärkarens undre brytfrekvens enligt spec. (med hjälp av a och 1 ) 3. Sätta förstärkarens ingångsimpedans enligt spec. (med hjälp av R 1 ) Beräkna råförstärkningen A 0 hos den totala förstärkaren så som den ser ut hittills (dvs utan återkoppling, 1 eller R 1 )! Motkopplingsfaktorn β bestäms av hur stor förstärkning som behövs. Beräkna nödvändig förstärkning för att uppfylla specifikationen på känslighet! Vid återkoppling ökar ingångsresistansen hos den kompletta förstärkaren drastiskt (skall visas senare) och kommer till största del att bestämmas av R 1. Sätt R 1 till 47 kω för att möta spec.! Bestäm R f så att ingen offset-spänning hamnar på utgången! Bestäm R a för rätt motkopplingsgrad! Beräkna förstärkarens ingångsimpedans (utan R 1 ) med motkoppling! Dimensionera kondensatorerna 1 och a för specificerad undre brytfrekvens! R a a Rf 1 A 0 u in R 1 u ut
11 VERIFIERING Simuleringar För att verifiera de beräkningar som har gjorts manuellt används simuleringsprogrammet ADS (Advanced Design System). Denna del görs enklast under lab-tillfälle då handledning finns att tillgå. Av tidsbesparingsskäl har kretsen redan ritats upp, det som återstår är att fylla i komponentvärdena som har beräknades i teori-delen. Starta ADS och öppna projektet Analog_Elektronik_prj! Öppna networks/hifi_amplifier.dsn! Nu öppnas ett fönster innehållande ett schema över förstärkarkopplingen. Efter A-simulering kan samtliga D-värden ses direkt i schemat genom att klicka på Simulate/Annotate D solution från menyraden. Ändra komponentvärdena från de generiska värdena 1 Ω, 1 F, 1 H till de beräknade värdena genom att dubbelklicka på komponenterna. Transistorerna behöver ej ändras! OBS! Figuren för transistorn TIP34 är felaktig, pilen från basen till emittern är felvänd. Utan återkoppling, utan last: Simulera förstärkaren utan återkoppling eller last genom att A-jorda Q2:s bas samt deaktivera lasten! Justera R 6 och R 7 i V be -multiplikatorn så att viloströmmen genom effekttransistorena är 40 ma, samt kontrollera att strömgeneratorerna fungerar enligt beräkningar! Vad blir D-offsetspänningen på utgången? Skriv ut en plott över kretsschemat med samtliga nodspänningar och strömmar! Stämmer de med beräknade värden? Vad blir råförstärkningen A 0, undre gränsfrekvens f u och övre gränsfrekvens f ö? Med återkoppling, med last: Simulera förstärkaren med återkoppling och last! Vad blev A v, f u och f ö? Ta ut en plott på frekvens- och fasgång! Tidsdomän-analys: Byt ut signalkällan på ingången mot en tidsdomänkälla (finns inaktiverad bredvid ingången)! Aktivera Transientanalys-blocket (bredvid D- och A-blocken uppe till vänster)! Simulera schemat för olika storlekar på insignalen! Vid vilken insignal börjar förstärkaren klippa utsignalen? Stämmer det med förväntat värde?
12 Mätningar A. Utan belastning Alla strömmätningar görs indirekt, dvs. som spänningsmätningar. 1. Koppla upp endast differentialsteget inklusive nödvändiga strömgeneratorer. Kontrollera strömmar och spänningar. Om deras värden är enligt beräkningarna mäts förstärkningen A V Kontrollera noga din koppling för eventuella kortslutningar. Öka försiktigt matningsspänningen och ge samtidigt akt på strömförbrukningen. Observera att dcåterkopplingen måste finnas. Varför? 3. Kontrollera att utspänningen ligger på ca 0 Volt. 4. Är allt rätt kopplat justeras V bia s så att viloströmmen i slutsteget blir ca 40 ma. 5. Mät viloströmmen genom Q 1 och Q Mät strömmarna I Q och I Q5. 7. Mät D offsetspänningen över utgången. 8. Mät råförstärkningen och övre brytfrekvens utan belastning. 9. Mät samtliga nodspänningar
13 Lite teori och praktiska tips för mätningen av råförstärkningen Mätningen av råförstärkningen A0 är en svår uppgift p.g.a. att A0 är så stor. Eftersom förstärkaren är D-kopplad medför ett stort värde på A0 att minsta obalans i ingångssteget förstärks och detta resulterar i att utgången bottnar i ena eller andra läget. Detta kan undvikas genom att använda D-återkoppling. Förstärkarens uppbyggnad har som synes stora likheter med operationsförstärkaren, så vi använder dess i symbol i fortsättningen, d.v.s. A 0 Med D-återkoppling som stabiliserar arbetspunkten får vi R f A 0 Vi använder följande koppling a Rf R g 1 A 0 u g R 1 u ut Med tillräcklig noggrannhet kan vi i vårt fall betrakta förstärkaren som ideal, vilket förenklar våra beräkningar. Vi får då att
14 = + v ut v 1 + R X f f om det gäller att kan vi sätta R >> R g + X v = v g alltså är v ut A v = = 1 + vg R X f f Väljer vi ett stort värde på f går X f mot noll och alltså Av mot oändligheten, eller i vårt fall mot A 0, dvs. råförstärkningen. Följande måste gälla för att bestämma ett lämpligt värde på f. Välj f = 1000 µf. ωr f f >> A 0 och ω << ω c där ω c = övre brytfrekvensen B. Mätningar med belastning 10. Mät förstärkningen med ac-återkoppling samt undre och övre brytfrekvens 11. Mät stegsvaret. Stämmer sambandet mellan stigtid och bandbredd? 12. Lyssningsprov med högtalare med 6 Ohms impedans. Slå av matningsspänningen och koppla högtalaren till förstärkaren. Signalkällan är en musikspelare (i någon form) utan slutsteg. Öka matningsspänningen till rätt värde. Vad tycker du om din konstruktion? Resultat Sammanställ resultaten från teori, simulering och mätning i tabellform (bifogad) för jämförelse! Skriv en sammanfattning av jämförelsen!
15 Utan återkoppling, utan belastning: Råförstärkning A 0 Övre brytfrekvens Undre brytfrekvens Teori Simulering Mätning Med återkoppling, med belastning: Förstärkning A v Undre brytfrekvens Övre brytfrekvens Teori Simulering Mätning
16 Appendix - datablad B182 h fe = 300 V A = 80 V E B B E B212 h fe = 200 V A = 80 V B B E E TIP33 & TIP 34 h fe = 20 V esat = 1 V T j = B E B E B E
17 UPPSALA TEKNISKA HÖGSKOLA, Magistern PROJEKTLABORATION I ANALOG ELEKTRONIK Konstruktion av effektförstärkare för audiofrekvenser Grupp:. Namn:. Namn:. Inlämnad den:.. Godkänd:.. Retur:....
PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.
PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik. Uppgiften i denna laboration är att konstruera en effektförstärkare med HIFIegenskaper för ljudåtergivning. Arbetet består av tre moment: 1. TEORI. 1. Teori 2. Simulering
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Läs merVideoförstärkare med bipolära transistorer
Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merTSTE93 Analog konstruktion
Applikationsområde Audio (hemmasystem) Relativt hög effekt (> 10 W, < 100W) per kanal TSTE93 Analog konstruktion Audiosystem konsert och liknande Effekter upp till 1 kw Högtalare Lågohmiga (4 ohm eller
Läs merDIFFERENTALFÖRSTÄRKARE
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson 1996-12-06 DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE Laboration E-35 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merLaboration - Operationsfo rsta rkare
6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 3 Transistorförstärkare Jan Thim 1 F3: Transistorförstärkare Innehåll: Introduktion GE-steget EF-steget GB-steget Flerstegsförstärkare Felsökning 2 1 Förstärkare
Läs merTentamen i Elektronik fk 5hp
Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merHalvledare. Transistorer, Förstärkare
Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft HT
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik UH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2015-2015-10-30 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Laborationer Tentamen består
Läs merLjudförstärkarkrets för användning vid laboration - analys och förbättringar
TVE 16 024 maj Examensarbete 15 hp Juni 2016 Ljudförstärkarkrets för användning vid laboration - analys och förbättringar Andreas Stetenfeldt Maria Toll Abstract Ljudförstärkarkrets för användning vid
Läs merOperationsfo rsta rkarens parametrar
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-01-15 Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Laboration Operationsfo rsta rkarens parametrar Analog elektronik II HT16 1 Introduktion Operationsförstärkare
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare
Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består
Läs merTRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson
Institutionen för tillämpad 2013-09-05 fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Nils Lundgren TRANSISTORER Målsättning: Denna
Läs merFigur 1 Konstant ström genom givaren R t.
Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning
Läs merTRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 216-5-25 Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Johan Haake Redigerad av Nils Lundgren Redigerad av Agneta Bränberg TRANSISTORER Målsättning: Denna
Läs merInstitutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-12-19 Agneta Bränberg Laboration TRANSISTORTEKNIK Analog II VT17 Målsättning: Denna laboration syftar till studenterna ska lära sig
Läs merLaboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Läs merMålsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Agneta Bränberg 2016-11-14 TRANSISTORER Målsättning:
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merOperationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )
Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström
Läs merLaboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merBygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren
Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren De högtalare som levereras till datorerna har oftast högst mediokra data. Men genom att kombinera lite enkel teknik från elektronikens barndom
Läs merSpänningsstyrd Oscillator
Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd
Läs merVanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-09-22 Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren Laboration E36 ELEKTRO Laboration E36 Vanliga förstärkarkopplingar
Läs merTentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2
Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch
Läs merTSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg
TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg Mikael Olofsson Kent Palmkvist 30 november 2017 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer du att studera
Läs merLaboration ( ELEKTRO
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 3 lp2 Verklig OP Komparator Summerande förstärkare Differansförstärkare Integrator / Derivator Aktiva Filter 1 Tenta Färdigrättad Tentavisning Idag 12.00-12.20 i labbsalen!
Läs merAKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson 1999-09-03 Rev 1.0 AKTIVA FILTER Laboration E42 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merOlika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren
FÖRELÄSNING 12 Olika sätt att bygga förstärkare Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln Till sist: Operationsförstärkaren Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs merTentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005
Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00
Läs merOP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger
OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger Resistiv förskjutningsgivare OP-förstärkare OP-förstärkaren, operationsförstärkaren, är den analoga elektronikens mest universella byggsten.
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merFörstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, 5 april 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Spänningen mv och strömmen µa mäts upp på ingången till en linjär förstärkare. Tomgångsspänningen
Läs merEffektförstärkning efter en OP-förstärkare
Sida 1 av 6 Effektförstärkning efter en OP-förstärkare - av Leif Nilsson SM7MCD - Bipolära transistorn är en typisk strömförstärkare, och en operationsförstärkare är, som vi har mött den i ESR s elektronikskola,
Läs merTSTE93 Analog konstruktion
Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,
Läs merTSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter
TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter Sune Söderkvist, Mikael Olofsson 9 februari 2018 Fyll i detta med bläckpenna Laborant 1 Laborant 2 Personnummer Personnummer Datum Godkänd 1
Läs merFöreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren
Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning
Läs merStrömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merLaboration N o 1 TRANSISTORER
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson 22/10 2004 Analog elektronik 2 Laboration N o 1 TRANSISTORER namn: datum: åtgärda: godkänd: Målsättning: Denna laboration
Läs merLaboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)
091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras
Läs merPoler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27
Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras
Läs merFörstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.
FÖRELÄSNING 5 Förstärkarens högfrekvensegenskaper Återkoppling och stabilitet Återkoppling och förstärkning/bandbredd Operationsförstärkare Kaskadkoppling Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola
Läs merLokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz
Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz Andreas Claesson, E00 & Robin Petersson, F00 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt ETI041 Lunds Tekniska Högskola 23 februari 2005 Referat: Denna
Läs merFör att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.
Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt
Läs merCédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor
édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn
Läs merSvar till Hambley edition 6
Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och
Läs merEllära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merLaboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merBatteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.
Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol
Läs merRättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må 11.00-11.30, 12.30-13.15 Kent Palmkvist To 11.00-11.30, 12.30-13.
/5/14 15:56 Praktisk info, forts. Löst uppgift Fyll i ett konvolut (återanvänds tills uppgiften godkänd TTE Elektronik Konvolut hittas ovanpå den svarta brevlåda som svar lämnas i vart brevlåda placerad
Läs mer1 Laboration 1. Bryggmätning
1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande
Läs merRadioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson
Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare av Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson Referat Denna rapport beskriver tillvägagångssättet för design av en bredbandig antennförstärkare
Läs merF1:13. 2 minutersövningar 2010 F1:30 F1:22. För att inte förlora signal kan följade göras: Analog elektronik Bertil Larsson
F1:13 2 minutersövningar 2010 Analog elektronik Bertil Larsson För att inte förlora signal kan följade göras: Kodning Generera sekvenser som kan lagas vid bortfall (digitalt) Använda mer bandbredd Öka
Läs merAntennförstärkare för UHF-bandet
Radioprojekt 2009 ETI 041 Kursansvarig: Göran Jönsson Antennförstärkare för UHF-bandet I denna rapport konstrueras en antennförstärkare för UHF-bandet. Rapporten berör de teoretiska delarna, såsom simuleringar,
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merBlinkande LED med 555:an, två typkopplingar.
Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att
Läs merOperationsförstärkarens grundkopplingar.
Operationsförstärkarens grundkopplingar. Vi har i tidigare artikel bekantat oss med operationsförstärkaren som komparator. Här tittar vi närmare på OP-förstärkaren som just förstärkare. Finessen med op-förstärkaren
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merBV220. Bruksanvisning
BV220 Bruksanvisning VIGIL BV220 Vigil 2 BV220 är fysiskt kompatibel med den befintliga serien, men med 220W uteffekt. Det är en klass D-förstärkare och har därmed 80% verkningsgrad. Sådana switchade slutsteg
Läs merHambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0
1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler
Läs merÖvningsuppgifter i Elektronik
1 Svara på följande frågor om halvledarkomponenter. Övningsuppgifter i Elektronik a) Vad är utmärkande för ett halvledarmaterial? b) Vad innebär egenledning och hur kan den förhindras? c) edogör för dopning
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 4 Operationsförstärkare Jan Thim 1 F4: Operationsförstärkare Innehåll: Introduktion Negativ återkoppling Applikationer Felsökning 2 1 Introduktion Operationsförstärkaren
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merFöreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM
Föreläsning 5 Motkoppling och stabilitet bl Definition av termer Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel IE1202 nalog elektronik /BM Black s första idé U in 1 U ut Utspänning med
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merRundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt
Rundradiomottagare 2004-02-26 Mikael Andersson Martin Erikson Department of electroscience 0 ETI 041 Radioprojekt Sammanfattning Denna rapport behandlar konstruktion av en rundradiomottagare baserad på
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs merPassiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd
Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVESITET Ulf Holmgren LABOATION Analog elektronik 961219 Passiva filter Laboration i Elektronik E151 Namn Namn Ej godkänd Datum Datum Godkänd Datum PASSIVA FILTE -
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet
Läs merDu har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )
Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:
Läs merBV440M. Bruksanvisning
BV440M Bruksanvisning VIGIL BV440M Vigil 2 BV440M är fysiskt kompatibel med den befintliga serien, men med 440W uteffekt. Det är en klass D-förstärkare och har därmed 80% verkningsgrad. Sådana switchade
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merKomponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn
Komponentfysik ESS030 Den bipolära transistorn T- 2016 Syfte Syftet med denna laboration är att studenten ska bekanta sig med den grundläggande fysiken i en bipolär transistor. Det fundamentala byggblocket
Läs merTSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.
TST24 lektronik Förstärkare Mark Vesterbacka TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka 2017-04-24 s.2 Dagens föreläsning Förstärkarsteg Småsignalberäkningar xaminationsexempel TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka
Läs merOperationsförstärkaren
Operationsförstärkaren elektroteknikens "universalbyggsten" William Sandqvist william@kth.se 1 Förstärkare En ensam transistor kan användas till att förstärka strömmar eller spänningar. Med flera samverkande
Läs merLaboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Läs merAutomationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)
Automationsteknik Laboration Givarteknik () Laboration Givarteknik I denna laboration ska trådtöjningsgivare i bryggkoppling och med tillhörande förstärkare studeras. Vidare ska ett termoelement undersökas.
Läs merElektronik grundkurs Laboration 5 Växelström
Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =
Läs merFÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3
FÖRELÄSNING 3 Förstärkaren Arbetspunkten Olika lastresistanser Småsignalsschemat Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(36) Förstärkaren (S&S4 1.4, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6/
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merElektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Läs merMOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper
FÖRELÄSNING 4 MOSFET:ens in och utimpedanser Småsignalsmodeller Spänning och strömstyrning Stora signaler MOSFET:ens högfrekvensegenskaper Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs merOLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2
OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 Namn Datum Åtgärda Godkänd Målsättning: Denna laboration syftar till att ge studenten: Kunskaper om operationsförstärkaren i teori och
Läs mer