KK-STIFTELSEN Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

KK-STIFTELSEN Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Riktlinjer för kapitalförvaltningen fastställda vid KK-stiftelsens styrelsemöte 2000-05-23 ändrad 2002-03-26 ändrad 2004-09-09 ändrad 2007-12-04 ändrad 2008-06-04 ändrad 2009-10-22 ändrad 2009-12-02 beslutade 2010-12-16 ändrad 2011-12-14 ändrad 2012-03-08 beslutade 2012-03-28 1

Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för kapitalförvaltningen vid Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Syftet med riktlinjer för kapitalförvaltningen... 3 1.2.1 Kapitalförvaltningens övergripande mål... 4 1.3 Förvaltningsprinciper... 4 1.4 Referensportfölj... 4 1.5 Stiftelsens finansiella planering... 5 2 Ansvarsfördelning... 6 2.1 Styrelsen... 6 2.2 Kapitalutskottet... 6 2.3 Kapitalförvaltningschefen... 6 2.4 Kontroll, uppföljning, regelefterlevnad och dokumentation... 7 2.4.1 Styrelsen... 7 2.4.2 Kapitalförvaltningsenheten... 7 2.4.3 Administrativa enheten... 7 3 Placeringsregler... 8 3.1 Generella regler... 8 3.1.1 Valutapolicy... 8 3.1.2 Generella direktiv för riskanalys och stresstest... 8 3.2 Räntebärande placeringar... 8 3.2.1 Generella principer... 8 3.2.2 Referensindex m.m.... 8 3.2.3 Räntebärande värdepapper... 9 3.3 Aktier... 9 3.3.1 Generella principer... 9 3.3.2 Referensindex...10 3.4 Alternativa investeringar...10 3.4.1 Generella principer...10 3.5 Kassa...11 4 Rapportering... 12 4.1 Rapportering...12 5 Ägarfrågor... 13 5.1 Etik- och miljöhänsyn i placeringsverksamheten...13 5.2 Aktivt ägarskap...13 Bilaga 1...14 Bilaga 2...15 Bilaga 3...16 2

1 Riktlinjer för kapitalförvaltningen vid Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling 1.1 Inledning I stiftelsens stadgar finns följande angivet om förmögenheten och förvaltningen av denna: 2 Stiftelsens förmögenhet utgörs av de medel som genom regeringsbeslut den 23 juni 1994 överförts till stiftelsen, samt de medel som härefter kan komma att överlämnas till densamma som ytterligare stiftelsekapital. 10 Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryggande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning tillvaratas. 11 Stiftelsen får hos kreditinrättning ta upp lån för att tillgodose tillfälligt behov av likviditet. Av stadgarna framgår också att såväl avkastning som kapital får förbrukas med ett undantag. Undantaget gäller 35 % av det ursprungliga kapitalet som uppgick till 3 597 mkr, ursprungligen 1 259 mkr i augusti 1994, är bundet och endast avkastningen får förbrukas. Med utgångspunkt i vad som framgår av stadgarna har dessa riktlinjer utarbetats för hur kapitalförvaltningen vid stiftelsen ska bedrivas. Utöver riktlinjerna kan också särskilda regler, som fastställs av kapitalutskottet och som mer i detalj reglerar arbetet med kapitalförvaltningen, utarbetas. 1.2 Syftet med riktlinjer för kapitalförvaltningen Syftet med riktlinjerna är att ange övergripande regler för hur kapitalförvaltningen inom stiftelsen ska bedrivas. Riktlinjerna anger: Kapitalförvaltningens övergripande mål. Ansvarsfördelningen för kapitalförvaltningen inom stiftelsen. Hur den strategiska tillgångstrukturen ska bara beskaffad. Vilka finansiella risker stiftelsen ska kunna ta samt hur riskerna ska begränsas. Hur uppföljning och utvärdering av förvaltningen ska genomföras. Hur ägarfrågor såsom hållbarhetsfrågor ska hanteras i placeringsverksamheten. 3

1.2.1 Kapitalförvaltningens övergripande mål Kapitalförvaltningens övergripande mål är att säkerställa att beslutade utbetalningar kan genomföras. Det underordnade målet blir att med ett väl avvägt risktagande, och med hänsyn till det övergripande målet, generera så god avkastning som möjligt för de kommande åren. Vidare skall kapitalförvaltningen sträva efter att på lång sikt mer än 3 år generera en årlig real avkastning om 3 procent. Givet detta mål arbetar kapitalförvaltningen med en viss marginal avseende den förväntade avkastningen. Se bilaga 1 för grundantaganden samt närmare beräkningar av förväntad real avkastning. Detta innebär att kapitalförvaltningen successivt och på ett affärsmässigt sätt, löpande stärker stiftelsens buffert för utbetalningar under den senare delen av den femåriga planeringsperioden och kommande år enligt beslutad utbetalningsplan. Kapitalförvaltningen ska i detta arbete tillvarata stiftelsens intresse och utnyttja de affärsmöjligheter som löpande uppkommer för att uppnå bästa möjliga förvaltningsresultat. Kapitalförvaltningen ska successivt öka fokus på att integrera ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i såväl den egna förvaltningen som i utvärderingen av extern förvaltning. Hur detta ska göras ska anges i ett särskilt dokument. 1.3 Förvaltningsprinciper Avkastningsmålet ska uppnås genom en till avkastningsutsikter och risk vid varje tid anpassad fördelning av placeringstillgångarna. Stiftelsens riktlinjer ska uppdateras i mån av behov med hänsyn till aktuella förhållanden inom stiftelsen och på de finansiella marknaderna samt andra förhållanden. Riktlinjerna ska behandlas i styrelsen minst en gång per år. Ärendet förbereds av kapitalutskottet och föreläggs styrelsen för beslut. 1.4 Referensportfölj Stiftelsens referensportfölj för 2012 och framåt består av 60% aktier, 20% räntebärande placeringar, 15% alternativa investeringar och 5% kassa. Syftet med referensportföljen är att beskriva hur stiftelsens avkastningsmål ska uppnås. 1.4.1 Strategisk allokering Med strategisk allokering avses sammansättningen av stiftelsens tillgångar på längre sikt och på övergripande nivå. Den strategiska allokeringen utgörs av referensportföljen som fastställs årligen av styrelsen. Den strategiska allokeringen har störst påverkan på stiftelsens totala avkastning och risk i kapitalförvaltningen. 1.4.2 Taktisk allokering Med den strategiska allokeringen, styrelsens långsiktiga allokering, som utgångspunkt kan därefter kapitalförvaltningen förändra sammansättningen av tillgångarna på kortare sikt i sitt arbete att skapa ett mervärde. Utgångspunkten är de intervall för respektive tillgångsslag som 4

placeringsriktlinjerna anger och analysen utgår från bedömningar om marknadsutvecklingen för respektive tillgångsslag på 6-12 månader. Den taktiska allokeringen är kapitalförvaltningschefens viktigaste verktyg för att skapa en god avkastning. 1.5 Stiftelsens finansiella planering Styrelsen beslutade 2011 om en tioårig planeringshorisont för den icke-eviga delen av verksamheten. Enligt verksamhetsplanen för 2012-2014 beräknas utbetalningar för projektstöd och kanslikostnader för femårsperioden 2012-2016 till 1,896 miljoner kronor och för femårsperioden 2017-2021 till 1,860 miljoner kronor. Enligt kassaflödesprognosen, bilaga 2, för den närmaste femårsperioden beräknas det ackumulerade kassaflödesunderskottet bli 531 miljoner kronor. Per den 31 december 2011 uppgick stiftelsens bundna kapital till 1,594 miljoner kronor. Det bundna kapitalet och det ackumulerade underskottet bör utgöra den summa mot vilken stiftelsens buffert skall ställas, vilket således blir 2,125 miljoner kronor för den första femårsperioden. Stiftelsens buffert definieras som summan av kassa, räntebärande placeringar och alternativa investeringar med en riskprofil liknande räntebärande investeringar. Per den 31 december 2011 uppgick stiftelsens buffert till 2,333 miljoner kronor. Då stiftelsens totala portföljförmögenhet per den 31 december 2011 uppgick till 6,434 miljoner kronor kan stiftelsens placeringsbara del, att jämställas med aktieinvesteringar, bestämmas till 4,309 miljoner kronor. Vidare är det av stor vikt för kapitalförvaltningen att löpande anpassa stiftelsens buffert inte bara för den närmaste femårsperioden utan för hela den tioåriga planeringshorisonten. 5

2 Ansvarsfördelning 2.1 Styrelsen Har det yttersta ansvaret för att stiftelsens tillgångar används såsom stiftaren föreskrivit och för att riktlinjerna för kapitalförvaltningen följs. Fattar beslut om riktlinjerna och övergripande principfrågor. Utser ett kapitalutskott med uppgift att bereda och besluta i övriga kapitalförvaltningsärenden som ej tillkommer kapitalförvaltningschefen. I kapitalutskottet ska som ledamöter ingå styrelsens ordförande, och kapitalförvaltningschefen. Övriga ledamöter utses av styrelsen. 2.2 Kapitalutskottet Följer kontinuerligt upp att riktlinjerna för kapitalförvaltningen följs. Föreslår styrelsen uppdateringar av riktlinjerna. Kan inom ramen för riktlinjerna fatta beslut om särskilda, mer detaljerade regler beträffande hur placeringsverksamheten ska operationaliseras, exempelvis vad beträffar användandet av olika finansiella instrument eller implementering av etik- och miljöhänsyn. Fattar beslut om undantag från riktlinjerna när särskilda omständigheter så kräver. Undantag från riktlinjerna ska snarast rapporteras till styrelsen. Kapitalutskottets sammanträden ska protokollföras. Justerade protokoll ska tillställas styrelsen. Beslut anmäls på detta sätt i efterhand till styrelsen. Ansvarar för att en årlig utvärdering av kapitalförvaltningen görs, varvid extern expertis kan användas. Utvärderingen ska presenteras för styrelsen. Ska sammanträda minst fyra gånger per år. Kapitalutskottet ska snarast möjligt sammankallas vid stora omvärldshändelser, kraftiga värdefall eller stor osäkerhet på de finansiella marknaderna. Stor osäkerhet definieras som när VIX volatility S&P 500 indexet har noterats över 35. 2.3 Kapitalförvaltningschefen Förvaltar löpande stiftelsens kapital enligt de av styrelsen fastställda riktlinjerna och de särskilda regler som kapitalutskottet beslutar. Handhar stiftelsens avtal med och relationer till banker och motparter för att säkerställa behovet av finansiella tjänster. Undertecknar själv avtal med affärsmässig karaktär av ej principiell natur. Undertecknar tillsammans med ordföranden i kapitalutskottet avtal av principiell natur. 6

Underställer, i de fall motpart fordrar, stiftelsens ordförande och vice ordförande avtal för undertecknande. Utser och entledigar externa förvaltare. Besluten anmäls till kapitalutskottet. Upphandling av dessa tjänster ska följa gällande regler. Avger löpande rapportering till kapitalutskottet och styrelsen. Tillser att underställd personal fullföljer sina respektive arbetsuppgifter i linje med placeringsriktlinjer, befattningsbeskrivningar, tilldelat förvaltningsmandat eller motsvarande. 2.4 Kontroll, uppföljning, regelefterlevnad och dokumentation 2.4.1 Styrelsen Styrelsen ansvarar ytterst för kontroll och uppföljning av stiftelsens kapitalförvaltning inom ramen för det ansvar som åligger resp. styrelseledamot enligt stiftelselagen och annan lagstiftning. Styrelsens utformning av en oberoende funktion för kontroll och uppföljning beslutas i särskild ordning. Funktionen rapporterar till styrelsen om eventuella avvikelser från placeringsriktlinjerna eller av regelverk i övrigt. 2.4.2 Kapitalförvaltningsenheten Inom kapitalförvaltningsenheten ska en funktion arbeta med löpande kontroller och uppföljning av månatliga rapporter, limiter, kontroll av motparter, valutarisker samt förbättringar av fondadministrativa rutiner m.m. Funktionen rapporterar till kapitalförvaltningschefen. 2.4.3 Administrativa enheten Administrativa enheten i stiftelsens kansli ansvarar för redovisning av stiftelsens tillgångar i samverkan med stiftelsens backoffice (Kammarkollegiet). I redovisningen ingår avstämningar och kontroller av stiftelsens tillgångar enligt god redovisningssed. Enheten ansvarar för diarieföring och dokumentation av handlingar inom kapitalförvaltningen. 7

3 Placeringsregler 3.1 Generella regler Vid avkastnings- och riskberäkningar ska tillgångarna marknadsvärderas, det vill säga till grund för beräkningen ska läggas den vid tiden för beräkningen gällande pris-, kurs- och räntenivån. Bestämmelserna avser stiftelsens totala placeringar om ej annat anges. Godkända motparter i finansiella avtal avseende köp och försäljning av värdepapper, valutor och derivatinstrument är välkända svenska och utländska banker och fondkommissionärer samt clearinginstitut som står under Finansinpektionens eller motsvarande myndighets tillsyn. 3.1.1 Valutapolicy Sker placeringar i utländska värdepapper ska valutarisken beaktas. Valutasäkring av utländsk valuta till svenska kronor får, men behöver inte göras. Valutasäkring får inte göras till ett större belopp än vad det totala innehavet i ifrågavarande valuta representerar. Resultat och positionsmätning ska inkludera valutasäkring. Valutatransaktioner får endast göras genom avista- och terminsaffärer. Inga andra derivat får användas. 3.1.2 Generella direktiv för riskanalys och stresstest En god kapitalförvaltning har sin grund i en noggrann analys av framtida åtaganden och de tillgångar som disponeras. För detta ska vid behov en ALM-analys (Asset Liability Modelling, för beskrivning hänvisas till bilaga 3) göras för att beräkna stiftelsens möjligheter att uppfylla sina operationella åtaganden ställt mot de tillgångar som disponeras. Denna studie bör visa på hur mycket sannolikheten ökar för att uppsatta operationella mål inte nås vid kraftiga negativa värdeförändringar på stiftelsens kapital. 3.2 Räntebärande placeringar 3.2.1 Generella principer Lägst 25 procent och högst 55 procent av förvaltade medel ska utgöras av räntebärande placeringar. 3.2.2 Referensindex m.m. Referensindex för ränteförvaltningen ska utgöras av ett eller en sammanvägning av flera - svenskt välrenommerat ränteindex. 8

3.2.3 Räntebärande värdepapper För placeringar i den räntebärande portföljen gäller limiter enligt tabell nedan.vid bedömningen av godkänd lägsta rating av emittent tillämpar stiftelsen Standard & Poor s respektive Moody s ratingtabeller. Emittent Limit Högst per kategori av emittent Högst per enskild emittent Stater med rating lägst AAA/Aaa Stater med rating lägst AA/Aa2 Emittenter med statlig garanti med rating lägst AAA/Aaa Banker och andra kreditinstitut med rating lägst A-/A3 Kommuner med rating lägst AA-/Aa3 Svenska emittenter med statlig ägarandel över 50 % Övria emittenter med rating lägst A-/A3 Övriga emittenter med rating lägst BBB-/Baa3 100 100 25 10 100 25 100 25 15 5 20 10 25 5 15 5 Utöver vad som sägs ovan äger stiftelsen rätt att placera maximalt 5% av stiftelseförmögenheten i räntebärande placeringar med högre kreditrisk och/eller andra emittenter än vad som ovan anges. Extern förvaltning av kreditobligationer får förekomma. 3.3 Aktier 3.3.1 Generella principer Lägst 35 procent och högst 70 procent av förvaltade medel ska placeras i aktier. Aktieinnehavet ska vara väl diversifierat över branscher och företag och inget innehav i enskilt bolag eller företag ingående i samma koncern får uppgå till mer än 15 procent av aktieportföljen. Dock ska aktieinnehavet vara spritt på minst 30 olika bolag. Under aktier innefattas även teckningsrätter och konvertibla obligationer. 9

Som aktier räknas också andelar i fonder och externt förvaltat kapital som huvudsakligen investeras i aktier, dock ej investeringsfonder såsom hedgefonder. Fondbolag eller kapitalförvaltningsbolag ska stå under respektive lands myndighets tillsyn. Det är tillåtet att köpa köp- och säljoptioner i svenska aktier och aktieindex. Vidare får terminer på svenska aktier köpas och säljas. Förvaltaren får ställa ut köpoptioner mot existerande aktieinnehav motsvarande maximalt 15 % av den svenska aktieportföljens totala värde med begränsningen att utställda köpoptioner maximalt får motsvara det faktiska innehavet i respektive värdepapper. Placeringar får endast ske i aktier som är noterade på börs eller annan reglerad marknadsplats och som står under tillsyn av respektive lands tillsynsmyndighet. Maximalt 10 % av totalt förvaltat kapital får investeras i utländska aktier eller motsvarande. Förvaltaren får träffa avtal om utlåning av aktier (i samband med så kallad blankning). Vid utlåning av aktier ska betryggande säkerhet infordras. Motpart ansvarar för att så sker och kontroll av detta regleras i punkt 2.4. 3.3.2 Referensindex Referensindex för aktieförvaltningen ska utgöras av välrenommerade index som mäter totalavkastningen. 3.4 Alternativa investeringar Med alternativa investeringar avses investeringar som inte ryms inom övriga tillgångsslag såsom till exempel: - Hedgefonder - Private Equity - Infrastrukturfonder - Fastighetsfonder - Råvarufonder Placeringar inom kategorin alternativa investeringar skall göras via investerings- eller specialfonder som står under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet. 3.4.1 Generella principer - Högst 15 procent av förvaltade medel får placeras inom tillgångsslaget alternativa investeringar. - Investeringarna skall vara väl diversifierade. Utvärdering skall göras löpande för varje fond. - Det är tillåtet att investera i såväl svenska som utländska fonder. 10

- Målet för stiftelsens investering inom alternativa investeringar är att uppnå en diversifieringseffekt. 3.5 Kassa Likvida medel ingår i den räntebärande portföljen. Kassan skall ses som en del av kapitalförvaltningen och samtidigt som en buffert för framtida utbetalningar. 11

4 Rapportering 4.1 Rapportering Rapporterna ska vara månatliga och bör innehålla följande: Resultat under rapporteringsperioden, med jämförelse mot fastställda mål, index eller motsvarande. Avvikelserapport i form av förvaltarens efterlevnad av de angivna riktlinjerna. Sammanställning (marknadsvärden) av total förmögenhet och uppdelning per tillgångsslag. Förändringar i portföljens sammansättning och utveckling från föregående period med kommentarer. Kommentarer erfordras ej för rapporter som tillställs kapitalutskottet Kapitalutskottet ska tillställas månadsrapporterna. Utöver detta ska det även vara möjligt att erhålla rapporter med kort varsel. 12

5 Ägarfrågor 5.1 Etik- och miljöhänsyn i placeringsverksamheten Med fortsatt fokus på avkastningsmålet för kapitalförvaltningen strävar KK-stiftelsen att ta ett etik- och miljöansvar utifrån en hållbarhetsstrategi som är under utarbetande.. Vad gäller övriga ägarfrågor, som exempelvis ersättningsfrågor, kommer KK-stiftelsen att agera på incidentbasis. Viktigare beslut som följer av dessa frågeställningar ska beredas av kapitalförvaltningschefen, beslutas om i kapitalutskottet och i efterhand anmälas till Styrelsen. 5.2 Aktivt ägarskap KK-Stiftelsen kan som aktiv ägare agera på flera olika sätt. Genom stiftelsens medlemskap i Sweden s Forum for Sustainable Investment (SWESIF), ett oberoende forum för organisationer som arbetar för eller med ansvarsfulla investeringar i Sverige, kan ägarfrågor drivas och frågeställningar, strategier och opinionsbildning formuleras. KK-Stiftelsens kapitalförvaltning har i egenskap av ägare medverkat till att lyfta hållbarhetsfrågor inom ramen för SWESIF:s möjlighet att påverka fondmäklare att inkludera ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i dessas företags- och branschanalys, det så kallade mäklarinitiativet. Samtliga motparter till KK-Stiftelsen ska löpande informeras om detta. KK-Stiftelsen bör också som större ägare i framförallt små och medelstora svenska företag engagera sig. Fokus ska då ligga på framförallt hållbarhetsfrågor och då i företag där stiftelsen bedöms ha ett långsiktigt ägarintresse och där respektive företag bedöms vara lönsamt och framgångsrikt. Exempel på detta engagemang är formella och informella kontakter med andra större ägare, närvaro på kapitalmarknadsdagar och dialog med företagsledningar. 13

Avkastningskrav och analys, 10 år Bilaga 1 1) Avkastningskrav Avkastnings- Förväntad Tillgångsslag Andel krav avkastning Aktier 60% 6,0% 3,6% Räntebärande 20% 0,5% 0,1% Alternativa Inv. 15% 3,0% 0,5% Kassa 5% 0,0% 0,0% TOTAL 4,2% 2) Avkastningsanalys 14

Kassaflödesanalys 5 årig placeringshorisont Bilaga 2 2012 2013 2014 2015 2016 Aktieutdelning 180 190 200 200 200 Ränteutdelning 40 45 50 50 50 Hedgeavkastning 20 25 30 30 30 Kassa 5 5 5 5 5 Total in 245 265 285 285 285 Utbetalningar -276-325 -367-440 -488 Diff -31-60 -82-155 -203 Ack. Diff -31-91 -173-328 -531 15

ALM-analys Asset Liability Modelling Bilaga 3 En ALM-analys utgör en analys som beräknar eller simulerar en aktörs möjlighet att uppfylla sina finansiella och operationella åtaganden ställt mot de tillgångar och dessa tillgångars förväntade avkastning, som aktören ifråga disponerar. En ALM-analys kan vara mer eller mindre avancerad, men ett huvudsyfte är att visa vilken avkastning som kan nås givet en viss sammansättning av tillgångarna, eller annorlunda uttryckt, vilken portföljrisk aktören ifråga måste ta för att klara framtida betalningsutflöden eller utfästelser. Denna portföljrisk uttrycks i KK-stiftelsens placeringsriktlinjer i den strategiska allokeringen; i stiftelsens referensportfölj. Den portföljrisk KK-stiftelsen måste ta, korresponderar mot det reala avkastningskrav om 3% som är stiftelsens och därmed kapitalförvaltningens övergripande mål. En ALM-analys görs normalt i följande steg: - Bestäm antaganden om avkastning och risk, uttryckt i ett spridningsmått, för de olika tillgångarna. Dessa återfinns i konsultföretaget Agentas analys. - Identifiera alla framtida betalningsutflöden och eventuella andra åtaganden, både i storlek och när de infaller. - Simulera utvecklingen utifrån givna förutsättningar för hur uppsatta mål uppnås och sannolikheten för att målen inte kan nås. Tydliga livslängdsmål, fördelning av fritt och bundet kapital samt förmågan att under planeringshorisonten korrigera färdriktningen om framtida utfall blir ogynnsamma är viktiga utgångspunkter för en ALM-analys. KK-Stiftelsen har under 2009, 2010, 2011 och 2012 genomfört ALM-analyser. Det övergripande syftet har, förutom det ovan beskrivna, varit att konkret visa hur sannolikheten för att uppställda operationella mål inte nås under planeringsperioden vid kraftig nedgång i stiftelsens kapital. 16