Arbets- och miljömedicin Lund

Relevanta dokument
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Arbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012

Arbets- och miljömedicin Uppsala. Miljömedicinsk bedömning av dioxinkontaminerad mark i Saxnäs. Rapport nr 2/2014. Martin Tondel Överläkare

Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly vid förskolan Grenadjären 9 Örebro

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Arbets- och miljömedicin Lund

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Miljömedicinsk bedömning gällande PCB-förorenad mark i bostadsområdet Kobbegården 6:3, Askim

Strandstaden i Fagersanna

Arbets- och miljömedicin Lund

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Källor till dioxiner i hönsägg år 2004

Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Miljömedicinsk bedömning

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Operativa mål för livsmedelskontrollen


Dioxin i grundvatten på Gotland. Rapporter om natur och miljö nr 2012:5

Miljömedicinsk bedömning

Sundet, Torsö. Resultat från undersökningarna. Innehåll

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Direkt torkning och dioxiner/pcb

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Arbets- och miljömedicin Lund

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Miljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Hälsoriskbedömning av parkmark

Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på förskolan Garhyttan i Kopparberg

Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

Värsta giftet. en toxikologisk introduktion. Annika Hanberg. medicin Karolinska institutet

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun

Erfarenhetsåterföring dioxinförorenade sågverksområden - kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar

F.d. kemtvätten i Skäggered. Henrik Bengtsson Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Huvudstudie Vinterviken

Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly, arsenik och kadmium vid Åmmebergs badplats

Arbets- och miljömedicin Lund

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenolimpregnerat trämaterial i bostäder

PCB i fisk från Skarven

Platsspecifika riktvärden

Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Exponering och medicinsk riskbedömning

Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel

Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol

NS STADSBYGGNAD Diarienr: TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö

Provtagningar utförda 2010

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Hälsoeffekter av konstgräs och fallskyddsgummi

Exponeringsbedömning av förorenad mark i området Rydöbruk, Hylte kommun, Halland

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

KV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD. PM Översiktlig Miljöteknisk markundersökning Antal sidor: 8 (inkl.

Kvicksilver och cesium i matfisk

Luftkvalitet och människors hälsa

Hanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg. av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

kadmium i avloppsslam

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Miljömedicinsk riskbedömning för intag av organiska miljöföroreningar och kvicksilver från fisk i Ockesjön och Indalsälven (Hissmofors), Jämtland

Fakta om omega-3 och barn

Tumba, mars Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Svalan i Alby

Tumba, mars Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Staren i Alby

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Rapport 13 del Kumarin i kanel. Riskhanteringsrapport. av Sanna Lignell

ERRATALISTA TILL BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011, DATERAD

Arbets- och miljömedicin Lund

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

Grundläggande om riskbedömning

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning. Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

Transkript:

AMM Rapport 2010 Arbets- och miljömedicin Lund Miljömedicinskt utlåtande avseende PCBförorening i mark vid Annebergsskolan, Malmö Maria Albin Jan-Eric Karlsson

Miljömedicinskt utlåtande avseende PCB-förorening i mark vid Annebergsskolan, Malmö Bakgrund Miljöförvaltningen i Malmö har genom Torbjörn Håkansson anhållit om en miljömedicinsk bedömning av hur man bör agera med avseende på verksamheten vid Annebergsskolan i avvaktan på sanering av byggnader och mark. Kan verksamheten starta som planerat efter sommaren eller måste man utrymma? Hur ser riskerna ut för barn respektive personal? PCB är en förkortning för polyklorerade bifenyler som är ett långlivat miljögift som ackumuleras i näringskedjorna (bl a i fet fisk), men också har förekommit i bl a fogmassor. Det är en grupp ämnen som finns i 209 varianter (kongener), med olika biologiska egenskaper. Några av dem har dioxinliknande egenskaper och skall därför värderas separat. PCB-användning är numera förbjuden och halterna i viktiga födoämnen sjunker därför. Det genomsnittliga dagliga intaget av PCB ligger ffa för barn ändå över de nivåer som t ex WHO klassificerar som acceptabla. Maten är den dominerande exponeringskällan (ref 1). PCB anses vara hormonstörande och påverka nervsystemets utveckling ffa under fosterstadiet och mycket tidiga barnaår. För dioxinliknande PCB finns sannolikt också en immunstörande effekt och en ökad cancerrisk. Ur hälsosynpunkt är det den sammanlagda PCB-exponeringen under en lång tid som är kritisk, den akuta giftigheten är begränsad. Verksamhet vid Annebergsskolan Vid skolan finns grundskola, särskola och fritidshem, med totalt ca 140 barn. Vi har valt att göra riskberäkningen för ett barn som väger 20 kg (medianvikt för 6-åring), ett barn på 35 kg (medianvikt för 11-åring), samt en vuxen på 70 kg. Vi har antagit att man vistas på skolan 220 dagar om året och att 50 % av tiden är utevistelse. Beräkning av dagligt intag Vi har baserat beräkningen av dagligt intag via föda på det uppskattade genomsnittet för befolkningen (ref 1), samt dagligt intag av jord och hudupptag från jord på den modell som utvecklats av Naturvårdsverket (ref 2). Det dagliga intaget av jord och hudupptaget i modellen utgår från exponering 365 dagar/år, vi har räknat om till 50 % av 220 dagar/år, dvs. motsvarande 110 heldagar/år. Halterna i jord på Annebergsskolan finns angivna för sju PCB-kongener (PCB-7) (ref 3,4). Dessa motsvarar enligt Naturvårdsverket ungefär 20 % av den totala PCB-halten. För att få jämförbarhet mellan olika källor har vi därför räknat om det totala PCB-intaget från föda till intag av PCB-7. Bland PCB-7 finns en dioxinliknande kongen, PCB 118. Särskilda intagsberäkningar görs för den. Barn och vuxna som vistas inom förorenade markområden kan få i sig förorenad jord via munnen antingen genom att jord tas in direkt i munnen, jordiga fingrar stoppas i munnen eller

att damm fastnar i mun och svalg. Modellen antar att ett barn under 6 år dagligen intar 120 mg jord per dag och en vuxen 50 mg/dag. Exponering genom hudkontakt uppkommer när förorenad jord fastnar på huden och föroreningar tas upp genom huden. I Naturvårdsverkets modell beaktar man exponering för lekande barn och trädgårdsarbetande vuxna som har 0,5 m 2 oskyddad (oklädd) kroppsyta. För barn betyder det bar kropp förutom bålen och för vuxna att man är klädda i shorts och t-tröja. Den antagna jordexponeringen 2000 mg/per m 2 exponerad hudyta baserar sig på data för trädgårdsarbetande vuxna. Exponeringen antas ske 120 dagar/år (varma årstiden). Upptaget i huden från jorden är enligt modellen 14 % för PCB-er och 3 % för dioxinliknande PCB-er som PCB 118. Särskilda värden för hudupptag och upptag via munnen saknas för barn över 6 år. Vi har därför använt modellvärdena för barn under 6 år, vilket tenderar att ge en överskattning av upptaget. För pica-beteende (ökad benägenhet att stoppa saker i munnen) använder modellen ett engångsintag på 5 g (ref 2). PCB-ernas flyktighet är låg och exponering via andningsvägarna har ansetts försumbar i sammanhanget. Det genomsnittliga dagliga intaget av PCB via maten i Europa har angetts till 27-50 nanogram(ng)/kg kroppsvikt och dag för småbarn och till 10-45 ng/kg kroppsvikt och dag för vuxna, med ett upp till fördubblat intag i grupper som äter mycket fet fisk (ref 1). Vi har i det nedanstående räknat på ett mittvärde i de angivna intervallen. För dioxin och dioxinlika PCB används omräkningsfaktorer (ref 5), där den samlade dioxinliknande effekten uttrycks i toxisk ekvivalentnivå (TEQ). Dagligt genomsnittligt intag har skattats till 3-4 pikogram (pg) TEQ/kg kroppsvikt för små barn och till 1 pg TEQ/kg kroppsvikt för vuxna (ref 1). Vi har för barn på 6 och 11 år, respektive vuxen, räknat på tre scenarier: 1. vistelse över hela området 2. vistelse kring byggnad A (mest förorenad mark, särskoleelever) 3. accidentellt intag av 5 g jord/dag (pica-beteende) av a) jord med medianhalt för hela området, b) jord med medianhalt kring byggnad A, samt c) jord med maxhalt (gavel åt söder på byggnad A). Scenario 1 (hela området) Medianvärde PCB-7: 1 mg/kg torrsubstans jord (ts j). Intag PCB-7 [ng/dag] Barn 6 år Barn 11 år Vuxen Från föda 160 280 390 Jord, oralt 36 36* 15 Jord, hudupptag** 42 42 42 Summa intag 238 358 447 TDI*** (ref 2) 80 140 280 * Vi har antagit samma intag som för barn 0-6 år, vilket tenderar att vara en överskattning ** I modellen antas lätt klädsel (se ovan) samtliga dagar, vilket tenderar att ge en överskattning *** TDI=Tolerabelt dagligt intag. Genomsnittligt dagligt intag som en människa bedöms kunna få i sig under hela sin livstid utan att det ger några nämnvärda hälsoeffekter. Anges här för 20 kg (6 år), 35 kg (11 år) och 70 kg (vuxen).

Medianvärde PCB 118 (dioxinliknande): 0,036 mg/kg ts j. Toxisk ekvivalentfaktor (TEF) mot dioxinen 2,3,7,8-TCDD (referenssubstans) är 0,00003 (ref 5) vilket ger 1,08 * 10-6 mg/kg ts j TCDD-ekvivalenter. Intag PCB 118 [pg/dag] Barn 6 år Barn 11 år Vuxen Från föda 80 140 70 Jord, oralt 0,04 0,04* 0,02 Jord, hudupptag** 0,01 0,01 0,01 Summa intag 80,05 140,05 70,03 TDI*** 40 70 140 För förklaring av fotnot *, ** och *** se ovan. Scenario 2 (runt byggnad A) Medianvärde PCB-7: 5 mg/kg ts j. Intag PCB-7 [ng/dag] Barn 6 år Barn 11 år Vuxen Från föda 160 280 390 Jord, oralt 180 180* 75 Jord, hudupptag** 210 210 210 Summa intag 550 670 675 TDI*** 80 140 280 För förklaring av fotnot *, ** och *** se ovan. Medianvärde PCB 118: 0,15 mg/kg ts j = 4,5 * 10-6 mg/kg ts j TCDD-ekvivalenter. Intag PCB 118 [pg/dag] Barn 6 år Barn 11 år Vuxen Från föda 80 140 70 Jord oralt 0,17 0,17* 0,07 Jord hudupptag** 0,05 0,05 0,05 Summa intag 80,22 140,22 70,12 TDI 40 70 140 För förklaring av fotnot *, ** och *** se ovan. Scenario 3 (accidentellt intag av jord, pica-beteende) Intag av 5 g jord vid ett tillfälle under dagen ger för PCB-7: 1. hela området 5 000 ng 2. runt byggnad A 25 000 ng 3. gavel byggnad A (80 mg PCB-7/kg ts j) 400 000 ng Intag av 5 g jord vid ett tillfälle under dagen ger för PCB 118: 1. hela området 5,5 pg

2. runt byggnad A 22 pg 3. gavel byggnad A (87 * 10-6 mg/kg ts j TCDD-ekv) 440 pg Bedömning Eftersom befolkningens och särskilt barns intag av PCB redan överskrider det som ur hälsosynpunkt bedöms vara ett acceptabelt intag, bör ytterligare ökning av framförallt barns exponering undvikas ur medicinsk synpunkt. Särskilt kritiskt är intag av dioxinlika PCB-er. Beräkningarna visar att det är barnens (främst de yngstas) exponering som är kritisk. Det gäller PCB-er generellt. För den dioxinlika PCB-118 är det beräknade tillskottet från den förorenade marken marginellt för både vuxna och barn. Det är en fördel eftersom dioxinlika PCB-er anses ha allvarligare hälsoeffekter. För scenario 1 (vistelse över hela området) är tillskottet av exponering måttligt (ligger inom normalvariationen från föda för befolkningen) och skulle kunna vara acceptabelt under några månader, dvs. höstterminen. Framför allt gäller detta om det är ett för barnen gynnsammare alternativ än evakuering ur andra synpunkter. För scenario 2 (vistelse kring byggnad A) kan föroreningarna medföra ett väsentligt tillskott till exponeringen och det är därför inte acceptabelt ens under en kortare tid. Särskilt gäller detta jord vi södra gaveln där en svald jordklump skulle kunna ge ett betydande tillskott (5 g motsvarar 10 års tolerabelt dagligt intag för ett barn på 20 kg). Beräkningarna är med nödvändighet grovt schabloniserade och bör därför tolkas så att de anger en storleksordning för exponeringen. De ger sannolikt generellt en överskattning av exponeringen pga antaganden om endast lätt klädsel samtliga dagar, samt att äldre barn har samma intag av förorenad jord genom munnen som yngre. Även om man antar att den reella exponeringen bara skulle vara hälften så stor från dessa källor kvarstår dock slutsatserna. För barn med pica-beteende är beräkningarna av exponering vid accidentellt intag av jord särskilt relevanta. Rekommendation Barnen bör inte vistas i utemiljön vid byggnad A så att det finns risk för exponering från den förorenade marken. Detta gäller både äldre och yngre barn i både särskola och grundskola. Särskilt viktigt är det att undvika exponering från jord vid södra gaveln. På övriga delar av området kan vistelse under en kortare tid (upp till en termin) vara acceptabelt om det är en fördel för barnen ur andra aspekter, eftersom den extra exponeringen från jord ligger inom normalvariationen för intag via födan. Ett så högt intag är dock oönskat på längre sikt. Lund 2010-08-04 Maria Albin Överläkare, docent Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker

Referenser 1. Miljöhälsorapport 2009. Artikelnr 2009-126-70. Socialstyrelsen. 2. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. 2009. Naturvårdsverket. 3. Rapport för objekt 6901. Undersökning av PCB i mark. 2010-05-21. Tyréns. 4. PM avgränsning av PCB-förorening i mark på fastigheten Anneberg 1, Malmö stad. 2010-07-21. Tyréns. 5. Van den Berg et al. Toxicol. Sciences. 2006; 93:223-41 (för WHO).

Rapporten är ett miljömedicinskt utlåtande över en PCBförorening i mark vid Annebergsskolan i Malmö. Rekommendationen blev att barnen inte bör vistas i ett speciellt område vid en byggnad och att för övriga områden kan man vistas under en kortare period, men att den förhöjda exponeringen inte är önskvärd på längre sikt. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@med.lu.se Internet: www.ammlund.se