STATISTIK OM STHLM Befolkning: Befolkningsöversikt 21 S 211:8 211-6-22 Jon Danielsson & Jeanette Bandel 8-58 35 25
FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 21, men även en del jämförelser för perioden 199-21. I tabelldelen längst bak redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. USK:s befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 21. I princip var alla den 31 december folkbokförda på en fastighet, vilket skall vara den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den döde var folkbokförd. En flyttning registreras om en person flyttar till en annan fastighet. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Rapporten är utarbetad av Jon Danielsson på uppdrag av Stadsledningskontoret (SLK), Stockholms stad. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på USK:s hemsida: www.uskab.se 1
INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och döda... 9 Befolkningsstruktur... 11 Arbetslösa och biståndstagare... 13 STADSDELSOMRÅDEN... 15 Befolkningsförändringar... 16 Flyttningar... 17 Födda och döda... 19 Befolkningsstruktur... 22 Invånare med utländsk bakgrund... 23 Arbetslösa och biståndstagare... 24 TABELLER... 26 2
SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan 1982 håller i sig. Under år 28 översteg Stockholm stads befolkning 81 och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från 196. Denna utveckling fortsatte även under 29 då staden växte med ytterligare 19 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt. Och faktiskt den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan 1973. Befolkningstillväxten 21 var inte riktigt lika hög, men ökade med 17 och till 847. Att staden haft en fortsatt tillväxt även under 21 beror dels på det fortsatt höga födelseöverskottet (differensen mellan födda och döda) och dels på det ökade antalet inflyttade till staden. År 21 flyttade 62 personer till Stockholm. Sedan år 25 har flyttnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt och under 21 var flyttöverskottet ca 11 personer, vilket var ungefär 2 färre än år 29. Nettot mot utlandet var 6 5 jämfört med 9 året innan. Nettot mot övriga riket på 6 var något högre än året innan. Flyttningsunderskottet på 1 6 personer gentemot länet är i stort sett samma som förra året. Födelseöverskottet uppgick till 6 9, vilket var ca 6 fler än föregående år. Antalet födda har ökat medan antalet döda har minskat något. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 21 och befolkningsutvecklingen från slutet av 198-talet fram till idag. 3
STOCKHOLM Befolkningsförändringar Stockholm stads befolkning uppgick vid årsskiftet 21/211 till nästan 85 invånare. Totalt hade länet vid årsskiftet 2 55 miljoner invånare. Liksom tidigare år var det Stockholms stad som i antal ökade mest av länets kommuner. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 35 personer varav drygt 17 i Stockholm. För länet är ökningen inte lika stor som under 29 då befolkningen ökade med 38 invånare. Befolkningsökningen i staden var också mindre än året innan då ökningen var ca 19 invånare. Vaxholm är den enda av länets kommuner som inte hade en befolkningsökning under år 21. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad ca 2,1 procent, vilket är högre än länsgenomsnittet på 1,7 procent. I Vallentuna ökade invånarantalet med 2,6 procent och var den kommun där den relativa ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i länets kommuner år 21 Kommun 29 21 Ökning/ Minskning Länet 2 19 182 2 54 343 35 161 Botkyrka 81 195 82 68 1 413 Danderyd 31 15 31 33 18 Ekerö 25 95 25 41 315 Haninge 76 237 77 54 817 Huddinge 95 798 97 453 1 655 Järfälla 65 295 66 211 916 Lidingö 43 445 44 17 572 Nacka 88 85 9 18 2 23 Norrtälje 55 927 56 8 153 Nykvarn 9 227 9 331 14 Nynäshamn 25 781 26 32 251 Salem 15 313 15 391 78 Sigtuna 39 219 39 99 771 Sollentuna 63 347 64 63 1 283 Solna 66 99 68 144 1 235 Stockholm 829 417 847 73 17 656 Sundbyberg 37 722 38 633 911 Södertälje 85 27 86 246 976 Tyresö 42 62 42 947 345 Täby 63 14 63 789 775 Upplands Väsby 38 641 39 289 648 Upplands-Bro 23 22 23 676 474 Vallentuna 29 361 3 114 753 Vaxholm 11 1 1 965-36 Värmdö 37 756 38 31 545 Österåker 39 173 39 521 348 Diagram 1: Folkökning (%) i länet kommuner år 21 Vallentuna Sundbyberg Nacka Stockholm Upplands-Bro Sollentuna Sigtuna Solna Länet Botkyrka Huddinge Upplands Väsby Värmdö Järfälla Lidingö Ekerö Täby Södertälje Nykvarn Haninge Nynäshamn Österåker Tyresö Danderyd Salem Norrtälje Vaxholm -1% % 1% 2% 3% 4
Flyttningar Totalt flyttade ca 62 personer till Stockholm under förra året, vilket är ungefär 5 fler än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med ungefär 3 personer, från ungefär 48 5 personer till ungefär 51 5. Flyttningsnettot på ca 11 personer är något mindre än föregående års på drygt 13. Flyttningsöverskottet från utlandet minskade från 9 år 29 till drygt 6 år 21. Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med 74 personer från 1 611 till 1 685. Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var nästan 6 personer och därmed något högre än 29 års överskott på 5 6. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och kommuner i övriga länet. Främst gick strömmarna av både in- och utflyttning till Solna, Huddinge och Nacka. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan staden och Uppsala, Göteborg och Södertälje. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (815),Göteborg (728) och Linköping (363). Det största flyttunderskottet hade staden mot Nacka, 871 fler personer flyttade från staden till Nacka jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Största underskottet till kommuner utanför länet var Enköping med 41 personer och Malung-Sälen 25 personer. Som Diagram 2 visar har staden under de senaste tio åren haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år utom 24. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2-21 14 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 övriga länet övriga landet utlandet Totalt 5
Kartan över inflyttning i figur 1 visar vart inflyttningen till stadsdelarna kommer ifrån. Med kommundel avses här Västerort, Söderort och Inre staden. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur många som kommer från olika områden. Södermalm har flest antal inflyttningar och den största delen utgörs av flyttningar från det egna stadsdelsområdet (röd tårtbit). Både Södermalm och Östermalm har stor andel inomflyttningar. Kungsholmen och Norrmalm har något högre andel inflyttare från egna stadsdelsområdet (orange tårtbit), det vill säga i Inre staden. Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta har låg andel inflyttningar från övriga staden (gul tårtbit) Inre staden och Söderort. Spånga-Tensta är den stadsdel i västerort som har högst andel inflyttade från egna kommundelen. I Söderort är det Älvsjö som högst andel inflyttningar från den egna kommundelen. Stadsdelar som har stor andel inflyttade från övriga staden är Bromma, Hägersten- Liljeholmen och Skarpnäck. Dem som har flest inflyttare från egna kommundelen och övriga staden (gul och orange), alltså redan tillhör Stockholm stad men byter stadsdel är Älvsjö, Kungsholmen och Skarpnäck. Lägst andel har Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm. Störst andel från utlandet har Rinkeby-Kista följt av Skärholmen och Spånga-Tensta. Högst andel från övriga landet (grå tårtbit) har Östermalm. Annars har Västerorterna bortsett från Bromma generellt låg andel inflyttningar från övriga landet. Figur 1: Inflyttningar per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, egen kommundel, annan kommundel, övriga landet och utlandet. 6
Figur 2 visar utflyttningar för stadsdelsområdena. Mönstret ser ganska likartad ut för stadsdelsnämnderna. Cirklarnas storlek är mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen Utflyttningen från Bromma sker sällan till den egna kommundelen, Västerort. Älvsjö däremot har hög andel utflyttningar till det egna området, i det fallet Söderort. De orter som har högst andel flyttningar till övriga landet (grå tårtbit) är Älvsjö, Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör där ungefär var tredje flytt går till övriga landet. Södermalm har låg andel utflyttningar till övriga landet och egna kommundelen. Man flyttar alltså i större utsträckning till ett annat kommunområde eller inom det egna området från Södermalm jämfört med andra stadsdelar. Utlandet (mörkgrå tårtbit) är den minst vanliga flyttdestinationen. Spånga-Tensta är det stadsdelsområde med högst andel flyttningar till utlandet. Vilket inte är samma område som har högst andel inflyttningar från utlandet. Figur 2. Utflyttningar per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, egen kommundel, annan kommundel, övriga landet och utlandet. 7
-4 år 5-9 år 1-14 år 15-19 år 2-24 år 25-29 år 3-34 år 35-39 år 4-44 år 45-49 år 5-54 år 55-59 år 6-64 år 65-69 år 7-74 år 75-79 år 8-84 år 85-89 år 9-94 år 95- år Antal flyttare Antal flyttare Befolkningsöversikt 21 Liksom föregående år var inflyttningsöverskottet störst bland unga vuxna i åldrarna 19-29 år. Överskottet för denna grupp var drygt 12, vilket är ungefär samma nivå som 29. Denna grupp är den största anledningen att befolkningen i Stockholm ökar. Under föregående år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, -5 år, och vuxna mellan 35 och 39 år. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största och är i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Bland 35-39-åringar ökade det däremot från 7 drygt 11. Flyttunderskottet bland gruppen 6-7-åringar uppgår till ca 15 personer, vilket är ungefär som föregående år. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 21 efter ålder 3 5 3 2 5 Inflyttade Utflyttade 2 1 5 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Som vi ser i diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar 15-19 år och unga vuxna upp till och med 29 år positivt gentemot alla geografiska områden, länet, riket och utlandet. I flera andra åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto åtminstone gentemot något av områdena, främst övriga länet. Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 21 efter ålder och geografiskt område 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Netto länet Netto riket Netto utlandet Ålder Som nämns i föregående avsnitt minskade nettoinflyttningen från utlandet till drygt 6 personer under förra året. Flyttningsöverskottet av utländska medborgare minskade från 8
Antal födda 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Nettoflyttning Befolkningsöversikt 21 8 5 till ungefär 7 men ligger ändå på en hög nivå jämfört med början av 2-talet. År 27 var första gången sedan år 2 som något fler svenska medborgare (drygt 2) flyttade till staden än från den och under år 28 skedde en kraftig ökning till knappt 2 4 personer. Denna trend håller i sig under 21. Men för första gången sedan 25 har nettoflyttningen minskat jämfört med året innan. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2-21 efter medborgarskap 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 Svenska medborgare Utländska medborgare Födda och döda Antalet födda barn år 21 var ca 13 9, vilket innebär att antalet ökat med ca 6 gentemot föregående år. I Stockholm föddes 1 64 barn per 1 invånare, alltså en ökning från 29 då samma siffra var 1 6 barn. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 442 barn per 1 invånare. Sedan slutet av 9-talet har födelseöverskottet (differensen mellan födda och döda) ökat för varje år från ett netto på något hundratal till 6 9 år 21. År 29 var födelseöverskottet 6 3, vilket betyder att överskottet det senaste året var omkring 6 personer fler än året innan. Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden 199-21 16 14 12 1 8 6 4 2 199 1995 2 25 21 9
Upplands-Bro Nykvarn Botkyrka Sigtuna Ekerö Tyresö Österåker Haninge Värmdö Salem Sollentuna Vallentuna Huddinge Upplands Väsby Nacka Järfälla Täby Vaxholm Sundbyberg Solna Stockholm Södertälje Danderyd Lidingö Nynäshamn Norrtälje Antal döda Norrtälje Danderyd Täby Salem Nynäshamn Tyresö Vaxholm Värmdö Ekerö Lidingö Österåker Sollentuna Upplands Väsby Sigtuna Vallentuna Järfälla Nykvarn Södertälje Upplands-Bro Haninge Nacka Huddinge Botkyrka Stockholm Solna Sundbyberg Befolkningsöversikt 21 Diagram 7: Antal födda per 1 invånare år 21 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Under år 21 dog knappt 7 personer, vilket är ungefär samma som året innan. I Stockholm dog 824 personer per 1 invånare, vilket är en minskning från föregående års nivå på 84 personer. För hela länet var motsvarande antal 761 och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 8: Antal döda i Stockholm perioden 199-21 1 8 6 4 2 199 1995 2 25 21 Diagram 9: Antal döda per 1 invånare år 21 12 1 8 6 4 2 1
Åldersklass Befolkningsöversikt 21 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen skiljer sig en hel del från övriga länet. Stockholm har t ex en större andel personer i de äldsta åldrarna, över 8 år, men samtidigt en stor andel yngre personer mellan 2 och 39 år. Med undantag för - och 1-åringar är andelen barn i samtliga åldrar lägre i stadsdelarna än i övriga länet liksom andelen personer mellan 4-49 samt 6-79 år. Diagram 1: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 21, (%) 9-94 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14 -4 Övriga länet 5,5 5,9 5,4 6,1 7,4 7,8 7,6 6,2 5,6 6,1 6,9 5,8 6,7 6,9 3,6,1,5 1,3 1,9 2,6,2,8 1,6 2, 2,2 2,8 Stockholms stad 4,4 5,3 5,6 6, 6,9 7, 5,1 4,3 5, 6,7 6,9 8,4 9,4 9,2 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 Andel I andelar av hela befolkningen har framförallt grupperna yngre pensionärer, 65-69 år, -4- åringar, 2-24-åringar och 5-9-åringar ökat sedan år 29. I antal ökade de flesta grupper förutom 15-19-, 4-44- och 6-64-åringar samt grupperna från 75 till 84 år. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studeras i avsnittet ovan där det visades att antalet inflyttare i åldrarna 2-29 år är betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en relativt sett yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 16,1 till 14,1 procent av befolkningen, medan andelen 2-64- åringar ökat från 63,7 till 64,5 procent. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i diagram 11 nedan. 11
Diagram 11: Befolkning efter ålder i Stockholm åren 2 och 21 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 År 2 År 21 år 25 år 5 år 75 år >1 år Idag finns knappt 196 personer med utländsk bakgrund i Stockholm, vilket innebär lite mer än var femte invånare. Sedan föregående år har antalet ökat med drygt 6 personer och andelen är något högre än året innan. Som personer med utländsk bakgrund räknas i det här fallet de personer som antingen är utländska medborgare eller är födda utomlands. Av dem med utländsk bakgrund är 57 procent svenska medborgare, vilket är ungefär samma som föregående år. Diagram 12: Antal invånare med utl. bakgrund i Stockholm efter medborgarskap och födelseland år 21 Europa/Nordamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Övr. världen Norden Afrika Sydamerika 1 2 3 4 5 6 7 Utländska medborgare födda i Sverige Utländska medborgare födda i utlandet Svenska medborgare födda i utlandet 12
Arbetslösa och biståndstagare Diagrammet nedan visar att arbetslösheten under perioden 25-28 har minskat både i Stockholms stad och i övriga länet. År 29 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten ökade istället. Ökningen fortsätter år 21, dock inte lika kraftigt som året innan. Skillnaden mellan Stockholm och övriga länet är den största sedan 25. År 21 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15-74 år i Stockholms stad och i övriga länet till 33 1 respektive 48 5 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Det är en ökning sedan förra året med drygt 1 personer i Stockholms stad och 4 4 i övriga länet. Ökningen är betydligt mindre än den som skedde mellan 28 och 29. Diagram 13: Antal öppet arbetslösa (15-74 år) perioden 25-21, index (25=1) (AKU) 13 12 11 Stockholm Övriga länet 1 9 8 7 25 26 27 28 29 21 13
Antalet personer i staden som år 21 fick ekonomiskt bistånd 1 var 32 6 (inklusive barn), vilket utgjorde 3,8 procent av hela befolkningen. Detta är en liten minskning från 29 då antalet var knappt 33 3 personer eller 4 procent av befolkningen. Utländska medborgare är överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan slutet på 9-talet, medan andelen bland svenska medborgare varierat mellan 3,1 och 4,5 procent. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 23, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Under året minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund från 13,5 till 11,7 procent. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare marginellt och även antalet biståndstagare sjönk något. Diagram 14: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1995-21 i Stockholm 6 5 4 Svenskt Nordiskt Utomnordiskt 3 2 1 1995 2 25 21 1 Tidigare kallat socialbidrag 14
STADSDELSOMRÅDEN n. De minst befolkade stadsdelsområdena Spånga-Tensta, Skärholmen och Älvsjö är också dem som har den minsta befolkningsökningen, cirka 5 för var och en. Figur visar Stockholm stads 14 stadsdelsområden och i vilken storleksklass de ingår befolkningsmässigt. Skillnaden mellan områdenas invånarantal är stor och på Södermalm som har det högsta invånarantalet på ungefär 12 är ungefär fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bor ca 25 personer. Sedan förra året har Enskede-Årsta-Vantör nått över 9 invånare och hamnar därmed i den största storleksklassen tillsammans med Södermalm. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten-Liljeholmen som har 75 invånare. Det är 3 fler invånare än förra året och har därmed ökat mest av alla stadsdelsområden. De minst befolkade stadsdelsområdena Spånga-Tensta, Skärholmen och Älvsjö är också dem som har den minsta befolkningsökningen, cirka 5 för var och en. Figur 3: Befolkning i Stockholm stads stadsdelsområden år 21 15
Befolkningsförändringar Precis som föregående år ökade befolkningen i alla stadsdelsområde. Tidigare har Södermalm ökat sitt invånartal mest, de senaste två åren har Hägersten-Liljeholmen varit den stadsdel som ökat mest. Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområden 29 21 Ökning / Minskning Hela staden 829 417 847 73 17 656 Hägersten-Liljeholmen 71 323 74 96 2 773 Kungsholmen 58 866 61 47 2 181 Södermalm 119 842 121 655 1 813 Enskede-Årsta-Vantör 89 35 9 62 1 585 Farsta 49 47 5 75 1 343 Hässelby-Vällingby 63 928 65 239 1 311 Bromma 64 529 65 635 1 16 Norrmalm 65 731 66 812 1 81 Östermalm 64 481 65 528 1 47 Rinkeby-Kista 44 867 45 691 824 Skarpnäck 42 79 43 533 824 Skärholmen 33 21 33 662 641 Älvsjö 24 499 25 13 631 Spånga-Tensta 37 179 37 675 496 Hägersten-Liljeholmen är det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 21 var som störst, på 3,9 procent. Kungsholmen, Farsta och Älvsjö har alla ökat mer än 2,5 procent. I områden med stor befolkningsökning är det kopplat till nyproduktion av bostäder. Diagram 15: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 21 4 3 2 1 16
Flyttningar År 21 hade Stockholms stad drygt 11 fler inflyttade än utflyttade. Alla stadsdelsområden hade större flyttningsnetto än födelseöverskott. Se vidare avsnittet om Födda och döda nedan. Störst andel inflyttare från övriga staden hade Älvsjö som också har en väldigt låg andel inflyttade från utlandet och övriga riket. Rinkeby-Kista och Skärholmen har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Östermalm är den stadsdel där högst andel av de inflyttade kommer från övriga riket. Skärholmen och Farsta har högst andel av inflyttade från övriga länet. Diagram 16: Inflyttning till stadsdelsområden år 21 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Stockholms stad Övriga länet Övriga riket Utlandet I Tabell 3 nedan redovisas flyttning mellan och inom stadens stadsdelsområden. Totalt skedde 93 flyttningar inom staden förra året, vilket är en minskning med 2 jämfört med år 29. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad gjordes knappt 6 procent av personer som redan bodde i staden. Vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med förra året. Av tabellen framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm är det område som har den största befolkningen och även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelar. Nästan 7 7 personer flyttade dit medan 7 55 personer flyttade därifrån till övriga staden. För denna stadsdel är antalet inflyttade nästan 7 fler än föregående år, men antalet som flyttade därifrån är detsamma. Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga flyttningar inom ett stadsdelsområde. Nästan hälften (46 %) av alla flyttningar år 21 utgjordes av inomflyttningar, vilket är nästan samma andel som under år 29. Precis som föregående år var inomflyttningen störst i Rinkeby-Kista där 62 procent av dem som flyttade från Stockholms stad till en bostad i området flyttade inom stadsdelen. Den 17
lägsta andelen inomflyttningar hade Älvsjö där andelen var 29 procent av alla inflyttningar från staden. Stadsdelen med högst netto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelar är Hägersten-Liljeholmen med nästan 9 fler inflyttningar. Vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelen. Farsta, Kungsholmen och Älvsjö hade ungefär 4 fler inflyttade. Högst utflyttningsnetto, alltså med fler ut- än inflyttningar från andra stadsdelar har Rinkeby- Kista (-611) följt av Östermalm och Södermalm. Kungsholmen är den enda stadsdelen i Inre staden som har ett överskott. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Av naturliga skäl blir inomflyttningarna än mer dominerande om större områden studeras. Omkring tre fjärdedelar av dem som flyttar inom staden flyttar till en bostad som ligger i samma del av staden, Västerort, Söderort och Innerstaden. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 21 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till 1 3 4 6 8 9 1 12 14 15 18 21 22 24 Totalt Rinkeby - Kista (1) 375 661 358 15 6 56 54 1 145 7 91 23 78 118 4994 Spånga - Tensta (3) 733 1689 42 258 59 53 36 74 19 46 43 8 46 46 362 Hässelby - Vällingby (4) 493 539 3385 667 197 119 94 26 287 155 124 26 162 16 656 Bromma (6) 185 21 715 2927 63 418 266 416 217 121 87 35 248 59 6534 Kungsholmen (8) 111 93 23 554 338 194 67 1138 343 171 118 8 377 71 861 Norrmalm (9) 78 67 142 355 927 3173 12 132 264 147 91 61 316 57 7712 Östermalm (1) 143 41 87 253 499 925 384 773 221 115 83 29 217 41 7267 Södermalm (12) 128 9 243 517 97 1117 919 7685 13 537 342 152 94 17 14777 Enskede - Årsta - Vantör (14) 164 116 235 216 344 334 237 1148 4369 619 718 29 686 236 9631 Skarpnäck (15) 19 62 11 14 174 157 126 652 651 1784 39 5 26 78 4626 Farsta (18) 86 45 131 119 126 16 77 425 885 377 246 93 275 155 4946 Älvsjön (21) 41 23 45 47 98 58 55 198 312 64 8 69 418 87 2135 Hägersten - Liljeholmen (22) 115 9 133 294 498 376 359 1292 722 285 265 31 3914 412 965 Skärholmen (24) 144 74 136 38 35 51 48 12 271 9 14 69 281 176 3149 Totalt 565 38 6325 6454 7655 837 7783 15241 9799 4581 451 1754 8182 3342 9359 18
Födda och döda Det stora flyttningsnettot (11 ) är den viktigaste förklaringen till att staden växer, men även födelsenettot (6 9) spelar en stor roll. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. För att kunna göra en korrekt jämförelse mellan stadsdelar av olika befolkningsstorlek har antalet födda och döda per 1 invånare beräknats. Liksom under år 29 föddes flest barn per invånare på Norrmalm, Hägersten-Liljeholmen och Kungsholmen. På Norrmalm föddes 2 36 barn per 1 invånare medan motsvarande antal i Hägersten-Liljeholmen och på Kungsholmen var ca 1 972 respektive 1 946. Norrmalm var samtidigt en stadsdel som hade lågt antal avlidna i förhållande till befolkningsstorleken. Diagram 17: Födda per 1 invånare år 21 25 2 15 1 5 I diagram 18 framgår att de största födelseöverskotten (skillnaden mellan födda och döda) fanns i Södermalm och Norrmalm och Hägersten-Liljeholmen. Lägst födelsenetto hade Farsta där antalet födda bara var 111 fler än dem som dött. Även Älvsjö och Skärholmen har lågt födesöverskott. 19
Diagram 18: Befolkningsförändring och födelsenetto per stadsdelsområden år 21, antal personer 3 2 5 2 1 5 1 5 Befolkningsförändring totalt Födelsenetto Det lägsta antalet avlidna per invånare under året hade Spånga-Tensta där ca 512 per 1 invånare dog. Precis som tidigare år tillhör Farsta och Östermalm dem med största antalen döda i förhållande till befolkningen. Älvsjö som förra året hade bland de lägsta dödskvoterna har 21 näst högst antal döda i förhållande till befolkningen. Dödskvoten för hela staden har sjunkit varje år de senaste åren, vilket den även gjorde mellan år 29 och 21 då den sjönk från 84 till 824 döda per 1 invånare. Detta är ett uttryck för att stadens befolkning föryngrats ytterligare. 2
Diagram 19: Döda per 1 invånare år 21 1 4 1 2 1 8 6 4 2 21
Befolkningsstruktur Skillnader i födelse- och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av diagrammet nedan framgår att det framförallt är stadsdelsområdena som byggdes under 196-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en förhållandevis äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras långsamt över tid. I Spånga-Tensta, Älvsjö och Rinkeby-Kista är 31, 28 respektive 27 procent av befolkningen under 2 år. På Kungsholmen är endast 14 procent yngre än 2 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden är 21 procent. Dessa siffror är identiska jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden är trögföränderliga över tid. Föga överraskande är att stadsdelsområdena i innerstaden har en äldre befolkningssammansättning. Högst andel personer som överstiger 6 år har Östermalm där mer än var fjärde invånare tillhör den åldersgruppen. Diagram 2: Åldersstrukturen år 21 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % -19 2-39 4-59 6-79 8-w 22
Diagram 21: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år 21 14 12 1 8 6 4 2-19 2-39 4-59 6-79 8-w Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholms 196 invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga-Tensta har 58, 48 respektive 4 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Allra lägst är andelen i Innerstaden, Älvsjö och i Bromma. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste åren ökat något från knappt 21 procent år 24 till knappt 23 procent år 21. Diagram 22: Andel med utländsk bakgrund år 21 7 6 5 4 Svenska medborgare födda i utlandet Utl. Medborgare födda i utlandet Utl. Medborgare födda i Sverige 3 2 1 23
Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt låg. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i icke-invandrartäta områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort. Exempelvis var ungefär 77 procent av invånarna i Rinkeby-Kista med utländsk bakgrund av icke-europeisk/nordamerikansk bakgrund, medan motsvarande andel på Södermalm var drygt 37 procent. Diagram 23: Utländsk bakgrund efter nationalitet år 21 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Övr. världen Afrika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Europa/Nordamerika Norden Arbetslösa och biståndstagare I början av 2-talet ökade andelen arbetslösa i staden från 2,4 till 3,8 procent på ett par år. Därefter var andelen i det närmaste oförändrad fram till och med år 26 då den sjönk till 3,2 procent. Därefter fortsatte den att sjunka och under 28 var den nere på 2,3 procent, men under 29 steg arbetslösheten med nästan 1,3 procentenheter till 3,59 procent. Under 21 minskade andelen arbetslösa, men bara med,2 procentenheter till 3,57 procent. Skarpnäck, Älvsjö och Skärholmen hör till dem som ökade mest i staden. Jämfört med 29 ökade andelen arbetslösa med,4 procentenheter i Skarpnäck och Älvsjö samt med,6 procentenheter i Skärholmen. Dem som minskat mest är Kungsholmen, Farsta och Hässelby- Vällingby som alla minskat med ca,3 procentenheter. 24
Diagram 24: Andel öppet arbetslösa 18-64 år 21 (okt) 8 7 6 5 4 3 2 1 Under året har andelen i staden med ekonomiskt bistånd minskat något, från 4, till 3,8 procent. I samtliga stadsdelsområden utom Norrmalm, Östermalm, Hässelby-Vällingby och Älvsjö var andelen biståndstagare oförändrad eller lägre under 21 jämfört med 29. Mest ökade andelen i Älvsjö med,2 procentenheter. Stadsdelen med högst andel biståndstagare är Rinkeby-Kista som också stod för den största minskningen räknat i antal procentenheter. Där minskade andelen från 12,8 till 11,6 procent. Diagram 25: Andel med ekonomiskt bistånd år 21 14 12 1 8 6 4 2 25
TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändringar i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda 29 21 21 21 Upplands Väsby 38641 39289 648 487 262 Vallentuna 29361 3114 753 382 198 Österåker 39173 39521 348 475 24 Värmdö 37756 3831 545 438 241 Järfälla 65295 66211 916 85 454 Ekerö 2595 2541 315 299 15 Huddinge 95798 97453 1655 1361 643 Botkyrka 81195 8268 1413 1233 468 Salem 15313 15391 78 168 97 Haninge 76237 7754 817 141 479 Tyresö 4262 42947 345 488 258 Upplands-Bro 2322 23676 474 315 123 Nykvarn 9227 9331 14 12 51 Täby 6314 63789 775 686 452 Danderyd 3115 3133 18 331 276 Sollentuna 63347 6463 1283 797 422 Stockholm 829417 84773 17656 13896 6983 Södertälje 8527 86246 976 1132 731 Nacka 8885 918 223 1243 61 Sundbyberg 37722 38633 911 69 314 Solna 6699 68144 1235 1213 557 Lidingö 43445 4417 418 526 424 Vaxholm 111 1965 118 125 84 Norrtälje 55927 568 153 532 628 Sigtuna 39219 3999 771 54 232 Nynäshamn 25781 2632 251 287 26 26
Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 21 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet -4 133 64 891 382 933 472 5-9 74 327 656 185 358 381 1-14 69 24 557 614 195 252 15-19 1661 784 774 1166 429 159 2-24 5215 5193 2112 345 37 543 25-29 5836 6291 391 535 2851 12 3-34 3725 2662 2462 4958 259 1437 35-39 2175 186 1531 3599 1149 1185 4-44 1515 65 87 1933 642 816 45-49 1396 53 552 1339 475 496 5-54 1163 411 34 97 383 384 55-59 862 349 226 669 323 261 6-64 642 288 174 614 385 2 65-69 398 266 111 423 314 15 7-74 29 13 55 165 133 57 75-79 17 64 28 114 7 19 8-84 65 37 23 84 59 23 85-83 7 11 125 94 35 27
Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 21 Ålder Stockholms stad Övriga länet -4 58487 8328 5-9 42732 844 1-14 36231 7525 15-19 43239 83231 2-24 56661 73616 25-29 7821 6754 3-34 79253 75228 35-39 71265 91464 4-44 59313 94345 45-49 5834 89668 5-54 5191 7383 55-59 47591 65185 6-64 45235 71758 65-69 37636 66928 7-74 23727 43968 75-79 18839 3853 8-84 17125 22748 85-89 13766 15127 9-94 6682 6256 95-W 1956 1532 Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 21 Irak / Iran / Turkiet / Övriga Europa / Libanon / Medborgarskap världen Nordamerika Syrien Norden Afrika Sydamerika Utl. medborgare födda i Sverige 121 2688 53 344 8 134 Utl. medborgare födda i utlandet 13613 2817 8611 11623 978 3721 Sv. medborgare födda i utlandet 15726 29615 29294 1268 1611 9578 Totalt 354 632 38435 26735 26519 13433 28
Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde 29 21 21 21 21 21 Rinkeby-Kista 44867 45691 824 775-244 6236-5963 Spånga-Tensta 37179 37675 496 582-193 4485-4383 Hässelby-Vällingby 63928 65239 1311 88-563 714-6143 Bromma 64529 65635 116 891-55 7715-6991 Kungsholmen 58866 6147 2181 1188-51 1151-8653 Norrmalm 65731 66812 181 136-411 9914-9788 Östermalm 64481 65528 147 935-624 9487-8744 Södermalm 119842 121655 1813 1999-117 15491-14581 Enskede-Årsta-Vantör 8935 962 1585 1536-89 11916-1156 Skarpnäck 4279 43533 824 734-344 5782-5349 Farsta 4947 575 1343 693-582 6156-4915 Älvsjö 24499 2513 631 386-245 278-229 Hägersten-Liljeholmen 71323 7496 2773 1461-546 1418-8551 Skärholmen 3321 33662 641 476-39 4217-3739 Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 21 Ålder Stadsdelsområde -19 2-39 4-59 6-79 8-w Rinkeby-Kista 12235 15362 1145 5611 133 Spånga-Tensta 11657 145 9743 4731 1139 Hässelby-Vällingby 17118 17536 17251 973 3631 Bromma 1631 1927 17733 9295 327 Kungsholmen 8788 25217 14582 9675 2785 Norrmalm 1179 26249 16426 1653 245 Östermalm 1355 23856 14262 12852 423 Södermalm 272 42454 32831 2666 4984 Enskede-Årsta-Vantör 2271 31422 22886 11224 4817 Skarpnäck 117 14439 1213 597 185 Farsta 11351 14995 1327 7922 3455 Älvsjö 6964 642 71 361 1153 Hägersten-Liljeholmen 14822 2815 18246 9558 332 Skärholmen 92 9875 8461 484 1484 29
Tabell 7: Utländska medborgare och utländsk härkomst i Stockholms stadsdelsområden, år 21 Utländsk bakgrund Utländsk härkomst Irak / Iran utl. medb. Turkiet / födda i utl. medb. sv. medb. Övriga Europa / Libanon / Stadsdelsområde Sverige födda i utl. födda i utl. världen Afrika Nordamerika Syrien Norden Sydamerika Rinkeby-Kista 1135 1397 15221 359 593 4429 8812 1621 1312 Spånga-Tensta 67 5564 8929 145 3597 2459 4761 1282 629 Hässelby-Vällingby 893 6571 1266 2183 2448 3494 471 2297 9 Bromma 41 3868 5262 1371 66 3257 183 23 592 Kungsholmen 366 342 525 1384 356 323 76 1894 555 Norrmalm 429 4329 598 1781 374 4484 77 211 59 Östermalm 378 5587 5373 1897 358 4536 717 193 52 Södermalm 768 6548 9949 2514 81 6464 1224 43 13 Enskede-Årsta-Vantör 13 878 1368 3844 2998 6277 357 2915 213 Skarpnäck 427 3682 5336 15 13 2838 1193 1369 825 Farsta 536 4331 7215 186 146 367 178 1783 179 Älvsjö 222 1381 2467 616 361 1145 485 792 314 Hägersten-Liljeholmen 595 5123 7266 1855 995 482 1388 2418 852 Skärholmen 574 5712 1143 2542 2185 376 4742 119 983 Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel arbetssökande i Stockholms stadsdelsområden, år 21 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetssökande bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista 11,6 6,8 Spånga-Tensta 1,4 5,9 Hässelby-Vällingby 5,4 4,7 Bromma 1,9 2,5 Kungsholmen,9 2,1 Norrmalm,9 2,1 Östermalm,7 2, Södermalm 1,6 2,6 Enskede-Årsta-Vantör 5,4 4,2 Skarpnäck 4,4 4,2 Farsta 5,1 4,4 Älvsjö 2,3 3,1 Hägersten-Liljeholmen 2, 3,2 Skärholmen 8,6 7,2 3
USK AB är ett konsultföretag som producerar tjänster inom områdena statistik, prognoser, undersökningar och utredningar. Som expert på Stockholm erbjuder USK bland annat fakta och kvalificerat beslutsstöd i frågor som rör Stockholmsregionen. USK är från den 1 juni 211 en del av Sweco-koncernen. Box 832, 14 2 Stockholm Besöksadress: Kaplansbacken 1 Telefon: 8-58 35 Fax: 8-58 35 79 E-post: information@uskab.se www.uskab.se