BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod

Relevanta dokument
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS - BERÄKNINGSPRINCIPER

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler. Inspecta Academy

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Bilaga A - Dimensioneringsförutsättningar

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Boverkets konstruktionsregler

Boverket. Regelsamling för konstruktion, BKR

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

EPS i grund och mark. Rätt dimesionerad? Räkna rätt med PEPS! EPS-bygg

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

EPS i grund och mark. Rätt dimensionerad? Räkna rätt med PEPS! EPS-bygg

LAST UNDER BYGGSKEDET

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Eurokod lastkombinationer. Eurocode Software AB

Exempel 11: Sammansatt ram

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

Vägverkets författningssamling

2010:39. Forskning. Beskrivning av Eurokoder för betongkonstruktioner. Bo Westerberg. Authors:

Modul 3.5 Standards, regelverk. Standards, regelverk

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

HUNTON FANERTRÄBALK LVL

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Exempel 5: Treledstakstol

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

Eurokod Trä. Eurocode Software AB

Konstruktions teknik III

Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB

Exempel 3: Bumerangbalk

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

EKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson

Exempel 14: Fackverksbåge

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman

Konstruktionsteknik VBK013 OSKAR LARSSON

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

caeec240 Grundplatta betong Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering.

Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro. Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro.

Kontroll och dokumentation. Björn Mattsson

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ

Tentamen i Konstruktionsteknik

Vägverkets författningssamling

KONSTRUKTION ANVÄNDNINGSOMRÅDE NYTTIG LAST ELLER SNÖLAST TOTAL LAST INKL. EGENVIKT

Exempel 13: Treledsbåge

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt

caeec101 Lastnedräkning Användarmanual Eurocode Software AB Detta program kombinerar laster enligt SS EN Rev: C

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta?

FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Exempel 7: Stagningssystem

Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar (19)

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik

Moment och normalkraft

BKR BFS 1998:39 Sakordsregister

Eurokod stål. Eurocode Software AB

Tentamen i Konstruktionsteknik

Nikolaj Tolstoy Tekn dr

Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet

Dimensionering av skyddsrum. D Dimensionering av komplett skyddsrum

Dimensionering av bärverk i stål enligt Eurokod

Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel

Vägverkets författningssamling

Bromall: Bottenplatta - Plattgrundläggning

Behärskar vi konstruktioner? Föreläsare Stefan Andersson

Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04

Material, form och kraft, F11

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar

Praktisk Lastnedräkning och Stomstabilitet enligt Eurokoder

Bärande konstruktioners säkerhet och funktion OSKAR LARSSON

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

PÅLKOMMISSIONEN. information 2001:2. Verifiering av geoteknisk bärförmåga med dynamisk provbelastning - Normering av partialkoefficienter

Projekteringsanvisning

Boverkets författningssamling

Basic reliability concepts. Sven Thelandersson Structural Engineering Lund University

Kravet på seghetsegenskaper kan anses vara uppfyllt, om konstruktionen utförs av material med egenskaper enligt BSK 94 avsnitten 7:21 och 7:22.

DIMENSIONERING AV LIMTRÄBALKAR. Effekt av osymmetrisk snölast enligt EKS 10. Structural Mechanics. Bachelor s Dissertation

Säkra limträkonstruktioner

Boverkets författningssamling

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Utdrag ur konsekvensutredning EKS 11 - kap

EN , dimensionering av stålkonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Bernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet

EN Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult

Last från icke bärande väggar är inte inräknade i nyttig last i avsnitt 3:4.

Reparera och förstärka utan att gå på en nit

Dimensionering av grundläggning med hjälp av Eurokod

Transkript:

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod

2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp i lämpliga steg. Dessa är i princip alltid desamma oavsett typ av konstruktion och vilken säkerhetsnorm som tillämpas. Stegen är följande: 1. Bestämning av förutsättningar för - geometri - material - beständighet - laster 2. Val av preliminära dimensioner och materialkvaliteter. 3. Kontroll av bärförmågan i brottgränstillstånd för möjliga brottyper - beräkning av respektive lasteffekt - beräkning av respektive bärförmåga - kontroll av säkerheten för de möjliga brottyperna, det vill säga att bärförmågan alltid överstiger lasteffekten 4. Kontroll av funktioner och beteende i bruksgränstillstånd - bestämning av relevanta funktionskrav - beräkning av respektive lasteffekt - kontroll att funktionskrav uppfylls Partialkoefficientmetoden Vid dimensionering med partialkoefficientmetod (PK-metod) beaktas säkerheten med hjälp av särskilda säkerhetsfaktorer eller partialkoefficienter för last respektive bärförmåga. Laster bedöms efter sannolikhet och varaktighet samt risk för personskada vid ett eventuellt brott medan bärförmågan bedöms efter materialegenskaper. Detta är den grundläggande dimensioneringsfilosofien i Boverkets konstruktionsstandarder, EKS. Halvstatistisk metod PK-metoden brukar kalls för en halvstatistisk metod. Detta innebär att vissa storheter bestäms statistiskt medan själva dimensioneringsvillkoret är enkelt utan statistiska samband.

3 (12) Karakteristiska värden Storheter som bestäms på statistisk väg är karakteristiska värden för laster och materialhållfastheter. Även partialkoefficienterna kan sägas vara statistiskt bestämda. Karakteristiska värden hämtas som regel direkt ur EKS eller tillhandahålls av materialleverantör. Det karakteristiska värdet för en variabel last skall för byggnader motsvara det värde som med en sannolikhet av 98 % inte överskrids någon gång under ett år, det vill säga 98-procentsfraktilen. För tidsberoende laster motsvarar detta en upprepningstid av 50 år. Vid bestämning av materialvärde skall osäkerheten mellan värde bestämt genom provning och motsvarande värde i den färdiga konstruktionen beaktas. Det karakteristiska värdet skall därför sättas till den nedre 5-procentsfraktilen, vilket innebär att 95 % av allt tillverkat material minst skall klara angivet värde. Dimensioneringsvärden Karakteristiska värden omformas till dimensioneringsvärden med hjälp av partialkoefficienterna f, m och d. Dimensioneringsvärdet för lasten sammansätts till en dimensionerande lastkombination, som ger en dimensionerande lasteffekt (S d ) i form av tryck-, böj-, skjuvpåkänning, etc.: F d = d f F k S d Dimensioneringsvärden för materialhållfasthet, geometri och beständighet ger dimensionerande bärförmåga (R d ): M d = M k / m R d

4 (12) där F = allmän beteckning för lastvärde (Force) M = allmän beteckning för Materialvärde k = index för karakteristiskt värde d = index för dimensioneringsvärde f = index för lastvärde m = index för materialvärde d = partialkoefficient för säkerhetsklass Dimensioneringsvillkor: R d S d där R = bärförmåga (Resistance) S = lasteffekt (Sollicitation) Gränstillstånd Med gränstillstånd avses ett tillstånd där en konstruktion nätt och jämt klarar ställda krav med avseende på materialbrott, instabilitet, deformation, etc. EKS anger två gränstillstånd som skall analyseras: brottgränstillstånd bruksgränstillstånd

5 (12) I brottgränstillstånd ställs krav med avseende på: materialbrott på grund av tryck, böjning, skjuvning etc. samt utmattning. instabilitet i form av knäckning, vippning, stjälpning och glidning. fortskridande ras eller brott vid olyckslast. I bruksgränstillstånd beaktas: skadliga eller besvärande nedböjningar, lutningar eller sättningar. skadliga eller besvärande sprickbildningar. skadliga eller besvärande svängningar.

6 (12) Dimensionering i brottgränstillstånd Bestämning av lastvärden och lasteffekter I gällande normer anges de laster som skall användas och hur dessa skall kombineras i olika lastkombinationer. EKS föreskriver fyra olika huvudkombinationer av lastfall för brottgränstillstånd med tillhörande partialkoefficienter. Av dessa behöver man normalt bara kontrollera en eller högst två. Med hjälp av föreskrivna lastvärden och partialkoefficienter beräknas dimensionerande lastvärden enligt följande principuttryck: F d = d fg G k + d fq Q k (en huvudlast) + d fq Q k (övriga variabla laster) där G k = karakteristiskt värde för permanent last. Q k Q k fg fq d = karakteristiskt värde för variabel last. = vanligt värde för variabel last. = partialkoefficient för permanent last. Partialkoefficientens storlek bestäms av den aktuella lastkombinationen i EKS. = partialkoefficient för variabel last. Partialkoefficientens storlek bestäms av den aktuella lastkombinationen i EKS. partialkoefficient för säkerhetsklass Den dimensionerande lasteffekten S d beräknas för hand eller med hjälp av datorprogram med lämplig beräkningsmodell och med dimensionerande lastvärden insatta.

7 (12) Bestämning av bärförmåga för olika brottyper Det dimensionerande materialvärdet för en EPS-konstruktion tecknas i överensstämmelse med EKS med hjälp av följande samband: där r = omräkningsfaktor som för en EPS-konstruktion bestäms av varaktigheten för den kortvarigaste lasten i den aktuella lastkombinationen, se [3]. f k = karakteristiskt värde för EPS-materialets hållfasthet enligt EN 826 definierat som den nedre 5-procentsfraktilen, se [3]. m = partialkoefficient för material, se [3]. b d R a R, m k r d m k r d E E f f R a m k r d m k r d E E f f R b

8 (12) E k R a R b = karakteristiskt värde för styvhet definierat som medelvärde. = bärförmåga med lågt värde på EPS-materialets styvhet. = bärförmåga med högt värde på EPS-materialets styvhet. Den dimensionerande bärförmågan R d beräknas för hand eller med hjälp av datorprogrammet PEPS.

9 (12) Dimensionering i bruksgränstillstånd Val av funktionskriterier Kraven i EKS för bruksgränstillståndet är inte kvantifierade. Det är därför konstruktörens ansvar att formulera relevanta dimensioneringskriterier med hänsyn till konstruktionens verkningssätt och de skador eller olägenheter som kan uppkomma. För konstruktioner med bärande EPS är det enbart deformationskriteriet som är aktuellt att kontrollera för långtidslast. För EPS bör krypdeformationen begränsas till 2 % alternativt totaldeformationen begränsas till 3 % för lastkombinationer med lång varaktighet. Bestämning av lastvärden och lasteffekter I gällande normer anges de laster som skall användas och hur dessa skall kombineras i olika lastkombinationer. För EPS-konstruktioner där skadeorsaken är långtidslast kan dimensionerande lastvärde beräknas enligt följande principuttryck: F d = G k + 1 Q k (en huvudlast) + 2 Q k (övriga variabla laster) där 1,2 Q k = långtidsvärde för variabel last. Principformeln för dimensionerande materialvärde för EPS i bruksgränstillstånd lyder: E d s E m k

10 (12) där s = omräkningsfaktor som bestäms av varaktigheten för den kortvarigaste lasten i den aktuella lastkombinationen, se [3]. m = partialkoefficient för material som får sättas till 1,0. E k = karakteristiskt värde för styvhet definierat som medelvärde, se [3]. Lasters varaktighet Inverkan av lasters varaktighet på bärförmågan och styvhet skall beaktas vid dimensionering av konstruktioner med bärande EPS. Detta skall ske genom särskilda omräkningsfaktorer r och s. Dessa faktorer skall bestämmas med hänsyn till den lastgruppering som anges i följande tabell. Lasttyp Sammanlagd varaktighet Exempel på lasttyper Permanent last Lasttyp P Variabel last Lasttyp A mer än 10 år mellan 6 månader och 10 år Egentyngd av permanenta byggnadsverk. Den bundna lastdelen av nyttig last av inredning och personer. Snölast med vanligt värde. Övriga nyttiga laster med långtidsvärde enligt EKS. Lasttyp B mellan 1 vecka och 6 månader Den fria lastdelen av nyttig last av inredning och personer. Vindlast med vanligt värde. Snölast med karakteristiskt värde. Last på betongformar och liknande tillfälliga konstruktioner. Trafiklast. Lasttyp C mindre än 1 vecka Vindlast med karakteristiskt värde. Last från dispenstrafik.

11 (12) Säkerhetsklasser Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsdel skall dessa hänföras till någon av följande säkerhetsklasser: säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador Normalt hamnar bärande konstruktioner med EPS typ platta på mark i säkerhetsklass 1 eftersom brott i sådan byggnadsdel inte leder till kollaps utan enbart begränsad brukbarhet. Högre säkerhetsklass kan vara befogad för exempelvis bärande isolering under grundplatta för stompelare där en alltför stor sammantryckning kan leda till lastomlagringar med konsekvenser för anslutande stomdelar.

12 (12) Referenser 1. Boverkets byggregler, BBR. 2. Boverkets konstruktionsstandarder, EKS. 3. EPS-Bygg, Konstruktioner med bärande EPS. Plast- & Kemiföretagen 2007. 4. Handboken Plattgrundläggning. AB Svensk Byggtjänst och Statens geotekniska institut, 1993. 5. Hetényi M, Beams on elastic foundation. Eighth printing Ann Arbor, The University of Michigan, 1967. 6. Losberg A, Design methods for structurally reinforced concrete pavements. CTH Handlingar 250, 1961. 7. Vlasov and Leontév, Beams, Plates and Shells on Elastic Foundations. Jerusalem, 1966.