Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland

UPPFÖLJNING Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2012-2015 1 PUBLIKATIONSNUMMER 2016:20 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Publ nr 2016:20 ISSN 0284-6845 Foton: Länsstyrelsen, Mostphotos Rapporten är sammanställd av Maude Johansson, ANDT-samordnare, Länsstyrelsen Värmland Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 010-224 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland 2

Förkortningar och begrepp AAS AAS ANDT ASI AUDIT BVC BMM CAN CRA DUDIT HAP LOB LOKE MET MI PRODIS SKL SIP STAD SMADIT SKL ÅP Anabola androgena steroider Ansvarsfull alkoholservering Alkohol, narkotika, dopning, tobak Addiction Severity Index Alcohol Use Disorders Identification Test Barnavårdscentralen Barnmorskemottagning Centralförbundet mot alkohol- och narkotikaupplysning Community Reinforcement Approach Drug Use Disorders Identification Test Haschavvänjningsprogrammet Lagen om omhändertagande av berusade personer Lokal Evidens Motivational Enhancement Therapy Motiverande samtal Prevention mot dopning i Sverige Sveriges kommuner och landsting Samordnad Individuell Plan Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Sveriges kommuner och landsting Återfallsprevention 3

Förord Sveriges riksdag antog år 2011 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings och tobakspolitiken, den så kallade ANDT-strategin. I den angavs inriktningen för det samlade ANDT-arbetet under åren 2011 2015. Målet var ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. År 2011 beslutade Samhällsråd Värmland, som består av representanter från Region Värmland, Landstinget, Polisen och Länsstyrelsen att ta fram en regional ANDT-strategi med handlingsplan. Framtagandet av Strategi för ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2012-2015, skedde i bred samverkan med kommuner och idéburna organisationer. Denna rapport är en uppföljning av regionala ANDT-strategin och dess mål, insatser och utvecklingen i Värmland inom områdena alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Rapporten baseras på rapporter från de verksamheter som ingår i det ANDT-förebyggande arbetet på länsnivå, data från ANDT-uppföljningssystemet (www.andtuppfoljning.se), Folkhälsomyndighetens länsrapporter 2012 och 2014 samt från regionala drogvaneundersökningar. Statistiken som redovisas är så långt som möjligt könsuppdelad. Rapporten riktar sig till uppdragsgivare, tjänstemän och politiker, andra berörda av ANDTproblematiken och idéburna organisationer. Förhoppningen är att den kan bidra till fördjupad kunskap om utvecklingen på regional nivå. Rapporten utgör också underlag, inför revideringen av regional ANDT-strategi för 2017-2010, som kommer att pågå under 2016. Rapporten har sammanställts av tjänstemän på Länsstyrelsen Värmland i samverkan med tjänstemän på Polisen, Landstinget och Region Värmland. Kenneth Johansson Landshövding 4

Innehåll Sammanfattning... 6 1 Bakgrund, syfte och målstruktur... 11 2 Strategin och insatsernas bidrag till måluppfyllelse... 14 3 Insatser och utveckling i strategins målområden... 15 3.1 Hållbart och långsiktigt ANDT förebyggande arbete... 15 3.1.1 Organisation... 15 3.1.2 Insatser... 16 3.1.3 Utveckling... 17 3.2 Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska... 18 3.2.1 Insatser... 18 3.2.2 Utveckling... 20 3.3 Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak... 22 3.3.1 Insatser... 22 3.3.2 Utveckling... 23 3.4 Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska... 23 3.4.1 Insatser... 23 3.4.2 Utveckling... 25 3.5 Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska... 27 3.5.1 Insatser... 27 3.5.2 Utveckling... 28 3.6 Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet... 29 3.6.2 Utveckling... 30 3.7 Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska... 30 3.7.1 Insatser... 30 3.7.2 Utveckling... 31 3.8 En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt... 33 3.8.1 Insatser... 33 4 Revidering av regionala ANDT-strategin... 34 5 Källor... 35 Bilaga 1: Uppföljning insatser Bilaga 2: Uppföljning indikatorer 5

Sammanfattning I Värmland har ANDT-förebyggande arbete har pågått under lång tid med ett stort antal aktörer på alla nivåer. De trender som ses i den här uppföljningen ska därför ses som en del i en längre utveckling. Det kan vara tidigt att förvänta sig positiva resultat av insatser som genomförts under strategiperioden, då effekter av förebyggande insatser ofta tar många år för att kunna mäta. I det ANDT-förebyggande arbetet i länet har kunskapsbaserade metoder eller arbetssätt som bygger på evidensbaserad praktik använts och som förväntas ge effekt på lång sikt. Det saknas fortfarande data inom flera områden, särskilt på regional och lokal nivå, som t ex kön och ålder. Det gemensamma länsdokumentet har dock varit ett bra sätt att mobilisera, synliggöra och utveckla arbetet. En samlad bedömning av utvecklingen är att andelen barn och unga i Värmland som druckit alkohol, använt narkotika eller röker dagligen har minskat, trots att det tycks finnas en hög tillgänglighet. En grupp som inte följer denna utveckling är flickor på gymnasiet, där andelen som druckit alkohol, använt narkotika och röker har ökat något under strategiperioden. Förtäring av alkohol bland unga har inte försvunnit men har försvårats, troligtvis på grund av de arbetsmetoder som används, som t ex Tänk om och Kronobergsmodellen. Färre ungdomar får alkohol av sina föräldrar med lov och Polisen har kommit långt med målet att få bort "påsbärarna" från gator och torg. När det gäller indikatorer både vad gäller döda och vårdade med narkotikadiagnos framgår en ökning som vi inte kan bortse ifrån och som är viktig att beakta i det fortsatta arbetet. Även om det finns positiva delar i utvecklingen både vad gäller alkohol och narkotika är nivåerna av tobaksbruk och berusningsdrickande av alkohol ändå höga i vissa grupper som till exempel flickor på gymnasiet. Många aktörer har bedrivit viktiga insatser för att nå målen i ANDT-strategin. Landstinget har arbetat med att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete och utvecklat insatser för att tidigt uppmärksamma och erbjuda stöd för personer med tobaksbruk och riskbruk av alkohol t ex inom BMM, BVC och folktandvården. Värmlands läns vårdförbund har inom ramen för Kunskap till praktik, genomfört insatser som varit av stor betydelse för att utveckla vård och behandling i länet. Arbetsgrupperna inom folkhälsosatsningen Nya perspektiv har bidraget till att lyfta ANDT-frågorna på ett positivt sätt i olika sammanhang. Man kan, på den positiva sidan, lyfta fram att det i Värmland finns goda förutsättningar för att bedriva ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete, då det finns väl utvecklade strukturer för samverkan både regionalt och lokalt. Under strategiperioden har ett antal överenskommelser tagits fram mellan olika aktörer. Tillsynsarbetet har förbättrats och det finns nätverk för kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte för olika professioner inom området. De projektmedel Länsstyrelsen beviljats från Folkhälsomyndigheten har möjliggjort att Länsstyrelsen kunnat vara motor i flera olika utvecklingsprojekt som isamverkan, Rökfria skolgårdar, Ansvarfull alkoholservering och tillståndsgivning, Värmland fritt från Dopning, Tänk om och fortsatt småkommunsatsning. Flera av dessa satsningar är idag på god väg att bli permanent verksamhet. Erfarenheter från strategiarbetet kommer att tas tillvara i arbetet med att revidera regionala ANDT-strategin för 2017 2021 och denna uppföljning avslutas med gemensamma slutsatser och förslag till insatsområden till kommande strategi. 6

Beskrivning av insatser som genomförts under strategiperioden och utvecklingen inom målområdena i den regionala ANDT-strategin positiv utveckling oförändrad utveckling, negativ utveckling Målområde Ökat antal kommuner (alla) som har ANDT-samordnare/kontaktpersoner Insatser Hållbart och långsiktigt ANDTförebyggande arbete Oförändrat antal kommuner som har styrgrupper, genomförandeplaner och ANDTpolitiska dokument Få kommuner har uppgifter om budget, mätbara mål och uppföljning av arbetet kopplat till ANDT- dokumenten - Utbildningsinsatser - Nätverk - Stöd till regionala och lokala verksamheter - Samordning Målområde Alkohol Narkotika/dopning Tobak Insatser Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Oförändrat antal försäljningsställen och oförändrade öppettider Ökat antal serveringsställen med alkoholtillstånd Ökat antal tillsynsbesök på serveringsställen med alkoholtillstånd Minskat antal ungdomar som får alkohol från sina föräldrar med lov både i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Oförändrad andel har blivit erbjudna att köpa eller prova narkotika i årskurs 9 Minskad andel pojkar i årskurs 2 på gymnasiet som har blivit erbjudna att köpa eller prova narkotika Ökad andel flickor i årskurs 2 på gymnasiet som har blivit erbjudna att köpa eller prova narkotika Oförändrat antal försäljningsställen tobak - Tillsyn - Projektet Gränsen/ isamverkan - Langningsinsatser, Tänk om - Kronobergsmodellen - Ansvarsfull alkoholservering och tillståndsgivning - Samordnade tillsynsinsatser (Svenska Rallyt, Vita Vänern) 7

Målområde Alkohol Narkotika/dopning Tobak Insatser Barn ska skyddas från skadliga effekter orsakade av ANDT Minskad andel gravida med riskkonsumtion av alkohol vid inskrivning på BMM, men andelen ligger över riksgenomsnittet Data saknas Minskad andel gravida som röker i vecka 32, ligger idag på riksgenomsnittet - BMM och BVC: s reguljära insatser, Projektet Tobaksfri uppväxt 0-6 år - Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i beroendevården - Nätverk Se mig - Utbildning/träffar stödgruppsledare Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol och tobak ska successivt minska Minskad andel unga som druckit alkohol i årskurs 9 och bland pojkar i årskurs 2 på gymnasiet Minskad andel elever i årskurs 9 som druckit sig berusade vid 13 års ålder eller yngre Något ökad andel flickor i årskurs 2 på gymnasiet som druckit alkohol Minskad andel elever i årskurs i årskurs 9 och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet som någon gång använt narkotika Liten minskning av andelen elever som använt anabola steroider i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet Liten ökning av andelen flickor i årskurs 2 på gymnasiet som någon gång använt narkotika Minskad andel elever som röker dagligen bland pojkar och flickor i årskurs 9 och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet Ökad andel flickor i årskurs 2 på gymnasiet som röker dagligen Ökad andel pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som snusar dagligen - Informationsmaterial - Utbildningsinsatser - PRODIS/100 % ren hårdträning - Rökfri skoltid - Ökat antal tillsyn av skolgårdar (rökförbud) - Kontraktsmetoder - Effekt - Tänk om - Drogvaneundersökningar 8

Målområde Alkohol Narkotika/dopning Tobak Insatser Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT ska successivt minska Minskad andel riskkonsumenter av alkohol bland männen Ökad andel riskkonsumenter av alkohol bland kvinnorna i länet Minskad andel män och kvinnor som använt cannabis senaste året, en större minskning bland männen som idag ligger på samma nivå som kvinnorna i länet Oförändrad andel män och kvinnor som röker eller snusar dagligen - Nationella riktlinjer - MI-utbildningar - Projektet Bättre levnadsvanor i psykiatrin - Projektet Rådgivning om levnadsvanor till patienter - Första linjen - Tobaksavvänjare - Tandvårdens insatser Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Data saknas Data saknas Data saknas - Kunskap till praktik - Beroendecentrum - Utbildningsinsatser - Brukarråd samverkan - Länsöverenskommelse barn/unga med risk/missbruk - Länsöverenskommelse dopning Antal döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av ANDT ska minska Minskat antal dödsfall på grund av alkoholförgiftning från 2012 bland män och kvinnor ligger strax under riksgenomsnittet Minskat antal dödsfall med alkoholdiagnos bland männen Markant ökning av antalet dödsfall bland män och kvinnor med narkotikadiagnos, ligger över riksgenomsnittet Ökat antal män och kvinnor vårdade med narkotikadiagnos, större ökning bland männen Ökat antal dödsfall med Kol som dödsorsak bland män och kvinnor, ökningen bland kvinnor har stagnerat senaste åren Ökat antal dödsfall i lungcancer bland män och kvinnor med större ökning bland kvinnor - SMADIT - Kronobergsmodellen - Krogar mot knark - Projekt - Förbättrade stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande enligt LOB/ akuta behov av tillnyktring 9

Målområde Alkohol Narkotika/dopning Tobak Insatser Fortsättning från föregående sida Antal döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av ANDT ska minska Minskat antal misshandelsbrott utomhus med obekant gärningsman Viss ökning av antalet dödsfall med alkoholdiagos bland kvinnorna Ökat antal vårdade med alkoholdiagnos både bland män och kvinnor fram till 2013, därefter viss minskning Ökat antal sjukhusvårdade på grund av misshandel En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Data saknas Data saknas Data saknas 10

1 Bakgrund, syfte och målstruktur År 2011 antogs den nationella strategin för alkohol, narkotika, dopning och tobak av regeringen. Länsstyrelserna har haft i uppgift att göra den nationella strategin känd och fick i uppdrag att genomföra regionala ANDT-lanseringar, vilket genomfördes i Värmland våren 2011. Samhällsråd Värmland, som består av de högsta tjänstemännen i Region Värmland, Landstinget, Polisen och Länsstyrelsen, gav Länsstyrelsens ANDT-funktion uppdraget att tillsammans med övriga länsaktörer ta fram en regional strategi och handlingsplan kopplat till den nationella strategin. Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2012-2015, som blev klar i början av 2012, innehöll även en handlingsplan, tips på lokala aktiviteter och goda exempel. Insatserna i handlingsplanen hade tydligt angivna ansvariga aktörer och beskrivningar av hur de skulle följas upp. Strategin har kompletterats med en årlig verksamhetsplan. ANDT-strategin hade ett folkhälsoperspektiv där basen var befolkningsinriktade insatser och ett hälsofrämjande synsätt. Perspektiv som skulle genomsyra strategin var barn-, jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet. Syftet med en gemensam strategi för det ANDT-förebyggande arbetet i Värmland var att utgöra en gemensam plattform för ett samlat agerande på länsnivå samt tydliggöra rollerna i det ANDT-förebyggande arbetet. Strategin var en överenskommelse mellan parterna i Samhällsråd Värmland och skulle ses som ett inspirations- och vägledningsdokument för övriga aktörer i länet. I länet har insatserna kontinuerligt följts upp och en deluppföljning presenterades i början av 2014, innehållande nulägesbild och återrapport av genomförd verksamhet. Det övergripande målet och de långsiktiga målen i den regionala ANDT-strategin låg helt i linje med de nationella målen och grundar sig på nationella strategins målstruktur, men med ytterligare ett långsiktigt mål - Hållbart och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete. Bild över målstrukturen följer här nedanför. Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Långsiktiga mål Prioriterade mål under strategiperioden Hållbart och långsiktigt ANDT-förebyggande arbete. Upprätthållen och utvecklad organisation av det regionala ANDT-arbetet. Upprätthållen och utvecklad organisation av det lokala ANDT-arbetet. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn. En effektiv brottsbekämpning av illegal handel. 11

Långsiktiga mål Prioriterade mål under strategiperioden Fortsättning från föregående sida Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. En effektiv bekämpning av illegal försäljning via digitala medier. En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd. Ökad kunskap om marknadsföring av alkohol och tobak via digitala medier, samt marknadsföringens effekter på konsumtionen. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska. Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk. Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen. En hälsofrämjande skola. Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas. Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa. Förutsättningarna för tandvården att arbeta med tobaksprevention skall förbättras. Förutsättningarna att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma och åtgärda ANDT-problem i arbetslivet skall förbättras. 12

Långsiktiga mål Prioriterade mål under strategiperioden Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka. En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås. Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och resultat ska minska. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Antalet döda och skadade i trafiken på grund av alkohol och andra droger ska minska. Antalet döda och skadade på grund av alkohol-, narkotika- och dopningsrelaterat våld ska minska. Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna på grund av alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska. Medvetenheten i hela befolkningen om ANDTanvändningens effekter på hälsan skall öka. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. Aktivt verka för att FN-konventionerna på narkotikaområdet efterlevs. Aktivt verka för att EU:s och WHO:s strategier avseende alkohol och hälsa genomförs. Aktivt verka för att WHO:s ramkonvention om tobakskontroll efterlevs. En ökad samordning och prioritering av det nordiska samarbetet inom ANDT-området. 13

2 Strategin och insatsernas bidrag till måluppfyllelse Regionala ANDT-strategin innehöll ett antal långsiktiga mål som skulle bidra till att uppnå det övergripande målet, Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Insatserna i handlingsplanen spände över många områden och skulle bidra till måluppfyllelsen. I regionala ANDT-strategin fanns ett antal indikatorer angivna, som syftade till att ge en bild av utvecklingen inom ANDT-området under strategiperioden, vilka utgick från föreslagna indikatorer i det nationella ANDT-uppföljningssystemet. Denna uppföljning baseras på rapporter från de verksamheter som ingår i det ANDT-förebyggande arbetet på länsnivå, data från ANDTuppföljningssystemet (www.andtuppfoljning.se), Folkhälsomyndighetens länsrapporter 2012 och 2014 samt från regionala drogvaneundersökningar. Alla insatser i handlingsplanen har följts upp av berörda verksamheter, som lämnat underlag/rapporter till Länsstyrelsen som gjort en sammanställning av genomförda insatser. Ansvarig för respektive insats, har haft i uppdrag att bedöma huruvida insatsen är genomförd eller inte. Sammanställningen av insatserna finns i särskild bilaga, Uppföljning insatser. Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2011-2015. Under arbetet med uppföljningen av indikatorerna konstaterades att mycket av statistiken endast redovisas på nationell nivå, som t ex kön och ålder, därför är det svårt att göra en samlad uppföljning av regionala ANDT-strategin. Detta problem uppmärksammas även i Folkhälsomyndighetens utvärdering av det nationella uppföljningssystemet (Samlad uppföljning av ANDT-strategin, 2015), där de förordar att fler indikatorer på regional nivå utvecklas. Utöver områdena dopning och narkotika saknas idag data inom områden som barns utsatthet för skador orsakade av ANDT, tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet, skador och död orsakade av andras ANDT-bruk samt utvecklingen vad gäller beroende och missbruk över tid. De hänvisningar som görs till Folkhälsomyndighetens länsrapporter bygger på inrapporterade uppgifter från landets kommuner. Det kan vara olika funktioner som svarat på frågorna vilket också påverkat svaren. Indikatorerna har följts upp med basåret 2011 eller 2012 och uppföljningsåret 2014 eller 2015 och i den mån det varit möjligt könsuppdelade. Indikatorerna redovisas också i separat bilaga, Uppföljning indikatorer. Bilaga till uppföljning av Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2011-2015. Att mäta effekter av förebyggande insatser är problematiskt eftersom de ofta är uppstår först efter mycket lång tid. I det ANDT-förebyggande arbetet i länet har kunskapsbaserade metoder eller arbetssätt som bygger på evidensbaserad praktik använts och som förväntas ge effekt på lång sikt. Det skulle även med god tillgång på data vara svårbedömt hur och om strategin med handlingsplanen påverkat ANDT-utvecklingen i länet, då utvecklingen inom ANDT-området också beror på en mängd andra faktorer. Den här rapporten är ingen vetenskaplig utvärdering utan en uppföljning av de insatser som tas upp i den regionala ANDT-strategin och den omfattar huvudsakligen regionala verksamheters insatser. Endast få delar av det kommunala ANDT-arbetet lyfts. Idéburna organisationers insatser är inte heller redovisade, men är därför inte mindre viktiga för ANDT-arbetet i Värmland. 14

3 Insatser och utveckling i strategins målområden 3.1 Hållbart och långsiktigt ANDT förebyggande arbete Detta målområde saknar motsvarighet på nationell nivå, men bedömdes i länet innehålla förutsättningar för att uppnå målsättningarna i strategin. Syftet med målet var att den regionala och lokala organisationen av arbetet skulle upprätthållas och utvecklas, för att säkerställa ett hållbart och långsiktigt förebyggande ANDT-arbete. 3.1.1 Organisation Samhällsråd Värmland har bestått av landshövdingen, polisområdeschefen, landstingsdirektören samt regiondirektören och träffats tre gånger per år. Rådets uppdrag har varit att stödja länets ANDT- och brottsförebyggande samt arbetet inom Våld i nära relationer. Rådet har stimulerat till ökad samverkan inom dessa frågor, godkänt verksamhetsplaner och budgetar samt årsberättelser. Länssamverkansgruppen för ANDT-frågor har bestått av chefer på enhetsnivå från Länsstyrelsen, Landstinget, Region Värmland, Polismyndigheten och Tullverket. Gruppen har träffats fyra gånger per år och lyfter frågor till Samhällsråd Värmland och referensgruppens möten, har medverkat i förankringsarbetet i respektive organisation. Länsstyrelsens uppdrag inom ANDT-området är beskrivet i särskild förordning SFS 2012:606. ANDT-funktionen på Länsstyrelsen har bestått av en ANDT-samordnare med uppdrag att stödja genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet och en handläggare för tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 15

Referensgrupper Den politiska referensgruppen, som består av en politiker från varje kommunstyrelse i länet samt två representanter från landstingets tandvårds- och folkhälsoutskott, har träffats två gånger per år. Vid mötena har gruppen fått möjlighet att påverka inriktningen av arbetet, få information, utbildning och tillfälle att byta erfarenheter. Referensgruppen idéburna organisationer, som består av ett femtontal organisationer, har också bjudits in till möten två gånger per år, för att få information och utbyta erfarenheter med varandra. Arbetsgrupper har bildats under kortare tid vid särskilda projekt eller satsningar som t ex Länsgruppen mot dopning, arbetsgrupp Tänk om (langningsinsats) och arbetsgrupp SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken). Lokala nivån - I nästan alla kommuner finns idag styrgrupper för det förebyggande arbetet, samordningsfunktioner/kontaktpersoner för ANDT-förebyggande insatser och drogpolitiska dokument. I länsdelarna finns utsedda mentorer (ANDT-samordnare och tillsynshandläggare alkohol och tobak), som fungerar som stöd i sitt geografiska nätverk och som träffar Länsstyrelsens ANDT-funktion regelbundet. 3.1.2 Insatser Kunskapsspridning Innehållet och budskapet i den nationella och regionala ANDT-strategin har på olika sätt spridits och implementerats i länet under hela strategiperioden. En mängd kunskapshöjande insatser har genomförts, inom hela ANDT-området, ofta i bred samverkan för breda målgrupper. Det har varit utbildningsdagar utifrån nationella initiativ men oftast har insatserna arrangerats utifrån regionala och lokala behov och önskemål av kunskap. Regionalt stöd till lokala nivån Ett av syftena med den regionala ANDT-strategin var att den skulle vara ett stöd för kommunerna i arbetet med att få till ett hållbart och långsiktigt arbete. Många kommuner har tagit fram lokala ANDT-dokument och årliga genomförandeplaner i linje med regionala strategin. Kommunerna har fått stöd i form av nätverksträffar, utbildningsinsatser, direkt handledning vid kommunbesök, mail, telefon, fått underlag för lägesbeskrivningar och erbjudande om deltagande i aktuella projekt. Kommunernas ANDT-samordnare och tillsynshandläggare har erbjudits nätverksträffar minst fyra gånger per år. Dessa funktioner har varje år dessutom erbjudits fördjupningsdagar tillsammans med kollegor från andra län i Mellansverige. Alla små kommuner (15) har under 2013-2014, deltagit i en småkommunsatsning, för att arbeta i enlighet med regionala ANDT-strategin. Samordning och samverkan Länsstyrelsens ANDT-funktion har samordnat det regionala arbetet inom ANDT-området. Regelbunden kontakt har hållits med andra satsningar och verksamheter som berör ANDTfrågorna, Nya Perspektiv, Från kunskap till praktik, Landstingets implementering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, inom Länsstyrelsen (hemlöshet och sociala risker, evenemangssäkerhet), Konsumentverket och Kriminalvården. 16

3.1.3 Utveckling ANDT-samordnare/kontaktpersoner Alla kommuner i länet uppgav att de 2014 hade samordningsfunktioner inom hela ANDTområdet, dock på mycket olika tjänstegrad, från 0,13 till 2 heltider. Den totala arbetstiden för ANDT-samordningen i Värmland var år 2014 sammanlagt motsvarande 8,09 tjänster, för länets sexton kommuner. 2012 var motsvarande siffra 7,38. Det har varit stor omsättning på tjänsterna som ANDT-samordnare/kontaktperson. Vakanserna har ersatts men ofta på mindre tjänstgöringsgrad för uppdraget, vilket är en utmaning i det fortsatta arbetet. Styrgrupper Antal kommuner som har styrgrupper för det ANDT-förebyggande arbetet har inte förändrats nämnvärt under strategiperioden, 2014 hade tio kommuner styrgrupper och arbete pågick för att skapa detta i fyra kommuner. Detta är positivt och den småkommunsatsning som pågått under många år har troligtvis bidragit till att det idag finns en struktur för det förebyggande arbetet i många kommuner. Hälften av kommunerna har det ANDT-arbetet integrerat i kommunens ordinarie struktur med mål och budget. Figur 1. Hade kommunen ett eller flera politiska program som inkluderade det ANDTförebyggande arbetet och vad finns i anslutning till dessa? Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och 2014 Drogpolitiska program Alla kommuner har eller håller på att ta fram politiska program som inkluderar hela ANDTområdet, men några är gamla och behöver uppdateras, figur 1. Ofta saknas mätbara mål, plan för uppföljning och medel för insatser, så där finns mycket att utveckla. Positivt är dock att drygt hälften av kommunerna har årliga genomförandeplaner, vilka ofta används vid uppföljning av insatser. 2012 hade 50 % av kommunerna en policy om rökfri arbetstid, 2014 var andelen 75 %. Kravet på att idrottsföreningar måste ha drogpolicy har ökat från 43,8 % 2012 till 50 % 2014. 17

3.2 Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska I regeringens proposition 2010/11:47 anges att en av de mest effektiva åtgärderna för att minska ANDT-relaterade problem är att begränsa tillgången och tillgängligheten till sådana varor. Hörnstenar i arbetet är insatser för att upprätthålla åldersgränser, begränsa antalet försäljningsställen samt kontroll av illegal införsel, langning, hembränning, motverka införsel och illegal handel. 3.2.1 Insatser Tillsyn Tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen har varit en viktig insats för att begränsa tillgång och tillgänglighet. Många kommuner har samarbetat för att öka kompetensen och kvaliteten i handläggnings- och tillsynsarbetet. Tillståndsgivningen i länet vilar på stabil grund och en viss ökning av tjänster har skett. Länsstyrelsen har under strategiperioden genomfört tillsyn i länets alla 16 kommuner minst två gånger per kommun. Utbildningsinsatser till förtroendevalda och tjänstemän har varit ett stående erbjudande till kommunerna, med syfte att öka kunskapen om alkohol- och tobakslagstiftningen och kopplingen till förebyggande arbete. Kommunerna har genom nya lagbestämmelser från 1 maj 2014 fått möjlighet att genomföra kontrollköp av folköl och tobak, vilket inneburit bättre möjligheter för kommunen att kontrollera om försäljare förvissar sig om att en köpare har fyllt 18 år. Under 2015 genomfördes kontrollköp i 15 av länets 16 kommuner. Andelen av besökta butiker i Värmland som sålde utan att kontrollera mottagarens ålder var ca 40 %. Under 2012-2015 har stora utbildningsinsatser genomförts vad gäller Ansvarsfull alkoholservering i hela länet med deltagare från länets alla kommuner. Ansvarsfull tillståndsgivning en utbildningsinsats riktad till beslutsfattarna på kommunalnivå, har genomförts vart annat år. Tillsynsbesök tillsammans med polisen vad gäller detaljhandel tobak har ökat mellan 2012 och 2014. Metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS) har målet att minska alkoholrelaterad våldsbrottslighet på krogar genom att inte servera alkohol till underåriga eller märkbart påverkade gäster. Metoden är evidensbaserad och bygger på utbildning, tillsyn och samverkan mellan myndigheterna och branschen. isamverkan Projektet startades 2011 som ett utbildnings- och tillsynsprojekt riktat mot gränshandeln av tobaksvaror och folköl. Syftet med detta projekt var att ge kommunerna ett verktyg och rutiner för ett effektivt tillsynsarbete samt utveckla samverkan mellan myndigheter och näringslivet genom utbildning och förebyggande insatser. Arbetsmetoden säkerställer att varje försäljningsställe i kommunen har ett verktyg för att uppfylla lagkraven för att sälja tobak och folköl. Genom denna metod stärks samarbetet mellan kommuner och näringslivet. Mer information på http://isamverkan.se/ 18

Tänk om Länsstyrelsen har beviljats medel av Statens folkhälsoinstitut för att tillsammans med andra aktörer genomföra insatser för att minska langningen av alkohol till unga, utifrån Tänk om konceptet under hela strategiperioden. En mängd aktiviteter har genomförts i länet, utifrån genomförandeplaner som tagits fram tillsammans med länets kommuner. Exempel på aktiviteter är information via radiospots, Kanal 12, stortavlor, Facebook, affischer på tåg och bussar i hela länet, debattartikel i samband med skolavslutningen, annonser i veckoblad och personaltidningar, bordryttare, föräldrautskick samt vädersponsring i TV 4 under några månader. TÄNK OM är en metod med syfte att sprida kunskap till föräldrar om tonåringar och alkohol. Det övergripande målet för TÄNK OM är att minska tillgängligheten av alkohol för tonåringar genom att få tonårsföräldrar att: förstå riskerna med en tidig alkoholdebut inse vikten av tydlig gränssättning, normer och värderingar kring alkohol aktivt avstå från att köpa ut alkohol till ungdomar under 20 år känna till att tonåringar främst får alkohol från kompisar och kompisars syskon Tullens insatser Brottsbekämpningsgruppen i Hån har kontinuerligt genomfört samverkanskontroller, informations- och underrättelseutbyte med polisen i både Sverige och Norge. Post och kurirflödet har ökat i betydelse som transportflöde av illegala varor för såväl privatpersoner som brottsliga organisationer. Vid de kontroller som generat beslag med mottagare i Värmland handläggs av Tullverket i Göteborg men brottsbekämpningsgruppen i Hån har bidragit till arbete i ett stort antal brottsutredningar mot personer som har sin hemvist i Värmland. Kronobergsmodellen Alla poliser i hela länet arbetar i Kronobergsmodellens anda, ingår i varje polis dagliga uppdrag och modellen är numera så inarbetad att den utgör en naturlig del i linjeverksamheten. Det blir allt sällsyntare att hitta ungdomar som bär på alkohol. Kronobergsmodellen Metoden syftar till att minska minderårigas drickande i offentlig miljö, och därmed våld, och att komma åt langare. Polisen söker aktivt upp ungdomar 13 20 år som bär på alkohol eller är berusade i offentlig miljö, alkoholen hälls ut och föräldrar kontaktas. En IT-spanare har anställts vid Polismyndigheten för att öka förutsättningarna för en effektiv bekämpning av brottslighet som sker via Internet. Ett stort antal riktade insatser mot unga och narkotikabruk har genomförts i alla polisområden. Under perioden har samverkansavtal skrivits med alla Värmlands kommuner. Många av överenskommelserna är riktade mot unga och missbruk. Polisen har under perioden i samverkan med kommunerna startat två Trygghetscenter, ett i Karlstad och ett i Sunne. Vidare har varje skola haft en kontaktpolis för att kanalisera arbetet med barn o ungdomar i riskzon. 19

Under 2015 har Polisen gjort en stor omorganisation. En del av de etablerade kontakterna och arbetssätt har förändrats något och kommer att återuppstå i en förmodligen något förändrad tappning. I en del kommuner har Polisen tillsammans med kommunen avgivit medborgarlöften gentemot medborgarna där man förbinder sig att arbeta tillsammans mot vissa mål. 3.2.2 Utveckling Tillgänglig data tyder på att tillgången i stort sett är oförändrad vad gäller alkohol och tobak, och är mer svårbedömt vad gäller narkotika och dopning. Tillgängligheten av alkohol via Systembolaget har varit relativt oförändrad både vad avser antal försäljningsställen, priser och öppettider. Antal försäljningsställen med tobak är oförändrat, antal försäljningsställen med folköl har minskat medan antal serveringar med alkoholtillstånd har ökat. De flesta elever i åk 9 och åk 2 på gymnasiet har uppgett i Ungdomars drogvanor i Värmland att de får alkoholen från pojk/flickvän, syskon eller kompis, andelen var ungefär lika 2013 och 2015, figur 2. Andelen som svarat att de fått alkohol från sina föräldrar med lov har minskat från 14 % till 10 % i åk 9 och från 10 % till 7,5 % på gymnasiet åk 2, vilket troligtvis kan vara en effekt av insatsen Tänk om, som vänt sig till målgruppen föräldrar för att minska langningen av alkohol till unga. Figur 2. Vanligaste anskaffningssätt av alkoholdrycker bland elever i årskurs 9 Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 De flesta ungdomar får tag i cigaretter från kompisar. Den andel som köper själva är relativt oförändrat mellan 2013-2015 och ligger på 15 % i årskurs 9 och på gymnasiet 35 %. Några av eleverna i åk 2 på gymnasiet kan vara 18 år. När det gäller narkotika har en relativt oförändrad andel pojkar och flickor i årskurs 9 och flickor i årskurs 2 på gymnasiet blivit erbjudna att köpa eller prova narkotika och en minskad andel bland pojkar i årskurs 2 på gymnasiet, figur 3 och 4. Värmland ligger här tydligt under riksgenomsnittet. 20

Figur 3. Andelen elever i årskurs 9 som blivit erbjudna att prova eller köpa narkotika Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Figur 4. Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som blivit erbjudna att prova/köpa narkotika Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 21

3.3 Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Insatser för att skydda barn mot eget och andras skadliga bruk av alkohol och tobak, narkotika och dopningsmedel utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet. Målet har omfattat att skydda det ofödda barnet från att exponeras för ANDT och att skydda barn från negativa konsekvenser av att växa upp i familjer där ena eller båda föräldrarna har sänkt förmåga att ge barnen trygghet och omvårdnad till följd av missbruks- eller beroendeproblem. 3.3.1 Insatser Barnmorskemottagning (BMM) och barnhälsovårdcentraler (BVC) Länets barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler har till blivande föräldrar i tidig graviditet, gett stöd och information om skadeverkningar av ANDT, samtalat med föräldrar om risker med alkoholkonsumtion, tobaksbruk och passiv rökning samt erbjudit stöd till föräldrar med beroende- och missbruksproblematik. Dessa verksamheter har tillsammans med folktandvården påbörjat arbetet med projektet Tobaksfri uppväxt 0-6 år. Tobaksfri uppväxt 0-6 år innebär kostnadsfri tobaksavvänjning till blivande föräldrar och småbarnsföräldrar samt att en länsövergripande tobaksavvänjare anställts, som arbetar riktat till personal på BMM, BVC och tobaksavvänjare på vissa orter med hög konsumtion av tobak. Förstärkt barn och föräldraperspektiv i beroendevården Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården har varit en del av samverkan inom ramen för Region Värmlands barn- och unga satsning. En projektledare har varit anställd, en inventering gjordes 2012, nationellt och i länet. Nationella fördjupningsutbildningen Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården har använts i detta arbete. Utbildningsdagar/workshops med fokus på familjer, där någon har alkohol-/drogproblem har genomförts för cirka 200 deltagare Barn i riskmiljöer Nätverket Se mig, har arrangerat uppmärksamhetsveckor, för att synliggöra barn utifrån FN:s konvention för barns rättigheter, under vecka 47, under hela strategiperioden. Många kommuner erbjuder gruppverksamhet för barn som lever i familjer med missbruksproblematik. Minst en gång per år har Länsstyrelsen i samverkan med någon kommun i länet, erbjudit nätverksträffar för ökad kompetens och erfarenhetsutbyte för dessa stödgruppsledare. Se mig är ett nätverk med representanter från offentliga och idéburna verksamheter, som arbetar för att uppmärksamma barn utifrån FN:s konvention för barns rättigheter. Exempel på aktiviteter har varit debattartiklar, utbildningsdagar om anmälningsplikten, teaterföreställningar, föreläsningar samt stora barnkalas i några kommuner. 22

3.3.2 Utveckling Riskbruk av alkohol liksom tobaksbruk under graviditet har minskat över tid, men Värmland ligger över riksgenomsnittet vad gäller gravida med riskbruk av alkohol, figur 5. Andel gravida som röker i v 32, ligger idag på riksgenomsnittet. Dock saknas i dagsläget bra data för att belysa utvecklingen ur ett brett perspektiv. Figur 5. Andel gravida med minst 6 poäng på AUDIT vid inskrivningen på BMM Källa: Socialstyrelsen (AUDIT är ett test som identifierar alkoholproblematik) 3.4 Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska I proposition 2010/11:47 anges att insatser för att förhindra att någon börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak bör få högre prioritet. Möjligheten att lyckas i det svåra arbetet att förändra beteenden och normer ökar om insatserna sker på flera olika områden och i samverkan. Föräldrar, skolan, fritidssektorn, socialtjänsten, polisen, idéburna organisationer m.fl. spelar viktiga roller i det förebyggande arbetet. 3.4.1 Insatser Informationsmaterial Polismyndigheten har i samverkan med Länsstyrelsen tagit fram en informationsbroschyr för målgruppen ungdomar, som beskriver vad lagstiftningen innebär angående alkohol och narkotika. Tillsammans har länets kommuner tagit fram en informationsbroschyr om hela ANDTområdet, för målgrupper föräldrar. Denna har spridits brett, ofta i samband med riskhelger som Valborg och skolavslutning. 23

Utbildningsinsatser Två konferenser om cannabis har genomförts tillsammans med Nationella Cannabisnätverket, Polisen och fyra kommuner, med cirka 350 deltagare. Första konferensen var startskottet för ett pilotarbete som under 2012 påbörjades i Karlstad och i några kranskommuner, med syfte att öka kunskapen om cannabis i personalgrupper som finns runt ungdomar. Tillsammans med FOU Välfärd på Karlstad universitet har tre utbildningsdagar på temat droger genomförts under 2015. En länsövergripande konferens på temat rökfria skolgårdar genomfördes våren 2012 med ett drygt femtiotal deltagare, för att sprida information om Rökfria skolgårdar och Tobaksfri duo, vilket bidragit till ett ökat engagemang i länet vad gäller tobaksfrågan. Inom satsningen på Tobaksfri skoltid har all personal på deltagande skolor fått utbildning. Två utbildningsdagar på temat rökfria skoldagar har genomförts för skolledare, politiker och elevhälsa. Vid samtliga AAS-utbildningar har ett utbildningspass om narkotika på krogen ingått. Kontinuerligt har grundutbildningar och nätverksträffar i Effekt har erbjudits och genomförts. Detta har underlättats av att det finns utbildarkompetens i länet. Effekt är ett föräldraprogram med syfte att ge föräldrar kunskap om hur de ska kommunicera med sina barn, i syfte att skjuta upp debuten och minska användandet av alkohol, tobak och narkotika. PRODIS - Prevention av dopning i Sverige Värmland har deltagit i det nationella dopningsprojektet PRODIS. Två projektledare på 25 % har varit anställda under åren för att driva ett pilotarbete i fem kommuner med syfte att öka kunskapen om dopningens effekter. Processledningsdagar och ett tiotal utbildningsdagar har genomförts för olika målgrupper som polis, socialtjänst, skola och rättsväsendet. Utbildningsdelen i arbetsmetoden 100 % ren hårdträning, har använts vid utbildning av personal på gym. PRODIS-satsningen i Värmland har vänt sig till föreningsdrivna gym och gym i kommunala lokaler. En kommun i länet använder metoden, 100 % ren hårdträning, i sin helhet. 100 % ren hårdträning är en samverkansmetod som syftar till att minska användningen av och tillgången på anabola androgena steroider (AAS) och andra dopningspreparat bland tränande på träningsanläggningar. Rökfria skolgårdar/ tobaksfri skoltid En satsning på Rökfria skolgårdar har pågått under hela strategiperioden. Länsstyrelsen har bildat ett nätverk med miljö- och hälsoskyddsansvariga och tobakshandläggare som träffats tre gånger för att diskutera rökfria skolgårdar. Två observationsstudier av tobaklagens efterlevnad på värmländska skolgårdar har genomförts, då alla högstadie- och gymnasieskolorna besöktes. Andel kommuner med insatser för att främja rökfria skolgårdar har ökat från 75 % 2012 till 81,2 % 2014. 24

Kontraktsmetoder handlar om att ungdomar ingår kontrakt med vuxna om att inte börja röka/snusa, och stödja ungdomar att förbli tobaksfria. Kontraktsmetoder finns i olika varianter men gäller oftast ungdomar i årskurs 7 9 som tillsammans med en vuxen i sin närhet skriver på ett kontrakt där de lovar att vara både rök- och snusfria i tre år framåt. Ungdomarna kan få ett medlemskort, som ett bevis på det aktiva beslutet och en del olika förmåner och rabatter. Tobaksfri Duo, är den mest spridda varianten av kontraktsmetoden. Några kommuner har ingått i satsningen på Tobaksfri skoltid, med det övergripande målet att få ned tobaksbruket bland länets unga. Deltagande skolor har arbetat i enlighet med vad som anges i Tobakslagen och i skolans styrdokument samt använt forskningsbaserade metoder i sitt tobaksförebyggande arbete. Detta arbete pågår och inga effekter finns att redovisa ännu. Dessa kommuner/skolor ska i förlängningen fungera som inspirerande förebilder/goda exempel för andra skolor i länet. Drogvaneundersökningar Sedan 2013 genomför Landstinget i samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen webbaserade drogvaneundersökningar vartannat år, i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Syftet med dessa är att få aktuellt kunskapsunderlag: över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande och förebyggande ANDT-insatser för jämförelser på olika nivåer för att över tid kunna följa utvecklingen av ungdomars attityd till och bruk av ANDT för uppföljning och utvärdering av insatser 3.4.2 Utveckling Utvecklingen går i stort i enlighet med målet, då andelen elever som någon gång druckit alkohol, röker dagligen eller använt narkotika har minskat. Bilden av en mer tillåtande attityd till cannabis, har ännu inte avspeglats i ett ökat bruk. Även om utvecklingen i många delar är positiv, är det fortfarande alltför många barn och unga som dricker alkohol eller använder tobak. Minskningen av andelen elever som någon gång druckit alkohol, röker dagligen eller använt narkotika gäller inte flickor i årskurs 2 på gymnasiet där vi istället ser en ökning, figur 6 och 7. Andelen värmländska pojkar som snusar dagligen har ökat i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet och ligger betydligt högre än riksgenomsnittet. 25

Figur 6. Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de använt narkotika någon gång och under de senaste 12 månaderna Källa: Elevers drogvanor Värmland 2013 och 2015, riksdata hämtade från Skolelevers drogvanor, AN. Figur 7. Andel elever i årskurs 9 som någon gång (i sitt liv) druckit starköl, vin eller sprit (alkohol) Källa: Ung i Värmland 1988-2011. Källa: Elevers drogvanor år 2013 och 2015 *Data är hämtade från två undersökningar. Frågan om man någon gång druckit alkohol är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara. Andelen elever som uppger att de använt anabola steroider både i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet har minskat något. 26

3.5 Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Genom att tidigt upptäcka och ge stöd för att förändra riskabla levnadsvanor kan samhället bidra till att förhindra att individer, familjer och andra närstående skadas, men också till en positiv ekonomisk och social samhällsutveckling. I regeringens proposition 2010/11:47 anges tidig uppmärksamhet och rådgivning som en av de mest effektiva metoderna för att i ett tidigt stadium förhindra att en person utvecklar ett risk- eller missbruk. 3.5.1 Insatser Nationella riktlinjer/utbildning/projekt De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har spridits brett i länet till en mängd olika verksamheter inom landstinget, både inom öppen- och slutenvård. Landstinget har utarbetat ett vårdprogram Sjukdomsförebyggande metoder, rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor, tillsammans med fjorton olika verksamheter inom Landstinget. Drygt 1 000 personer har gått grundkurser i MI, huvuddelen landstingsanställda inkluderat Folktandvården. Projektet Bättre levnadsvanor inom psykiatrin, som idag är ordinarie verksamhet har bidragit till att levnadsvaneombud finns inom öppenpsykiatrin och inom rättspsykiatrin. Projektet Rådgivning om levnadsvanor till patienter inför och under cancerbehandling har bidragit till att det i vårdplanen, ska finnas information om levnadsvanor. Motiverande Samtal (MI)/hälsofrämjande förhållningssätt är en evidensbaserad och personcentrerad vägledningsmodell för att framkalla och förstärka motivation till positiv förändring. MI är ickekonfrontativt och utgår från att människor är kompetenta till förändring och att människors motivation är föränderlig. MI är ett förhållningssätt med strategiska principer. Första linjen Efter en process i bred samverkan mellan flera aktörer och en mobiliseringskonferens har en Första linjen verksamhet startat i Karlstad. Här kan barn och unga i åldern 6-20 år få hjälp och stöd om de mår psykiskt dåligt, om de börjat dricka mycket alkohol eller börjat använda droger. Första linjen drivs gemensamt av Landstinget i Värmland och kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. Motsvarande verksamhet finns sedan tidigare i några andra kommuner och det finns en planering för start av första linjen i hela länet. Tobaksavvänjare Tobaksavvänjare finns nästan på alla vårdcentraler plus att det finns tandhygienister som är tobaksavvänjare. Landstinget erbjuder nätverksträffar för tobaksavvänjare från vårdcentraler, folktandvården, Friskvården Värmland och företagshälsovården två gånger per år. Folktandvården har under strategiperioden fått samma taxa som vårdcentraler för tobaksavvänjning. Tandvård Alla barn mellan 12-19 år, som ingår i Folktandvårdens barn och ungdomstandvård har tillfrågats om tobaksvanor. Alla elever i mellanstadiet och någon årskurs på högstadiet har fått information om tobak genom Folktandvårdens interaktiva undervisningsprogram om munhälsa. I det nya interaktiva undervisningsprogrammet tas även bruket av vattenpipa upp. 27

3.5.2 Utveckling Utvecklingen går i enlighet med målet vad gäller män men inte kvinnor gällande både alkohol och andel dagligrökare. Andelen riskkonsumenter av alkohol i länet har minskat vad gäller män till 18 % 2015 men ökat vad gäller kvinnorna till 13 % 2015, figur 8. Båda könen ligger på riksgenomsnittet. Andelen dagligrökare har ökat något under strategiperioden vad gäller kvinnor till 14 % år 2015, vilket är över riksgenomsnittet. Andelen dagligrökare bland männen har minskat till 8 % 2015, vilket är under riksgenomsnittet. Både män och kvinnor som snusar dagligen, ligger över riskgenomsnittet och har varit oförändrat under strategi perioden. Andelen som använt hasch eller marijuana under de senaste12 månaderna har under strategiperioden varit oförändrat vad gäller kvinnor men minskat vad gäller männen, figur 9. Båda könen ligger idag på 1,3 % vilket är under riksgenomsnittet för båda könen. Figur 8. Andel i befolkningen 18-80 år som i genomsnitt per vecka dricker minst 14 standardglas (män) respektive 9 standardglas (kvinnor) Källa: Hälsa på lika villkor 28

Figur 9. Andel i befolkningen 18-80 år som använt hasch och/eller marijuana under de senaste 12 månaderna Källa: Hälsa på lika villkor 3.6 Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet I proposition 2010/11:47 anges att ökad tillgång till målgruppsanpassade insatser, en långsiktig satsning för en likvärdig vård av god kvalitet över hela landet och en vård där individens behov står i centrum är nödvändig om målen för missbruks- och beroendevården ska uppnås. För att personer med missbruks- och beroendeproblematik ska få sina vårdbehov tillgodosedda och slutligen kunna bli drogfria, bör tillgängligheten till kunskapsbaserade insatser öka och individens ställning stärkas. 3.6.1 Insatser Kunskap till praktik Arbete har skett enligt modellen "Kunskap till Praktik" med kompetensutveckling och kvalitetssäkring utifrån grunden kunskaps-/evidensbaserad vård och stödinsatser. Den länsövergripande överenskommelsen/styrdokumentet som tagits fram har reviderats vid två tillfällen och de flesta lokala styrdokument har uppdaterats. Uppföljningssystemet LOKE har pågått i 3 kommuners socialtjänst med stödmedel från SKL och samarbete med FoU Karlstad Universitet och FoU Umeå Universitet Beroendecentrum Verksamheten på Beroendecentrum, som är ett samverkansprojekt mellan landstinget och Värmlands kommuner, permanentades i oktober 2013. 29

Utbildning Metodutbildningar som genomförts under åren, är 11 ASI-utbildningar, 10 AUDIT/DUDITutbildningar, 4 ÅP-utbildningar, 3 HAP-utbildningar, 6 SIP-utbildningar samt 1 utbildning vardera i MI, CRA, MET. Metodstöd har skett löpande under åren i huvudsak för ASI, ÅP och HAP samt 15 fördjupningsdagar för ASI-användare och HAP-behandlare. 25 nationella fördjupningsutbildningar inom missbruksområdet har genomförts på olika orter i länet. En heldag om kvinnors våldsutsatthet och missbruk genomfördes för att fokusera på att det idag inte finns särskilda boenden för kvinnor utsatta för både våld och missbruk i Sverige. Brukarrådet Brukarrådet har träffats regelbundet och har också varit engagerade i regionala chefsdagar och andra regionala träffar. Brukarrådet har genomfört 3 brukarstyrda brukarrevisioner, varav två har genomförts på Beroendecentrum och en i en kommuns socialtjänst. Brukarrådet är sedan juni 2014 ett permanent inslag på Beroendecentrum, med patientbesök på avdelningen en gång i veckan. Länsöverenskommelse barn och unga i risk- och missbruk Under 2015 har en länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk blivit fastställd av samtliga kommuner och landstinget. Arbetet har letts av Region Värmland på uppdrag av Värmlands läns Vårdförbund och bygger på de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården. Som uppstart för överenskommelsen anordnades en heldagskonferens och därefter finns en plan för fördjupade utbildningar lokalt och i samarbete med Värmlands läns vårdförbund. 3.6.2 Utveckling Befintliga indikatorer ger ett mycket begränsat underlag för att bedöma utvecklingen på detta område och det är svårt att göra en samlad bedömning. I de öppna jämförelserna finns sedan 2009 möjlighet att jämföra kvalitet och resultat inom missbruks- och beroendevården. Nationella uppföljningen visar att indikatorerna för uppföljning av målet antyder en minskad tillgänglighet till medicinsk behandling men tillgången till kunskapsbaserade insatser ökat under perioden och förutsättningarna för individens ställning har stärkts under senare år. 3.7 Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Skadligt bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak är orsak till en stor del av skador och förtida dödlighet. Unga är särskilt drabbade. ANDT-relaterade problem står också för en stor del av den totala sjukdomsbördan och har stark koppling till kriminalitet och våld. 3.7.1 Insatser Utandningsprov/SMADIT (Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken) Vid varje polisinitierad kontakt har ett alkoholsållningsprov utförts på föraren. Alla personer som misstänkts för rattonykterhet eller drograttfylleri har erbjudits samtal med socialtjänsten, 30

SMADIT-metoden. Det har funnits en regional SMADIT-grupp i länet med representanter från kommuner, Landstinget, Kriminalvården, Trafikverket, Polismyndigheten, Tullverket och Länsstyrelsen med uppdrag att utveckla och följa upp SMADIT-arbetet. Under hösten 2013 erbjöds all polis och tull i yttre tjänst en endagsutbildning i motiverande samtal (MI) med syfte att öka antalet personer som tackar ja till SMADIT-erbjudandet de får, när de tas för någon form av rattfylleri. SMADIT (Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken) består av samverkan mellan Polisen, Kustbevakningen, Tullverket, kommunerna, landstingen, Transportstyrelsen, Kriminalvården/Frivården och Länsstyrelserna. Grundtanken är att personer som misstänks köra rattonyktra ska ges ett kort motiverande samtal och erbjudas stöd av beroendevården. Förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande enligt LOB eller andra akuta behov av tillnyktring Värmland deltar i den nationella satsningen för att utveckla stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. Ett förslag till länsöverenskommelse har tagits fram, mellan polisen, kommuner och landsting, där parternas vilja att delta i utredningsarbetet deklareras, syftande till att ta fram förslag för hur ett förbättrat omhändertagande av berusade personer skulle kunna se ut i Värmland. Förslaget innehåller två spår; Möjligheten att inrätta tillnyktringsplatser samt att öka den medicinska kompetensen inom polisen ska undersökas. Krogar mot knark Karlstad kommun använder metoden Krogar mot knark och deltar i det nationella samarbetet för att utveckla detta arbetssätt. Sju krogar i Karlstad deltar i Krogar mot knark. Krogar mot knark-modellen bygger på nära samverkan mellan kommun och polis och går ut på att krogägare och anställda utbildas i hur narkotikapåverkade personer ser ut samt vilka beteenden och attribut som är kopplade till narkotikahanteringen, för att motivera dem att reagera när de ser något misstänkt. 3.7.2 Utveckling Utvecklingen går mer i enlighet med målet vad gäller alkohol, mer för män än kvinnor, däremot i motsatt riktning vad gäller tobak och narkotika för både män och kvinnor. Antal dödsfall med alkoholdiagnos har ökat bland kvinnor men minskat bland män. Kvinnorna ligger lite över riksgenomsnittet och männen lite under riksgenomsnittet. Antal dödsfall orsakade av alkoholförgiftning har minskat efter 2012 vad gäller män och kvinnor och ligger något under riksgenomsnittet. Antal vårdade med alkoholdiagnos ökade fram till 2013 och har därefter minskat. Antal dödsfall med KOL som dödsorsak har ökat bland män och kvinnor, ökningen har stagnerat vad gäller kvinnorna senaste åren. Kvinnorna ligger lite under riksgenomsnittet och männen ligger som riksgenomsnittet. Antalet dödsfall i lungcancer har ökat både bland män och kvinnor, men kraftigare ökning bland kvinnor, figur 10. 31

Figur 10. Samtliga dödsfall i lungcancer som underliggande och/eller bidragande dödsorsak Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning Antal dödsfall och vårdade med narkotikadiagnos har ökat i både Värmland och riket, männen i länet ligger över riksgenomsnittet, figur 11. Figur 11. Samtliga dödsfall med narkotikadiagnos på dödsorsaksintyget som underliggande och/eller bidragande dödsorsak Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning Antal misshandelsfall utomhus med obekant gärningsman har minskat i länet men ligger över riksgenomsnittet. Antal sjukhusvårdade misshandelsfall har varit relativt oförändrat i riket men ökat i Värmland. Stora skillnader mellan män och kvinnor. 32

3.8 En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Sverige är beroende av och påverkas i allt större utsträckning av om-världen. Det är därför nödvändigt att aktivt driva ANDT-politiska frågor inom EU och internationellt. I proposition 2010/2011:47 angavs att Sverige bör verka för att de strategier och konventioner som Sverige stött eller undertecknat även får genomslag i den nationella politiken. 3.8.1 Insatser Den regionala strategin för ANDT-förebyggande arbete i Värmland för åren 2012-2015 har legat i linje med nationella och internationella dokument. Länsstyrelsens ANDT-funktioner har deltagit vid nationella träffar för att ta del av vad som är aktuellt internationellt och nationellt. Representanter från länet har deltagit på forskningskonferenser i Stockholm och Uppsala om olika droger. Tillsynshandläggare och polis har deltagit på arrangemang ordnade av Network on Alcohol Enforcement för europeisk samverkan inom tillsyn i Stockholm, Amsterdam och Tallinn. Länsstyrelsens ANDT-funktioner har presenterat ANDT-arbetet i Värmland för personalen vid fylkesmannen i Oslo samt för socialutskottets tjänstemän. Samverkan med Norge har skett inom ramen för projektet isamverkan (gränshandel av tobak) och inom det lokala ANDTförebyggande arbetet genom samarbete med Hedmark fylke. 33

4 Revidering av regionala ANDT-strategin En uppdaterad nationell ANDT-strategi för perioden 2016-2020 presenterades i februari 2016. En vilja och en ambition finns hos alla deltagande aktörer i länet, att under 2016 revidera regionala strategin för perioden 2017-2021. Uppföljningen av Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2012-2015, visar att det finns lärdomar från denna strategiperiod som kan ligga till grund inför kommande revidering av strategin. Här presenteras några lärdomar och förslag till utvecklingsområden och utmaningar. Struktur på strategi Reviderad strategi för 2017-2021 bör tydligare visa på vikten av att se helheten, att det främjande och förebyggande arbetet är länkat till tidig upptäckt, vård och behandling. Nuvarande regionala ANDT-strategi är mycket omfattande. Viktigt att begränsa antalet mål, aktiviteter och indikatorer i reviderad strategi och att det finns tydlig koppling mellan dessa. Handlingsplanen och delen med goda exempel tas bort i reviderad strategi för 2017-2021, då årliga verksamhetsplaner även i fortsättning kommer att tas fram och goda exempel kan lyftas på annat sätt. Kommunerna har framfört önskemål om att behålla Tips på lokala aktiviteter, för att strategin ska bli ett tydligt stöd och inspirationsdokument för lokala nivån. Vid workshopen inför revidering av strategin framkom önskemål om att behålla målet att barn och unga ska skyddas från ANDT: s skadeverkningar. Utvecklingsområden/utmaningar Öka samverkan med fler aktörer, både offentliga och idéburna Tydligare samordning mellan ANDT- och brottsförebyggande arbete Utveckla och konkretisera de perspektiv som bör genomsyra regionala ANDTstrategin; jämlikhet, jämställdhet och barnrätt. Internethandeln och nätdroger Mål och insatser för att nå målgruppen unga vuxna, särskilt unga tjejer, då de sticker ut på ett negativt sätt i regionala drogvaneundersökningen. Mål och insatser för att nå målgruppen, äldre det visar sig att alkoholkonsumtionen nationellt gått ner totalt men det gäller inte t ex äldre kvinnor. Regeringen stödjer Tobacco endgame, som är en ambition att rökningen ska upphöra eller minska så att högst fem procent av befolkningen röker 2025. Ensamkommande barn, nyanlända, och asylsökande personer. Hitta balans i arbetet med att minska skillnader i ohälsa genom att arbeta med generella insatser riktade till hela befolkningen och mer riktade insatser till de grupper i samhället som har sämre förutsättningar. Hitta fungerande samverkansformer med de kommuner som endast har kontaktpersoner, förutsättningarna för ett långsiktigt förebyggande skiljer sig åt i länet. Implementering - verksamheter som bygger på personligt engagemang visar sig ofta blir sårbara vad gäller kontinuitet och uthållighet. Hitta indikatorer som är möjliga att följa upp, regionalt och lokalt under strategiperioden. Med en mer direkt koppling mellan mål, insatser och indikatorer ökar möjligheterna att kunna följa upp om de insatser som genomförts gett önskade resultat. 34

5 Källor Regeringens skrivelse 2015/16:86, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020, http://www.regeringen.se Regeringens proposition 2010/11:47, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, http://www.regeringen.se Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2012 2015, http://www.lansstyrelsen.se/varmland Landstinget i Värmland, Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Karlstad Universitet, Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland niondeklassare, Curt Hagquist Folkhälsomyndigheten, Länsrapport 2012 Värmlands län Folkhälsomyndigheten, Länsrapport 2014 Värmlands län Folkhälsomyndigheten, Databasen www.andt-uppfoljning.se Polismyndigheten, 2016 Utdrag ur brottsstatistik för Värmland Utvärdering av regeringens strategi för ANDT-politiken, http://www.statskontoret.se Samlad uppföljning av den nationella ANDT-strategin, http://www.folkhalsomyndigheten.se 35

Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 010-224 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland 36