Miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) i ärendet.

BESLUT 1 (24) Miljöprövningsdelegationen 0486-060-001 Strängnäs kommun 645 80 Strängnäs Tillstånd enligt miljöbalken till sortering, omlastning, mellanlagring, biologisk behandling och deponering av annat avfall än farligt avfall samt mottagning, omlastning och mellanlagring av farligt avfall, vid avfallsanläggningen Kvitten, Strängnäs 2:1, Strängnäs kommun Prövningsgrund: 90.002-1, 90.002-3, 90.003-1, 90.004-2 samt 90.005-1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd BESLUT Tillstånd Miljöprövningsdelegationen inom länsstyrelsen lämnar Strängnäs kommun, nedan kallat kommunen, tillstånd enligt miljöbalken (MB) att på fastigheten Strängnäs 2:1 i Strängnäs kommun sortera, omlasta, mellanlagra, biologiskt behandla och deponera annat avfall än farligt avfall samt att mottaga, omlasta och mellanlagra farligt avfall. Tillståndet omfattar deponering av högst 10 000 ton/år samt kompostering av högst 15 000 ton/ år och mellanlagring av utsorterade fraktioner av annat avfall än farligt avfall. Tillståndet omfattar även mellanlagring av högst 7 ton farligt avfall vid ett och samma tillfälle. Miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) i ärendet. Villkor för verksamheten Allmänna villkor 1. Verksamheten skall i huvudsak bedrivas i enlighet med vad kommunen har angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Sortering och återvinning av inkommande avfall skall ske så långt möjligt och i lämpliga fraktioner. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post

BESLUT 2 (24) Deponering 3. Flytande avfall får inte deponeras. 4. Asbestavfall skall deponeras inom särskilt utmärkt område och täckas omedelbart efter deponering. 5. Allt inkommande avfall som skall deponeras skall vägas och registreras. Kontroll av sådant avfall skall ske genom okulär besiktning av varje fordon. För transporter med för vakten i förhand känt avfall får mindre regelbunden okulärbesiktning ske genom stickprovskontroller. Avfallets vikt, egenskaper, ursprung, leveransdatum, avfallsproducentens och transportörens identitet och i vilken del av deponin avfallet lagts skall dokumenteras och lagras i ett register. 6. Deponerat avfall som kan vara attraktivt för fåglar och andra djur skall dagligen täckas med lämpligt material. Tippsåret skall hållas så begränsat som möjligt. Avfall skall deponeras på sådant sätt att ojämna sättningar, skred eller ras, vilka kan skada tätskikt eller andra skyddsåtgärder, undviks. Lämplig efterbehandling och avrinning skall underlättas. Icke aktiva deponiytor skall täckas så att god ytavrinning uppnås och lakvattenbildningen minimeras. Sortering, omlastning och mellanlagring av avfall (annat avfall än farligt avfall) 7. Sortering, omlastning och mellanlagring av avfall får endast ske på områden som är avsedda för ändamålet och godkända av tillsynsmyndigheten. Hantering och lagring av avfall som innehåller lättnedbrytbart organiskt material eller annat lakningsbenäget avfall får endast ske på täta ytor. Hantering och lagring av matavfall skall ske på sådant sätt att risk för smittspridning, t.ex. svinpest, förhindras. Villkoret träder i kraft den 31 december 2001. 8. Mellanlagring av brännbart avfall skall ske på ett sätt och i en mängd som räddningstjänsten godkänt. Biologisk behandling 9. Biologisk behandling av avfall skall ske på ett sätt och i en mängd som tillsynsmyndigheten godkänt. 10. Biologisk behandling av förorenade jordmassor får inte ske.

Mottagning, sortering och mellanlagring av farligt avfall BESLUT 3 (24) 11. Mellanlagring av farligt avfall skall ske inom invallade ytor av material som är täta och beständiga mot det avfall som lagras. Ämnen som kan reagera med varandra skall lagras åtskilda. Lagringen skall ske skyddad från nederbörd. Lagring av farligt avfall får endast ske på platser som godkänts av tillsynsmyndigheten. Villkoret träder i kraft den 31 december 2002. 12. Förvaringsplatserna för olika typer av farligt avfall skall vara tydligt uppmärkta, både där privatpersoner lämnar in avfallet och i den lokal där avfallet mellanlagras. Sorteringsanvisningar skall finnas både vid insamlingsområdet och i mellanlagringslokalen. Osorterat avfall skall sorteras kontinuerligt. 13. Flaskor, burkar, batterier och annat styckegods av farligt avfall skall förvaras inlåst när avfallsanläggningen inte är bemannad. 14. Tankar för flytande farligt avfall skall vara försedda med påkörningsskydd eller på annat sätt vara konstruerade så att läckage inte uppstår vid eventuell påkörning. Invallningsvolymen skall minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Villkoret träder i kraft den 31 december 2002. 15. Absorptionsmedel skall finnas lätt tillgängligt. Spill från hanteringen av farligt avfall skall omgående samlas upp och tas om hand som farligt avfall. 16. Farligt avfall får inte slutligt omhändertas inom avfallsanläggningens område. Undantag gäller för deponering av asbest, se villkor 4. Övrig kemikaliehantering 17. Kemiska produkter skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Lagring av kemiska produkter skall ske inom invallade ytor av material som är täta och beständiga mot de kemikalier som lagras. Lagringen skall ske skyddad från nederbörd. Invallningsvolymen skall minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Tankar skall vara försedda med påkörningsskydd eller på annat sätt vara konstruerade så att läckage inte uppstår vid eventuell påkörning. Villkoret träder i kraft den 31 december 2002. 18. Dagvattenbrunnar skall vara så placerade att spill från lagring, lastning och lossning inte kan nå dagvattennätet. Absorptionsmedel skall finnas lätt tillgängligt och användas vid spill. Dagvattenbrunnar skall märkas ut.

BESLUT 4 (24) Utsläpp till vatten 19. Åtgärder skall vidtas för att minimera bildandet av lakvatten, förorenat yt- eller dräneringsvatten och för att minimera utsläpp av orenat sådant. Kommunen skall senast den 31 augusti 2002 ha genomfört de åtgärder (A-E) som föreslås i ansökans lakvattenutredning (Scandiaconsult 2000-10-10) för att minska lakvattenmängden. 20. Lakvattendammen skall vara färdigställd senast den 31 augusti 2002. Lakvattendammen skall vara konstruerad så att läckaget via botten och sidorna inte överskrider 50 l/m 2, år. Botten på dammen skall vara tät mot inträngande grundvatten. 21. Lakvatten skall ej recirkuleras över deponin. 22. En branddamm skall senast den 31 augusti 2002 finnas iordningställd. Branddammens placering och utformning skall beslutas i samråd med räddningstjänsten och tillsynsmyndigheten. Buller 23. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde *) utomhus vid närmaste bostäder än: 50 db(a) dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) Momentana ljud nattetid (kl 22-07) får ej överskrida 55 db(a). *) Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Kontroll och skötsel 24. Ett förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2001. 25. Ett förslag till deponeringsplan skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2001. 26. Uppstår störningar i omgivningen på grund av damning från verksamheten, lukt, skadedjur eller andra olägenheter skall åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa problemen. Åtgärder mot nedskräpning inom och utanför området skall regelmässigt vidtas. 27. Befintligt insynsskydd skall bevaras.

BESLUT 5 (24) 28. Samtliga tillfarter till avfallsanläggningen skall vara försedda med grind eller annan avstängningsanordning så att okontrollerad tippning förhindras. Avfallsanläggningens gräns mot Stadsskogen skall senast den 31 augusti 2002 förses med stängsel. Övrigt 29. Kommunen skall vidta åtgärder för att minska risken för att brand uppstår i deponin eller i mellanlager. Erforderlig brandberedskap skall finnas lätt tillgänglig. 30. Under svåra påfrestningar på samhället i fred får, utöver vad som anges i beslutet, andra avfallsslag hanteras och deponeras efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap. 25 tredje stycket MB följande åt tillsynsmyndigheten: att fastställa ytterligare villkor om buller; att fastställa ytterligare villkor för biologisk behandling; att fastställa ytterligare villkor för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall. Utredningar och föreskrifter under en prövotid Miljöprövningsdelegationen skjuter med stöd av 22 kap. 27 första stycket MB upp frågorna om vilka slutliga villkor som skall gälla för hanteringen av lakvatten och annat förorenat yt-, dag- och dräneringsvatten, villkor för fortsatt deponering samt villkor för hantering av organiskt och brännbart avfall. Kommunen skall under prövotiden genomföra följande utredningar: U1. Lakvattenhantering Kommunen skall utreda möjligheterna att behandla utgående förorenade flöden. Utredningen skall omfatta lakvatten såväl som övriga potentiellt förorenade vatten, t.ex. ytvatten och dräneringsvatten från området, och innehålla följande: - Kartläggning och karaktärisering av samtliga flöden som kan förorenas av verksamheten, redovisning av karta över dagvattennätet inklusive brunnar; - Redovisning av möjliga metoder för lokal behandling av lakvattnet och övriga förorenade yt- eller dräneringsvatten, samt en uppskattning av respektive metods resultat och investerings- och driftskostnad; - Redovisning av möjliga metoder att minska mängderna förorenat vatten; - Möjliga recipienter och vilken inverkan en avledning av lokalt behandlat förorenat vatten kan ha på respektive recipient; - Förslag till slutliga villkor för behandlingen av förorenade vatten, inklusive kontrollparametrar, rikt- och gränsvärden, behandlingmetod/-er och slutlig recipient; - Förslag till vilken typ av pilotförsök som krävs och tidsplan för dessa. Utredningen skall vara länsstyrelsen tillhanda senast den 1 juli 2002.

BESLUT 6 (24) U2. Fortsatt deponering Kommunen skall utreda och redovisa på vilket sätt kraven i EG direktivet 1999/31/EG avses att uppfyllas. Vald metod, teknik, utformning mm skall motiveras. Kommunen skall redovisa en preliminär avslutnings- och efterbehandlingsplan. Redovisningarna skall vara länsstyrelsen tillhanda senast den 1 juli 2002. U3. Organiskt och brännbart avfall Kommunen skall utreda möjligheter till ytterligare källsortering i hushåll och hos industrin samt utsortering i fler fraktioner för att möjliggöra alternativa behandlingsmetoder av avfallet. Möjligheter till ökad återanvändning och återvinning skall utredas. För- och nackdelar med olika behandlingsmetoder av avfallet skall utredas, omfattande åtminstone följande behandlingsmetoder: förbränning, kompostering, rötning och deponering både i Strängnäs och på annan ort. Utredningen skall vara länsstyrelsen tillhanda senast den 1 juli 2002. Till dess miljöprövningsdelegationen beslutar annat skall följande provisoriska föreskrifter gälla: P1. Följande avfallsslag får deponeras: Utsorterat, ej återvinningsbart hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Utsorterat, ej återvinningsbart icke branschspecifikt verksamhetsavfall. Utsorterat, ej återvinningsbart bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor. Sand och gallerrens från avloppsreningsverk. Övrigt utsorterat, ej återvinningsbart avfall som är att hänföra till deponiklass 3, dvs avfall med egenskaper som innebär låg föroreningspotential. Förpackat asbestavfall. Avvattnat (ca 18% TS-halt) och stabiliserat avloppsslam får deponeras i undantagsfall efter godkännande av tillsynsmyndigheten och endast om annan användning för det saknas. P2. Uppsamlat lakvatten och förorenat ytvatten och dräneringsvatten skall avledas till kommunalt spillvattennät för behandling i kommunalt reningsverk till dess slutliga villkor fastställs. Verkställighetsförordnande Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 22 kap. 28 första stycket MB att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte vunnit laga kraft. Återkallelse av tidigare beslut Miljöprövningsdelegationen återkallar med stöd av 24 kap. 3 första stycket pkt. 6 MB av länsstyrelsen tidigare meddelade tillstånd beslutade 1991-07-11 (dnr 2420-11691-89) tillståndsbeslut, 1992-04-02 (dnr 242-3243-92) medgivande om förlängd utredningstid,

BESLUT 7 (24) 1993-04-23 (dnr 242-5203-92) beslut att skjuta upp frågan om lakvattenhantering, 1993-06-17 (dnr 242-5217-93) ändring av villkor 8 så att slam får deponeras, 1995-01-12 (dnr 242-6375-94) upphävande av villkor 8 så att slam ej får deponeras, 2000-02-18 (dnr 242-9212-1996) prövning av mellanlager för slam kommer prövas i samband med omprövning av hela verksamheten samt 2000-12-14 (dnr 242-30-2000) förlängning av tillståndets (från 1991-07-11) giltighetstid till 2001-06-01. Särskilda upplysningar Detta tillstånd befriar inte kommunen från skyldigheten att iaktta vad som gäller enligt andra bestämmelser för den anläggning eller verksamhet som tillståndet avser. Kommunen skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön (26 kap. 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Varje år senast den 31 mars skall en miljörapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap. 20 MB). Kommunen skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap. 21 och 22 MB). Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall den som bedriver miljöfarlig verksamhet årligen betala avgift till länsstyrelsen. Senast den 16 juli 2001 kommer EG-direktivet (1999/31/EG) om deponering av avfall att implementeras i svensk lagstiftning genom en förordning och en föreskrift, vilka kommer att reglera bl.a. kraven på kontroll och dokumentation, lakvattenhantering, provtagning och teknisk utformning av exempelvis bottentätning och sluttäckning. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET OCH MKB Tidigare beslut Länsstyrelsen lämnande den 11 juli 1991 tillstånd (dnr 2420-11691-89) enligt miljöskyddslagen till verksamheten på avfallsanläggningen. Tillståndet varade längst till utgången av år 2000. Den 14 december 2000 beslutades om ändring i nämnda tillståndsbeslut så att tillståndet gäller fram till dess att nytt beslut för verksamheten vunnit laga kraft eller det tidigare datum då hela det tillgängliga utrymmet enligt den redovisade deponeringsplanen har utnyttjats. Tillståndet gäller dock längst t.o.m. den 1 juni 2001. Ansökan Kommunens tillståndsansökan inkom den 3 januari 2000 och MKB bifogades. Kompletteringar till ansökan inkom den 16 oktober 2000.

BESLUT 8 (24) Kommunen ansöker om tillstånd till nedanstående verksamheter på Kvittens avfallsanläggning. De angivna verksamhetskoderna hänför sig till bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 90.002-1 Anläggning för sortering eller omlastning av avfall, om den hanterade avfallsmängden är mer än 10 000 ton per år (omfattar inte farligt avfall). 90.002-3 Omlastning av bland annat hushållsavfall samt periodvis mellanlagring av hushållsavfall för senare transport till kraftvärmeverket i Uppsala. Mellanlagring av brännbart och organiskt avfall vid driftavbrott vid de anläggningar som normalt återvinner detta avfall. 90.003-2 Kompostering av park- och trädgårdsavfall, slam, viss jord etc. samt erforderlig lagring av dessa. 90.004-2 Deponering av avfall. Deponering av brännbart avfall fram till år 2002 och organiskt avfall fram till år 2005 eller eventuellt senare om andra direktiv ges. Deponering av asbest, behandlad förorenad jord, avvattnat slam och rens från avloppsrening, aska från biobränsleverk, avfall som även framöver måste deponeras. Sortering av bygg- och industriavfall samt flisning, krossning och lagring. 90.005-1 Mellanlagring av farligt avfall på Kvitten samt sex utlokaliserade miljöstationer (varav fem befintliga och en planerad på Fogdö). Dessutom har kommunen för avsikt att: Utöka återvinningsverksamheten på avfallsanläggningen. Förbättra lakvattenhanteringen genom bland annat en ny lakvattendamm. Utöka deponiområdet mot nordväst för deponering av avfall inom avfallsklass 2. Den befintliga delen av deponin anser kommunen bör klassas som en klass 3-deponi. Gräva ut deponerat material och återanvända det. Samråd Med stöd av bilaga 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar har länsstyrelsen den 17 maj 1999 beslutat att den planerade verksamheten medför betydande miljöpåverkan. Följande samråd har ägt rum: Tidigt samråd med länsstyrelsen i Södermanland, 1999-03-15 Tidigt samråd med sakägare, 1999-04-12 Utökat samråd, 1999-05-20

BESLUT 9 (24) Samrådsmöte med skyddsombud på anläggningen, 1999-08-19 Extra samråd om utkast till MKB, 1999-10-21 Berörda vid respektive samråd underrättades om samråden via skriftligt utskick med inbjudan. Ärendets handläggning Ansökan och MKB:n har kungjorts den 21 februari 2001 i Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning. Länsstyrelsen har remitterat ärendet till miljö- och hälsoskyddsnämnden och till räddningstjänsten i Strängnäs kommun, vilka har inkommit med yttranden. Sökanden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som inkommit och vad som i övrigt tillförts ärendet. SAMMANFATTNING AV SÖKANDENS BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Av ansökningshandlingarna och vad sökanden i övrigt angivit framgår bl.a. följande: Lokalisering Kvittens avfallsanläggning är beläget ca 2 km väster om Strängnäs centrum på kommunens fastighet Strängnäs 2:1. Kommunen äger också omkringliggande områden. Väg E20 går ca 300 m norr om och Svealandsbanan går i en tunnel ca 500 m söder om upplagsområdet. Utmed tillfartsvägen till E20 fram till avfallsupplaget finns ett flertal mindre verksamheter. Närmaste bostadshus, Hjälmberga, ligger vid E20 ca 300 m nordost om upplaget. Ytterligare bostadshus ligger på längre avstånd norr om E20. Närmaste större bostadsområde ligger drygt 1 km österut från deponin. Alternativ lokalisering av deponin har undersökts i en lokaliseringsutredning 1990. Som huvudalternativ till fortsatt utnyttjande av Kvitten identifierades Skäftkärr och Larstorp S. Utredningens slutsats är att fortsatt utnyttjande av Kvitten är det bästa alternativet, om verksamheten kan bedrivas på ett från miljösynpunkt tillfredsställande sätt.

Verksamhet Avfallsmängder och vald hanteringsmetod BESLUT 10 (24) Avfallsmängder till avfallsanläggningen år 1998 och prognos för år 2005. Avfallsslag Mängd år 1998 (ton/år) Mängd år 2005 (ton/år Hushållsavfall 6 500 <6 500 Verksamhets- och byggavfall samt branschspecifikt 5 010 >5 000 avfall Schaktmassor 571 <570 Avvattnat slam från kommunala reningsverk 400 0 *) Asbest 6,8 <6,8 Oljeskadad jord Uppgift saknas <1000 Källsorterat och utsorterat material, varav 4 625 >4 600 Trä 684 papper 1 444 wellpapp 577 plåt, skrot 630 glas 504 plast 128 elektronik 17 textil 34 batterier, inkl bilbatterier 65 Farligt avfall 3,8 <3,8 *) under åren 2000-2004 ca 6000 ton/år. Hushållsavfallet förbränns idag i Uppsala kraftvärmeverk efter omlastning på Kvitten. Under sommarmånaderna sker ingen förbränning vid kraftvärmeverket, varför hushållsavfallet måste mellanlagras på avfallsanläggningen under perioden. Kommunen avser inte att förändra hanteringen av hushållsavfall i framtiden. Verksamhets-, bygg- och branschspecifikt avfall har en mycket heterogen sammansättning. Mängden varierar med konjunkturen i byggbranschen. Schaktmassor används och kommer att användas till invallning och täckning. Slammet kommer, förutom att deponeras, så långt det är möjligt att användas för: 1. återtäckning på deponin efter inblandning av t.ex. flis och bark 2. byggmaterial till vallar och terrängutformning kring deponi och lakvattendammar 3. jordberedning, t.ex. för energiskog 4. sluttäckning av asbest 5. kompoststrängar på hårdgjord yta. Slam, rens och sand från renings- och vattenverk deponeras idag i gropar som görs i den gamla delen av deponin. Avloppsrenset innehåller en stor andel organiskt material och har högt vatteninnehåll. När en grop är fylld täcks den över och en ny grop grävs. Det finns ingen dokumenterad plan över var groparna ska placeras. Kommunen föreslår inga förändringar i den beskrivna hanteringen. Kommunen anser att det måste finnas möjlighet

BESLUT 11 (24) att deponera slam fram till år 2005. Mängden slam som måste omhändertas på avfallsanläggningen uppskattas till ca 6000 ton per år under åren 2000 t.o.m. 2004. På Kvitten finns en asfalterad yta där oljeskadad jord läggs upp i nödfall, t.ex. efter en olycka. Jorden förvaras på ytan i väntan på analyssvar på prover från jorden. Om den inte är allvarligt förorenad kan den deponeras på avfallsanläggningen. I annat fall skickas jorden för externt omhändertagande. Den s.k. nödplattan är en del (ca 500 m 2 ) av den asfalterade ytan som i ansökan kallas för omlastningsyta. Större delen av asfaltytan används för närvarande för att blanda och kompostera slam, flisat park- och trädgårdsmaterial och utsorterat finkornigt material från äldre delar av deponin. Kommunen avser att fortsätta med den beskrivna hanteringen av oljeskadad jord. Sammanfattning av hanterade avfallsmängder på Kvittens avfallsanläggning, resultat 1998 och prognos 2005. År 1998 År 2005 Återvinning och behandling vid Kvitten 4 625 > 4 600 Hushållsavfall för förbränning 6 500 < 6 500 Deponering *) 6 610 < 6 600 Totalt 17 735 ca 17 700 *) utöver de redovisade mängderna kommer ca 6 000 ton slam per år att omhändertas på avfallsanläggningen under åren 2000-2004. Avfallsmottagning Vid anläggningen finns två återvinningscentraler. Vid den ena hanteras material med producentansvar och vid den andra hanteras återvinningsmaterial, deponiavfall och farligt avfall. Större avfallslämnare kör idag via en vågstation till deponin, men i framtiden kommer alla avfallslämnare att köra genom en nybyggd vågstation där avfallet klassificeras. Avfallsupplaget är bemannat med fyra anställda som bland annat kontrollerar att avfallet hanteras korrekt. Farligt avfall Allmänheten kan lämna sitt farliga avfall på hyllor eller i kärl efter anvisningar på skyltar. Insamlingsområdet är under tak, men ytan är i inte tät eller beständig mot de kemikalier som hanteras och inte heller invallad. Avfallet flyttas sedan av anläggningens egen personal till mellanlager i en isolerad sjöcontainer som hålls låst. Till mellanlagret lämnas även farligt avfall som samlats upp i övriga miljöstationer i kommunen. Transporten mellan miljöstationerna och mellanlagret på Kvitten sker med hjälp av Reci, Sörmlast eller annan transportör som innehar nödvändiga tillstånd härför. Totalt avser kommunen att mellanlagra upp till 45 ton farligt avfall per år på stationen på Kvitten, men högst 7 ton vid ett och samma tillfälle. Dagvatten från ytan där farligt avfall samlas in och mellanlagras avleds för närvarande till sjön Gullringen, men kommunen avser att på sikt avleda dagvattnet till den planerade branddammen. På Kvitten finns en särskild person som har huvudansvaret för mottagning och mellanlagring av farligt avfall. Farligt avfall som är omärkt eller där personalen är osäker

BESLUT 12 (24) om klassningen sorteras av Reci. Detaljerade rutiner för hanteringen kommer beskrivas i kontrollprogrammet och i omställningsplanen. Kommunen utreder att flytta området för mottagning och mellanlagring av farligt avfall till en annan del av avfallsanläggningen. Deponi Deponin på avfallsanläggningen har använts från början av 50-talet för deponering av industri- och byggavfall. Fram till 1982 deponerades även hushållsavfall. För närvarande är ca 5 hektar taget i anspråk för deponin. Deponering av byggavfall m.m. har tidigare skett inom de delar av anläggningen som idag används som återvinningsområde. Anläggningen är enligt förslag till allmänna råd om deponering av avfall klassad som en klass 3 deponi. Deponiklass tre är den lägsta klassen, vilket innebär att kraven på lakvattenuppsamling, bottentätning och tätande övertäckning är relativt låga. Dessutom innebär det att endast avfall med lågt föroreningsinnehåll och låg eller måttlig rörlighet hos föroreningar får deponeras. I dagsläget deponeras industri-, verksamhets-, bygg- och grovavfall, aska, schaktmassor samt sand och rens från kommunala avloppsreningsverk. Mängden verksamhets- och byggavfall samt branschspecifikt avfall som deponerades på Kvitten år 1998 utgjorde 6010 ton, vilket var 91 % av hela deponeringsmängden på Kvitten detta år. Majoriteten av avfallet deponeras i pallar. Varje pall gör ca 0,5 m hög och 25-30 m bred. Materialet kompakteras och täcks. Kommunens målsättning är att ha ett öppet tippsår om högst 20 x 20 m innan mellantäckning sker, för att minska risken för brand och minska tillgängligheten för fåglar och skadedjur. Asbest, däck och sot från värmeanläggning deponeras i celler. Dessa celler ligger i närheten av varandra, men är inte fysiskt avgränsade från omgivningen med vall eller liknande. Täckningstekniken är i princip densamma som för övrigt avfall. Asbest kommer till anläggningen framför allt i form av asbeströr. Dessa slås sönder och deponeras. Däck går inte att kompaktera, utan måste skäras sönder först. Det görs inte idag och kommunen planerar heller inte att göra det. Högen med däck är ca 5 m hög. Större delen av inkommande däck skickas idag till däcksfirmor och en liten del kan skickas med returbränslefibern till Högdalen (max 10% gummi i fibern accepteras). Området där asbest, däck och sot deponeras finns inte utmärkt på någon karta.

Beskrivning av avfallsanläggningens deponidel. Egenskap BESLUT 13 (24) Beskrivning Beräknad livslängd 20 år Öppen yta (m 2 ) 75 x 75 Toppnivå / bottennivå (m ö h) +62 m / +40 till +50 m Driftsstart (år) 1954 Typ av avfall i deponin Verksamhetsavfall samt hushållsavfall (tom år 1983) Deponeringsteknik Palldeponering samt celldeponering i valda delar Geologiskt underlag/bottentätning Berg- och jordlager utan bottentätning Täckmaterial Jord, slam och trädgårdsavfall Lakvattenhantering Returpumpning samt överpumpning till reningsverk Sortering och omlastning Sortering sker maskinellt och manuellt. Återvinningsbart material såsom trä, skrot, wellpapp och brännbart material sorteras ut. Allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som samlas in i kommunen omlastas på Kvitten i containrar för vidare transport till Uppsala för förbränning. Under sommarmånaderna sker viss mellanlagring av hushållsavfall på avfallsanläggningen. Elektronikavfall och vitvaror sorteras ut och skickas vidare. Kommunen föreslår inga ändringar i de nuvarande rutinerna. En asfalterad yta som färdigställdes i augusti 2000 används idag för att blanda flisat träavfall med slam och finkornigt material som återvunnits vid utgrävning av äldre delar av deponin. Denna verksamhet planeras fortsätta. Blandningen kommer att användas som täckmaterial och tätskikt. Jordprover kommer att skickas till Ulltuna för analys. Krossning av asfalt och betong, flisning av trä På avfallsanläggningen bedrivs och kommer bedrivas krossning av asfalt och betong samt flisning av trä. Krossning sker kampanjvis med mobil kross som hyrs in vid behov och placeras på den äldre deponins övre del. Kommunen planerar att anlägga en asfalterad yta för krossning av betong och asfalt i deponins södra del. Flisning sker också i kampanjer med en mobil flis som hyrs in. Placeringen av denna varierar. Flisade brädor och ris sänds till värmeverket Högdalen i Stockholm. Beskrivning av krossnings- och flisningskampanjer (uppskattade siffror) Materialslag Antal kampanjer per år Kampanjens längd (veckor) Betong 1 1 Asfalt 1 3-5 Trä 6-7 1-2 Biologisk behandling Park- och trädgårdsavfall komposteras på avfallsanläggningen. Komposteringen sker på en asfalterad yta som kallas omlastningsyta, vilket är samma plan som används för mellanlagring av hushållsavfall under sommarhalvåret. Här blandas utsorterat finkornigt material från de äldre delarna av deponin med flis och slam och blandningen komposteras i strängar. Strängarna är ca 0,5-0,8 m höga när de är nya (och slammet har högt vatteninnehåll), men byggs under hand upp till ca 2,5-3 meters höjd. Basen är ca 8-10 m och längden 20-25 m. Strängarna läggs i ytans lutnings riktnig så att lakvatten och

BESLUT 14 (24) dräneringsvatten kan rinna av ytan. Detta vatten avleds till ett bergsmagasin som angränsar till asfaltytans långsida. Kommunen tar emot ca 4000 ton slam per år, vilket blandas med ca 4000 ton återvunnen jord och ca 4000 ton flisat park- och trädgårdsavfall och komposteras. De exakta proportionerna har ännu inte fastställts. Kommunen samarbetar med Ulltuna för att hitta en bra balans. Den biologiska behandlingen planeras omfatta upp till 15 000 ton material per år. Kommunen uppger att kompostering under täta membrandukar inte fungerar eftersom strängarna vänds ett par gånger om året (ca 3 ggr). Materialet är färdigkomposterat efter ett års behandling. Dagens och framtidens hantering av olika avfallsslag. Avfallstyp Behandling år 1999 Förändring i verksamhet år 2005 Kvitten Övrigt Kvitten Övrigt Hushållsavfall Omlastning Förbränning i värmeverket i Uppsala * Industri-, verksamhets-, Deponering bygg- och grovavfall Schaktmassor Täckning och invallning av avfallsanläggningen Avvattnat slam från Mellanlagring Användningsområden: kommunalt reningsverk oktober-december 1. Gödningsmedel i jordbruk 2. Spridning på energiskog 3. Kompostering 4. Sluttäckning 5. Deponering Oförändrat Utökad sortering och förbränning Utökad återvinning genom krossning och förbränning Deponeringsförbudet till år 2005 innebär att någon form av lokal lösning måste fram. Aktualiseringen av föroreningar i slam och därmed slammets lämplighet som gödningsmedel kan innebära att slammet måste deponeras fram till år 2005. Asbest Deponering separat Oförändrat Oljeförorenad jord Slamkompostering Oförändrat Källsorterat material ** Oförändrat Trä Lagring, flisning Transport för Oförändrat Oförändrat förbränning Papper & wellpapp Omlastning Skickas för Oförändrat Oförändrat pappersåtervinning Metall Omlastning Skickas för återvinning Oförändrat Oförändrat Glas Mellanlagring Skickas för återvinning Oförändrat Oförändrat Plast Mellanlagring Skickas för återvinning Oförändrat Oförändrat Elektronik Mellanlagring Skickas för återvinning Oförändrat Oförändrat Textil Kommande producentansvar Batterier (inkl bilbatterier) Mellanlagring Skickas för återvinning Oförändrat Oförändrat Farligt avfall Mellanlagring Skickas för destruktion Oförändrat Oförändrat *) Källsorterat material från industri-, verksamhets-, bygg- och grovavfall samt källsorterat insamlat material från hushållen. **) Källsorterat material från industri-, verksamhets-, bygg- och grovavfall samt källsorterat insamlat material från hushållen. Civilförsvaret Civilförsvaret har övningsplatser på fastigheten, men dessa används aldrig eller mycket sällan. Det är inte känt om civilförsvaret har några planer på att utöka sin verksamhet på fastigheten. Utsläpp till vatten

BESLUT 15 (24) Lakvattnet från deponin samlas idag till stor del upp i diken nordväst om deponin och leds till en lakvattendamm nordväst om deponin. Därifrån leds vattnet till en pumpstation. I första hand recirkuleras lakvattnet tillbaka till upplaget, men vid högre flöden pumpas vattnet också till behandling i Strängnäs avloppsreningsverk. I samband med häftig nederbörd och snösmältning bräddas lakvattnet till en liten bäck som rinner ut i sjön Gullringen. Från Gullringen leds vattnet via Eldsundsån till Mälaren. Läge och dimension på ny lakvattendamm och ny branddamm utreds. Lokal behandling av lakvattnet planeras införas på sikt. Reningsmetoden som kommunen föreslår bygger på lokal behandling genom vegetationsrening nordväst om deponin. Övrig ytavrinning och dräneringsvatten från avfallsanläggningen avleds till dagvattennätet utan någon form av behandling. Vattnet följer dikessystemet längs E20 till sjön Gullringen. Kommunen planerar ett antal åtgärder som ska minska mängden lakvatten och förhindra att ytoch grundvatten rinner in i deponin. Kommunen lät genomföra en lakvattenutredning år 2000, där ett antal förslag presenteras för att minska mängderna lakvatten och att behandla detsamma, se bilaga 1. T.ex. kan kommunen anlägga avskärande diken kring deponin för att hindra ytavrinning att komma i kontakt med avfallet och icke aktiva ytor kan täckas för att ytterligare minimera lakvattenbildningen. Strängnäs avfallsplan I den kommunala avfallsplanen föreslås mål och åtgärder i avsikt att minska mängden avfall liksom antalet avfallstransporter. Kommunen strävar efter ökad återvinning och minskad deponering, samt att få medborgarna engagerade i avfallsarbetet. Kommunen avser också att nå bättre miljöskydd kring gamla avfallsupplag. Åtgärderna verkställs successivt med början år 1999 för att år 2005 vara genomförda i sin helhet. Kretsloppsstrategin för kommunen ingår i avfallsplanen och redovisas nedan: Det totala avfallsflödet begränsas genom avfallssnål konsumtion och produktion samt genom återburk och hemkompostering. Giftiga och svårnedbrytbara kemikalier liksom metaller bör omhändertas för slutförvaring så att de fasas ut ur kretsloppet. Materialåtervinning bör ske av tidningar, förpackningar, kontorspapper, däck mm. Detta styrs till stor del av producentansvar. Även för bygg- och industriavfall kan företagen förväntas ta ett större eget ansvar. Kompostering bör ske av sådant organiskt avfall där kommunen kan garantera en ren kompost med bra kvalitet, t ex kompost ur trädgårds- och parkavfall. Förbränning med energiutvinning bör tillämpas för de mest energirika avfallen. Det gäller trä som sorterats ut och flisats, det hushållsavfall som återstår efter hemkompostering och återvinning samt den brännbara delen av industriavfallet. För avfall som inte kan styras in på någon av de ovan angivna kretsloppslösningarna återstår deponering. Även här finns dock möjligheter till resursutnyttjande genom utvinning av deponigas eller genom användning av kväverikt lakvatten för bevattning och gödning.

BESLUT 16 (24) Planerad framtida verksamhet Kommunen har för avsikt att utöka återvinningsverksamheten på avfallsanläggningen och att utöka deponiområdet mot nordväst för deponering av avfall inom avfallsklass 2. Befintlig verksamhet planeras fortsätta som idag och kommunen ansöker om att den befintliga delen av deponin skall klassas som en klass 3-deponi. Vidare ansöker kommunen om tillstånd att gräva ut deponerat material för att återanvända detta, om tillstånd att deponera slam från avloppsreningsverk, samt om tillstånd att mellanlagra farligt avfall på Kvitten och vid sex utlokaliserade miljöstationer. SAMRÅD Vid de tidiga och det utökade samrådet har följande framkommit: Miljökontoret kommer att förelägga VA/Avfallsenheten om att lämna in förslag på hur lakvattnet skall behandlas under nuvarande tillstånd. Länsstyrelsen informerade om vikten av att utföra arkeologiska undersökningar om ny mark tas i anspråk. Länsstyrelsen pekade på möjliga negativa miljöeffekter som t.ex. bräddat lakvatten, förändringar i landskapsbild och förorening av grundvattnet. Länsstyrelsen rekommenderade att lakvattnet analyseras med avseende på bioackumulerbarhet och toxicitet. Dessutom kommer trafiken på området att öka, vilket leder till ökat buller och luftföroreningar. En översiktsplan är under utarbetande. Kvitten är markerat som ett industriområde. En zon mellan järnvägen och Kvitten utgör en viktig grön korridor in till stadsskogen. Banverket har framfört att deponin kan påverka grundvattennivån längs järnvägen, samt att damm från trafik på tillfartsvägen kan bli ett problem. Arbetsmiljön och den yttre miljön på avfallsanläggningen måste beaktas. SAMMANFATTNING AV YTTRANDEN Miljö- och räddningsnämnden i Strängnäs kommun har i yttrande anfört följande: Problemen med lakvattenhanteringen måste lösas snarast. Recirkulering av lakvatten till deponin bör upphöra. Ytterligare en lakvattendamm måste byggas och båda dammarna bör bottentätas. Bräddning av orenat lakvatten bör ej förekomma. Lakvattnet bör genomgå både förbehandling och efterbehandling, det senare t ex genom ett mark-/ vegetationssystem.

BESLUT 17 (24) Gullringen kan accepteras som recipient. Till dess den lokala lakvattenreningen är fullt utbyggd kan lakvattnet avledas till kommunalt reningsverk. Åtgärder måste vidtas under sommartid när hushållsopor mellanlagras för att förhindra luktspridning. Åtgärder måste också vidtas för att förhindra olägenhet av fåglar och skadedjur. Containrar med hushållssopor skall vara täckta. Strängnäs räddningstjänst har i yttrande anfört följande: Brandvattendamm skall iordningställas vid infarten. Brandfarligt avfall skall separeras med lämpligt avstånd så att risken för spridning vid en eventuell brand minskas. Mellanlagring av balat hushållsavfall skall ske i kompoststrängar med en bredd av max 30 m med brandväg mellan strängarna. Vid förändringar som berör hantering eller placering av brandfarligt avfall skall samråd ske med räddningstjänsten. BEDÖMNING Miljöprövningsdelegationen har tolkat kommunens yrkande om tillstånd till biologisk behandling enligt SNI-kod 90.003-2 (C-verksamhet) som en felskrivning då mängden per år anges kunna bli upp till 15 000 ton. Biologisk behandling av mer än 200 ton/år hänförs till SNI-koden 90.003-1 (B-verksamhet). Miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövningsdelegationen anser att tidigt och utökat samråd har skett i behövlig omfattning samt att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven enligt 6 kap. 7 MB. Lokalisering Strängnäs kommun har under 1989-1990 utrett alternativa platser för framtida deponering. Utredningen omfattade 22 olika platser och ledde till slutsatsen att området Kvitten trots allt ansågs vara den bästa placeringen. Det beror framför allt på att en nedläggning av Kvitten innebär att anläggningen fortsättningsvis kräver miljöskyddsåtgärder under lång tid även om annan plats väljs för deponering av kommunens avfall. Dessutom kommer platsen inte gå att använda för andra ändamål även om deponin läggs ned och verksamheten avslutas. Nödvändiga byggnader och annan infrastruktur finns också redan på plats. Därmed framstod fortsatt utnyttjande av Kvitten som det bästa alternativet, om verksamheten kan bedrivas på ett från miljösynpunkt tillfredsställande sätt. Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten som omfattar sortering, omlastning, mellanlagring och biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall samt mottagning, omlastning och mellanlagring av farligt avfall kan bedrivas på platsen på ett

BESLUT 18 (24) från miljösynpunkt tillfredsställande sätt. Däremot är fortsatt deponering på platsen acceptabel endast om kommunen kan visa att tillräckliga skyddsåtgärder är tekniskt och praktiskt genomförbara på platsen, se utredningsvillkor U2. Planförhållanden Enligt gällande översiktsplan (antagen 1992-06-15) är området kring avfallsdeponin avsatt som skyddsområde för avfallsdeponering. Motivering av villkor Miljöprövningsdelegationen anser att de hittills vidtagna skyddsåtgärderna inte är tillräckliga för att förhindra olägenheter vid deponering. Om utredningen enligt utredningsvillkor U2 visar att kraven i EG-direktivet om deponering av avfall (1999/31/EG) inte kan uppfyllas skall deponiverksamheten avslutas så snart som möjligt, dock senast den 31 december 2008. Enligt 2 kap. 5 MB och miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö fastställs att avfallsmängderna skall minska. Kommunen har ett delansvar i det arbetet, genom att underlätta för företag och boende i kommunen att sortera ut avfall som kan återanvändas eller återvinnas och att alltid välja bästa möjliga metod för behandling av avfallet. I ansökan redovisar kommunen en strävan att uppfylla regeringens mål och det är viktigt att kommunen fortsätter att arbeta i den anda som beskrivs. Deponering Kontroll av inkommande avfall måste ske för att förhindra att olämpligt avfall eller avfall som inte omfattas av tillståndet kommer in till avfallsanläggningen. Miljöprövningsdelegationen anser att okulärbesiktning av inkommande avfall som skall deponeras skall ske för varje fordon. Fordon med avfall som inte får omhändertas inom avfallsanläggningen skall då avvisas. För fordon med avfall som i förhand är känt för vakten kan en mindre regelbunden okulärbesiktning accepteras med stickprovskontroller. Kommunen föreslår i ansökan en största areal på det öppna tippsåret på 75x75 m. Det är viktigt att tippsårets yta alltid hålls så liten som möjligt för att minska mängden lakvatten. Delegationen anser att lakvattenbildningen från icke aktiva ytor kan minska genom att, som kommunen föreslår i ansökan, ytorna besås med gräs och lämplig buskvegetation etableras. Sortering, omlastning och mellanlagring samt biologisk behandling av avfall (annat avfall än farligt avfall) Det kan bli aktuellt att flytta eller utöka områdena för denna verksamhet under tillståndsperioden. För att möjliggöra detta på ett enklare sätt fastställer miljöprövningsdelegationen inte exakta områden för denna verksamhet utan överlåter till tillsynsmyndigheten att godkänna föreslagna områden. Vidare överlåter miljöprövningsdelegationen till tillsynsmyndigheten att fastställa ytterligare villkor för sortering, omlastning och mellanlagring av annat avfall än farligt avfall.

BESLUT 19 (24) Mellanlagring av förorenade jordmassor som inte utgör farligt avfall får ske. Vid bestämning av föroreningsgrad av jord- och schaktmassor anser länsstyrelsen att nedanstående riktvärden kan tillämpas för icke farligt avfall. D.v.s. jordmassor som är förorenade i halter upp till de nämnda halterna kan vanligen klassas som icke farligt avfall. Arsenik 50 mg/kg TS Kvicksilver 15 mg/kg TS Bly 1000 mg/kg TS Nickel 400 mg/kg TS Kadmium 20 mg/kg TS Zink 3500 mg/kg TS Koppar 2000 mg/kg TS Olja tot 2 viktsprocent Krom tot 1500 mg/kg TS Tillsynsmyndigheten får om så erfordras utifrån avfallets föroreningsinnehåll i övrigt bedöma massor som farligt avfall grundat även på andra relevanta bedömningsgrunder. I ansökan föreslås att oljeförorenad jord (ej klassad som farligt avfall) skall behandlas på anläggningen. Som behandlingsmetod redovisas öppen kompostering. Metoden innebär ofta att lättflyktiga organiska kolväten avgår till luft och ger liten möjlighet till kontroll. Miljöprövningsdelegationen bedömer att vald behandlingsmetod för oljeförorenade massor inte utgör bästa möjliga teknik. Tillstånd till biologisk behandling av oljeförorenade massor på det sätt kommunen föreslår i ansökan lämnas därför inte. Sortering, omlastning och mellanlagring av farligt avfall Kommunen ansöker om tillstånd till mellanlagring av farligt avfall vid Kvitten samt vid sex (fem befintliga och en planerad) utlokaliserade miljöstationer. I samråd med kommunen beslutades att prövningen av de sex miljöstationerna skall handläggas i ett separat ärende och inte prövas i samband med prövningen av Kvittens avfallsanläggning. Det åligger kommunen att inkomma med en ny tillståndsansökan enligt MB för dessa miljöstationer. Kommunen erhöll tillstånd enligt förordningen (1996:971) om farligt avfall för miljöstationerna den 6 december 2000. Miljöprövningsdelegationen anser att det är av största vikt att all personal som kan komma i kontakt med det farliga avfallet har kunskap om vilka risker som finns med verksamheten samt hur olyckor kan undvikas (kunskapskravet enligt 2 kap. 2 MB). All sådan personal skall därför ha dokumenterad utbildning rörande lagstiftning, klassificering och sortering samt i de risker för hälsa och miljö som är förknippade med farligt avfall. Utbildningen skall även ge grundläggande kunskap om hur farligt avfall skall hanteras och vilka åtgärder som skall vidtas vid olyckshändelser. För att allmänheten inte skall exponeras för onödiga risker är det viktigt att insamlingsplatsen är utformad och uppmärkt på ett genomtänkt sätt. I villkoren anges ett par grundläggande krav på utformningen av insamlingsplatsen och mellanlagringslokalen, men tillsynsmyndigheten har möjlighet att i kontrollprogrammet ytterligare specificera vilka krav som skall gälla. Utbildad personal måste regelbundet se till anläggningen för att snabbt kunna åtgärda eventuella brister. Miljöprövningsdelegationen anser att de åtgärder som krävs enligt dessa villkor bör kunna vara genomförda senast den 31 december 2002.

BESLUT 20 (24) Övrig kemikaliehantering För att minska risken att förorena mark eller vatten skall dieseltankar och eventuella andra kärl för flytande kemikalier vara invallade. Åtgärderna skall vara genomförda senast den 31 december 2002. Då allmänhet och andra utomstående (entreprenörer som hämtar och lämnar kemikalier etc) kommer att hantera kemikalier inom avfallsanläggningen anser miljöprövningsdelegationen att dagvattenbrunnar skall märkas ut. Kännedom om dagvattenbrunnarna ökar möjligheterna att förhindra föroreningsspridning. Idag är dagvattenbrunnarna inom avfallsområdet inte utmärkta men delegationen anser att det är en enkel åtgärd som kan genomföras på mycket kort tid. Utsläpp till vatten För att minska utsläppen till vatten är det viktigt att minska inläckaget av regn-, yt- och grundvatten till deponin. En mindre mängd lakvatten är lättare att samla upp och att rena. För att minska mängden lakvatten anser miljöprövningsdelegationen att kommunen skall genomföra de åtgärder (A-E) som föreslås i ansökans lakvattenutredning (Scandiaconsult 2000-10-10), se bilaga 1. Det gäller bl.a. förbättringar av avskärande diken på södra och västra sidan om upplaget, bättre avledning av ovidkommande vatten förbi lakvattendammen, fördjupning av lakvattendiket mm. Uppsamlingsvolymen i nuvarande lakvattendamm är för liten vilket leder till att orenat lakvatten tidvis bräddar ut till sjön Gullringen. Gullringen har sitt utlopp i Mälaren, uppströms vattenintaget för den kommunala dricksvattentäkten. Miljöprövningsdelegationen anser att kommunen skall åläggas att komplettera lakvattendammen med ytterligare en damm. Bräddning av orenat lakvatten måste undvikas och kommunen bör omedelbart vidta åtgärder för att minimera risken att obehandlat förorenat vatten avleds till sjön Gullringen och Mälaren. Det åligger tillsynsmyndigheten att följa upp detta. Till dess slutliga villkor har fastställts för hantering av lakvatten och eventuella andra förorenade flöden skall uppsamlat lakvatten avledas till kommunalt spillvattennät för behandling vid kommunens reningsverk. Miljöprövningsdelegationen anser att lakvatten och annat förorenat vatten från anläggningen på sikt skall ledas till lakvattendammar med efterföljande erforderlig behandling och rening. Dagens system för omhändertagande av lakvatten uppfyller inte heller EG-direktivets krav (1999/31/EG). Dessa frågor tas upp i utredningsvillkor. Buller Naturvårdsverkets riktvärden (allmänt råd för externt industribuller 1978:5) för buller från befintlig verksamhet får inte överskridas vid närliggande bostäder. Det gäller även under perioderna för krossnings- och flisningskampanjerna. Under krossnings- och flisningskampanjerna kommer naturvårdsverkets riktvärden för buller troligen att överskridas för vissa delar inom friluftsområdet Stadsskogen. Miljöprövningsdelegationen anser att viss bullerstörning får accepteras av dem som vistas i

BESLUT 21 (24) Stadsskogen. Under helger, kvällar och semesterperioder kan det däremot vara rimligt att kommunen avstår från krossning och flisning. Miljöprövningsdelegationen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa ytterligare villkor om buller. Kontroll och skötsel I kontrollprogrammet bör anges hur ofta besiktning av anläggningen skall genomföras. Miljöprövningsdelegationen anser att vart tredje år är ett rimligt minimikrav för besiktning av Kvittens deponi. Kontrollprogrammet bör även redogöra för hur kommunen kontrollerar och dokumenterar inkommande material för att säkerställa schaktmassornas kvalitet. Vidare bör kontrollprogrammet ta upp hur kommunen skall genomföra planerad utgrävning/utsortering av äldre delar av deponin. Eventuell negativ miljöpåverkan från denna del av verksamheten skall begränsas och kontrollen bör omfatta en begränsning av ytan som hålls öppen för infiltration och utlakning samt rutiner för hantering av säkerhetsfrågor och brandrisk. Enligt 15 kap 30 MB får ingen skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. En skräpig anläggning ger signaler till allmänhet, personal och entreprenörer om acceptans av ett felaktigt beteende. Papper och plast transporteras lätt med vinden och kan skräpa ner omgivande friluftsområde. Så får inte ske. Kontrollprogrammet bör innehålla en beskrivning av rutiner och ansvarsfördelning för kontroll och daglig renhållning av anläggningen. Kontrollprogrammen bör också omfatta rutiner och åtgärder för att undvika andra eventuella störningar på omgivningen, såsom buller, lukt eller damning. Enligt villkor 26 skall kommunen vidta åtgärder om störningar i omgivningen uppkommer. Med störningar i omgivningen avses även en negativ naturupplevelse vid vistelse i friluftsområdet. Det innebär att ytterligare insynsskydd kan behöva uppföras. Kommunen uppger i ansökan att insyns- och bullerskydd, speciellt i norr och söder, skall utformas så att området bland annat blir attraktivt för friluftsliv. I villkor 28 ställs krav på stängsel längs avfallsanläggningens gräns mot friluftsområdet Stadsskogen. Eftersom friluftsområdet frekvent används anser miljöprövningsdelegationen att gränsen bör stängslas för att markera var avfallsanläggningens område börjar och dessutom försvåra för barn att ta sig in i området.