7 21 augusti 2008 Nr 76 Regler och ansvarsfördelning för vårdnadsbidrag 2008-06-16 Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Riksdagen har nyligen beslut att ge kommunerna möjlighet att från och med 1 juli 2008 ge vårdnadsbidrag. Detta bidrag avser barn som fyllt ett år men inte tre år. Principen för beslutet är att kommunerna får möjlighet att införa ett bidrag inom ramen för de begränsningar som Riksdagen lagt fast. Varje kommun kan utforma sina egna regler inom ramen för riksdagsbeslutet. Som bakgrundsinformation biläggs ett cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting där riksdagsbeslutet beskrivs. Kommunstyrelsen lägger nu fram ett förslag till bidragsregler för Borås Stad. Förslaget utgår ifrån att föräldrarna gör ett aktivt val mellan att helt ta hand om sina barn eller använda den offentligt finansierade förskolan. Det är detta som Kommunstyrelsen uppfattar som det väsentliga med den nya lagen. Det finns enligt lagen möjlighet att kombinera vårdnadsbidrag med deltidsanvändning av den kommunala förskolan men detta ingår inte i det förslag som Kommunstyrelsen nu lägger fram. Utifrån samma grund innehåller förslaget att vårdnadsbidrag endast kan lämnas om föräldrarna tar ut en period om minst tre kalendermånader med vårdnadsbidrag. I de bidragsregler som Kommunstyrelsen nu lägger fram ingår de regler som en kommun själv måste fatta beslut om. Dessutom finns det i lagstiftningen tvingande bestämmelser som alla kommuner måste följa, t. ex att den som får arbetslöshetsersättning inte samtidigt kan få vårdnadsbidrag. Dessa ingår inte i regelverket men kommer att framgå av den informationsbroschyr som skall presentera vårdnadsbidraget. De framgår dessutom av det bilagda cirkuläret från Sveriges Kommuner och Landsting. Vårdnadsbidraget innebär dessutom att även andra lagar och regler påverkas. Som exempel kan nämnas rätten till ledighet för vård av barn, regler för bostadsbidrag och försörjningsstöd. Vårdnadsbidraget är ett för kommunerna frivilligt åtagande. Detta innebär att finansieringen helt är en fråga för varje kommun utan att reglerna för statens stöd till kommunerna förändras. Det ekonomiska utfallet för en kommun påverkas i princip av två saker. Den första är givetvis, utöver kommunens formulering av de egna reglerna, vilken omfattning bidragen kommer att få. Den andra är förändringen av efterfrågan på kommunalt finansierad förskola. Kostnaden för vårdnadsbidragen är svår att uppskatta då det handlar om en helt ny bidragsform. Av stor betydelse är i vilken omfattning uttag av föräldrapenning och föräldraledighet kommer att påverkas. Nu kommer en ny komponent i de ekonomiska förutsättningarna där det är svårt att i förväg dra precisa slutsatser om utfallet. Ytterligare en svår slutsats är bedömningen om efterfrågan av kommunalt finansierad förskola kommer att förändras. En möjlighet är ju att behovet av förskola minskas med minskade kostnader i sådan omfattning att vårdnadsbidragen finansieras. Men Kommunstyrelsen avstår nu från att göra några beräkningar utan kommer istället att noga följa de ekonomiska konsekvenserna. Dock blir effekten under 2008 begränsad då avsikten är att bidragen skall införas den 1 oktober. Det sista är viktigt som förklaring till att Kommunstyrelsen nu inte redovisar någon kalkyl med väntade ekonomiska effekter. Avsikten är att ta upp detta i förslaget till 2009 års budget. Avsikten är att klarlägga även andra konsekvenser av vårdnadsbidraget i budgeten för 2009 utifrån hur förskolans verksamhet påverkas. Införandet av vårdnadsbidraget kan medföra lägre efterfrågan på förskoleplatser, vilket skulle kunna ge en praktisk möjlighet att nå det tidigare angivna målet att minska antalet barn i grupperna. Men detta, sammantaget med de ökade kostnaderna för själva vårdnadsbidraget, har ju även en ekonomisk dimension. Avsikten är att i budgetarbetet klarlägga vilka faktiska ekonomiska möjligheter som finns att genomföra denna kvalitetsförbättring. Eftersom vårdnadsbidraget gäller från och med oktober 2008 kommer underlaget att bedöma omfattningen vara knapphändigt när budgeten för 2009 beslutas. Men eftersom ansökningarna skall vara inne i september för de bidrag som skall betalas i oktober, kommer det ändå att finnas ett visst underlag för ett ställningstagande i budgetarbetet.
B 326 Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 Eftersom vårdnadsbidragen är en helt ny uppgift behövs ett beslut om vilken nämnd som skall ansvara för administration och beslut om dessa. Eftersom vårdnadsbidraget verksamhetsmässigt får konsekvenser för förskolan finns en koppling till kommundelsnämnderna. Det är dock inte rationellt att bygga funktioner för handläggning och beslut på 10 ställen i kommunens organisation. Dessutom kam man förutsätta att handläggningen blir ett strikt tillämpande av ganska precisa regler utan behov av anknytning till politiskt beslutsfattande ur ett lokalt perspektiv. Därför föreslår Kommunstyrelsen att administration och beslutsfattandeblir en ny uppgift för Kommunstyrelsen och dess Administrativa kontor. Beslutsfattandet förutsätts ske på delegation av en tjänsteman. Uppgiften är ny och medför troligen behov av viss personalförstärkning. Kommunstyrelsen har ännu inte tagit ställning till personalbehovet. Utöver personal tillkommer kostnader för komplettering av programvara etc. Även om Administrativa kontoret får handläggningsansvaret skall kommundelskontoren medverka med upplysningar till allmänheten och ta emot ansökningshandlingar. Kommunstyrelsen föreslår inte nu några förändringar av kommunbidrag. De kostnader som uppstår under 2008 blir ett ansvar för Kommunstyrelsen. I kommunens totala budget finns ett utrymme inräknat för tillkommande kostnader till följd ökande ambitioner som t ex vårdnadsbidragen. Även om det inte tas beslut om nytt kommunbidrag finns alltså ett utrymme i totalekonomin för en kostnadsökning. Dessa kostnader kan då utan olägenhet regleras i bokslutet för 2008. I arbetet med budgeten för 2009 kommer Kommunstyrelsen att ta ställning till den långsiktiga utformningen av det ekonomiska ansvaret för vårdnadsbidragen. Detta innebär i praktiken för 2008 att vårdnadsbidragen inte innebär att den ursprungliga resurstilldelningen till kommundelsnämnderna förändras. Analogt med detta betraktelsesätt får kommundelsnämnderna inte nu något krav att anpassa sina kostnader (annat än möjligen till minskade avgiftsintäkter) till följd av att barn skulle lämna förskolan till följd av föräldrarna valt vårdnadsbidrag. Men även hur detta skall hanteras fortsättningsvis måste diskuteras i arbetet med budgeten för 2009. Kommunstyrelsens förslag är att bidragsreglerna skall gälla från och med 1 oktober. För att berörda föräldrar skall få kännedom om de nya bidragen avser Kommunstyrelsen att informera om sitt förslag redan innan Kommunfullmäktige fattat slutligt beslut om att införa bidragen. Rimligen behöver föräldrarna en viss planeringstid för anpassning till de nya förutsättningarna. Kommunstyrelsen utgår från att Komunfullmäktige inte har några invändningar mot förfarandet. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Regler för vårdnadsbidrag fastställs att gälla från och med 1 oktober 2008. Kommunstyrelsen får uppdrag att ansvara för handläggning och beslut om vårdnadsbidragen samt rätt att utfärda tillämpningsföreskrifter. Kommunstyrelsen får ekonomiskt ansvar för 2008. Mot förslaget reserverade sig Ulf Olsson (s), Lena Palmén (s), Yvonne Persson (s), Petter Löberg (s), Micael Svensson (s) samt Lennart Andreasson (v) till förmån för ett alternativt förslag (bilaga). KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Christer Johansson Alternativt förslag Regler och ansvarsfördelning för vårdnadsbidrag Vi är i princip motståndare till att vårdnadsbidrag införs. Vårt parti har i riksdagen agerat för avslag på denna nya men otidsenliga bidragsform. Detta innebär att vårt förslag nu är Kommunstyrelsen skall avslå majoritets förslag att införa vårdnadsbidrag. Vårt parti har tidigare framfört vilka nackdelar som finns med förslaget. Vi vill nu peka på att förslaget inte stöder ett jämställt föräldraskap. Kvinnor, som oftast är de med lägst inkomst i hushållet, blir de stora förlorarna. Stora grupper, t. ex arbetslösa och långtidssjuka, är uteslutna från bidraget. Ensamstående kommer i praktiken inte ha möjlighet att använda sig av bidraget. Det förslag som majoriteten nu lägger fram för Borås innebär att ytterligare personer utestängs. Detta blir en följd av att det inte går att få vårdnadsbidrag på deltid. Därtill kommer att vårdnadsbidraget innebär att resurserna till en kvalitativ förskola kan hotas. I detta sammanhang vill vi peka på att bidraget kan användas till anlita släktingar eller barnflickor i hemmet. Detta innebär att förslaget motverkar den uppgivna avsikten att föräldrarna skall få mer tid med sina barn. Dessutom vill vi framhålla som en olägenhet att staten skjuter över kostnader på kommunerna. Vi vänder oss emot att staten inför ett nytt bidrag men låter kommunerna stå för kostnaden. Beslutsförslag: Kommunstyrelsen avslår förslaget att föreslå Kommunfullmäktige att införa vårdnadsbidrag DEN SOCIALDEMOKRATISKA GRUPPEN Lena Palmén Från Sveriges Kommuner och Landsting Till Kommunstyrelsen och Nämnd med ansvar för barnomsorg Cirkulär 08:36 Kommunalt vårdnadsbidrag Riksdagen har den 21 maj 2008 fattat beslut om att införa en ny lag om kommunalt vårdnadsbidrag. Underlag för beslutet finns i proposition 2007/08:91 Vårdnadsbidrag familjepolitisk reform. Lagen är kompetensutvidgande för landets kommuner och ger dessa möjlighet att införa, finansiera och administrera kommunala vårdnadsbidrag inom vissa ramar. Genom införandet av ett vårdnadsbidrag ges ökade möjligheter för föräldrar att vara hemma och vårda sitt barn under den period då barnet är mellan ett och tre år. De kommuner som önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt 3 000 kronor per månad och barn. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte nyttjar offentligt finansierad förskoleverksamhet (förskola eller familjedaghem). Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbära vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget kan inte lämnas till vårdnadshavare som har vissa ersättningar som
Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 B 327 t ex arbetslöshetsersättning och föräldrapenning. Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2008. Allmänna förutsättningar för vårdnadsbidrag För vilka barn ska vårdnadsbidrag få lämnas? Vårdnadsbidrag får lämnas för barn som fyllt ett men inte tre år och som är folkbokfört i kommunen. Helt vårdnadsbidrag får inte lämnas för barn som har plats i offentligt finansierad förskoleverksamhet som avser heltid. Kommunerna ges en rätt att införa ett reducerat vårdnadsbidrag i förhållande till den tid ett barn nyttjar offentligt finansierad förskoleverksamhet. Kommunerna ges alltså en rätt att införa vårdnadsbidrag vars belopp avtrappas med nyttjandet av offentligt finansierad förskoleverksamhet. Barn vars föräldrar har vårdnadsbidrag ska dock ha samma rätt att delta i öppen förskola som andra barn. De kommuner som önskar göra det möjligt att kombinera ett reducerat vårdnadsbidrag med en deltidsplacering i förskoleverksamhet får själva välja modell för avtrappning av vårdnadsbidraget utifrån lokala behov och förutsättningar. Till vilka ska bidraget få lämnas? En kommun får lämna vårdnadsbidrag till enskilda. Vårdnadsbidrag får lämnas till en vårdnadshavare som bor och är folkbokförd tillsammans med barnet. Efter anmälan av båda vårdnadshavarna får vårdnadsbidrag lämnas med hälften till vardera vårdnadshavaren, även om endast en av dem är folkbokförd på samma adress som barnet. Vårdnadsbidrag får i sådant fall även lämnas till en vårdnadshavare som inte är folkbokförd i samma kommun som barnet. Kommunen får själv bestämma hur ansökningsförfarandet och övrig handläggning av vårdnadsbidraget ska ske. Vårdnadsbidragets belopp och beskattning m m Vårdnadsbidraget ska inte beskattas. En kommun har rätt att utifrån lokala förutsättningar själv bestämma med vilket belopp vårdnadsbidrag maximalt ska lämnas. Det får dock aldrig överstiga 3 000 kronor per barn och månad. Kommunen kan också genom lokala riktlinjer välja att endast erbjuda bidraget till barn i ett snävare åldersintervall. En kommun får också differentiera vårdnadsbidrag när det lämnas för fler än ett barn i samma hushåll så att beloppet som lämnas är olika för syskonen. Uttag av dagar med föräldrapenning Vårdnadsbidrag får lämnas tidigast efter det att föräldrapenning, med anledning av barnets födelse, enligt 4 kap lagen (1962:381) om allmän försäkring har lämnats för 250 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå inklusive sådan tid som avses i 4 kap 9 a nämnda lag. Utgångspunkten för vårdnadsbidraget är att det ska utgöra ett alternativ för de föräldrar som vill vara hemma med sitt barn längre än vad föräldrapenningen möjliggör. Med ett vårdnadsbidrag utsträcks denna tid genom att ett uttag av föräldrapenning kan avlösas av ett vårdnadsbidrag fram till dess barnet fyller tre år. För att inte inskränka föräldrapenningens flexibilitet anser man att det är rimligt att 250 dagar med föräldrapenning ska ha utnyttjats innan vårdnadsbidraget kan utbetalas. Avgränsningar i förhållande till vissa ersättningssystem Vårdnadsbidrag får inte lämnas till en vårdnadshavare om den eller dennes sambo eller make/maka, som vårdnadshavaren bor med, för samma kalendermånad eller del därav får någon av nedanstående ersättningar: - Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse enligt 4 kap lagen (1962:381) om allmän försäkring - Arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring - Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program - Sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om allmän försäkring efter det att sådan ersättning har lämnats för en tid av 365 dagar - Sjukpenning under eller omedelbart efter en period när arbetslöshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring har lämnats - Sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen om allmän försäkring - Ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension - Äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd eller - Ersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Vårdnadsbidrag ska alltså inte vara möjligt att kombinera med bl a arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, introduktionsersättning, sjuk- och aktivitetsersättning eller ålderspension eller äldreförsörjningsstöd. Om den sjukskrivne uppburit sjukpenning under mer är 365 dagar utesluts hushållet från bidrag. Vårdnadsbidrag är inte heller möjligt att kombinera med uttag av föräldrapenning vare sig för barnet eller dess syskon. Ny rätt till vårdnadsbidrag efter uppsägning Om vårdnadsbidraget sägs upp av bidragsmottagaren är det inte möjligt att lämna vårdnadsbidrag på nytt för samma barn förrän tidigast från och med den femte kalendermånaden efter den månad för vilken bidraget senast lämnades. Denna karenstid avser att hindra vårdnadsbidragstagare som sagt upp bidraget från att beviljas det på nytt för samma barn inom en viss tid. Syftet med bestämmelsen är bland annat att underlätta kommunernas planering av förskoleverksamheten. Det är endast uppsägning av bidragsmottagaren som leder till en karenstid. Till exempel förlorar inte en vårdnadshavare sin rätt till bidrag om barnet har tvångsomhändertagits eller familjehemsplacerats, utan då har en vårdnadshavare möjlighet. Karensregeln hindrar inte en ny kommun från att ge vårdnadsbidrag till någon nyinflyttad även om denne tidigare uppburit vårdnadsbidrag i den kommun han eller hon har flyttat ifrån. Anmälningsskyldighet, återkrav och eftergift Den som får vårdnadsbidrag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till den bidragsutbetalande kommunen om förutsättningar för vårdnadsbidrag enligt 3 5 inte längre föreligger eller om andra ändrade förhållanden som påverkar storleken av vårdnadsbidraget.
B 328 Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 Om en bidragsmottagare lämnar oriktiga uppgifter eller underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet, eller på annat sätt orsakar att vårdnadsbidrag lämnas obehörigen eller med för högt belopp får kommunen återkräva vad som har betalats ut för mycket. Även när en bidragsmottagare tagit emot vårdnadsbidrag obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta får kommunen återkräva vad som betalats ut för mycket. Om det finns särskilda skäl får kommunen helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten. Exempel på förhållanden som kan påverka rätten till vårdnadsbidrag och som vårdnadsbidragsmottagaren är anmälningsskyldig för, är t ex om barnets boende eller folkbokföring ändras, barnets vistelsetid i offentligt finansierad förskoleverksamhet ökar eller minskar samt om vårdnadshavaren eller dennes make eller sambo börjar uppbära föräldrapenning, arbetslöshetsersättning eller någon annan av de förmåner som diskvalificerar rätten till vårdnadsbidrag enligt 5 lagen om vårdnadsbidrag. Överklagande En kommuns beslut om vårdnadsbidrag gentemot enskild får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Den enskilde har alltså möjlighet att i de fall en kommun har beslutat att införa vårdnadsbidrag få sin rätt till vårdnadsbidraget prövat genom s k förvaltningsbesvär. Kommunens principbeslut att på visst sätt erbjuda vårdnadsbidrag kan överklagas med laglighetsprövning. Vårdnadsbidragets samspel med vissa trygghetssystem Vårdnadsbidrag ska räknas som bidragsgrundande inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Vårdnadsbidrag ska också räknas som bidragsgrundande inkomst vid prövning av rätt till bostadstillägg till pensionärer enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m fl. Vårdnadsbidrag räknas som inkomst vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). För den som uppburit vårdnadsbidrag ska den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) fastställas till lägst det belopp som utgjorde SGI omedelbart före en period med vårdnadsbidrag. En bestämmelse om detta införs i 3 kap lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Rätten till föräldraledighet och vårdnadsbidrag Föräldrar som vårdar barn med helt vårdnadsbidrag har rätt till hel ledighet eller förkortning av normal arbetstid med hälften. För de arbetstagare som är föräldralediga på heltid med vårdnadsbidrag ska uppsägningstiden från anställning beräknas på samma sätt som sedan tidigare gäller för dem som är föräldralediga på heltid. Förändringarna införs i föräldraledighetslagen (1995:584 ) respektive lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förarbete för dessa lagändringar finns i proposition 2007/08:149 Ledighet med vårdnadsbidrag. EG-rättsliga aspekter Vårdnadsbidraget är både en familjeförmån i den mening som avses i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och som en social förmån i den mening som avses i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Vårdnadsbidrag ska därmed i enlighet med gemenskapsrätten kunna lämnas även i de fall där familjen inte uppfyller krav på folkbokföring. Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) komma överens om ansvarsfördelning vad gäller samordning av vårdnadsbidrag i förhållande till övriga familjeförmåner. Sveriges Kommuner och Landsting och Försäkringskassan har inlett ett samråd kring sådana fall. Kommunernas handläggning och kontrollaspekter Regeringen konstaterar i propositionen 2007/08:91 Vårdnadsbidrag familjepolitisk reform att en skyldighet bör införas för försäkringskassan att lämna behövliga uppgifter till den kommunala nämnd som ansvarar för handläggningen av ärenden om vårdnadsbidrag. Bestämmelser om en sådan skyldighet bör kunna införas till den 1 januari 2009. Även frågan om att den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag också skulle kunna få åtkomst till uppgifter från arbetslöshetskassorna föreslås ses över. Enligt socialdepartementet beräknas en promemoria med förslag på följdlagstiftning för vårdnadsbidraget tas upp till beslut under hösten 2008. Enligt samtal med försäkringskassan och arbetslöshetskassornas samorganisation är en kontrollmöjlighet som finns idag att individen själv, den som söker eller har vårdnadsbidrag, begär ett utdrag över de ersättningar han eller hon uppbär och sedan lämnar det till kommunen. Skyldighet att lämna statistkuppgifter Regeringen har för avsikt att följa utvecklingen av vårdnadsbidraget via statistikinsamling. Av propositionen 2007/08:91 Vårdnadsbidrag familjepolitisk reform framgår att regeringen avser att återkomma med närmare bestämmelser om vilka uppgifter som kommunerna ska lämna. Enligt socialdepartementet väntas även förslag till sådana bestämmelser att tas upp i den promemoria med förslag på följdlagstiftning för vårdnadsbidraget som planeras tas upp till beslut under hösten 2008. Ikraftträdande Den nya lagen om kommunalt vårdnadsbidrag träder i kraft den 1 juli 2008. Frågor med anledning av innehållet i cirkuläret besvaras av Avdelningen för lärande och arbetsmarknad i första hand av Malin Annergård Pierrou. Frågor besvaras även av Signild Östgren Avdelningen för ekonomi och styrning och Irene Reuterfors-Mattsson Avdelningen för juridik. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Britta Rundström Malin Annergård Pierrou
Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 B 329 Regler för vårdnadsbidrag Antagna av Kommunfullmäktige 2008-08-21 Gäller från 2008-10-01 1. Vårdnadsbidrag lämnas efter ansökan, på sätt som Kommunstyrelsen bestämmer, till vårdnadshavare för barn som är folkbokfört i Borås Stad och har fyllt ett år men inte tre år. Bidrag lämnas tidigast från och med den månad som följer efter den månad som ansökan lämnades in till kommunen. Med vårdnadshavare jämställs den som med kommunens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran för att adoptera det. 2. Huvudregeln är att bidraget utbetalas till en vårdnadshavare. Denne skall vara folkbokförd på samma adress som barnet och bo tillsammans med barnet. Dock kan undantag från detta göras om båda vårdnadshavarna meddelar kommunen att de är överens om att bidraget skall utbetalas med hälften till varje vårdnadshavare. Det gäller även om endast en av vårdnadshavarna uppfyller kraven att vara folkbokförd på samma adress som barnet och bor tillsammans med barnet. Dock måste bidragsmottagaren vara folkbokförd i Borås Stad för att ha rätt till bidrag. 3. Bidrag betalas för barn som inte har plats i förskoleverksamhet (hos kommunen eller enskild huvudman) eller i kooperativt familjenätverk, som får bidrag från Borås Stad. 4. Vårdnadsbidraget är 3 000 kronor per månad för varje barn. Bidrag utbetalas endast för hel kalendermånad. 5. Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag anger i 3 2:a stycket och 5 när en vårdnadshavare inte kan erhålla vårdnadsbidrag. Den sökande skall under sanningsförsäkran uppge att inte något av dessa hinder att få vårdnadsbidrag gäller för sökanden själv eller make/sambo. 6. Vårdnadsbidrag skall avse en sammanhängande tid på minst tre kalendermånader. Bidrag utbetalas även innan denna tid faktiskt uppnåtts men blir den faktiska bidragsberättigade tiden inte tre kalendermånader skall hela bidraget återbetalas. Detta gäller inte om bidraget dras in på grund av att de förhållanden som regleras av det avsnitt i lagen om vårdnadsbidrag som anges i punkt 5. 7. Utbetalning görs i normalfallet senast den 27:e i den månad som bidraget avser. Är denna dag lördag, söndag eller helgdag görs utbetalningen närmast föregående vardag. För att bidrag skall utbetalas enligt denna regel för den första bidragsberättigade månaden skall en fullständig ansökan ha lämnats senast den 15:e i månaden före. Vid ofullständig eller oklar ansökan kan utbetalningstiden förskjutas. Utbetalning görs endast till bankkonto eller motsvarande som är registrerat i sökandens namn. 8. Den som fått bidrag är skyldig att utan dröjsmål upplysa kommunen om ändrade förhållanden som påverkar förutsättningarna för att få vårdnadsbidrag. Om kommunen så begär är bidragsmottagaren skyldig att hos försäkringskassa eller arbetslöshetskassa begära utdrag över de ersättningar han eller hon erhåller och visa för kommunen. 9. Om någon inte fullgjort uppgifterna enligt punkt 8 eller på annat sätt tagit emot vårdnadsbidrag obehörigen eller med för högt belopp och skäligen bort inse detta skall Kommunstyrelsen återkräva vad som betalats ut för mycket. Finns särskilda skäl kan Kommunstyrelsen helt eller delvis efterge denna återbetalningsskyldighet.
B 330 Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 Nr 77 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut t o m 31 mars 2008 2008-06-02 Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Riksdagen beslutade den 30 maj 2006 att en rapporteringsskyldighet införs i socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6 h-f. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap.1 SoL. Rapportering ska ske till Länsstyrelsen, kommunens revisorer och Kommunfullmäktige. Ändringarna i Socialtjänstlagen och Kommunallagen trädde i kraft den 1 juli 2006. Till Länsstyrelsen och revisorerna ska Socialnämnden/kommundelsnämnden rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslut. För varje beslut ska anges tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt skälen för dröjsmålet. Personen ska vara identifierbar. Rapportering ska ske en gång per kvartal. När ett ärende som tidigare rapporteras som ej verkställts, senare verkställs, ska nämnden anmäla detta till Länsstyrelsen och revisorerna. Till Kommunfullmäktige ska Socialnämnden/Kommundelsnämnden lämna en statistikrapport över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. I rapporten ska anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna i rapporten ska vara avidentifierade. Däremot ska det framgå hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller kvinnor respektive män. Rapportering ska göras en gång per kvartal. Som en yttersta konsekvens av lagändringen kan Länsstyrelsen ansöka hos Länsrätten om att den dömer ut särskild avgift till kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL. Länsstyrelserna har kommit överens om att rapporteringen ska göras på ett enhetligt sätt över landet. En enkät skickas till samtliga kommuner varje kvartal. I Borås Stad besvarar berörda nämnder Länsstyrelsens enkät och skickar in en rapport. Kopia på rapporten skickas till Revisionskontoret. En avidentifierad rapport skickas till Kommunledningskansliet som sammanställer en statistikrapport till Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Rapporten läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Ingegerd Eriksson Bilaga: Statistikrapport över ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap1 SoL till och med 31 mars 2008. 2008-04-28 Bilaga Från Kommunledningskansliet Redovisning av ej verkställda gynnande biståndsbeslut t o m 31 mars 2008 Ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen t o m 31 mars 2008 Inga ej verkställda beslut x x x x x x x Ej verkställda beslut Typ av bistånd Nämnd Brämhult Centrum Dalsjöfors Fristad Göta Norrby Sandhult Sjöbo x Permanent bostad (Särskilt boende) Trandared x Viskafors x Permanent bostad (Särskilt boende) Socialnämnden x Kontaktperson Kontaktfamilj Övergångsbostad 31 mars Antal dagar sedan beslut Man/ kvinna 139 K 31 dec 206 M 137 117 M M 202 175 K 160 M 151 M 138 M 388 M 297 388 M 297 M 234 290 M 199 194 K 103 160 M 160 K 101 K M 381 251 M 160 K 95 168 M
Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 B 331 När det gäller de tre ej verkställda beslut till permanent bostad på särskilt boende har personerna blivit erbjudna bostad men tackat nej. När det gäller ej verkställda beslutkontaktperson/kontaktfamilj är det i några fall svårt att matcha barnets speciella behov med rätt kontaktfamilj. I några fall har barnet insats i form av öppenvård i avvaktan på kontaktfamilj. I något fall har det visat sig att det finns behov av mer omfattande insatser vilket håller på att utredas. Tilläggas kan att ytterligare insatser har påbörjats för att få möjligheter att dels utreda kontaktfamiljer som har visat intresse men också för att kunna rekrytera fler kontaktfamiljer/personer, särskilt till ungdomar.
B 332 Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 Nr 78 Ansvarsfrihet avseende 2007 års förvaltning för styrelsen för Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (PROTEKO) Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige 2008-06-16 Enligt stadgarna för Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (PROTEKO) ankommer det på Kommunfullmäktige att besluta i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. stiftelsens och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Styrelsen för Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (PROTEKO) beviljas ansvarsfrihet för 2007 års verksamhet. Styrelsen för stiftelsen har inkommit med verksamhetsberättelse för 2007 jämte årsredovisning samt revisionsberättelse. Stiftelsens resultaträkning visar ett positivt resultat på 1 043 360 kronor, koncernen redovisar ett positivt resultat på 1 010 754 kronor. Revisorerna noterar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Separat bilaga: Årsredovisningar Christer Johansson
Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 B 333 Nr 79 Svar på motion av Rose-Marie Liljenby Andersson (s) om speciellt äldreboende för personer som omfattas av LSS 2008-06-02 Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Rose-Marie Liljenby Andersson har i en motion till Kommunfullmäktige den 18 april 2007 föreslagit att förutsättningarna för att skapa ett anpassat äldreboende för personer som omfattas av LSS utreds. Vid Socialnämndens sammanträde den 19 juni 2007 beslutades att anta Lokalplan för bostäder med särskild service (LSS) i Borås stad 2007-2009. Socialnämnden har översänt lokalplanen till Kommunstyrelsen för vidare handläggning. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde 17 april 2008 att fastställa lokalplanen som huvudsaklig grund för planering inom området. I planen framgår att Borås Stad har totalt 301 lägenheter med särskild service enligt LSS fördelat på 47 enheter. I de bostäder som är avsedda för vuxna är åldern på hyresgästerna mellan 19 och 86 år, 27 av hyresgästerna är 65 år och äldre. I planen framgår att fem enheter, 30 lägenheter ska har en speciell inriktning mot äldre hyresgäster. Nedan framgår också hur många personer 65 år och äldre som för närvarande bor på dessa enheter. 45-49 50-54 55-59 60-64 65- Lidbovägen 1 2 1 2 Ängsbovägen 1 3 2 Slättvägen 1 1 1 1 2 1 Slättvägen 7 1 1 1 3 Hansinggatan 13 1 5 Summa 4 4 6 3 13 Cirka hälften av de personer som är 65 år och äldre bor för närvarande på de enheter som föreslås ha en speciell inriktning mot äldre. Övriga bor utspritt på andra boenden. Att skapa boende för en speciell målgrupp är en process som tar lång tid. Trots att boendet och verksamhetsinnehållet kan vara speciellt anpassat för en viss målgrupp är det få som vill flytta eller byta boende. Borås Kommunfullmäktige och deras beredningar Utdrag ur protokoll 3007-04-19 Bilaga till 36 Anmälningsärenden Motion om speciellt äldreboende för personer som omfattas av LSS Enligt LSS (lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade) kan vuxna med utvecklingsstörning eller psykiskt funktionshinder erbjuds bostad med särskild service. Stödet kan ges till personer med utvecklingsstörning, autism eller liknande och till personer som har begåvningsmässiga funktionshinder eller som drabbas av någon hjärnskada. Lagen omfattar även sådana personer som har varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder om hindren medför stora svårigheter i det vardagliga livet. För de personer som behöver speciella boenden är utformning och anpassning till det specifika behovet och den specifika situationen viktigt. Något sådant anpassat boende för personer som tidigare beviljats LSS men uppnått den ålder varefter LSS normalt inte beviljas, dvs 65 år, finns inte idag. En hemlik miljö där de känner trygghet, social gemenskap och där man får den hjälp man behöver. Allt i syfte att kunna leva ett så oberoende liv som möjligt. Kommunfullmäktige föreslås besluta att: Förutsättningarna för ett anpassat äldreboende för personer som omfattas av LSS utreds. Rose-Marie Liljenby Andersson Socialdemokraterna Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen förklaras besvarad. Mot beslutet reserverar sig Ulf Olsson (s), Lena Palmén (s), Yvonne Persson (s), Petter Löberg (s), Lennart Andreasson (v) och Rose Marie Liljenby Andersson (s) till förmån för Lena Palméns yrkande att motionen bifalles. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Ingegerd Eriksson
B 334 Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 Nr 80 Svar på motion av William Petzäll (sd) och Christoffer Hedelin (sd) om demokratiforum på Borås Stads hemsida 2008-06-16 Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige William Petzäll (sd) och Christoffer Hedelin (sd) har lämnat in en motion vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 16 augusti 2007. I motionen föreslås att ett demokratiforum inrättas på Borås Stads hemsida. På ett demokratiforum skulle alla få komma till tals och framföra sina synpunkter och åsikter i form av inlägg som berör Borås Stad. Borås Stad har redan haft ett diskussionsforum, Fritt Borås, på sin hemsida under åren 2001 2007. Detta forum lades ner därför att aktiviteten där var låg, långa perioder närmast obefintlig. Borås Stad har sedan i vart fall år 2006 arbetat med att bli en 24 timmarskommun. I denna från början statliga vision ingår bl a att skapa utökade möjligheter för medborgarna till kontakter med och insyn hos myndigheter. I budgeten för år 2005 fastslogs målet och har de följande åren följts upp med medel för genomförande. Under 2007 har ett antal grupper arbetat med den lokala utformningen och inriktningen av den kommande 24-timmarsportalen i Borås. En sådan har bestått av representanter från partierna i Kommunstyrelsen. Arbetet och förslagen när det gäller s k e-demokratisatsningar diskuterades och bestämdes i april 2007. Åtgärderna är nu genomförda på webben under namnet Mötesplatsen. Där finns möjligheter för medborgarna att ställa frågor, lämna förslag och delta i omröstningar. Via Mötesplatsen kan medborgarna också återfinna länkar till den nystartade Bloggportalen, och följa den lokala politiska debatt som förs på kommunfullmäktigeledamöternas bloggar, samt länkar till kommunens utsändningar via webben av Kommunfullmäktiges sammanträden (webb-tv och webb-radio). Borås Kommunfullmäktige och deras beredningar Utdrag ur protokoll 2007-08-16 Bilaga till 101 Anmälningsärenden Motion angående: Demokratiforum på Borås Stads hemsida Ett demokratiforum på Borås Stads hemsida skulle bli en lätttillgänglig mötesplats för alla medborgare i Borås. På ett demokratiforum skulle alla få komma till tals och framföra sina synpunkter och åsikter i form av inlägg som berör Borås Stad. Demokratiforumet skulle bli en utmärkt mötesplats där politiker och kommuninvånare kan ta upp aktuella frågor. Liknande forum finns redan, exempelvis på Eslövs kommuns hemsida, och man märker att många kommuninvånare i Eslöv verkligen finner det användbart. Med anledning av ovanstående yrkar vi på att kommunfullmäktige beslutar att: - Ett demokratiforum inrättas på Borås Stads hemsida William Petzäll & Christoffer Hedelin ersättare och ledamot för Sverigedemokraterna i Borås kommunfullmäktige I arbetet med att ta fram en ny strategisk plan för Borås framtid som nyss startat kommer medborgarna att inbjudas att ta del i diskussionen och Internet kommer att användas för att föra resonemangen vidare. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen förklaras besvarad. KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Marie Ingvarsson
Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 B 335 Nr 81 Svar på motion av Anders Österberg (s); Det finns inget rödare än det gröna folkhemmet! Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Anders Österberg har i en partimotion från Socialdemokraterna föreslagit att: Borås Stad ska ta fram en klimatplan som föreslår åtgärder på hur vi ska anpassa oss till klimatförändringarna. Borås successivt ska minska sin påverkan på klimatet. Visionen är att näringsliv och organisationer verkar utan klimatpåverkande utsläpp. Borås ska bli klimatneutral, Kommunstyrelsen får i uppdrag att sätta ett datum då målet ska vara nått. Kommentarer Förändringen av klimatet är en mycket angelägen miljöfråga och det är viktigt att Borås Stad är en föregångare i arbetet att minska klimatpåverkan. I mars 2008 antogs nya miljömål för Borås. Klimatfrågan har fått en stor tyngd i såväl mål för Borås som geografisk kommun som i Borås Stads mål för den egna organisationen. Borås Stad som organisation ska t ex arbeta för att bli fossilfritt vad gäller uppvärmning och persontransporter. Kommunfullmäktige antog 2003 en Energiplan för Borås Stad med åtgärder och en handlingsplan. I samband med ansökan om klimatinvesteringsbidrag 2005 beslutade Kommunstyrelsen om en Klimatstrategi för Borås Stad med handlingsprogram för åren 2005-2008. Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplanen och Klimatstrategin behandlar i stort samma frågor och bör kunna integreras till en Energi- och klimatplan och fungera som ett komplement till Borås Stads miljömål och innehålla en handlingsplan med tidsplan och ansvarsfördelning för åtgärder som krävs för att nå de energi- och klimatmål som antagits av Kommunfullmäktige tidigare i år. Det fortsatta arbete med den angelägna frågan motionären tar upp sker inom ramen för uppdatering av Energi - och klimatplanen samt inom miljömålsarbetet. Rose-Marie Liljenby Andersson (s), Petter Löberg (s), Yvonne Persson (s), Lena Palmén (s) och Ulf Olsson (s) samt Lennart Andreasson (v) reserverar sig till förmån för bifall av motionen. KOMMUNSTYRELSEN Morgan Hjalmarsson Peter Skoglund Borås Kommunfullmäktige och deras beredningar Utdrag ur protokoll 2007-12-13 Bilaga till 168 Anmälningsärenden Motion; Det finns inget rödare än det gröna folkhemmet! I Borås bidrar vi till klimatförändringarna samtidigt som klimatförändringarna som pågår påverkar oss. Samtidigt som samhället börjar inse klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser så fortsätter utsläppen av växthusgaser att öka. Rent praktiskt märker vi det i form av nya väderrekord och naturkatastrofer. En klimatplan är en plan för hur man kan bidra till att minskad de pågående klimatförändringarna med det långsiktiga målet att göra Borås till en klimatneutral kommun. Jorden håller inte på att dö, den blir mördad. Härmed föreslås Kommunfullmäktige att besluta: Klimatplanen föreslår åtgärder på hur vi ska anpassa oss till klimatförändringar Borås ska successivt minska sin påverkan på klimatet Visionen är att näringsliv och organisationer verkar utan klimatpåverkande utsläpp. Borås ska bli klimatneutral, Kommunstyrelsen får i uppdrag att sätta ett datum då målet skall vara uppnått. Anders Österberg (s) Arbetet med en Energi- och klimatplan startas under 2008 under ledning av Kommunledningskansliet - Samhällsplaneringsavdelningen. I projektgruppen kommer representanter från andra berörda förvaltningar och bolag, t ex Lokalförsörjningskontoret och Borås Energi och Miljö AB, att ingå. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Förklara motionen besvarad.
B 336 Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 Nr 82 Svar på motion av William Petzäll (sd) om terapihundar inom äldreomsorgen 2008-06-02 Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige William Petzäll har till Kommunfullmäktiges sammanträde den 13 december 2007 lämnat in rubricerade motion. I motionen föreslås att Borås Stad ska utreda hur en verksamhet med terapihundar skall kunna inrättas inom den kommunala äldreomsorgen i Borås. Motionären hänvisar till forskning om att samvaro med hundar påverkar äldres hälsa positivt, att man tenderar att vara mer aktiv, mindre deprimerad och att livskvaliteten höjs. I många andra länder är det betydligt vanligare med hundar inom vården än i Sverige. Ett exempel med gott resultat är hundterapiverksamheten i Avesta kommun. Djur har ofta en djup och positiv inverkan på människor. Har en brukare i ordinärt boende ett husdjur är det sällan något problem då personalen disponeras efter det. Det är också odelat positivt om besöksverksamhet har med sig hund vid besök hos den äldre eller att personal vid något tillfälle medför privata hundar om det sker utifrån den äldres önskan. Att däremot utsätta människor med risk för astma- eller allergiproblem är en annan sak. På särskilda boenden måste hänsyn tas till övriga boende som, precis som motionären pekar på, ofta är sköra människor med nedsatt motståndskraft. Här finns även andra aspekter att ta hänsyn till: en hund innebär hygienproblem som går helt emot riktlinjer om basal hygien inom hälso- och sjukvård. Hund inom ett särskilt boende innebär också att det ska finnas en utsedd person som ansvarar för hundens behov och skötsel. Astma och allergier orsakar ett stort, ofta osynligt, lidande för den som drabbas. Allergier och annan överkänslighet har mer än fördubblats de senaste 20 åren, och drygt var femte person har någon form av allergi idag. På inrådan av Astma och allergiföreningen i Borås har också verksamhetscheferna i december 2006 beslutat att inga djur får förekomma på korttidsenheterna där omsättningen av brukare är stor. Även personal har ibland allergier. Arbetsgivaren är ansvarig för att personalen inte ska utsättas för medicinskt olämplig arbetsmiljö. Nio remissinstanser avstyrker förslaget eftersom man anser att nuvarande regler är tillfylles. Endast KDN Trandared tillstyrker förslaget. En motsvarande motion besvarades 1996 då Sture Karlsson (fp) föreslog att kommunen skulle underlätta att ha sällskapdjur inom vården. Även då var motionen remitterad till samtliga kommundelsnämnder. Alla var i stort sätt positiva. Nämnderna uppgav då att det fanns olika sorters husdjur på boendena men samtidigt att det förekom problem med allergier och svårigheter då djurägaren själv blir sjuk. Kommunstyrelsen är precis som tidigare positivt inställd till husdjur inom vården där så är lämpligt. Kommunstyrelsen anser inte att frågan kan avgöras i utredningar eller med centrala riktlinjer utan bör avgöras från fall till fall och där hänsyn tas till hälsorisker hos omgivningen. Kommunstyrelsen ser därför inget skäl att utreda inrättandet av terapihundar. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen förklaras besvarad. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Ingegerd Eriksson Borås Kommunfullmäktige och deras beredningar Utdrag ur protokoll 2007-12-13 Bilaga till 168 Anmälningsärenden Motion till Borås kommunfullmäktige angående terapihundar inom äldreomsorgen Att samvaro med hundar påverkar äldres hälsa positivt är väl dokumenterat. Bland annat har Ingmar Norling, docent vid sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska sjukhuset, i en avhandling visat att livskvaliteten höjs, depressionerna minskar samt att kolesterolvärden och blodtryck sjunker om de äldre har ett djur i sin närhet. Norling framhåller i sin avhandling att äldre personer lever ett aktivare liv om de har en hund att gå ut med. Även vårdtagare på äldreboendena mår bra av att en hund i sin närhet och vårdtagare med Alzheimers sjukdom blir mindre deprimerade. Detta bör enligt Ingmar Norling leda till minskade vårdkostnader. Vårdtagare i äldreboenden är, då de flyttar in, allt äldre och har fler sjukdomar. Tiden för hur länge de bor i äldreboenden minskar och i extrema fall kan den understiga ett dygn. På grund av detta bedöms de äldre ha små möjligheter att klara att ta med sig ett husdjur till äldreboendet. Hundar i äldreomsorgen är inte speciellt vanligt i Sverige. När det förekommer är det ofta genom initiativ från eldsjälar inom vården. När en sådan person slutar sin anställning upphör också verksamheten på äldreboendet. I andra länder är det betydligt vanligare, där har man tagit fasta på hundens positiva inverkan och har en omfattande verksamhet med frivilliga organisationer som kommer med terapihund till de äldre. Men det finns undantag även i Sverige. Avesta kommun startade upp hundterapiverksamhet hösten 2003. Kommunen har i dagslä-
Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 B 337 get tio terapihundar som arbetar inom äldreboende, psykiatri och omsorg. Verksamheten har blivit en succé och de äldre upplever att de har fått en högre livskvalitet sedan verksamheten infördes. Med bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: att utreda hur en verksamhet med terapihundar skall kunna inrättas inom den kommunala äldreomsorgen i Borås. William Petzäll (SD) Remissammanställning 2008-04-03 Motion av William Petzäll (sd) angående terapihundar inom äldreomsorgen (Motionären vill att man utreder hur en verksamhet med terapihundar skall kunna inrättas inom den kommunala äldreomsorgen i Borås.) Tillstyrker KDN Trandared Avstyrker KDN Brämhult, KDN Centrum, KDN Dalsjöfors, KDN Fristad, KDN Göta, KDN Norrby, KDN Sandhult, KDN Sjöbo, KDN Viskafors Nämndernas yttranden i sammanfattning Kommundelsnämnden Brämhult Det finns forskning och erfarenhet som visar på de positiva effekter husdjur har för äldre människor. Hygienkrav och allergirisker är faktorer som talar mot att ha husdjur på SÄBO. Dock finns det situationer där alla ser att husdjur enbart medför positiva effekter. De riktlinjer som finns om när det kan vara aktuellt med husdjur förefaller tillfyllest. Kommundelsnämnden Centrum Nämnden är medveten om att djur har en positiv inverkan på de flesta människor. Men det finns fler faktorer att ta hänsyn till. Andelen människor med astma och allergi ökar allt mer vilket gör att det blir svårt att ha djur på våra äldreboenden. Astma- och allergiföreningen i Borås har vid ett flertal tillfällen lyft problematiken i ämnet på handikapprådets sammanträden. Nämnden ser dock gärna att det finns frivilligverksamhet, t ex besöksverksamheten, där enskilda personer som har hund kan ta med sig den till äldre i ordinärt boende vid besök om den enskilde önskar. Om det ska finnas djur på ett äldreboende är det av vikt att de planeras från början så att de som flyttar in vet om det och att verksamheten kan göra sin personalplanering utifrån den. Samma gäller om den enskilde har medföljande djur vid inflyttning. Kommundelsnämnden Dalsjöfors Forskning har visat att sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet på ett positivt sätt men andra utredningar har lyft fram negativa aspekter utifrån arbetsmiljö-, hygien och ägarperspektiv. Borås Stad arbetar redan idag så att djur är tillåtet i vissa verksamheter utifrån att en överenskommelse är gjord med berörda. För demenssjuka finns alternativ till levande djur i form av terapidockor/djur. Kommundelsnämnden Fristad Nämnden avstyrker motionen om terapihundar och anser att det inte är särskilt lämpligt med terapihundar eller andra pälsdjur inom äldreomsorgen. Kommundelsnämnden Göta Forskning har visat att sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet på ett positivt sätt men andra utredningar har lyft fram negativa aspekter utifrån arbetsmiljö-, hygien och ägarperspektiv. Borås Stad arbetar redan idag så att djur är tillåtet i vissa verksamheter utifrån att en överenskommelse är gjord med berörda. Kommundelsnämnden Norrby Frågan om djur inom omsorgen har dykt upp i olika sammanhang under åren och terapihundar kan bidra med flera positiva effekter. Risken för allergier i olika former gör dock att nämnden inte ser odelat positivt på en sådan verksamhet vid äldreomsorgen inom Borås Stad. Astma och allergi orsakar ett stort, ofta osynligt, lidande för den som drabbas. Antal personer som får astma och allergier av olika slag ökar. Mot bakgrund av detta ställer sig nämnden inte bakom förslaget. Kommundelsnämnden Sandhult Studier har visat att kontakter med djur kan ha en positiv effekt och motionären tar upp Avesta kommun som exempel. Frågan om djur inom omsorgen har dykt upp i olika sammanhang under åren och terapihundar kan bidra med flera positiva effekter. Risken för allergier i olika former gör dock att kommundelsnämnden inte ser odelat positivt på en sådan verksamhet vid äldreomsorgen inom Borås Stad. Astma och allergi orsakar ett stort, ofta osynligt, lidande för den som drabbas. Antal personer som får astma och allergier av olika slag ökar. Mot bakgrund av detta ställer sig inte kommundelsnämnden bakom förslaget. Kommundelsnämnden Sjöbo Forskning har visat att sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet på ett positivt sätt men andra utredningar har lyft fram negativa aspekter utifrån arbetsmiljö-, hygien och ägarperspektiv. Borås Stad arbetar redan idag så att djur är tillåtet i vissa verksamheter utifrån att en överenskommelse är gjord med berörda. Kommundelsnämnden Trandared Här är det tillåtet för boende att ha med sig sitt husdjur i samråd med övriga boende och personalgrupp. Det finns ett flertal exempel på detta på våra boenden. Ett hinder för att få ta med sig djur är exempelvis förekomst av allergi. Djurs positiva inverkan på oss människor och då även för äldre ser vi som en självklarhet som också är vetenskapligt dokumenterat. Att ha djur eller terapihundar inom den kommunala äldreomsorg medför vissa svåra ställningstaganden. Hur hanterar man brukare och personal med allergi eller hundrädsla? Skall det vara ett hinder för att flytta in eller få anställning?
B 338 Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 Hur hanterar man terapihundar i förhållande till socialstyrelsens ökade krav på hygienrutiner för anställda inom äldreomsorgen? Kommundelsnämnden tillstyrker motionärens förslag att utreda hur en verksamhet med terapihundar skall kunna inrättas inom den kommunala äldreomsorgen i Borås där ovanstående frågor närmare utreds. Kommundelsnämnden Viskafors Nämnden avstyrker motionen och menar att det inte finns skäl att utreda hur en verksamhet med terapihundar skall kunna inrättas inom kommunens äldreomsorg.
Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 B 339 Nr 83 Svar på motion av William Petzäll (sd) om upprättandet av mångkulturellt bokslut 2008-06-02 Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Socialnämnden har svarat på motionen om upprättandet av mångkulturellt bokslut. Socialnämnden avstyrker motionen enligt bifogat yttrande. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen avslås. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Ingegerd Eriksson Borås Kommunfullmäktige och deras beredningar Utdrag ur protokoll 2008-02-21 Bilaga till 19 Anmälningsärenden Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut Rapporter gör gällande att det statliga bidraget till kommunernas integrationsmottagning inte är tillräckligt. Invandringen innebär dock inte bara ekonomiska bekymmer för kommunerna. Segregation, kulturkrockar och ökad brottslighet är andra följder. För att öka transparensen i den förda politiken menar sverigedemokraterna att Borås Stad årligen ska upprätta mångkulturellt bokslut, där invandrings- och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi, verksamhet och trygghet belyses. Sverigedemokraterna föreslår därför kommunfullmäktige besluta att: - Borås Stad årligen ska upprätta mångkulturellt bokslut, där invandrings- och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi, verksamhet och trygghet belyses. William Petzäll (sd) 2008-04-22 Från Socialnämnden Till Kommunstyrelsen Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut Socialnämnden avstyrker motionen angående upprättandet av mångkulturellt bokslut. Nämndens yttrande i sammanfattning Socialnämnden anser att arbetsformerna i kommunens förvaltningsorganisation innehåller redan metoder för den redovisningen som motionären efterlyser. Kommunens rutiner med mångfaldsarbete, ekonomistyrning och trygghetsmätningar uppfyller den funktionen som mångkulturellt bokslut skulle vara. Socialnämnden anser att det inte finns anledning att upprätta ett mångkulturellt bokslut. Mångkulturen ska vara en naturlig del i all verksamhet som kommunen har ansvar för och anses som tillgång. Nämndens yttrande i sin helhet Socialnämnden har fått i uppdrag att lämna yttrande till motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut i Borås Stad. Motionären hänvisar till icke-namngivna rapporter som gör gällande att det statliga bidraget inte är tillräckligt till kommunernas flyktingmottagandet och att invandringen innebär segregation, kulturkrockar och ökad brottslighet. Därför skulle det vara viktigt att upprätta mångkulturellt bokslut där invandrings- och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi, verksamhet och trygghet belyses. Socialnämnden anser att arbetsformerna i kommunens förvaltningsorganisation innehåller redan metoder för den redovisningen som motionären efterlyser. För det första ska varje förvaltning ha en mångfaldsplan som innehåller förebyggande arbete för att kulturkrockar inte uppstår i den dagliga verksamheten. Resultaten redovisas varje år vid bokslut. För det andra vad gäller ekonomin redovisas flyktingmottagningens verksamhet enligt de styrningsregler som gäller för all kommunal verksamhet. För det tredje, angående tryggheten, gör polismyndigheten regelbundet trygghetsmätningar i olika stadsdelar i Borås. Resultaten offentliggörs, redovisas och debatteras i olika sammanhang. Åtgärder för att öka tryggheten görs genom politiska beslut. Socialnämnden anser att det inte finns anledning att upprätta ett mångkulturellt bokslut. Mångkulturen ska vara en naturlig del i all verksamhet som kommunen har ansvar för och anses som tillgång. SOCIALNÄMNDEN Ingegerd Nyborg Svante Stomberg
B 340 Kommunfullmäktiges handlingar 21 augusti 2008 Nr 84 Svar på motion av Lena Palmén om redovisning inför val till gymnasieskolan av samtliga gymnasieskolors resultat vad gäller godkända elever samt andelen behöriga lärare 2008-06-16 Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Lena Palmén (s) har lämnat in en motion där hon yrkar på att all information från Utbildningsnämnden/-kontoret inför val till gymnasieskolan tydligt skall redovisa samtliga gymnasieskolors resultat vad gäller godkända elever samt hur står andelen behöriga lärare är. Syftet är att underlätta elevernas val till gymnasieskolan. Viktiga fakta skall framgå tydligt i det material som Borås Stad tillhandahåller. Utbildningsnämnden har yttrat sig i frågan. Nämnden avser utforma en sida med resultat avseende genomsnittligt betygspoäng, högskolebehörighet, andel behöriga lärare samt antal lärare per 100 elever. Resultaten redovisas per gymnasieskola i Borås, både kommunala och fristående. Sidan läggs ut på Programväljarens nätupplaga som en länk till Utbildningsförvaltningens hemsida. Information om denna sida kommer även att finnas i den tryckta versionen av Programväljaren. Sidan kommer för första gången att finnas med på Programväljarens nätupplaga hösten 2008. Utbildningsnämnden tillstyrker därmed motionen. Kommunstyrelsen instämmer i motionärens synsätt att i en valsituation, särskilt en så viktig som gymnasievalet, är det ytterst viktigt med utförlig och jämförbar information. Faktauppgifter som kan påverka valet skall absolut redovisas tydligt. Därför är det mycket bra att Utbildningsnämnden redan har förberett för att redovisa de olika gymnasieskolornas resultat i olika hänseenden i Programväljaren. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen bifalls. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Christer Johansson Borås Kommunfullmäktige och deras beredningar Utdrag ur protokoll 2008-03-13 Motion; Redovisning inför val till gymnasieskolan av samtliga gymnasieskolors resultat vad gäller godkända elever samt andelen behöriga lärare Vi kan utan någon större entusiasm konstatera att det idag finns ett flertal privata fristående gymnasieskolor som etablerat sig i Borås. Tidigare har vi tydliggjort de problem detta innebär för Utbildningsnämnden och den kommunala gymnasieskolan. Men också de fristående gymnasieskolornas resultat och andel behöriga lärare är oroväckande. I ett interpellationssvar i Kommunfullmäktige den 24 januari 2008 redovisades följande förhållande vad gäller behöriga lärare vid de olika gymnasieskolorna i Borås; Kommunala gymnasieskolor; Almåsgymnasiet 89% Björkängsgymnasiet 87% Bäckängsgymnasiet 80% Sven Erikssonsgymnasiet 77% Tullengymnasiet 77% Viskastrandsgymnasiet 79% Fristående gymnasieskolor; Aspero Idrottsgymnasium 27% John Bauergymnasiet 25% Ljud & Bildskolan LBS 18% Portalens Tekniska gymn. 59%..och jag tycker att de fristående gymnasieskolornas siffror över behöriga lärare är anmärkningsvärt låga säger ansvarigt kommunalråd, K-G Drotz (kd), bl a i interpellationssvaret. För att ge elever som skall välja till gymnasiet tydlig information och därmed underlätta deras val så de inte i någon del behöver s a s köpa grisen i säcken tycker Socialdemokraterna att det är rimligt att det i Sjuhärads Programväljare framgår vilket resultat respektive gymnasieskola uppnått samt hur stor andel behöriga lärare skolan har. Detta är viktiga faktaupplysningar till elever och föräldrar när valfriheten skall utövas. Gymnasievalet är idag ingen lätt uppgift och därför är det extra viktigt att viktiga förhållanden och fakta tydligt framgår. Detta är uppenbarligen också Utbildningsnämndens uppfattning som på sin hemsida ger följande information vad gäller vikten av behöriga lärare. Om man klickar på den ikon som ger hjälp med ett svårt val står det Vi tycker att du är värd det - behöriga lärare alltså. För när allt kommer omkring vill vi att du ska lära dig så mycket som möjligt. Rimligen måste det då vara nämndens uppfattning att behöriga lärare är så viktigt att det inte får undanhållas elever och föräldrar hur olika det ser ut i de olika gymnasieskolorna när de står inför det svåra val det är att välja utbildning och gymnasieskola. Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag; - att all information från utbildningsnämnden/kontoret inför val till gymnasieskolan tydligt redovisar samtliga gymnasieskolors resultat vad gäller godkända elever samt hur stor andelen behöriga lärare är. Lena Palmén (s)