Porjus. Jokkmokk. Moskosel. Arvidsjaur. Adak. Gargnäs. Gl t ä k. Arealredovisning för kärnområden av riksintresse

Relevanta dokument
ä 10 Vuollerim Töre Samebygräns # # # # Råneå Moskosel 13 Boden # # # Piteå

Skaulo. Mal mberget Gällivare # # Por jus # # Jokkmokk # Vuollerim. Har ads. Moskosel. Vidsel. Gl t ä k

Vittangi. Svappavaara. Skaulo. Nilivaara. Mal mberget # Gällivare. Hakkas. Porjus. Jokkmokk. Vuollerim. Har ads. 14 Svartlå. # Sangis.

LINJEFÖRTECKNING

Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik

Från Torneälven till Öreälven

Lappland. Topp 5. Norrsken och midnattssol. Renslädefärd. Hundspann. Guidad Fiske. Guidad jakt

5 Samebyarna. Tuorpon samebys markanvändning Giron. Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

2.3 RIKSINTRESSEN. Riksintresseområden - Bakgrundsfakta

Uttagen mellan Alla fakt, sorterad förnamn Distrikt Norrbottens Skidförbund Datum Sida 1

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Bilaga 3G BILAGA G RENNÄRING. Allmänt kring renskötsel

Könkämä sameby Ordf. Nils Vasara-Hammare Nils Vasara-Hammare Karesuando pg vice ordf.

Bostadsmarknaden. Stellan Lundberg Tekn. dr. ÅF Infraplan

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING

Företagsamheten 2017 Norrbottens län

Riksintressen inom Rans sameby

Vägklasser och restriktioner för APV 2013, Norrbotten

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Månadsrapport Februari 2010

Bilaga B Jokkmokk den 31 mars 1934

Vårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga

22:e R e p r e s e n t a n t s k a p

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga

Tipsa gärna skogsstyrelsen om alternativen i rullgardinsmenyerna bör justeras permanent.

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Månadsrapport Maj 2010

Karta 2. Karta 1. Karta 3. Karta 4. Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Lillpiteälven - kartbladsindelning

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

14 OKTOBER Förbundsordning. 1 Namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet.

Medfinansiering av EU-projekt Mare Boreale Piteå Kommun

NORRBOTTENS MUSEUM HANDLINGAR ORDNADE PÅ KOMMUNER OCH STÖRRE GEOGRAFISKA OMRÅDEN

Månadsrapport. Februari 2011 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun

PLANBESKRIVNING. Allmänningsskogen s:1 Stor-Mattaure DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2012/512. Arjeplogs kommun

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

Månadsrapport Juni 2010

Månadsrapport Juli 2010

BMS Id Lokal Kommun Dorotea kn Dorotea Dorotea C Dorotea Hökberget Dorotea Avaträsk Dorotea Västra Ormsjö Dorotea 25006

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen inom Laevas och Gabna samebyar

plats för foto FÖRSTUDIE

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Månadsrapport. September 2010 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen.

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

November Manual för beteslandsindelning

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Framtida infrastruktur

Texten nedan är hämtad ur det intressanta pdf dokumentet: Källorna rörande samernas vinterbetesmarker

OBSERVERA! ALLA EVENTUELLA ANMÄRKNINGAR SKA LÄMNAS IN TILL SAMEBYN.

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

1 Följande vägar i Norrbottens län ska den 1 april den 15 november tillhöra bärighetsklass 2 (BK2) på följande sträckor.

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

Företagsamheten Norrbottens län

Riksintressen inom Malå sameby

FÖRTECKNING ANSÖKTA RENMÄRKEN Märkesbilder av ingivna ansökningar för nyregistrering av renmärken t.o.m Baste sameby.

AGENDA. Ny älgförvaltning from Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

NLL Norrbottens läns landsting 2014

PLANBESKRIVNING. del av Allmänningsskogen s:1, Gallajaure DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2012/512. Arjeplogs kommun

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj

Vilhelmina södra sameby

Vilhelmina Södra sameby

Transaktionshistorik 2007

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

PDF skapad med pdffactory demo version, registrera dig på

Vindkraftprojektet Markbygden inom Östra Kikkejaure sameby

Ny indelning. av valdistrikt inom Gällivare kommun

KIRUNA FF bis 1987 Quelle: Clas Glenning

FÖRORD. Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen. Länsstyrelsen i Jämtlands län Rennäringsenheten

Manual för beteslandsindelning. version mars 2017

Väg nr. Motiv. TS, miljö (buller) Möjliggöra godstrafik. Slopade eller kortare avstängningar. Torvtransport utan biltrsp och Saltmyran

Företagsklimatet i Luleå kommun 2017

Listan är sorterad efter postnummer och verksamhetsnamn Verksamhetsnamn Adress Postnr Postort Beslutsdatum Beslutet gäller t o m

Prioriterade områden

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Tjälen ger och tjälen tar eller Dit vägen bär bör man bygga bärigt eller Bärighet - kan det bära sig

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Transaktionshistorik 2012

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

Trafikverket Region Nord

VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING

VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN

Norrbotniabanan JU150 Piteå - Gäddvik

OBSERVERA! ALLA EVENTUELLA ANMÄRKNINGAR SKA LÄMNAS IN TILL SAMEBYN.

1. Anbudsgivarens namn och organisationsnummer:

Nuläge mål och mått. Politisk samverkansberedning September Landstingsdirektörens stab DIVISION

Barnboksveckor 2011 Uppföljning

Norrbotniabanan. Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan, Umeå-Luleå. BRNT 2007:12 Dnr F /SA20. Banverket Borlänge

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

Transkript:

Tuorpon sameby Straumen uske gna n Sulitj elma aby 1 Samebygräns Laisvall Jåhkågasska Luokta-Mávas 2 Sor sele 1 Odlingsgräns en Arjeplog 10 Gargnäs 3 Svår passage av riksintresse Rastbete av riksintresse Flyttled av riksintresse Kärnområde av riksintresse Adak Porjus Jokkmokk Skaulo Hakkas Svartlå Ullatti Vidsel Boden 18 19 Sävast Vistheden Älvsbyn 17 22 Luleå Antnäs Sikfors20 21 Moskosel Arvidsjaur 6 5 7 Mal mberget Gällivare Gl t ä k 8 Vuoll erim 911 15 16 Har ads 1 13 12 Nilivaara Lappmark s gr änsen Gunnarsbyn Piteå Tärendö Pajala Sieppijärv Korpilombolo Morjärv Kolari Pello P Svanstei n Tu Överkalix Ylitornio Hed Övertorneå Aava Ka Töre Kal ix Sangis Råneå Sesk Båtskärsnäs Arealredovisning för kärnområden av riksintresse Total areal för Tuorpon sameby Brutto: 7305,07km 2 Netto1(brutto arealen reducerad med vatten från blå kartan): 6699,18km 2 Netto2(brutto arealen reducerad med impediment*): 618,18km 2 Areal för kärnområden av riksintresse Brutto: 2218,72km 2 Netto1(bruttoarealen reducerad med vatten från blå kartan): 2138,53km 2 Netto2(bruttoarealen reducerad med impediment *): 2008,27km 2 Redovisning av brutto,netto1,netto2 areal riksintresse/totala brutto,netto1,netto2 arealen, % Brutto: bruttoareal riksintresse/total bruttoareal 30 % Netto1: netto1areal riksintresse/total netto1areal 32 % Netto2: netto2areal riksintresse/totala netto2areal 32 % * bruttoareal reducerad med vatten-, väg-, tätorts-, järnvägs-, glaciär-, snölege-, block- och hällmarksareal) * Total areal = samebyns areal inom åretruntmarker + 32 % av gemensamt vinterbete för Jokkmokks byarna (Sirges, Jåhkågasska, Tuorpon samt Udtja). * Riksintresse areal = riksintresse areal inom åretruntmarker + 32 % av riksintresse arealen inom gemensamt vinterbete för Jokkmokks byarna.

Beskrivning av kärnområden av riksintresse för Tuorpon sameby 1. Virihaure (k) Virihaure är Tuorpons största och västligaste kärnområde och sannolikt viktigaste kärnområdet inom åretruntmarkerna. Området används under sommarhalvåret som sommar-, höst- och vårbete. Med sin största del beläget runt Virihaure, mellan Kuotelis-stugan i norr, riksgränsen i väst, Varvek-stugan i syd-väst och Kåtnjunjesjåkkå i syd-öst. Inom området sammanfaller såväl viktiga funktioner och strategiska platser som goda betesmöjligheter och renskötselanläggningar. Mycket intensivt kalvningsland under våren och kalvmärkningsplats under sommaren. Området är dessutom brunstland och naturlig uppsamlingsområdet. Inom området finns ett stort antal fasta renskötselanläggningar som hagar, kåtor renvaktarstugor och samevisten (Staloluokta). Genom området passerar ett antal huvudflyttleder med svåra passager vid Staloluokta, Kaitavagge samt öster om Vuoksak. Betesmöjligheterna är goda till mycket goda med såväl sommar som vinterbetestyper. 2. Parka (k) Kärnområde inom åretruntmarkerna. Området används under sommarhalvåret som vårland i norr-västra och syd-östra delen, höstland i syd-östra delen och som sommarland norr-väst om Parka. Delar av området är viktiga kalvningsområden, brunstland samt naturliga uppsamlingsområden. Renskötselanläggning i Parka är områdets viktigaste med betes-, kalvmärknings-, skiljningshagar och samevisten. Skiljningshagar finns dessutom i Vallevare. Genom området passerar ett antal huvudflyttleder. Betesmöjligheterna är goda till mycket goda. 3. Palatjåkkå (k) Kärnområde inom åretruntmarkerna. Används under sommarhalvåret som höstbete. Området är brunstland under hösten samt naturligt uppsamlingsområde. Beläget mellan Arvesjaure i väst och Karatj (Puornaluokta) i öst, samt samebyns södra gräns mot Luokta-Mávas. Puollemåive renskötselanläggningen är en viktig plats för slakt och skiljning under hösten. Betesmöjligheterna är goda med såväl sommar som vinterbetestyper.. Pärlan (k) Pärlan är kärnområde inom åretruntmarkerna. Området används med sin största del som vinterbetesland, men även som höstland inom västra delen (Uppavare). Området ligger norr om Karats, mellan Uppavare i väst och Parkijaur i öst. Tack vare goda betesförhållanden och betesro är området redovisat som naturligt uppsamlingsområde (s k trivselland). Områdets lavrika barrskogar och torra hedar klassas som mycket gott vinterbete. En huvudflyttled passerar södra kanten av området. 2

Beskrivning av gemensamma kärnområden av riksintresse i det gemensamma vinterbetesområdet för Sirges, Jåhkågasska, Tuorpon och Udtja sameby. Jokkmokk (k) byarna. Område ligger nedanför odlingsgränsen runt Jokkmokk söder om Lilla Luleälven. Disponeras som vinterbetesland av Sirges, Jåhkågasska samt Tuorpon sameby med mycket goda betesmöjligheter tack vare sammanhängande lavrika barrskogar. Området korsas av flera flyttleder mellan årstidslanden. Vid Brändön finns Jåhkågasskas skiljnings- och slakthage samt beteshage. Vissa delar av området är redovisat som naturliga uppsamlingsområden. 5. Råtjelandet (k) byarna. Området ligger nedanför odlingsgränsen norr-öst om Naustajaure sjön. Disponeras som vinterbetesland av Tuorpons sameby. Lavrika barrskogar gör området attraktivt som vinterbete som även är ett naturlig uppsamlingsområde ( s k trivselland) 6. Vajkijaure (k) Vajkijaure är kärnområde under vinterhalvåret, inom gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokks byarna. Området ligger nedanför odlingsgränsen längs norra sidan av Vajkijaure och disponeras av Sirges sameby som vinterbetesland. Mycket goda förutsättningar för vinterbete. Längs södra kanten passerar flyttled med en svår passage vid Kuossenjarka. 7. Vitbäcken (k) byarna. Området ligger nedanför odlingsgränsen, längs väg 5 mellan Kittajaur i söder och Torrajaur i norr. Disponeras av Tuorpon och Jåhkågasska samebyar som vinterbetesland. Området har goda vinterbetesförutsättningar med lavrika barrskogar. Intill väg 5, söder om Apmel-Berget, ligger Tuorpons (Rahanåive) skiljnings- och slakthage samt en renvaktarstuga.vissa delar av området är redovisade som naturliga uppsamlingsområden(s k trivselland) 8. Messaure (k) byarna. Messaure är det största och troligtvis viktigaste kärnområdet inom vinterbeteslandet för Sirges sameby. Ligger nedanför odlingsgränsen, norr om Stora Luleälven, mellan Ligga vattenmagasin i norr-väst och Kärkelberget i sydöst. Flera fasta renskötselanläggningar finns inom området liksom betes- och skiljningshagar i Allakvare, Brännlandet, Kirtik samt Sarkavare. Området präglas bitvis av stora områden med häng- och marklavrika barrskogar. 9. Suddok (k) byarna. Ligger nedanför odlingsgränsen, norrut och söderut om Suddok. Disponeras av samtliga byar inom Jokkmokks gruppen. Område har goda vinterbetesmöjligheter. 3

10. Soinakberget (k) byarna. Området ligger nedanför odlingsgränsen och söder om Vuollerim. Disponeras av Sirges och Jåhkågasska samebyar som vinterbetesland. Ganska litet område med goda vinterbetesmöjligheter. 11. Görjeån (k) Är kärnområde under vinterhalvåret, inom gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokksbyarna. Område ligger nedanför odlingsgränsen,mellan Kaikulberget och Stor-Spikberget, längs Görjeån. Disponeras av Tuorpon, Jåhkågasska, Sirges och Udtja som vinterbetesland. Är skiljningsplats med skiljningshage vid Bullerheden. Vinterbetesmöjligheterna är mycket goda. 12. Rödingsträsk (k) byarna. Kärnområde ligger nedanför lappmarksgränsen, norr-väst och sydöst om Rödingsträsket. Vinterbetesland för Udtja sameby. Området har goda vinterbetesmöjligheter. 13. Brännträsket (k) byarna. Området ligger nedanför lappmarksgränsen, norr om Vidsel, mellan Isträsket i öst och Djupträsket i norr-väst. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Område har goda vinterbetesmöjligheter. 1. Spikberget (k) byarna. Området ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om Spikberget, längs Albasbäcken och Spikselån. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Kärnområde p g a fina lavrika barrskogar. 15. Krokfors (k) byarna. Området ligger nedanför lappmarksgränsen, mellan Krokfors i väst och Norrhed och Luleälv i öst. Disponeras av Sirges, Tuorpon och Jåhkågasska som vinterbetesland. Område har goda vinterbetesmöjligheter. 16. Flarkån (k) byarna. Området ligger mellan Luleälven i väst och Lakaträsk i öst, samt mellan Furunäs i norr och Svartlå i söder. Disponeras av Sirges och Jåhkågasska som vinterbetesland. Genom området passerar två huvudflyttleder mellan årstidsland, varav en avslutas vid Forsträsket. Inom området finns dessutom två renvaktarstugor, den ena vid Sörviksudden och den andra vid Lakaträsk. Vinterbetesmöjligheterna är goda tack vare lavrika barrskogar. 17. Mjövattnet (k) byarna. Område ligger nedanför lappmarksgränsen, öster om Älvsbyn, mel-

lan väg 9 och 356. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland, och har goda vinterbetesmöjligheter. 18. Gammelgårdsträsket (k) byarna. Ligger nedanför lappmarksgränsen norr-öst om Brännberg by och disponeras av Udtja som vinterbetesland. Goda vinterbetesmöjligheter tack vare sammanhängande lavrika barrskogar. 19. Brännberget (k) byarna. Ligger nedanför lappmarksgränsen,söder om Hedens flygplats. Disponeras som vinterbetesland. Område omfattar Aldersmyrberget, Brännberget samt delar av Stor-Tallberget. Viktigt vinterbete tack vare lavrika barrskogar. 20. Stor Fällberget (k) byarna. Ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om vägen 9 vid Bjurträsk. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Omfattar området runt Fällberget med sammanhängande lavrika barrskogar och betesro. 21. Blyberget (k) byarna. Område ligger nedanför lappmarksgränsen, syd-väst om Sävast, mellan Mockträsket i väst och Svedjen i öst. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Omfattar område runt Blyberget och Bjässberget med fina lavrika barrskogar. 22.Kallaxheden (k) byarna. Ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om Bergnäset, runt Kallax flygplats. Disponeras av Sirges, Tuorpon och Jåhkågasska som vinterbetesland. Stort kärnområde med lavrika barrskogar som används återkommande. 23. Sandön (k) byarna. Ligger nedanför lappmarksgränsen, på ön med samma namn i Luleå skärgård. Disponeras av Sirges, Jåhkågasska och Tuorpon som vinterbetesland. Område har goda vinterbetesmöjligheter. 5