TTA435/LITU30 Delkurs 4 Barn, teckenspråk och tolkning, 5 hp Kursbeskrivning HT15
2 (6) Kursansvarig och undervisande lärare Pia Simper-Allen (kursansvarig och lärare) Rum: C311 E-post: pia@ling.su.se Kursens innehåll Delkursen ger en introduktion i barns teckenspråksutveckling och en orientering om barns tidiga kommunikation och gestanvändning. Kursen riktar särskild uppmärksamhet mot tolkning av och för barn och ungdomar. Kursen innehåller även praktiska övningar såsom analys av barns teckenspråk samt diskussioner kring tolkning av och för barn och ungdomar. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten kunna: 1. beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen 2. analysera och förstå vad det innebär att tolka för barn och ungdomar. Kurslitteratur Bergman, Brita. 2012. Barns tidiga teckenspråksutveckling, med illustrationer av Lena Johansmide. Forskning om teckenspråk XXII. Stockholm: Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet. S. 1 56. 56 s. Bjar, Louise. & Liberg, Caroline. 2003. Språk i sammanhang. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 17 28. 11 sidor. (Tillgänglig i Mondo.) Eliasson, Lotta. 2003. Frågor i barns tidiga teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet. 64 sidor. (Tillgänglig i Mondo.) Emmorey, Karen. 2002. Sign Language Acquisition. Language, Cognition and the Brain. Insights from Sign Language Research. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Ass. S. 169 204. 35 sidor. Emmorey, Karen. & Reilly, Judy. 1998. The development of quotation and reported action: Conveying perspective in ASL. I: Clark, E. (red.). The Proceedings of the Twenty-ninth Annual Child Language Research Forum. CSLI Publications. Stanford California. S. 81 90. 9 sidor. (Tillgänglig i Mondo.) Eriksson, Christina. 2003. Försök med testning av döva och hörselskadade barns teckenspråksförståelse. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet. 95 sidor. FoU 2004:3. Att tolka döva barn och ungdomar. Västra Götalandsregionen: Handikappförvaltningen, Tolkverksamheten Borås/Vänersborg. 58 sidor. Att tolka barn och
3 (6) ungdomar Fou 2004:3 (Tillgänglig som pdf via internet 2015-04-11) Holmström, Ingela. 2003. Uppmärksamhetsskapande strategier i barns teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet. 53 sidor. Malmström, Sven-Erik. & Preisler, Gunilla. 1991. Den tidiga kommunikationen hos döva barn. Rapport nr 60. Stockholm: Psykologiska institutionen. Stockholms universitet. 60 sidor. Padden, Carol. 1991. The acquisition of fingerspelling by deaf children. I: Siple, P. & Fischer, S. (red.). Theoretical Issues in Sign Language Research, vol. 2. Psychology. Chicago: University of Chicago Press. S. 191 210. 19 sidor. Raddum Hitching, Tonje & Nilsen, Anne Birgitta (red). 2010. Tolking for barn en statusrapport. HiO-rapport 2010. Nr. 20. Oslo: Avdeling för lærerutdanning og internasjonale studier, Høgskolen i Oslo. 48 sidor. http://home.hio.no/~abin/tolking-forbarn/tolkingforbarn.pdf (Tillgänglig som pdf via internet 2015-04-14) Reilly, Judy. 2006. How faces come to serve grammar: The development of nonmanual morphology in American Sign Language. I: Schick, B., Marschark, M. & Spencer, P. E. (red.). Advances in the Sign Language Development of Deaf Children. Oxford: Oxford University Press. S. 262 290. 28 sidor. (E-resurs via SUB.) Reilly, Judy. & Bellugi, Ursula. 1996. Competition on the face: Affect and language in ASL motherese. Journal of Child Language 23:1. S. 219 239. 20 sidor. (E-resurs via SUB.) Strömqvist, Sven. 2003. Barns tidiga språkutveckling. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 57 77. 20 sidor. Uhlén, Inger, Bergman, Brita, Eriksson, Christina, Cecilgård, Margareta & Hägg, Åsa. 2007. Tvåspråkighet en jämförande studie. Audio-Nytt 34:1. S. 12-14. 3 sidor. (Tillgänglig i Mondo.) Videoinspelade barns teckenspråkstexter för analys. Stockholm: Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet. Ca 4 timmar. Kompletterande material om högst 30 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma. Totalt ca 579 sidor. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Delkurs 4: Barn, teckenspråk och tolkning, 5 hp tillåter frånvaro från max två övningar/seminarium. Inga kompensationsuppgifter krävs för dessa tillfällen. Närvaro, med undantag för föreläsningar, är obligatorisk.
4 (6) Examination Delkursen examineras genom i) en salsskrivning; ii) en skriftlig inlämningsuppgift. i) Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 1 delas ut xxx, och lämnas in xxx. Uppsamlingstillfälle för att lämna in inlämningsuppgifterna 1 är xxx. ii) Salskrivning Salskrivning sker xxx. Omskrivning av salskrivning sker xxx. Komplettering av examinationsuppgifterna kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Betyg och betygskriterier Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Examinator på kursen är Pia Simper-Allen. A B C 1 2 Studenten kan på ett uttömmande och självständigt sätt beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen Studenten kan så gott som fullständigt och självständigt sätt beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen. Studenten kan beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen. Beskrivningen är korrekt men saknar något i djup och bredd. Studenten kan på ett uttömmande och klargörande sätt redogöra för och analysera ungdomar. Studenten kan på ett så gott som fullständigt och klargörande sätt redogöra för och analysera innebörden av att tolka för barn och ungdomar. Studenten kan redogöra för och analysera ungdomar. Beskrivningen och analysen är korrekt men saknar något i bredd och djup.
5 (6) D E F Studenten kan beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen. Beskrivningen är i allt väsentligt korrekt men uppvisar vissa brister i fördjupad förståelse om området. Studenten kan beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen. Beskrivningen är korrekt men saknar bredd och djup. Examinationsuppgifterna har inte lämnats in, eller uppvisar stora brister vad gäller täckning, relevans, reflektion och framställning. Fx Studenten kan inte på ett godtagbart korrekt sätt beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen. Studenten kan redogöra för och analysera ungdomar. Både redogörelse och analys är i allt väsentligt korrekt men uppvisar vissa brister i fördjupad förståelse av området. Studenten kan redogöra för och analysera ungdomar. Både redogörelsen och analysen är korrekt men saknar djup och insikt om området. Examinationsuppgifterna har inte lämnats in, eller uppvisar stora brister vad gäller täckning, relevans, reflektion och framställning. Studenten kan inte på ett godtagbart korrekt sätt redogöra och analysera innebörden av att tolka för barn och ungdomar. Viktning av studieresultat för betyget Det slutliga betyget på delkursen uppnås genom viktning, där det förväntade studieresultatet ett står för 70 % av slutbetyget för delkursen och förväntade studieresultat två står för 30 % av slutbetyget på delkursen. Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder, samt uppfylla kurskraven, för att vara godkänd på kursen. Kriterier för betyg på hel kurs För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyg E på samtliga delkurser och fullgjorda kurskrav. Betyget på hela kursen sätts genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursen poängantal. Gängse avrundningsregler tillämpas. Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till någon annan och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas.
6 (6) För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397