Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Relevanta dokument
Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

SKL:s rekommendation och läget

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Validitetskontroll energideklaration 2014

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Referensgruppsmöte 2 NNE-krav

Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26

Hållbara byggnader och energi

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll

Att ställa energikrav och följa upp

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

Kostnadsoptimala nivåer. Linda Lagnerö

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Administrativa uppgifter

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP?

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Tekniska anvisningar Energi

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad

Regeringens skrivelse 2018/19:152

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader

NCC:s remissvar på Boverkets rapport 2015:26 - Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Yttrande över Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (rapport 2015:26) DNR

Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar till Boverkets Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Sammanfattning av remissvar och Boverkets kommentarer angående förslag till ändring av BBR:s energihushållningskrav 2015

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden?

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om detaljplan med planbeskrivning

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

Utlåtande 2013:88 RIII (Dnr /2012)

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Arstaängsvägen 19 B Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

UTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen

Validitetskontroll energideklaration 2015

Preciseringar och underlag till rekommendation om kommunala energikrav på flerbostadshus

Remissvar avseende lagpromemoria Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar

Remissvar angående investeringsstöd till hyresbostäder, N2015/5139/PUB.

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Energieffektiva byggnader Kommunala krav vid nybyggnation. Södertörn 16 november

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Konsekvensutredning BEN 2

IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

indata och resultat

Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO

Konsekvensutredning BFS 2018:xx

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad

Hemställan angående områden av riksintressen

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Remiss om förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

Transkript:

YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är positivt till en stegvis utveckling av skärpta och mer teknikneutrala energikrav i byggregler och för näranollenergibyggnader. Den föreslagna viktningsfaktorn för el på 2,5 är en klar förbättring jämfört med dagsläget, men fortfarande så låg att den skulle styra bort från fjärrvärme i flerbostadshus. Kraven måste vara neutrala till valet av energikälla, och ställas i form av nettoenergi, värmeeffektbehov eller en högre viktningsfaktor för el. SKL avstyrker att viss förnybar energi ska räknas bort från byggnadens energianvändning. Det ger en godtycklig styrning till vissa energisystem och hanteras bättre av andra styrmedel. SKL förordar en mindre kraftig och mer stegvis skärpning än föreslagen kravnivå för flerbostadshus samt att högre krav kan ställas i vissa områden/kommuner. Den föreslagna nivån bygger inte på någon väldokumenterad prestanda och torde klaras av få byggföretag med rimlig ekonomi och endast under vissa förutsättningar. Kravet är inte utformat så det möjliggör jämförbarhet och kontroll. Boverket bör tillhandahålla mallar och kalkyler för kontroll och utveckla energideklarationerna för uppföljning av färdiga projekt. Fler lokalkategorier eller fler referensvärden för olika verksamheter och brukande måste utvecklas och tillämpas eftersom lokalfastigheter av olika typer har markant olika förutsättningar för sin energiförbrukning. Synpunkter Energieffektivitet en viktig fråga för kommuner och landsting Kommuner och landsting verkar aktivt för energieffektivt byggande både som samhällsaktörer och stora fastighetsägare. Många kommuner har ställt krav på byggande vid försäljning av kommunal mark. SKL presenterade 2013 en egen rekommendation för kommuners kravställande vid byggande av flerbostadshus på kommunal mark. Byggreglerna ska inte gynna vissa former av förnybar energi på bekostnad av andra Ett stort problem med båda dagens och föreslagna byggregler med deras fokus på levererad (köpt) energi är att de blandar energiförsörjning och energibehov, vilket Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2 (4) medför att viss energiförsörjning gynnas beroende på dess placering. Reglerna styr bort från fjärrvärme (ett oftast klimatsmart och resurseffektivt gemensamt system) och främjar elanvändning i värmepumpslösningar på fastigheten (trots att el är en högvärdig energiform med flera andra användningsområden med större koldioxidnytta). Solenergi producerad på fastigheten gynnas framför produktion av solenergi och annan förnybar energi i gemensamma anläggningar utanför tomtgränsen. Omvandling av biobränsle på fastigheten missgynnas. I regel gynnas individuella lösningar framför gemensamma energisystem. Vid val av de gynnade energislagen kan själva byggnaden göras mer energikrävande, med sämre klimatskal, sämre värmeåtervinning och större behov av energitillskott under den kallare delen av året, då energin i regel är som dyrast och mest miljöpåverkande. Detta trots att byggnaden kan förväntas ha en längre livstid än de energisystem den inledningsvis förses med. Detta skapar en fastlåsning till vissa energisystem i strid mot Plan- och byggförordningens krav att uppvärmningssystemet ska utformas så att man utan omfattande ändringar kan använda skilda energislag. Förslaget tar inte hänsyn till att fastighetssektorn i Sverige redan försörjs av i huvudsak förnybar energi och att det finns flera andra verksamma styrmedel för utbyggnaden av förnybar energi. SKL anser att val av energisystem ska kunna göras utifrån marknadsmässiga förutsättningar och generella styrmedel för förnybar energi, såsom koldioxidskatt, gröna elcertifikat, investeringsstöd, skattebefrielse och skattereduktion för solenergi. Det förutsätter att byggreglerna inte premierar vissa energisystem, vilket risken ökar för ju skarpare byggreglerna blir. Därför bör inte fritt flödande energi som t.ex. lokalt producerad solenergi få räknas bort från byggnadens energianvändning. SKL avstyrker förslaget att utvidga avdraget till fritt flödande energi och lagring i anslutning till fastigheten. (Vilket exempelvis skulle tillåta lagring av solenergi på fastigheten i batterier men inte i form av ved.) Huvudfokus i energihushållningskraven bör ligga på byggnadens energibehov och inte på dess energiproduktion och energiomvandling. En mer teknikneutral lösning vore krav på nettoenergi (vilket också utredningen konstaterar) eller byggnadens effektbehov (vilket begränsar värmeförlusterna när energisystemet är som mest belastat och utgör en mindre och enklare del av en normal energiberäkning, vilket underlättar tidig granskning innan byggstart). Med kompletterande krav på effektiva värme- och kylanläggningar skulle sådana krav mycket väl uppfylla Energiprestandadirektivet (till skillnad från vad utredningen säger). En mer rättvis viktningsfaktor för el är ett positivt men inte tillräckligt steg mot mer teknikneutrala krav Den föreslagna viktningsfaktorn för el på 2,5 är en förbättring jämfört med dagens faktor i klassningen av elvärmda och ej elvärmda byggnader på cirka 1,7 efter avräknad fastighetsel. Att faktorn tillämpas på alla uppvärmning är en förbättring

3 (4) jämfört med dagsläget där en betydande del av uppvärmningen kan ske med el (frånluftsvärmepump) utan att byggnaden hanteras som elvärmd. Att sätta viktningsfaktorn på el utifrån ett medelvärde för frånluftsvärmepumpar i småhus gör dock fortfarande att reglerna styr bort från fjärrvärme i flerbostadshus, till geoenergianläggningar eller frånluftsvärmepumpar med fjärrvärme enbart som spetsenergi (oavsett om detta är ekonomiskt motiverat eller inte). En något högre viktningsfaktor för el behövs om inte mer teknikneutrala krav ställs på nettoenergi eller maximalt effektbehov. En faktor 3 vore mer rimlig, åtminstone för flerbostadshus och lokaler. Den motsvarar en mer genomsnittlig basnivå för COPfaktor för värmepumpar, men ligger fortfarande i underkant. Faktorn 3 motsvarar även ett effektivitetskrav för el från prop. 2005/06:145, gäller redan för elkyla jämfört med fjärrkyla i dagens byggregler. Även tuffare krav på klimatskalets täthet och U-medel som tar hänsyn till byggnadens formfaktor skulle göra kraven mer teknikneutrala till val av uppvärmningssystem. Nivåer som är både utmanande och rimliga med möjligheter att gå före SKL förordar en mindre kraftig och mer stegvis skärpning än föreslagen kravnivå för flerbostadshus. Med föreslagen minskning till 55 kwh/m 2 för flerbostadshus i klimatzon 3 jämfört med den pågående sänkningen från 90 till 80 kwh/m 2 2016 skulle Boverket gå från en tidigare mycket restriktiv linje till en nivå som få byggföretag torde klara med rimlig ekonomi och endast under vissa förutsättningar. En sådan skärpning riskerar att hämma bostadsbyggandet. Förslaget bygger inte på någon väldokumenterad prestanda, utan enbart på intervjuer utan tydliga preciseringar samt modellkörningar. Förslaget är betydligt skarpare än dagens passivhusregler för flerbostadshus. (Vid en tillämpning av referensvärden från byggbranschens samarbete i Sveby samt hänsyn till olika utformning och läge lämnas bara 5-15 kwh för uppvärmningen). Förslaget är också betydligt skarpare än SABOS Kombohus som bedöms använda 65 kwh/m 2 vid tillämpning av Svebys schablon för varmvatten (inte 60 som utredningen anger). SKLs tidigare rekommendation 1 för kommuners kravställande vid byggande av flerbostadshus på kommunal mark ligger på 70 kwh/m 2, vilket också är den nivå där utredningen angivit mycket positiva förutsättningar för teknik och kostnader. För småhus är förslaget betydligt slackare. Med nivån 80 kwh/m 2 lämnas uppåt 60 kwh/m 2 till uppvärmning eftersom småhus använder betydligt mindre varmvatten och fastighetsel. SKL förordar även en möjlighet för kommuner att ställa högre krav när det finns marknadsförutsättningar samt att sådana krav samordnas. Det kan exempelvis göras som i Danmark där kommuner i detaljplan för områden kunnat ställa krav på en 1 Se www.skl.se/byggkrav.

4 (4) fastlagd framtida högre nivå i statliga byggregler. Därtill är en större samordning med andra nordiska länders byggregler önskvärd för att harmonisera byggmarknaden. Krav och system måste möjliggöra jämförbarhet och kontroll Förslaget saknar preciseringar av nödvändiga beräkningsförutsättningar och referensvärden, vilket gör tillämpningen mycket osäker och omöjliggör kontroll. Det kommer undergräva förtroendet för kraven och snedvrida konkurrensen. Varmvatten bör hanteras separat, med fördel som schablon och referensvärde som i Sveby. Det möjliggör fokus på byggnadens energiprestanda snarare än de boendes/verksamhetens beteende och förbrukningsmönster. Därtill behövs tydliga förutsättningar och referensvärden för vädring, garage, kulvertförluster, innetemperatur, klimatdata etc. för att kunna kontrollera och jämföra prestanda. Större hänsyn behövs till olika lokaltypers förutsättningar En enda kategori för lokaler är inte tillräcklig i och med att det är stor skillnad på kontor, badhus och sjukhus. Olika verksamheter, drifttider och personintensitet, ställer olika krav på varmvatten, ventilation och behov av värme och kyla. I Norge och Finland har man tagit hänsyn till detta genom indelning i ett stort antal byggnadskategorier. Fler sådan kategorier eller fler referensvärden för olika verksamheter behöver utvecklas. Med standardiserade mallar och kalkyler som tillhandahålls av Boverket skulle en reell granskning innan byggstart möjliggöras för kommunal byggnadsnämnd och byggnadsinspektör. Därtill kan årsenergimätningar i energideklarationerna vara ett viktigt instrument i uppföljningen, främst mellan entreprenör och beställare. SKL har tidigare ställt sig positivt till geografiska justeringsfaktorer med finare indelning än dagens klimatzoner. Det skulle möjliggöra en högre grad av standardisering så att samma byggnad kan konstrueras för placering på olika orter. Tidigare införande i kommuner och landsting inget problem om kraven är rimliga Enligt direktivet ska nära-nollenergikraven gälla offentliga byggnader redan 2019, två år före övriga. SKL tillstyrker detta för offentliga lokaler, förutsatt att kraven är rimliga. Kommuner och landsting ligger i regel i framkant av utvecklingen och vi bedömer att planerad nybyggnation i allt väsentligt kommer att verkställas utan tidsmässiga förskjutningar. För verksamheter i konkurrenssituation riskerar dock kravet att snedvrida konkurrensen. Därför bör begreppet byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter tolkas restriktivt och inte anses omfatta allmännyttiga bostadsbolag. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande

RESERVATION Bilaga 1b Styrelsen 2015-08-28 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Folkpartiet Liberalerna ställer sig inte bakom beredningens positiva inställning till möjligheten för kommunerna att ställa kommunala särkrav. Sådana riskerar att för många kommuner fördyra byggkostnaderna och därmed minska den för Sverige så avgörande nyproduktionen av såväl bostäder som andra samhällsviktiga lokaler. För att energi- och miljökraven fortsatt ska värnas vill vi istället att de nationella kraven skärps. Då vi inte fick gehör för våra yrkanden avger vi denna reservation. Stockholm 2015-08-28