Bilagor Bilaga 1. Fyndtabeller Kerstintorp, RAÄ 205 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F1 200336 Kvarts Avslag 1 121,1 PF 1F1 Med nötning? F2 200337 Kvarts Splitter 1 0,1 1F2 F3 200338 Flinta Övrig slagen 1 0,4 1F3 Negativärr i 2 riktningar. Ev. från kärnbotten. F4 200339 Kvarts Avslagsfragment 1 12 PF 1F4 F5 200340 Kvarts Splitter 1 0,1 1F5 F6 200341 Kvarts Avslagsfragment 1 6,8 PF? 1F6 F7 200342 Kvarts Övrig slagen 1 2,9 1F6 F8 200343 Flinta Övrig slagen 1 0,2 1F7 F9 200344 Kvarts Övrig slagen 1 4 1F8 F10 200345 Kvarts Avslagsfragment 1 2,2 1F9 F11 200346 Kvarts Avslagsfragment 1 0,5 1F10 F12 200347 Kvarts Avslagsfragment 1 1,1 1F11 F13 200348 Kvarts Övrig slagen 1 10,9 1F12 F14 200349 Kvarts Övrig slagen 1 1,5 1F13 F15 200350 Kvarts Splitter 1 0,5 1F14 F16 200351 Kvarts Splitter 1 0,1 1F15 F17 200352 Kvarts Övrig slagen 1 6,9 1F16 F18 200353 Kvarts Övrig slagen 1 2,7 1F17 F19 200354 Kvarts Övrig slagen 1 0,6 1F18 F20 200355 Kvarts Splitter 1 0,2 1F19 F21 200356 Kvarts Övrig slagen 1 5 1F20 F22 200357 Kvarts Övrig slagen 1 8,3 1F21 F23 200358 Kvarts Splitter 1 0,1 1F22 F24 200359 Kvarts Avslag 1 0,3 PF 1F23 F25 200360 Kvarts Övrig slagen 1 24 1F23 F26 200361 Kvarts Övrig slagen 2 19,8 1F25 F27 200362 Kvarts Splitter 1 0,2 1F26 F28 200363 Flinta Avslag 1 4,5 1F27 Retusch. F29 200364 Kvarts Övrig slagen 1 3,5 1F28 F30 200365 Kvarts Avslagsfragment 1 2 ump F31 200366 Kvarts Övrig slagen 1 0,5 R3 F32 200367 Kvarts Avslagsfragment 1 1,6 R4 F33 200368 Kvarts Splitter 2 0,2 R4 F34 200369 Kvarts Övrig slagen 1 11 R4 F35 200370 Brända ben 1 0,1 R4 F36 200371 Flinta Splitter 1 <0,1 R5 Mikrospånliknande. Troligen preparering. F37 200372 Flinta Övrig slagen 1 0,4 BP R5 F38 200373 Kvarts Avslag 1 2,6 PF R5 F39 200374 Kvarts Avslagsfragment 1 1,5 R5 F40 200375 Kvarts Splitter 3 0,4 R5 F41 200376 Kvarts Övrig slagen 1 1 R5 F42 200377 Kvarts Kärna 1 5 BP R6 F43 200378 Kvarts Avslagsfragment 1 0,8 R6 F44 200379 Kvarts Splitter 2 0,7 R6 F45 200380 Kvarts Avslagsfragment 1 2,6 R7 F46 200381 Kvarts Splitter 1 0,3 R7 F47 200382 Kvarts Övrig slagen 1 2,9 R9 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 27
Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F48 200383 Kvarts Kärna 1 1,8 BP R13 F49 200384 Kvarts Avslagsfragment 3 1,5 R13 F50 200385 Kvarts Övrig slagen 2 1,5 R17 F51 200386 Flinta Avslag 1 0,3 R19 Spånliknande. Facetterad plattform och negativerr från två motstående riktningar. Troligen från kärnbotten. F52 200387 Flinta Avslag 1 0,5 BP? R19 Slagbulan kluven genom komplicerat brott. Avspaltning i motstående riktning. Bipolärt? F53 200388 Flinta Avslag 1 0,6 R19 Från rundkärna. Facetterad plattform. F54 200389 Flinta Splitter 1 0,1 R19 Komplicerat böjningsbrott. F55 200390 Flinta Övrig slagen 1 0,3 R19 istaldel av avslag med böjningsbrott och förtidig utgång. F56 200391 Kvarts Mikrospån 1 0,6 R19 Fragment, eventuellt mikrospån. F57 200392 Kvarts Avslag 1 1,9 BP R19 F58 200393 Kvarts Avslagsfragment 3 1,8 R19 F59 200394 Kvarts Splitter 1 0,2 R19 F60 200395 Brända ben 1 0,2 R19 F61 200396 Kvarts Avslagsfragment 1 0,6 BP R20 F62 200397 Kvarts Avslagsfragment 3 1,9 R20 F63 200398 Kvarts Splitter 2 0,2 R21 F64 200399 Kvarts Övrig slagen 1 1,9 R21 F65 200400 Kvarts Avslagsfragment 1 4,6 R23 Retusch? F66 200401 Flinta Mikrospån 1 0,2 R24 istalfragment. Avbrutet i komplicerat högfartsbrott. Eventuellt inhak. Tjockleken och avståndet mellan föregående avspaltningar talar emot en handtagskärna. Kan komma från en konisk kärna. F67 200402 Flinta Avslag 1 0,1 R24 För tjockt i plattformsdelen för att komma från en handtagskärna, saknar dessutom relevant preparering. F68 200403 Flinta Övrig slagen 2 3,3 R24 F69 200404 Kvarts Avslagsfragment 2 6,6 R24 F70 200405 Flinta Mikrospån 1 0,1 R25 Metriskt mikrospån av flinta. Kommer inte från en handtagskärna, mera troligt en tillfällig produkt. F71 200406 Flinta Övrig slagen 1 0,1 R25 Har tre små facetter på motsidan vinkelrätt mot avspaltningsrikningen. essa ser ut att vara gjorda med tryck. Kan vara en tväravspaltning från en konisk kärnas botten, eller från ett tryckretuscherat föremål. F72 200407 Kvarts Kärna 1 7,4 BP R25 Fragment av kärna. F73 200408 Kvarts Splitter 2 0,6 R25 F74 200409 Kvarts Övrig slagen 4 12 R25 F75 200410 Brända ben 1 0,3 R25 F76 200411 Flinta Mikrospån 1 0,1 R25, Fragment. gropen F77 200412 Kvarts Kärna 1 8,5 R25, gropen Mikrospån troligen. 28 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Åviken, RAÄ 211 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F1 200413 Flinta Avslag 1 1,3 PF 1F2 Låg precision, multipla slagbulor/ träffpunkter. Från monofacial plattformskärna. F2 200414 Kvarts Avslagsfragment 1 0,7 R5 F3 200415 Flinta Mikrospån 1 0,3 R6 Typisk överlappning av avsplatningar för en handtagskärna, vanligare på kärnor med varierande plattformsdiameter. Handtagskärna kan dock ej uteslutas, i sådana fall troligen ett utjämningsavslag för kärnkorrigering. F4 200416 Flinta Övrig slagen 2 2,7 R6 F5 200417 Kvarts Avslag 2 3,3 BP R6 F6 200418 Kvarts Avslagsfragment 1 0,2 R6 F7 200419 Kvarts Avslagsfragment 1 0,5 R7 F8 200420 Flinta Avslag 1 0,3 R8 F9 200421 Brända ben 4 0,8 R8 F10 200422 Kvarts Avslag 1 2,7 BP? R9 F11 200423 Kvarts Avslagsfragment 1 0,9 R9 F12 200424 Kvarts Splitter 2 0,1 R9 F13 200425 Kvarts Övrig slagen 1 45 R9 F14 200426 Flinta Övrig slagen 1 1,4 R10 Från rundkärna. F15 200427 Kvarts Avslagsfragment 2 0,7 R10 F16 200428 Kvarts Övrig slagen 2 4,1 R10 Stensäng, RAÄ 212 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F1 200429 Kvarts Avslagsfragment 1 2,2 1F1 F2 200430 Kvarts Splitter 1 0,2 1F2 F3 200431 Kvarts Skrapa 1 0,6 1F3 F4 200432 Kvarts Avslagsfragment 1 0,5 1F4 F5 200433 Flinta Övrig slagen 1 0,1 1F5 istalfragment av avslag eller spånliknande dito. F6 200434 Kvarts Avslagsfragment 1 1 1F6 Nötning. F7 200435 Kvarts Avslagsfragment 1 1,6 R3 F8 200436 Kvarts Splitter 2 0,2 R3 F9 200437 Flinta Avslag 1 0,1 R4 Mikrospånsliknande, men för tjockt etc. Kan komma från tillformning av en handtagskärna. F10 200438 Flinta Avslag 1 0,1 R4 Från rundkärna. Kantpreparering. F11 200439 Kvarts Avslag 3 5,8 PF R4 F12 200440 Kvarts Avslagsfragment 1 1,3 R4 F13 200441 Kvarts Splitter 2 0,5 R4 F14 200442 Kvarts Övrig slagen 1 1,7 R4 F15 200443 Brända ben 9 2,7 R4 F16 200444 Kvarts Splitter 1 0,1 R5 F17 200445 Brända ben 5 1 R5 F18 200446 Kvarts Splitter 1 0,2 R11 F19 200447 Kvarts Splitter 1 0,1 R12 F20 200449 Flinta Övrig slagen 1 1,7 R14 Snarast fragment av bipolär kärna. F21 200450 Flinta Övrig slagen 1 0,5 R14 Annan bergart. F22 200451 Kvarts Övrig slagen 1 1 R14 F23 200452 Brända ben 1 0,1 R14 F24 200453 Kvarts Avslagsfragment 1 1,3 R17 F25 200454 Kvarts Splitter 1 0,1 R17 F26 200455 Flinta Avslag 1 0,2 R19 F27 200456 Kvarts Avslag 1 0,3 R19 F28 200457 Kvarts Avslagsfragment 1 0,4 R19 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 29
Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F29 200458 Kvarts Splitter 5 1 R19 F30 200459 Kvarts Övrig slagen 2 5 R19 F31 200460 Brända ben 24 4,4 R19 F32 200461 Flinta Övrig slagen 1 0,5 R20 Från rundkärna. F33 200462 Kvarts Splitter 1 0,1 R20 F34 200463 Kvarts Övrig slagen 1 1,7 R20 F35 200464 Kvarts Avslagsfragment 2 2,2 R22 F36 200465 Kvarts Splitter 1 0,2 R22 F37 200466 Porfyr Avslag 1 28 R22 F38 200467 Brända ben 100 15,8 R22 F39 200468 Kvarts Övrig slagen 1 0,6 R24 F40 200469 Flinta Kärna 1 1,5 BP R27 Fragment av bipolär kärna. F41 200470 Flinta Avslag 1 1,2 R27 Från rundkärna. F42 200471 Kvarts Mikrospån 1 0,1 R27 efinitivt mikrospån. F43 200472 Kvarts Avslagsfragment 2 0,6 R27 F44 200473 Kvarts Splitter 2 0,3 R27 F45 200474 Porfyr Avslag 1 9 R27 F46 200475 Flinta Avslag 1 0,5 R28 Retusch. Möjligen en borr. F47 200476 Flinta Splitter 2 0,2 R28 F48 200477 Kvarts Splitter 3 0,3 R28 F49 200478 Kvarts Övrig slagen 2 3,6 R28 F50 200479 Porfyr Avslag 1 8,8 R28 F51 200480 Brända ben 5 1,1 R28 F52 200481 Kvarts Avslagsfragment 1 0,7 PF R30a F53 200482 Kvarts Avslagsfragment 2 0,8 R30a F54 200483 Kvarts Splitter 1 0,1 R30a F55 200484 Kvarts Övrig slagen 1 0,6 R30a F56 200485 Porfyr Avslagsfragment 1 21 R30a F57 200486 Brända ben 75 20,5 R30a F58 200487 Kvarts Avslagsfragment 1 1,4 R30b F59 200488 Brända ben 45 8,3 R30b F60 200489 Brända ben 3 0,9 R31 F61 200490 Flinta Övrig slagen 1 0,3 R29 F62 200491 Flinta Avslag 1 0,3 PF R32 Från plattformskärna. F63 200492 Kvarts Splitter 1 0,1 R32 F64 200493 Kvarts Övrig slagen 1 6,4 R32 F65 200494 Porfyr Avslagsfragment 1 10,5 R32 F66 200495 Sandsten 1 9,8 R32 Föremål? F67 200496 Brända ben 150 27,9 R32 F68 200497 Flinta Mikrospån 1 <0,1 R33 Litet fragment. F69 200498 Flinta Avslag 2 0,5 R33 Retusch(?) på det ena. F70 200499 Flinta Övrig slagen 1 0,3 R33 F71 200500 Flinta Avslag 2 0,1 R33 Mikrospånliknande fragment. F72 200501 Kvarts Avslagsfragment 1 0,4 R33R F73 200502 Kvarts Splitter 6 0,2 R33 F74 200503 Brända ben 15 3,2 R33 F75 200504 Brända ben 1 0,2 R35 F76 200505 Flinta Avslag 1 0,4 R36 Från rundkärna. F77 200506 Flinta Övrig slagen 1 0,6 R36 Flintlik bergart. F78 200507 Kvarts Avslagsfragment 2 0,5 R36 F79 200508 Porfyr Avslag 1 17,8 R36 F80 200509 Kvarts Kärna 1 1,9 BP R39 Fragment. F81 200510 Kvarts Avslagsfragment 2 0,8 R39 F82 200511 Porfyr Avslag 1 0,7 R39 F83 200512 Porfyr Avslagsfragment 1 25 R39 F84 200513 Brända ben 125 27,9 R39 F85 200514 Kvarts Avslagsfragment 1 0,3 R40 F86 200515 Brända ben 2 0,3 R40 30 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Bilaga 2. Ruttabeller Fria grävenheter, rutor 0,5 0,5 meter, grävda som ett lager. Kerstintorp, RAÄ 205 Rutnr Intrasis I Grävdjup Fynddjup Jordart Sk.sten Anmärkning Fynd R1 200185 10 cm Grusig morän Stenlyft i SÖ hörnet. R2 200186 10 cm Grusig morän R3 200187 10 cm Grusig morän till moig grusig Moigare nedåt, inslag Kvarts av humus. R4 200188 10 cm Fynd ej under 10 cm Grusig morän R5 200189 15 cm Fynd ytligt, ej under -5 cm Grusig morän Kvarts, flinta R6 200190 15 cm Inga fynd under -10 Grusig morän FU anl. i Ö delen. Kvarts cm R7 200191 15 cm Ett fynd på -10 cm Grusig morän Kvarts R8 200192 10 cm Grusig morän Störning: sten dragen genom rutan? R9 200193 10 cm Fynd i ytan Grusig, sandig morän Kvarts R10 200194 10 cm Grusig morän R11 200195 10 cm Mjälig morän Grusig, mjälig morän i V sidan. R12 200196 10 cm Fynd på -5 cm Grusig mjäla Kvarts R13 200197 10 cm Fynd på -2 till -4 cm Mjäla, grusig överst Kvarts R14 200198 10 cm Grusig morän, finmo ökar nedåt R15 200199 10 cm Grusig, sandig morän R16 200200 15 cm Grusig, sandig morän Rikligt med kolbitar, ca 0,5 l. F17 200201 10 cm Mjäla, i ytan grusig Kvarts R18 200202 15 cm Fynd från ytan och till -15 cm Grusig, sandig morän 5 Grop i S. Kvarts, flinta R19 200203 10 cm Grusig morän Stenlyft, matjordfyllt, Kvarts kontrollerat vid FU. R20 200204 15 cm Grusig morän Kvarts R21 200205 10 cm Fynd helt ytligt Grusig morän Humös inblandning Kvarts i ytan. R22 200206 10 cm Grusig morän R23 200207 15 cm Ett avslag på -10 cm precis R24 200208 15 cm Fynd från ytan till -10 cm Grusig, sandig morän R25 200209 25 cm Fynd ner till -25 cm Grusig, sandig morän Grop i S delen, sannolikt sentida störning. R26 200210 15 cm Grusig morän 3 Moigare nedåt. Kvarts, flinta Kvarts, flinta Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 31
Åviken, RAÄ 211 Rutnr Intrasis I Grävdjup Fynddjup Jordart Sk.-sten Anmärkning Fynd R1 200144 15 cm Moig morän Stort stenblock i rutan (under ytan). R2 200145 10 cm Moig morän R3 200146 10 cm Moig morän R4 200147 10 cm Moig morän R5 200148 10 cm Moig morän Anläggning med sotig mo med kolstänk, och flisig sten i kanten. R6 200149 30 cm Fynd mellan -5 och -25 cm Moig, sandig morän 20 0,1 m brett kolstråk i rödbrun sand, skärvsten i norra delen. R7 200150 10 cm Moig morän 3 Anläggning i hela rutan. R8 200151 60 cm Fynd mellan -10 och -25 cm Moig, sandig morän 20 Kolstråk i rödbrun sand, rödbrun mo i grop, samt sotig mo i botten. R9 200152 20 cm Moig morän 10 Skärvsten överst i hela rutan, mörkfärgning i nordväst. R10 200153 30 cm Moig morän 20 Skärvsten i hela rutan, mörkfärgning i sydväst. Kvarts, flinta Flinta, ben Kvarts Kvarts, flinta Stensäng, RAÄ 212 Rutnr Intrasis I Grävdjup Fynddjup Jordart Sk.sten Anmärkning Fynd R1 200248 10 cm Moig mjälig morän R2 200249 10 cm Moig mjälig morän R3 200250 10 cm Ner till -5 cm Sandig, moig morän Kvarts R4 200251 20 cm Ned till -20 cm Sandig, moig morän Kvarts, flinta, ben R5 200252 15 cm Ner till drygt -10 cm Grusig, moig morän Ben R6 200253 15 cm Stenig, moig morän Mycket sten och småblock. R7 200254 10 cm Stenig, grusig moig morän Berg i N delen. R8 200255 10 cm Moig, grusig morän R9 200256 10 cm Moig, sandig morän R10 200257 10 cm Sandig moig grusig morän R11 200258 10 cm Sandig moig morän FU-ruta i NÖ hörnet. Kvarts R12 200259 10 cm Sandig moig grusig morän Kvarts R13 200260 10 cm Moig morän R14 200261 15 cm Ner till -10 cm Moig morän, inslag av mjäla Kvarts, flinta R15 200262 10 cm Sandig, moig morän Stor sten täcker nästan Ben hela rutan. R16 200263 10 cm R17 200264 10 cm Ner till -5 cm Moig morän 1 Starkt brunorange Kvarts färg på jorden. R18 200265 10 cm Moig morän R19 200266 15 cm Ner under -10 cm Grusig, moig sandig morän Kvarts, flinta, ben R20 200267 10 cm Moig, sandig morän Kvarts R21 200268 10 cm Moig morän Flinta R22 200269 20 cm Ner i botten, mest över -15 cm Moig, grusig morän Kvarts, porfyr, ben 32 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Rutnr Intrasis I Grävdjup Fynddjup Jordart Sk.sten Anmärkning Fynd R23 200270 10 cm Sandig, moig morän FU-ruta R366 i NÖ hörnet. R24 200271 10 cm Ytligt Moig morän Kvarts R25 200272 10 cm Moig morän R26 200273 5 cm Moig morän R27 200274 15 cm Mellan -5 och -10 cm Porfyr R28 200275 20 cm Ner till -15 cm, ben även under Moig morän Moig morän, bitvis grusig 12 Gråvit grusig sand i V. Kolstråk. R29 200276 10 cm Moig morän Mörkf. i NV hörnet. Flinta R30 200277 20 cm Mest ner till -15 cm Moig, sandig morän, nedåt grusig Mest ben i V delen, mest kvarts i toppen. R31 200278 10 cm Under -5 cm Moig morän 1 Ben R32 200279 15 cm Mest mellan -5 och -10 cm Kvarts, flinta Kvarts, flinta, porfyr, ben Kvarts, flinta, porfyr, ben Moig, sandig grusig morän 1 Kvarts, flinta, porfyr, sandsten, ben R33 200280 15 cm Moig morän FU-ruta R360 i SÖ hörnet. R34 200281 15 cm Moig morän 3 Kolstråk. Kantiga stenar i NÖ. R35 200282 15 cm Ner till -5 cm Moig morän Tunnt skikt med förna med kolbitar överst. R36 200283 25 cm Ner till botten Moig morän 4 Gråvitt grusig sand i N, kolbitar. Kvarts, flinta, ben Ben Kvarts, flinta, porfyr R37 200284 15 cm Moig morän 2 Gråvit, grusig sand. R38 200285 10 cm Moig, sandig morän R39 200286 20 cm Ner till -20 cm i Ö Grusig, moig sandig morän 3 Kvarts, porfyr, ben R40 200287 15 cm Moig, grusig morän Ben i V delen. Kvarts, ben Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 33
Bilaga 3. Gropbeskrivning, Åviken, RAÄ 211 A1, grop Gropen återfanns i sex av grävenheterna, närmast schaktkanten. en sträckte sig nästan en meter in i schaktet och var minst tre meter längs me schaktkanten. jupet var som mest 0,6 meter. Möjligen har man grävt på samma plats i flera omgångar. et fanns flera koncentrationer av sot och kol i nedgrävningen. et är tydligt att igenfyllnaden av gropen skett i flera etapper. Underst fanns ett gråbrunt skikt med koncentrationer av kol och sot och/eller enskilda nedgrävningar med sot och kol. Över detta följde ett lager med röd till rödbrun mo. Överst fanns ett lager med brun mo. et översta lagret föreföll vara en del av den skogsmylla/brunjord som till största delen schaktats bort med maskin, till karaktären var de mycket lika. Skärvsten förekom som stråk i skiktet mellan det översta bruna lagret och nere i det understa, sotiga lagret, men även som koncentrationer. I ruta R5 kunde kanten på nedgrävningen i plan urskiljas som ett stråk med skärvsten. Bitvis förekom ett sotigt skikt mellan det översta bruna lagret och det underliggande röda lagret. Vedartsanalys av träkol från botten av ruta R8 visade på ett varierat nyttjande. Här fanns kol från björk, tall och salix. G R8 Fig. 26. Plan med gropens förmodade utbredning och läget för de profiler som visas i fig. 27. Skala 1:50. B R7 R10 R9 E C F R6 R5 A R1 R2 R4 0 1 2 3,0 m R6 R8 F B 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 m G R7 R9 C A R5 R10 E R7 B Mylla Sten Skärvsten Sotskikt L1; brun, grusig mo L2; röd mo L3; gråbrun mo L3; sotigare partier L4; gulbrun mo L5; fet, sotsvart mo med kol L6; gulbeige finmo orörd Fig. 27. Profiler genom gropen A1. Skala 1:20. 34 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Bilaga 4. Flinta från tre mesolitiska boplatser avslag och mikrospån av kambrisk flinta Av Lena Grandin och aniel Andersson, UV GAL enna bilaga har även publicerats i UV GAL:s rapportserie som UV GAL rapport 2008:05. Sammanfattning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Uppsala, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, har på uppdrag av Jenny Holm vid UV Bergslagen granskat fynd av flinta från Askersunds socken i Närke. Materialet kommer från tre olika mesolitiska boplatser längs riksväg 49. Fyndposterna utgörs främst av avslag av flinta samt enstaka mikrospån. e visar en tämligen ensartad flintförekomst. Fynden, totalt 56 stycken, domineras av samma flinttyp, med varierande utseende såväl inom som mellan fynden, vilket är karaktäristiskt för den kambriska flintan från Kinnekulle. Endast ett fynd av vulkanit och ett av sydvästskandinavisk flinta avviker från den enhetliga bilden. Inledning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Uppsala, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, har granskat fynd av flinta från Askersunds socken i Närke. Materialet kommer från tre olika mesolitiska boplatser och är påträffade vid arkeologisk utredning, förundersökning och arkeologisk undersökning som samtliga genomförts av UV Bergslagen längs riksväg 49. e tre boplatserna är Kerstintorp, Torstorp 1:2, RAÄ 205, Åviken, Åviken 1:1, RAÄ 211 och Stensäng, Åviken 1:1, RAÄ 212. Fyndposterna utgörs främst av avslag av flinta samt enstaka mikrospån. Annat stenmaterial, bland annat kvarts påträffades också vid boplatsen (se t.ex. Holm & Lindgren 2007a, b, c). i ett större perspektiv med tanke på boplatsernas geografiska läge och i relation till deras datering. En begränsning i analysen är att det endast är små fragment som undersökts, som exempel handlar det från den särskilda undersökningen om 44 fynd med en sammanlagd vikt på 26,5 gram. Varje enskild fyndpost når endast i ett fåtal fall över 1 gram. Med detta i åtanke är det viktigt att också se materialet som en helhet där den samlade bilden ger en vägledning i granskningen av de allra minsta fragmenten som utan kunskapen om den variation som kan finnas inom en och samma flinttyp, hade varit svårare att klassificera. en kambriska flintan kännetecknas av att den är spräcklig med en variation från gråblå till bruna färger. Karaktäristiskt är också en ljusare, vitgrå ådring. Även små svarta fläckar kan uppträda på ytan (Kindgren 1991:36 37, Carlsson 2007:71 72). Flintan från Kristianstadsområdet har också fläckar men dessa är ljusare mot en vanligen mörkare grundfärg medan flintan från sydvästra Skandinavien är homogenare i textur men kan variera i färg. Kambrisk flinta från Kinnekulle beskrivs också utförligt av Högberg & Olausson (2007:132 135) vad gäller t.ex. förekomst, färg, glans, struktur och textur samt materialegenskaper. Författarna har gjort en genomgång av ett stort material av skandinavisk flinta och påtalar den komplexitet som materialet uppvisar och föreslår en uppdelning av den skandinaviska flintan i 17 typer. Flera av dessa grupper uppvisar en del likheter men Kinnekulleflintan särskiljer sig dock markant från de övriga Högberg & Olausson (2007). Metod Fyndposterna granskas okulärt makroskopiskt och med hjälp av en stereolupp. e undersöks med avseende på färg, ytans struktur och glans samt brottytornas utformning. I stereoluppens förstoring framträder små variationer tydligare, vilket är extra viktigt när det gäller detaljer kring de variationer som förekommer i den kambriska flintan från Kinnekulle. Undersökningens förutsättningar Inledningsvis var frågeställningen om det förekommer en eller flera flinttyper i materialet. En första hypotes efter en översiktlig granskning av fynden från förundersökningarna (Holm & Lindgren 2007a, b, c) var att kambrisk flinta från Kinnekulle i Västergötland var dominerande i materialet. GAL:s uppgift var att undersöka om så var fallet eller om även andra flinttyper är företrädda, och karaktärisera fynden så långt det är möjligt. Frågan om flintans ursprung är av vikt Resultat Resultaten presenteras kortfattat för respektive fyndpost i tabellerna som följer för respektive lokal och typ av undersökning. I kolumnen Beskrivning står tolkning om vilken flinttyp som respektive fyndnummer tillhör. Endast i undantagsfall har ytterligare kommentarer infogats. Materialet varierar såväl inom respektive fyndpost som i hela gruppen, men detta har inte närmare specificerats för varje fynd. enna variation är karaktäristisk för den kambriska Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 35
flintan från Kinnekulle enligt beskrivningarna (Kindgren 1991:36 37; Carlsson 2007:71 72). Bland annat har vi noterat att fynden är mer eller mindre blå, har en varierande mängd bruna fläckar, och en varierande mängd ådring (fig. 28 31). I vissa är det vanligt med kvartskärnor omgivna av zonerade vitgrå band, liknande kalcedon (fig. 28). I någon finns små mörka mineral. I några större fragment finns flera av dessa karaktäristiska drag samlade (fig. 31), i andra finns endast en del av dem. Genom att se helhetsbilden är det därför rimligt att klassificera även de mindre frag- menten, som annars hade varit mer tveksamma, som flinta av samma typ. Endast två, eller möjligen tre, fyndnummer av avvikande material har kunnat observeras. et är F27 från den särskildaundersökningen av RAÄ 205 som är flinta av sydvästskandinavisk typ och R32 från den särskilda undersökningen av RAÄ 212 som inte alls är flinta utan en vulkanit. F54 från utredningen av RAÄ 212 kan möjligen också den vara av sydvästskandinavisk typ men har inte med säkerhet kunnat bestämmas. Tabell 4. Kerstintorp SU, RAÄ 205. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F3 1 0,4 Flinta av Kinnekulletyp F7 1 0,2 Flinta av Kinnekulletyp F27 1 4,5 Flinta av sydvästskandinavisk typ. Homogen, brun. Krackelerad yta, bränd R5 2 0,4 Flinta av Kinnekulletyp R18 5 1,7 Flinta av Kinnekulletyp R24 4 3,6 Flinta av Kinnekulletyp. Ett fragment, med mycket vitt inslag är troligen av samma typ R25 R25 grop 2 1 0,3 <0,1 Flinta av Kinnekulletyp Flinta av Kinnekulletyp Fig. 28. R25 från Kerstintorp, RAÄ 205. et nedre fragmentet är 13 mm långt. Foto taget genom stereolupp. Foto: Lena Grandin. Fig. 29. R6 från Åviken, RAÄ 211. Mikrospånet är 23 mm långt. Foto taget genom stereo lupp. Fig. 30. R36 från Stensäng SU, RAÄ 212. Fyndet är 17 mm långt. Foto taget genom stereo lupp. Fig. 31. F23 från Kerstintorp FU, RAÄ 205. A) Hela fyndet, skalan är graderad i millimeter, och B) i närbild genom stereoluppen. 36 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Tabell 5. Åviken SU, RAÄ 211. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F2 1 1,3 Flinta av Kinnekulletyp R6 3 3,0 Flinta av Kinnekulletyp. Varav ett mikrospån av samma typ R8 1 0,3 Flinta av Kinnekulletyp R10 1 1,4 Flinta av Kinnekulletyp Tabell 6. Stensäng SU, RAÄ 212. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F5 1 0,1 Flinta av Kinnekulletyp R4 2 0,3 Flinta av Kinnekulletyp R14 2 2,2 Flinta av Kinnekulletyp R19 1 0,2 Flinta av Kinnekulletyp R20 1 0,5 Flinta av Kinnekulletyp R27 2 2,7 Flinta av Kinnekulletyp R28 3 0,8 Flinta av Kinnekulletyp R29 1 0,3 Flinta av Kinnekulletyp R32 1 0,3 Vulkanit, sur. Med tydliga kvartskorn R33 3 (4) + 2 R36 R36 grop 1 1 0,9 + 0,1 0,6 0,4 Tabell 7. Kerstintorp FU, RAÄ 205. Flinta av Kinnekulletyp Flinta av Kinnekulletyp. Små tunna fragment med störst andel av den ljusa delen av flinttypen Se t.ex. Kerstintorp FU F23 för jämförelse där ytterkanten av det större fragmentet har samma utseende Flinta av Kinnekulletyp Flinta av Kinnekulletyp Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F4 1 Flinta av Kinnekulletyp F8 1 Flinta av Kinnekulletyp F23 2 Flinta av Kinnekulletyp F24 1 Flinta av Kinnekulletyp Tabell 8. Åviken FU, RAÄ 211. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F6 1 Flinta av Kinnekulletyp F7 2 Flinta av Kinnekulletyp Tabell 9. Stensäng FU, RAÄ 212. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F2 1 Flinta av Kinnekulletyp F6 1 Flinta av Kinnekulletyp F9 1 Flinta av Kinnekulletyp Tolkning och diskussion et undersökta fyndmaterialet från de tre stenåldersboplatserna visar en tämligen ensartad flintförekomst. Fynden domineras av samma flinttyp, med varierande utseende såväl inom som mellan fynden, vilket är karaktäristiskt för den kambriska flintan från Kinnekulle. Endast ett fynd av vulkanit (RAÄ 212) och ett av sydvästskandinavisk flinta (RAÄ 205) avviker från den enhetliga bilden. Flintans heterogena uppbyggnad framträder i flera av fynden tydligt med tydliga brottytor i anslutning till ådring eller kvartskoncentrationer som har skapat svaghetszoner i materialet. enna ojämnhet gör att det inte är lämpligt för tillverkning av några större föremål. Kinnekulleflintan förefaller inte heller förekoma i några större formationer utan endast som mindre oregelbundna knölar eller tunna lager (Kindgren 1991:34 och referenser däri). Å andra sidan menar Kindgren att Kinnekulleflintan kan spaltas och delas efter en plan yta (1991:7), vilket kan vara en värdefull funktionell egenskap som skiljer den från andra flinttyper. Referenser Carlsson, T. 2007. Mesolitiska möten. Strandvägen, en senmesolitisk boplats vid Motala ström. Acta Archaeologica Lundensia, Series Altera in 8º, No 54. Holm, J. & Lindgren, C. 2007a. Kerstintorp. Mesolitisk boplats. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2007:14. Stockholm. 2007b. Stensäng. Mesolitisk boplats. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2007:15. 2007c. Åviken. Stenåldersboplats med slagen kvarts och flinta. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2007:16. Stocksholm. Högberg, A. & Olausson,. 2007. Scandinavian Flint an Archaeological Perspective. Aarhus University Press. Aarhus. Kindgren, H. 1991. Kambrisk flinta och etniska grupper i Västergötlands senmesolitikum. I: red. Browall, Persson & Sjögren. Västsvenska stenåldersstudier. Gotarc, Serie C, Arkeologiska skrifter No 8. Göteborg. Tabell 10. Stensäng AU, RAÄ 212. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F54 1 Flinta. Fragmentet är ljust, relativt homogent. Antingen av Kinnekulletyp eller sydvästskandinavisk typ F55 1 Flinta av Kinnekulletyp Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 37
Bilaga 5. Slitspårsanalys av kvarts och flinta Av Kjel och Helena Knutsson, Stoneslab, Uppsala Inledning Materialen kommer från tre fornlämningar klassificerade som stenåldersboplatser, 38 föremål har analyserats. et analyserade materialet består av kärnor, avslag, mikrospån och stycken av kvarts, kvartsit, kinnekulleflinta, kritflinta och ev. sur metavulkanit. Analysen hade som mål att bestämma användningen av de fragment och verktyg som undersöktes. Vi klassificerade de också med avseende på råmaterialkvalité och fragmenttyper. Resultaten redovisas i tabell 18 20 och kommenteras därefter. Tabell 11 och figur 32 är nycklar till läsning av analysresultaten. Analysen har följt de metoder och procedurer som redovisas i Knutsson 1988, Callahan m.fl. 1992 och Knutsson 2006. Föremålen har efter vederbörlig förbehandling (tvätt i cirka 1% saltsyrelösning, 1 % natriumhydroxidlösning och ultraljudsbad, samt tvätt med ren aceton) undersökts i ett metallografiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot med förstoringar upp till 400. Som jämförelsematerial användes den experimentellt framställda och dokumenterade samlingen som redovisas i Knutsson 1988. essutom har en liten experimentell referenssamlig av redskap av kinnekulleflinta producerats. Vi har även jämfört materialet med tidigare analyser gjorda på material från Skallmyran (Guinard & Vogel 2006), Postboda 3 (armark & Sundström 2006), Stormossen (Guinard & Vogel 2008) samt Ösmoboplatserna (Ahlbäck & Knutsson 2008) Bestämningen av kvarts- och kvartsitkvalitéerna bygger på observationer som sedermera formaliserats i samarbete med geolog en Per Nysten (se Guinard & Vogel 2008). Flintjämförelser är hämtade från Högberg & Olausson 2007. Tabell 11. Råmaterial för redskap och avfall. Tabellen beskriver alla klassificerade varieteter av kvarts och kvartsit, vulkaniter och flintor i de mellansvenska stenåldermaterial vi undersökt. Några av materialen förekommer alltså inte i Askersund. Material 1 Material 2 Material 3 Material 4 Material 5 Material 6 Material 7 Material 8 Material 9 Material 10 Material 11 Material 12 Material 13 Material 14 Kvarts: kan beskrivas som vit - svagt gråvit, opak till svagt transluscent, glasig, fläckvis matt med jämna brottytor och förhållandevis stora kristallplan. Ibland kan vita skivplan skönjas i materialet och de kan gå i olika riktningar (alltså ej parallellt). I mikroskop är materialet mycket slätt och ytorna är välbevarade. Alla bitar innehåller inklusioner i ljusbrun mörkbrun färg (troligast kalifältspat). På några finns enstaka på andra flera. Kvarts: är gråvitt transluscent till transparent och har synliga, vita skivplan som delvis går parallellt delvis i vinkel mot varandra. Materialet är också matt till glasigt, har jämna brottytor och innehåller bruna inklusioner. Eftersom bara ett stycke i detta material har hittats och det har mekaniska erosionsspår på ryggsidan, kan det tolkas som slaget från tillfälligt funnen strandnodul/morännodul. Kvarts: är närmast genomskinligt (transparent = bergkristall) med tydliga parallella vita skivplan. et har lite mera ojämna brottytor än de andra två materialen, men har i övrigt samma egenskaper, matt glansig yta, bruna inklusioner. Kvartsit: grå transluscent opak, matt, ojämna ytor, skivplan av tätare och glasigt material i samma färg svagt brun färg, inklusioner i form av vita svagt bruna tunna sprickfyllningar ganska sällsynta. Kvartsit: samma som material 4 men med inklusioner i form av mörkgröna prickar och sträck. e blankare och tätare skivplanen är färre och inte så tydliga. Kvartsit: mycket finkornigt transparent transluscent material matt, med tydligt mussligt brott, med jämna brottytor, inklusioner i form av grågröna svarta prickar jämnt spridda genom materialet i nåt som kan tolkas som parallella skikt. Tillhuggning av motsidorna med små slag resulterar i ojämna ytor och luftfyllda sprickor vilket tyder på att materialet är segt. Är snarare kvartsit än kvarts och liknar material funna i mellersta och norra Norrland. (Fyndplats för brott kring Gressvattnet se Holm 1991.) Kvartsit: mycket finkornigt transparent i ofärgat material, nästan ofärgat med dragning år grått, med mussligt brott och plana brottytor, få inklusioner ljusa bruna (kalifältspat?), matta ytor, inga skivplan synliga i de bitar som finns här. Kallas här asktuff. Enligt Per Nysten är det bättre att benämna den sur metavulkanit. Mycket finkornig ogenomskinlig, mussligt brott en del luftfickor på brottytorna, jämna brottytor, mörkbrun chokladbrun och grå till färgen. Bergkristall: helt transparent glaslik med jämna brottytor lätt rökfärgat. Kvartsit: vit gulbeige finkornig med vita skivplan och få bruna inklusioner, mussligt brott, matta och feta ytor, jämna brottytor. Kvartsit: grovkornig, gulgråvit beige, med en hel del bruna inklusioner. Liknar material 10 men är grovkornig, matta och ojämna jämna brottytor, Kvartsit: grovkornig vit transluscent, enstaka bruna matta fläckar, mussligt brott och jämna ojämna brottytor. Kritflinta eller sydskandinavisk senonflinta: ljusgrå finkornig vita och ljusgrå oregelbundna inklusioner, mycket lik flintorna från Falster i anmark (Högberg & Olauson 2007:96). Kambrisk eller kinnekulleflinta, finkornig, fläckvis prickig, mörkbrungrå-svart med fläckar av vitt och brunt material, mussligt brott, tunna mikrospån transluscenta helt opaka. Ytorna kan vara fettglänsande eller matta. 38 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Fig. 32. Klassifikationsschema för kvartsens möjliga fragmentering vid tillslagning. Fragmentbeteckningar i tabell 2 refererar till schemat (efter Rankama 2002:82). Samma anmärkning som i tabell 12, 13 och 14 gäller här. et är bara enstaka av de typer som klassificeras här som hittats i materialen från Askersund. Inför analyserna av redskapen gjorda av kinnekulleflinta genomfördes ett antal experiment. els bearbetades en fintnodul och en serie redskap och mikrospån tillverkades. essutom gjordes fem enskilda användningsexperiment och två erosionsexperiment för att skapa referensmaterial. Kinnekulleflintans slitspår kan genom dessa experiment jämföras med kritflintans och andra sydskandinaviska flintors slitage (fig. 33). Ytan förvandlas precis på sydskandinaviska flintor genom omvandling till glänsande ytor, med ursplittringar och repbildningar i och utanför de glänsande områdena. För noggrannare genomgång hänvisas till Stoneslabs arkiv. För jämförelser med slitspår på kvarts hänvisas till Knutsson 1988. Bestämning av frakturtyper följer ett schema upprättat av Tuija Rankama (2002) som presenteras i fig. 32. en är i princip en formalisering av Callahan m.fl. 1992 avsedd för att lättare kunna använda klassificering i statistiska operationer. okumentationen av slitage i mikroskop skedde med en på mikroskopet påmonterad kamera av märket Nikon S-U1 och med bildbehandlingsprogrammet NIS Elements 3.0. Några exempel på skadetyper finns i fig. 34 38, på s. 40 41. Analysresultaten I det följande presenteras en tabell som är sammanfattning av analysens resultat. e klassifikationskriterier som inte allmänt används presenteras likväl i en tabell och en figur. En kort kommentar till analysens resultat tillsammans med illustrationer som belyser underlaget för analyserna och visar några exempel på skador ges i slutet av rapporten. Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 39
Fig. 34a. Slitspår på grässkäran Åviken F3 i 200 förstoring. En flödade vit glans som ligger längs med eggranden och breder ut sig flera mm bakåt. Fig. 33. Mikrospån av ordovicisk flinta (F3) funnet på Åviken i R6. en använda eggen är markerad med en linje. en motsatta eggen uppvisade oregelbundna skador som kan komma från skaftning. Fig. 34b. Samma yta i 400 förstoring. Notera den nedslätade ytan täckt med vit flödande glans och repor som löper parallellt med eggranden ungefär mitt i bilden. Fig. 35. Plattformsavslag av kvarts, Kerstintorp F29 (en variant av material 2, nästan helt genomskinlig, men med ett band av inklusioner av färgad kvarts men även fältspat). Slitspåren på detta stycke tyder på att det varit använt som en så kallad hörnkniv. 40 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Fig. 37. Kvartsitavslag (F58) från Stensäng. En kraftig egg har varit använd. Fig. 36b. Ett annat parti av samma egg visar repor och linjära gropsystem som löper i ca 120. en blandade slitspårsbilden gör det troligt att redskapet användes som slaktkniv. Fig. 36a. Kerstintorp F29, den använda eggen på ett plattformsavslag av kvarts. På bilden syns rundad eggrand, gropar och repor som går från eggranden och rakt bakåt, särskilt tydliga repbildningar syns i den vänstra delen av bilden. Fig. 38. (t.v) Repbildningar av denna sort på experimentell grund tolkats som delar av träslitspår. Bilden är gjord på den kraftiga eggen på redskapet Stensäng F58. Skadorna förekommer på flera ställen på eggen med stora kvartskorn. Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 41
Tabell 12 14. Analysresultat från slitspårsanalysen på materialen från RAÄ 205 Kerstintorp, RAÄ 211 Åviken och RAÄ 212 Stensäng i Askersund socken, Närke. et analyserade materialet består av avslag, mikrospån och stycken av kvarts, kvartsit, kinnekulleflinta, kritflinta och eventuell sur metavulkanit. Materialklassifikation finns i tabell 11. en tekniska klassifikationen följer klassifikationen som presenteras i fig. 32. Under rubriken övrigt finns kommentarer till anomalier upptäckta under analysens gång. Tabell 12. Kerstintorp, resultat från slitspårsanalys. Fnr Kontext Material Fraktur/klass Använd Erosion Övrigt F61 R20 3 Kvarts Bipolärt fragment Ev. använd, mycket lite skador - C1 F45 R7 3 Kvarts Bipolärt fragment Använd till hårt material, ev. snäckskal, - B6 skrapning/sågning F65 R23 4 Kvartsit Bipolärt fragment - - B6 F77 R25, gropen 1 Kvarts Mikrospånkärna - - F56 R18 3 Kvarts Bipolärt avslag x? - F1 1F1 4 Kvartsit Stort avslag, troligen - - städteknik F29 F28 2 Kvarts Plattformsavslag Använd som hörnkniv på förslagsvis - kött med ben (slaktkniv?) F3 1F3 14 Kinnekulleflinta Fragment F3 - x Bränt eller eroderat F71 R25 14 Kinnekulleflinta F70 R25 14 Kinnekulleflinta F66 R24 14 Kinnekulleflinta F76 R25, gropen 14 Kinnekulleflinta Plattformsavslag, ev. fragment F2+F3 Ryggsidan visar upp slitspår som kan härstamma från användning innan avslaget blev till. Närmast råhud som material x Ev. blockuppfriskningsavslag från mikrospånkärna eller annat föremål? Slitspår på ryggsidan Mikrospån x? x Ev. beckrester?, användningen ytterst osäker, eftersom det finns erosion på redskapet Mikrospån - x? Mikrospån, F3 fragment - x Tabell 13. Åviken, resultat från slitspårsanalys. Fnr Kontext Material Fraktur/klass Använd Erosion Övrigt el av F16 R10 3 Kvarts Bipolär kärna - - el av F16 R10 3 Kvarts Triangulärt splitter, - - kärnkollaps el av F15 R10 3 Kvarts Bipolärt avslag - - el av F15 R10 3 Kvarts Bipolärt fragment F1 - - F10 R9 1 Kvarts Bipolärt avslag Använd spets i mitten av en lång - egg, ritsande/skrapande rörelse F7 R7 11 Kvartsit Bipolärt avslag - - el av F5 R6 11 Kvartsit Bipolärt avslag - - el av F5 R6 12 Kvartsit Bipolärt avslag - - F6 R6 11 Kvartsit Bipolärt fragment - - B3 F2 R5 1 Kvarts Plattformsfragment - - F5 FU F6 FU R447 14 Kinnekulleflinta Mikrospån? - x Ryggsida otypisk F8 R8 14 Kinnekulleflinta Plattformsfragment Använd till skrapning x? A1 F3 R6 14 Kinnekulleflinta Mikrospån Grässkära - 42 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Tabell 14. Stensäng, resultat från slitspårsanalys. Fnr Kontext Material Fraktur/klass Använd Erosion Övrigt F42 R27 1 Kvarts Mikrospån - - F72 R33 12 Kvartsit Fragment F3 - - F11 R4 10 Kvartsit Plattformsavslag - - F58 R30b 12 Kvartsit Fragment F2 Använd på en kraftig del av sidoeggen - till skärning och skrapning av förslagsvis trä F3 1F3 11 Kvartsit Bearbetat stycke alt. plattformskärna På båda sidorna men framför allt på den plana finns rester av ett kopparlikt material och svarta flagor och fragment, ev. beck? F30 R19 11 Kvartsit Bearbetat stycke - - F27 R19 3 Kvarts Bipolärt avslag - - AU S1237 13 Kritflinta Mikrospånfragment Möjligen använd - F54 F62 R32 9 Asktuff? Plattformsavslag, - - Samma rester som på F3 kärnfront? F40 R27 14 Kinnekulleflinta Bipolär kärna Slagen/skadad med sten x F41 R27 14 Kinnekulleflinta Plattformsavslag Skrapande/täljande på ben. Spår av - Ev. eldpåverkad? stenslagning/skador F76 R36 14 Kinnekulleflinta Plattformsavslag - - Eldpåverkad F77 R36 14 Kinnekulleflinta Fraktur av typ C2 Använd, skador från material som påverkar stora ytor. Liknar slitspår från vegetabilier men har ändrat ytstruktur x Erosion har påverkat slitspåren Kommentarer till analysen Materialet förefaller mycket heterogent och tämligen fragmenterat. et skiljer sig något mellan platserna. Alla innehåller mikrospån och avslag av kinnekulleflinta. Något enstaka fragment av vulkanit och flinta finns också. Flintan i ett av mikrospånfragmenten är närmast att jämföra med den finkorniga flintan från Falster. I det insända provet finns alla de ovanbeskrivna sorters stenar utom kvartsit av sorter 5, 6 och 7. När det gäller teknik finns både plattformsmetod och bipolär metod representerad i form av avslag, mikrospån och kärnor. Inga formella verktyg har hittats. Några tunna smala avslag och ett använt mikrospån av kinnekulleflinta tyder på att man konstruerat sammansatta verktyg genom att skafta små fragment/ avslag i grupper. Närmast jämförbara exempel finns bland kvartsverktyg i USA (Flenniken 1980) och i Australien (Knutsson 1988). Cirka 25 % av de undersökta föremålen uppvisar mer eller mindre tydliga slitspår. en mest intressanta är mikrospånet av kinnekulleflinta, Åviken F3. en bär tydliga spår av kontakt med vegetabilier (fig. 33 och 34a b). Av de övriga undersökta flintföremålen var större delen brandskadade, några verkade eroderade och ytterligare en var använd till skrapning. et är Åviken F8. Skadorna uppträder på samma sätt som när man skrapar i färskt trä, men glansen såg matt och grå ut, vilket föranleder ett förslag att även denna bit har varit utsatt för någon typ av erosion efter att ha använts. Två avslag till har vid sidan av erosionsskador möjliga skador. Ett hade skador från ben eller horn, det har i så fall använts som skrapa och kniv. Ett föremål, Stensäng F77, hade så förändrad ytstruktur att skadorna bör ha kommit från skärning av växter, men ytan var förändrad till en grå, pulvrig struktur, vilket är tecken på att den eroderats eller bränts efter användningen. Ett av avslagens, Kerstintorp F71, ryggsida visar upp slitspår som kan härstamma från användning innan avslaget blev till. Skadorna kan komma från råhud som kontaktmaterial. Mikrospånfragmentet av falster(?)flinta har möjligen också varit använt, men skadorna är otydliga och det har varit svårt att fastställa såväl arbetsriktningen som kontaktmaterialet. Tre kvartsavslag uppvisar slitspår som kommer eller kan komma från användning. Ett, Kerstintorp F45, har skador från skrapning av hårt underlag, som snäckskal eller liknande. Ett annat, Kerstintorp F29, föreslås ha använts som hörnkniv vid slakt eller matlagning (fig. 35 och 36a b). enna typ är en av de redskapskategorier som vi under de senaste åren kunnat definiera med hjälp av bruksskadeanalys (se Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 43
t.ex. Ahlbäck & Knutsson 2007). Ett bipolärt avslag är mycket lite använt till någon sorts ritsning, med en utstående del av en ganska skarp egg. Vi har också aktivt letat efter en annan nyupptäckt kategori, nämligen avslag/fragment/mikrospån som monterats ihop till sammansatta verktyg. Ett av mikrospånen i kinnekulleflintan härstammar säkert från ett sådant verktyg. äremot har vi inte haft turen att hitta något liknande tydligt verktyg av kvarts. Ett möjligt sådant kan vara Kerstintorp F56, där dock få och otydligt orienterade slitspår räckte till att fastställa möjlig användning. Att sådana verktyg existerade inom det område i Mellansverige där man använt kvarts som råmaterial tyder fyndet av en grupp sådana avslag/ fragment från boplatsen Lässmyran 1 i Ösmo socken i Södermanland (Ahlbäck & Knutsson 2008). Skador från användning har hittats bara på ett avslag av kvartsit, Stensäng F58. På en kraftig del av eggen dess ena egg finns skador som här föreslås komma från arbete i trä. enna typ av kvartsit består av stora kvartskristaller och fragment, så de undersökta ytorna såg ut som kvartsens (fig. 37 och 38). En mycket ovanlig förekomst av rester av kontaktmaterial har hittats på två redskap. Vi har inte lyckats identifiera dem och vid kontakt med geologer på Uppsala Universitet visade det sig att inte heller de kunde i nuläget bestämma resterna. e ovanliga fragmenten består av dels snodda trådar, mycket små (ca 2 my tvärs över på bredden) och små svarta korn. Trådarna har en kopparfärg, men i mikroskopet kan färgerna ändras beroende på hur ljuset faller genom polarisationsfiltren. Föremålen som de finns på är av två olika råmaterial. et ena, Stensäng F3, är av kvartsit, det andra, Stensäng F62, är av en sorts vulkanit (ev. asktuff). e har båda tvättas precis som de andra föremålen i bad bestående av 1 % saltsyra, 1 % natriumhydroxid och körts i ultraljudsbad i två minuter. Alla eventuella lösa fragment som kommer från jorden borde ha försvunnit genom denna behandling. För att ta reda på vad dessa material består av skulle man kunna undersöka föremålen i ett svepelektronmikroskop som också kan analysera spårämnen. Jag föreslår en tolkning att resterna kommer från någon typ av klisterlikt skaftningsmaterial, som beck (som ofta armeras med olika organiska, trådiga material). Referenser Ahlbäck, M. & Knutsson, H. 2008. Manuskript. Fractural selection essence of the rubble. Arkeologikonsult. Upplands Väsby. Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K. & Lindgren, C. 1992. Frakturbilder: Kulturhistoriska kommentarer till det säregna sönderfallert vid bearbetning av kvarts. TOR Vol. 24: 27 63. armark, K. & Sundström L. (red.). 2006. Postboda 3. En senmesolitisk lägerplats i Uppland. För- och slutundersökningsrapport. SAU Skrifter 9. Uppsala. Flenniken, J. 1980. Replicative system analysis: A model applied to the vien quartz artifacts from the Hoko river site. Ph isteration, Washington State University, University of Michigan. Ann Arbor. MI. Guinard, M. & Vogel, P. (red.) 2006. Skallmyran en senmesolitisk skärgårdslokal i Uppland. SAU Skrifter 14. Uppsala. (red.) 2008. Stormossen Ett senmesolitiskt boplatskomplex i den yttre uppländska skärgården. SAU Skrifter 20. Uppsala. Holm, L. 1991. The use of stone and hunting of reindeer. Archaeology and Environment 12. ept of Archaeology. University of Umeå. Högberg, A. & Olausson,. 2007. Scandinavian Flint an Archaeological Perspective. Aarhus University Press. Aarhus. Knutsson, H. 1982. Skivyxor. Experimentell analys av en redskapstyp från den den senatlantiska boplatsen vid Soldattorpet. C-uppsats. 2006. Slitspårsanalys kvarts och analys av materialet från några kvartsbrott på boplatskomplexet Stormossen i Tierp sn, norra Uppland. I: Stormossen för- och slutundersökningsrapporter. SAU Skrifter. Redaktörer Guinard, M. & Vogel, P. 2007. Uppsala. Knutsson K. 1988. Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. Aun 10. Uppsala. Rankama, T. 2002. Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in tervola. In Helena Ranta (ed.) Huts and Houses. Stone Age and Early Metal Age buildings in Finland. Helsinki. Pp. 79 108. 44 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand
Bilaga 6. Osteologisk analys Av Leif Jonsson, Göteborgs Naturhistoriska Museum Brända ben från tre mesolitiska boplatser längs RV 49, Askersunds socken, Närke Materialet i den här undersökningen kommer från tre mesolitiska lokaler som undersöktes 2007 längs RV 49 i Askersunds socken i Närke. Från två av lokalerna finns bara enstaka ben; Kerstintorp RAÄ 205 och Åviken RAÄ 221. en tredje lokalen Stensäng RAÄ 212 var fyndrikare och därifrån finns omkring 550 benfragment. Alla ben är helt förbrända och har en vit färg, storleken ligger mest kring 5 10 mm. Varje fragment har granskats under lupp i 50 50 gångers förstoring. För identifiering har den osteologiska referenssamlingen vid Göteborgs Naturhistoriska Museum använts. Identifierade fragment har dokumenterats till art, benslag, del av benet och kroppssida (när detta varit möjligt) samt vägts till närmaste tiondels gram (samlad vikt för alla ben av arten). Oidentifierade fragment har identifierats till djurgrupp och bentyp samt vägts. Resultat och diskussion Fynden från Kerstintorp och Åviken har inte kunnat identifierats närmare än till medelstort/mindre däggdjur (sannolikt inte säl, men möjligen bäver). I materialet från Stensäng har bäver belagts i nio fyndenheter och det oidentifierade materialet bestod uteslutande av däggdjur av medelstorlek. Möjligen var även dessa fragment av bäver. Inga benfragment har snitt-/huggspår eller spår av hund- eller gnagarbett. Genomgående för alla fyndenheter är den nästan fullständiga avsaknaden av ben från fötternas skelett hos bävern, bara en enda tåled (från en bakfot) och ett mellanfotsben har påträffats. elar från vristerna och tårna är relativt små och kompakta och fragmenteras därför i lägre grad än rörben. et gör dem också lättare att identifiera och deras stora antal per individ (56 tåleder, 18 metapodier och 28 övriga ben) gör att de borde vara överrepresenterade om det inte förelåg ett urval av speciella skelettdelar som skulle komma att hamna på elden. En förklaring till det mönster som iakttagits här kan vara att man flått bäverkropparna varvid fötterna lämnats kvar i skinnen. en avpälsade kroppen med huvudet har sedan grillats över eld och de rensade benen slängts på elden. Jakt på bäver, före introduktionen av gevär, bedrevs på vårvintern då bävern har slut på sina för- Tabell 15. en anatomiska fördelningen av fragmenten från Stensäng. Anatomisk del R4 R5 R15 R19 R22 R28 R30A R30B R31 R32 R33 R35 R39 R40 Kalvarium 1 1 2 2 4 Underkäke 1 Kotor 2 2 Revben 4 3 10 2 Skulderblad 1 Överarm 1 2 2 Strålben 1 2 1 1 1 Armbågsben 1 1 1 3 Mellanhandsben 1 Lårben 1 1 Skenben 1 Tåled, bakfot 1 Summa antal 2 1 8 13 2 1 18 1 12 Summa vikt, g 0,6 0,8 2,8 6,6 0,9 0,4 8,7 0,7 3,7 Oidentifierade Kranium X X X X X Rörben X X X X X X Övrigt X X X X X X X X X X X X X X Summa antal 9 3 1 21 87 5 61 42 2 127 13 1 117 1 Summa vikt, g 2,6 0,5 <0,1 3,5 11,9 1,1 13,5 7,4 0,5 26,0 2,0 0,1 20,0 0,3 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 45
råd och söker mat på land. Sven Ekman beskriver i sin bok Norrlands jakt och fiske (1910) hur samer brukade stänga till bäverns gångöppningar så att den inte skulle kunna smita undan när den var uppe på land. Man förföljde sedan bävern över längre eller kortare sträcka på snön tills man kunde slå ihjäl den med skidstaven. Mera sällan deltog hundar i hetsjakten. Fångst av bäver med olika typer av fällor på land eller nät i vattnet har haft en vid utbredning. Bara ett fragment från underkäke mot tio av kalvariet kan tyda på att man tagit tillvara underkäkarna för att omforma dem till mejslar. en undre framtanden, fastsittande i käken, har utgjort en naturlig mejsel. Ofta har man kapat av muskel- och ledutskottet i käkens bakre del för att underlätta fastsättandet av ett skaft som gjorde redskapet effektivare (Hatting 1969). Bruksskador och artificiell vässning av tandens egg har iakttagits på många fynd från både mesolitisk och neolitisk tid i Sverige (egna observationer). Fyndmaterialet från Stensäng innehåller minst två individer (baserat på delar av strålben och armbågsben), men sannolikt representerar benen ett mycket större antal djur. Åldersindikationerna tyder på vuxna eller så gott som vuxna djur (ett löst ledhuvud från ett lårben kommer från ett fullvuxet ungdjur). Referenser Ekman, S. 1910. Norrlands jakt och fiske. Norrländskt Handbibliotek IV. Uppsala. Hatting, T. 1969. Er bæverens tænder benyttet som redskaber i stenalderen i anmark? Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie, s. 116 126. Osteologiska bestämningar Kerstintorp, RAÄ 205 R4 äggdjur, medelstort: 1 fragment, <0,1 g. R18 äggdjur, medelstort: 1 diafys?fragment, 0,2 g. R25 äggdjur, medelstort: 1 diafys?fragment, 0,3 g. Åviken, RAÄ 211 R8 äggdjur, medelstort: 4 fragment, varav 1 ledfragment, 0,8 g. Stensäng, RAÄ 212 R4 äggdjur, medelstort: 9 fragment, 2,6 g. R5 Bäver: 1 vänster överkäke, alveoler för premolar och första molar (P4 + M1), 0,4 g; 1 strålbensdiafys, 0,2 g. äggdjur, medelstort: 3 fragment varav ett revben (bäver?), 0,5 g. R15 äggdjur, medelstort: 1 fragment, <0,1 g. R19 Bäver: 1 diafys av armbågsben, 0,8 g. äggdjur, medelstort: 21 fragment av kranium, rörbensdiafyser och övrigt, 3,5 g. R22 Bäver: 1 fragment av hjässben, 2 kotor; 4 revben; 1 skulderblad, 2,8 g. äggdjur, medelstort: 87 fragment, 11,9 g. Lera?: 1 bränd bit, gråaktig med små gasblåsor, <0,1 g. R28 äggdjur, medelstort: 5 fragment, 1,1 g. R30a Bäver: 2 kalvariefragment; 2 bröstkotor; 3 revben; 1 proximal strålbensled: 1 strålbensdiafys; 1 vänster + 1 höger proximal led av armbågsben; 1 lös ledkula av lårben; 1 distal led av första tåled (bakfot), 6,6 g. äggdjur, medelstort: 61 fragment av kranium, rörbensdiafyser och övrigt, 13,5 g. R30b Bäver: 1 höger distal led av överarmsben; 1 distal led av mellanhands-/fotsben, 0,9 g. äggdjur, medelstort: 42 fragment av kranium, rörbensdiafyser och övrigt, 7,4 g. R31 Bäver: 1 vänster proximal led av strålben, 0,4 g. äggdjur, medelstort: 2 fragment, 0,5 g. R32 Bäver: 2 kalvariefragment; 1 vänster underkäke, bakersta molarens (M3) alveol; 10 revben; 2 distala fragment av överarmsben; 1 vänster strålbensdiafys; 1 vänster proximal led av armbågsben; 1 höger skenbensdiafys, vadben ej fastvuxet, 8,7 g. äggdjur, medelstort: 127 fragment av kranium, diafyser och övrigt, 26,0 g. R33 Bäver: 1 lös ledhuvud av lårben, 0,7 g. äggdjur, medelstort: 13 fragment av diafyser och övrigt, 2,0 g. R35 äggdjur, medelstort: 1 fragment, 0,1 g. R39 Bäver: 4 kraniefragment; 2 revben; 1 ledhuvud av överarmsben, 1 diafys av överarmsben; 1 strålbensdiafys; 1 höger proximal led av armbågsben; 2 armbågsbensdiafyser, 3,7 g. äggdjur, medelstort: 117 fragment av kranium, diafyser och övrigt, 20,0 g. R40 äggdjur, medelstort: 1 fragment, 0,3 g. 46 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand