Reflektion kring prevention

Reflektion kring prevention samverkan för ett bättre alkohol- och drogförebyggande arbete Konferens i Örebro 26 27 april 2006 Dokumentation

Förord Vad är kärnan i fungerande drogförebyggande arbete? Kan effekterna ökas genom kombination av olika metoder? Vilken samverkan är möjlig mellan samhällets olika aktörer? Vilka långsiktiga strategier ska man välja? Dessa var utgångspunkterna för konferensen kring utvärderade alkohol- och drogförebyggande metoder, arrangerad i april 2006 av Örebro universitet och Socialstyrelsen. Prevention ur nationellt, regionalt och lokalt perspektiv, de senaste slutsatserna från forskningen och erfarenheter från såväl svenska som internationella förebyggande insatser stod på programmet. Förutom föreläsningar gavs möjligheter till kunskaps- och erfarenhetsutbyte bland deltagarna, som representerade många berörda aktörer på området. Skolan var väl representerad, liksom drogsamordnare, fältassistenter, fritidsledare och personer som arbetar med missbruksfrågor samt kommunala chefer, polisen m.fl. Denna dokumentation sammanfattar de gemensamma föreläsningarna, en glimt från diskussionerna och det avslutande panelsamtalet. Den har sammanställts av Merike Lidholm, Ordagrant ML. Konferensen tog sin utgångspunkt i erfarenheter från stöd som utgått till frivilligorganisationer för alkohol- och drogförebyggande insatser inom ramen för de nationella handlingsplanerna. Socialstyrelsen fördelade medlen till en rad frivilligorganisationer som nu bedrivit projekt inom området. Satsningen innebar möjlighet till kompetensutveckling, handledning och projektledarträffar för att vidareutveckla verksamheterna. Vårt forskarteam vid Örebro universitet fick möjlighet att medverka i satsningen genom dokumentation, riktade utvärderingar och mer långsiktig forskning kopplad till metodutvecklingen inom de frivilliga organisationerna. Vid konferensen presenterade forskarteamet erfarenheter från frivilligorganisationernas arbete inom fyra parallella teman (presentationerna finns i en särskild bilaga): 1. Föräldrar har en viktig roll för barn och ungdomar. I seminariet presenterades erfarenheter från KSAN:s (Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd för Alkohol- och narkotikafrågor) arbete med tidiga insatser för blivande mammor, Sveriges Makalösa föräldrars arbete med ensamstående tonårsföräldrar och föräldrastödsprogrammen Stark och klar samt Ung och kung, som bedrivs av nykterhetsorganisationen IOGT-NTO. 2. Ungdomar har alltid varit i fokus. I seminariet redovisades erfarenheter från Hassela solidaritets kamratstöd i skolan i Hudiksvall, Riksförbundet SMART:s arbete i Västernorrland, Svenska ishockeyförbundets skolambassadörer och IOGT-NTO:s skolprojekt. 3. Inom områdesprogram är utgångspunkten det geografiska området. Det förebyggande arbetet behöver genomföras på flera olika plan samtidigt. En rad frivilligorganisationer har haft detta som utgångspunkt. I seminariet presenterades en kunskapsöversikt och erfarenheter från Motgift på Gotland, Söder mot narkotika i Stockholm och Verdandi Tenstas drogpreventiva arbete. 2

4. Att begränsa tillgänglighet är en central del inom den svenska politiken. Det är viktigt att lagstiftningen fungerar. I seminariet presenterades erfarenheter från Ungdomens Nykterhetsförbunds folkölsprojekt. Den ideella sektorn har en särskild roll att verka påtryckande. Ett stort tack till alla medverkande, deltagare, medhjälpare och medarrangör för bidrag till att dagarna i Örebro blev ett bra tillfälle för reflektion över prevention. Charli Eriksson Susanna Geidne Carolina Sigfridsson Camilla Pettersson Forskarteamet för frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete, Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. Vårt land Av Birger Norman Sverige är idag ett okänt land Mellan staplarna i statistiken syns människorna som sandmyror. Det kan någon gång göra bilden lite oskarp Men aldrig allvarigt störa den eller förändra den. De flesta värden är säkerställda. Sociologerna frågar och människorna i Sverige svarar Men frågorna är sociologernas frågor, Och svaren är därför en fråga för sociologer. Människornas frågor får aldrig röst. Människorna får bara rösta. De står i röstlängden. Det är expertisen som vet. Experterna livnär sig av undersökningar, Men undersökarna är en överklass. Expertisen äger överblick, men människorna ser underifrån. Undersökarna har god utbildning men skal insyn. De noterar allt som händer men vet intet om vad som sker Sen får vi upplysning Men upplysningen är ett sken. Information är en utsikt från toppen. Insikt är en utsikt från botten, Men ett klent argument i högre instanser. Dikten ingår i diktsamlingen Vinterfiske. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1970 3

Innehåll Reflektion om forskning och erfarenhet 5 Nationella förutsättningar för preventionsarbetet 6 Samverkan i ett länsperspektiv 9 Kommunala förebyggande insatser Kalmar mot droger 12 Frivilligorganisationernas roll i det förebyggande arbetet 16 Kunskap och strategier för att främja hälsa 18 Föräldrarna har stor betydelse 19 Forskning om risk- och skyddsfaktorer och fungerande insatser 22 Strävan efter ett drogfritt Island 25 Att begränsa tillgängligheten 27 Morgondagens preventionsarbete 29 4

Reflektion om forskning och erfarenhet Janerik Gidlund, rektor för Örebro universitet, konstaterade när han hälsade välkommen att konferensen samlat en imponerande uppsättning aktörer, såväl som medverkande som deltagare. Han hoppades att konferensen skulle möjliggöra sådana innovativa processer som behövs för att utveckla och förbättra det förebyggande arbetet. Han konstaterade också att det finns goda skäl för universitetet att reflektera över på vilket sätt man i samarbete med studentkåren och andra krafter kan motverka att studenterna utvecklar en långsiktigt förödande livsstil. Reflektion innebär ett kritiskt förhållningssätt och en insikt om att det som gjorts måste prövas och vägas omsorgsfullt. Det är viktigt att ha en ödmjuk inställning och att samla alla goda krafter, sa Janerik Gidlund. De två dagarnas inlägg och diskussioner kan kort sammanfattas i att prevention i vid bemärkelse är en investering som lönar sig, och som vi alla delar ansvaret för såväl på nationell som lokal nivå, föräldrar liksom olika offentliga och ideella aktörer. Arbetet måste bygga på lokala kartläggningar, bred samverkan på många arenor och långsiktighet. Att nå föräldrar är särskilt viktigt, för att ge dem kunskaper och tilltro till sin egen betydelse för ungdomarnas väl och ve. Vi måste hjälpas åt att reagera snabbt på alla tecken på en problematisk utveckling hos ungdomarna med värme, omsorg och förståelse och med goda, stimulerande ungdomsmiljöer. Det finns en hel del kunskap om vilka riskfaktorer som måste begränsas och vilka skyddsfaktorerna är som kan vara motvikt. Det finns utprövade och utvärderade metoder och kunskap om vad som är mer eller mindre verksamt. Samtidigt betonades den vardagsnära kunskapens betydelse och vikten av att också den systematiseras och prövas. Mötesplatser efterlystes som kan förena forskning och praktik för en kunskapsbaserad praktik och praktikbaserad kunskap. Evidensbaserad effektiv alkoholprevention enligt WHO Åldersgränser för inköp av alkohol Statligt monopol på detaljhandel Begränsningar i öppethållande Begränsningar av antalet försäljningsställen Alkoholbeskattning Nykterhetskontroller i trafiken Lägre promillegränser Körkortsindragning vid rattfylleri Villkorade körkort för oerfarna bilförare Alkoholrådgivning i sjukvården 5

Nationella förutsättningar för preventionsarbetet Unga vuxna dricker allt mer Att en så hög andel som 39 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i åldrarna 18 29 år är riskkonsumenter av alkohol är illavarslande. De är de som sätter trender och utgör förebilder för yngre och langar till dem, sa Gunborg Brännström, utvecklingschef i Alkoholkommittén, när hon beskrev utvecklingen av alkoholkonsumtionen. Hon pekade också på att det sker en ökad polarisering medan flertalet dricker mindre är det en liten grupp som dricker desto mer. Det är särskilt påtagligt bland flickor. Alkoholkonsumtionen har ökat med 30 procent de senaste tio åren. Trots att det nu är en svag nedgång kommer vi att även fortsatt se en ökning av vårdbehoven och andra konsekvenser under lång tid framåt. Nästan en fjärdedel av den alkohol som konsumeras har tagits in av resande och en tiondel genom smuggling. Två procent hemtillverkas. De nya anskaffningsmönstren med ökad resandeinförsel och vidareförsäljning är en ny utmaning, sa Gunborg Brännström. Fler unga prövar droger Vad gäller narkotikautvecklingen ligger Sverige bra till jämfört med andra länder. Här är det mindre än två procent i åldrarna 15 64 år som använder cannabis, näst lägst i Europa, jämfört med drygt tio procent i Spanien, Storbritannien och Tjeckien, som ligger högst. Att vår restriktiva drogpolitik är effektiv visar bland annat att skillnaden i bruk är större mellan Malmö och Köpenhamn än vad den är mellan Malmö och Kiruna, sa Gunborg Brännström. Samtidigt är tillgången till droger större än någonsin och priserna lägre. Användningen har fördubblats de senaste 15 åren och dödligheten mer än fördubblats. Även drograttfylleriet ökar. 6

Alkoholkonsumtionen Vi dricker drygt 10 liter ren alkohol per person och år mer än på 100 år Konsumtionen har ökat med 30 % på tio år, nu en svag nedgång Flickorna har nästan kommit ikapp pojkarna Mest dricker 20 25-åringarna (kvinnor 20 21, män 24 25) Bland 18 29-åringarna är 39 % av männen och 25 % av kvinnorna riskkonsumenter Narkotikautvecklingen 7 % har prövat cannabis i 9:an, 15 % i åk 2 i gymnasiet 1 % har rökt hasch senaste månaden Ungefär lika många flickor som pojkar har prövat narkotika Dubbelt så många pojkar har regelbundet bruk På 15 år har användningen fördubblats, tredubblats i skolår 9 Jämfört med andra länder ligger Sverige dock fortfarande lågt Målet är att främja folkhälsan Utvecklingen har föranlett kraftfulla satsningar på nationell nivå, med nationella handlingsplaner, Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och statliga medel för utvecklingen av arbetet med alkohol- och drogfrågor på regional och lokal nivå, inte minst förebyggande insatser. Målet i alkoholhandlingsplanen är att främja folkhälsan genom att dels minska den totala konsumtionen, dels motverka skadligt dryckesbeteende. Det ska ske bl.a. genom att skjuta upp alkoholdebuten, utveckla alkoholfria miljöer och minska berusningsdrickandet. Ingen alkohol alls ska förekomma under graviditet och uppväxt, i arbetslivet och i trafiken. Den illegala hanteringen av alkohol ska bekämpas. De narkotikapolitiska målen är att skapa ett narkotikafritt samhälle genom att minska tillgången till narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och förmå dem som missbrukar att sluta. Alkoholkommittén har ett övergripande ansvar för att genomföra alkoholhandlingsplanen och samordna insatserna på nationell nivå. Mobilisering mot narkotika har motsvarande ansvar när det gäller den narkotikapolitiska handlingsplanen. Information och opinionsbildning är också viktiga delar i det nationella uppdraget. Målinriktat lokalt arbete, kartläggning och ansvarsfördelning En särskild betoning ligger på utvecklingen av strukturer för det lokala arbetet, med en gedigen kunskapsbas, tydlig policy, samordning och systematisk uppföljning. Detta ska underlättas av samordnare på läns- och kommunnivå, och många kommuner har nu lokala samordnare. 7

Vad som behövs är ett långsiktigt förebyggande arbete och en bred samverkan mellan olika aktörer. Arbetet bör utgå från en kartläggning av situationen i den egna kommunen vad gäller t.ex. tillgång och efterfrågan, vidareförsäljning, särskilda risk- och skyddsfaktorer. Ansvarsfördelningen måste vara tydlig och man måste få igång arbete på många olika arenor. Det behövs insatser på såväl samhälls- som grupp- och individnivå. Arbetet måste vara målgruppsanpassat vad gäller kön, ålder och bakgrund. Särskilda insatser behövs för barn till föräldrar med missbruk, barn och unga, särskilt de som har beteendeproblem, samt unga vuxna. Handlingsplanen lyfter fram insatser i skola, primärvård och arbetsliv, insatser i trafiken samt lokala insatser för att begränsa tillgången. Folkhälsoinstitutet utvecklar metodmaterial som stöd för del lokala arbetet och har också i uppdrag att följa upp målen i de nationella handlingsplanerna. Minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer Prevention handlar både om att komma in innan problem uppstått genom att förebygga missbruk och kriminalitet hos unga utifrån kunskap om risk- och skyddsfaktorer, men också om sekundärprevention med tidiga insatser riktade till riskgrupper för att stoppa en negativ utveckling och om tertiärprevention med vård, behandling och rehabilitering. Forskningen visar att risken för en negativ utveckling ökar ju fler riskfaktorer som finns, medan olika skyddsfaktorer kan motverka riskerna. Tillgången till alkohol är en riskfaktor. Kommunen kan satsa på en tydlig policy, att fortbilda restaurangpersonal och stärka tillsynen. Svag sammanhållning i familjen är en riskfaktor. Som motvikt kan kommunens arbete inriktas på att stärka skyddsfaktorer, som god kommunikation och tydliga regler i familjen genom stöd till föräldrar med barn i olika åldrar, inte minst i tonåren. På det sättet kan man systematiskt gå igenom alla riskfaktorer, som vantrivsel i skolan, brist på fritidsaktiviteter, skadliga alkoholnormer och alkoholvanor i familjen och kamratkretsen m.m., för att försöka eliminera dem och i stället stärka motsvarande skyddsfaktorer. Det lönar sig att förebygga, sa Gunborg Brännström. Varje satsad krona ger tiofalt tillbaka. De pengar man spar in genom att undvika att en person hamnar i missbruk motsvarar årskostnaden för föräldrautbildning för föräldrar till närmare 7 000 barn, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet för ca 700 barn, skolkurator för 26 000 barn, speciallärare för 330 barn eller 23 000 besök på ungdomsmottagning. Alla har ansvar! Det preventiva arbetet har varit dåligt dokumenterat och utforskat, sa Gunborg Brännström. Vi har inte råd att bara pröva oss fram, utan måste satsa på det som vi vet har effekt och samtidigt fortsätta att utveckla metoder på de områden där vi inte har kunskap och se till att bygga in utvärderingar. En grundförutsättning är stöd från den politiska ledningen, formulerat i en tydlig kommunal alkohol- och drogpolicy. Den behöver omsättas i ett sektorsövergripande arbete med mobilisering av många aktörer inom hela kommunen, inte bara som organisation, utan som geografiskt område. Alla krafter behövs, såväl offentliga som frivilliga aktörer. Kommunen har ett formellt ansvar att förebygga missbruk och är motorn i arbetet, men alla har ansvar för helheten. Opinionsbildning är viktig, och samverkan med lokala media för att få alla medborgare att förstå motiven för arbetet och varför det är betydelsefullt. 8

Långsiktigt arbete Gunborg Brännström betonade att det alkohol- och drogförebyggande arbetet inte kan bedrivas i tillfälliga projekt, utan är långsiktigt och måste in i den reguljära verksamheten. Vi ser starten på ett utvecklingsarbete som kommer att ta tid och många resultat kommer vi att se först på sikt. Men mycket har redan hänt, och kurvorna har vänt något nedåt. Nu är det viktigt att vidmakthålla och förstärka den utvecklingen. Alla kan bidra på olika sätt, sa Gunborg Brännström. Samverkan i ett länsperspektiv Värmlands Ansvar ett länsövergripande förebyggande arbete Värmlandsstrategin har varit att bjuda in samtliga kommuner att delta i det förebyggande projektet och den har också lyckats få med alla, sa Maiwor Grundh, forskningsassistent inom arbetsvetenskap vid Karlstad universitet. Hon har följt och utvärderat projektet Värmlands Ansvar för att se hur samordnarna gjort för att bygga kommunala strukturer och stötta det lokala förebyggande arbetet. Studien är en processutvärdering och en före-efter-utvärdering, med kontinuerliga intervjuer, fokusgrupper och enkäter till strategiska personer både på läns- och kommunnivå. Projektet Värmlands Ansvar startade hösten 2002 och Maiwor Grundh har följt det till början av 2005. Den modell man valt i Värmland är att samla länets alla 16 kommuner i projektet, att bilda tvärsektoriella arbetsgrupper och ha en länssamverkansgrupp. I den finns alla fyra aktuella huvudmän representerade länsstyrelsen, landstinget, polisen och Region Värmland. Dessutom har det funnits en referensgrupp med företrädare för politikerna i samtliga kommuner (som faktiskt kommit flitigt på mötena) samt för föreningslivet. Vad gäller frivilligorganisationerna är det de redan frälsta som har deltagit, dvs. nykterhetsförbunden. De strategier som använts för att få igång och sprida det förebyggande arbetet är att anställa särskilda lokala samordnare, bilda nätverk med tvärsektoriella arbetsgrupper, satsa på utbildning och opinionsbildning. Opinionsstrategin har varit att medvetandegöra medborgarna, t.ex. via massmedia, om de problem som alkohol och droger medför och om vad som görs i kommunerna för att förebygga det. Erfarenheten visar att det inte är den goda informationen i media som ger skjuts åt det förebyggande arbetet, utan främst negativa artiklar som upprör, om t.ex. gymnasister som odlar marijuana i skolan eller unga som dricker sig medvetslösa som påverkar processen mest i positiv riktning och ökar efterfrågan på förebyggande insatser, säger Maiwor Grundh. Samordnare en ny yrkesroll som behöver definieras Utvärderingen har visat att det har tagit tid att finna formerna för arbetet i projektet. Tiden fram till hösten 2004 kan beskrivas som sökande, då samordnarnas arbete bestod av två parallella processer. Samtidigt som de hade fullt upp med att lära känna den egna organisationen och implementera det förebyggande arbetet måste de också konstruera och definiera den egna samordnarrollen. Samordnarna var osäkra på vad uppdraget innebar, eftersom det var otydligt och förväntningarna varierande. Samordnarna i de olika kommunerna tillhör olika förvaltningar 9

eller finns direkt under kommunstyrelsen och har olika utbildningar och erfarenheter, t.ex. socionom, socialpedagog, förskollärare, fritidspedagog. En enkätundersökning visade att det i verksamheterna fanns olika uppfattningar om begreppet förebyggande arbete. Osäkerheten tog sig bl.a. uttryck i att samordnarna under den sökande fasen gärna hade sett att länssamordnarna skulle varit mer styrande och att arbetet skulle ha varit mer lika i de olika kommunerna. En svårighet med att sälja in det preventiva budskapet var att samordnarna har ansvar men inga befogenheter. Samordnarnas arbete villkoras av befintliga makt- och värderingsstrukturer och de får mandat bara när politiker och chefer fungerar som dörröppnare på sina respektive arenor. Med tiden och ökad kunskap och erfarenhet har dock samordnarna hittat sina roller och också en större medvetenhet om vad ett preventionsarbete innebär och hur de ska bedriva det. De har också blivit mer självständiga i förhållande till länssamordnarna. Även samordnarträffarna har varit betydelsefulla för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och stärka utvecklingen av yrkesrollen och yrkesidentiteten. Där har samordnarna utbytt erfarenheter, tips och idéer och hur man kan hantera olika problem som uppstår. De har också utvecklat ett samarbete över kommungränserna och startat gemensamma aktiviteter. Två kommuner har t.ex. haft en gemensam utbildning för politikerna. Gränsöverskridande lokala och regionala nätverk Ett krav på kommunerna för deltagande i Värmlands Ansvar var att de bildade tvärsektoriella kommunala arbetsgrupper med företrädare för skola, socialtjänst, fritid, polis och andra aktörer. Att arbeta gränsöverskridande är viktigt som bas för samverkan, liksom ett gemensamt förhållningssätt och kunskap om vad det förebyggande arbetet innebär lokalt. Det sammantagna nätverket blir dessutom mycket större, för vidare spridning av det förebyggande arbetet. Att en arbetsgrupp får gemensam utbildning minskar också sårbarheten, om viktiga personer byts ut finns ändå kunskapen kvar. Arbetsgrupperna har emellertid inte alltid fungerat som det var tänkt. Ett problem har varit att en del av deltagarna inte har haft egen motivation och engagemang för det förebyggande arbetet. Det har också varit svårt att få tid att träffas när vardagsarbetet måste prioriteras man slits mellan projektet och förväntningarna i den ordinarie verksamheten. Arbetsgruppens medlemmar har inte heller alltid haft möjlighet eller vilja att sprida det preventiva budskapet, bla. beroende på ledningen. Dialog och delaktighet är centralt i det förebyggande arbetet. För att skapa detta krävs att chefer skapar möjlighetsstrukturer för gemensamma mötesplatser och signalerar att det förebyggande arbetet är viktigt, sa Maiwor Grundh. Representanter för kommunerna i Värmland ingår också i tre nätverk på regional nivå. Den dialog som de regionala nätverken möjliggör mellan arbetsgrupperna skapar förutsättningar för ett gemensamt synsätt mellan kommunerna och en gemensam policy. Även i de regionala nätverken ingår företrädare för olika yrkeskategorier, som får gemensam utbildning och kan utbyta erfarenheter över yrkesgränserna. Samtidigt finns det möjlighet för socialsekreterare att utbyta erfarenheter med andra socialsekreterare, lärare med lärare etc. Erfarenhetsutbyte är något som deltagarna i de regionala nätverken önskat mer av. De har också saknat utbildning i förändringsarbete och organisationsteori. 10

Det måste få ta tid Kommunerna har lagt upp arbetet på olika sätt ovanifrån och ner eller nerifrån och upp i den kommunala hierarkin. Ibland har politiker och chefer försökt styra arbetet genom att skapa tvärsektoriella grupper och lägga upp strategier. Då har svårigheten varit att nå ut och få med sig dem som arbetar i verksamheterna, eftersom påbud uppifrån lätt väcker en motreaktion. I andra kommuner har arbetet börjat i verksamheterna, och då har det i stället varit problem att förankra detta hos politiker och ledning. Det har tagit lång tid att få fram styrdokument och handlingsplan. Hur man än gör så kräver det sin tid. Det är en av slutsatserna som kan dras. En annan slutsats är att länssamordnarna har stor betydelse för att stärka projektets status i kommunerna. Dem har man inledningsvis lyssnat mer på än på de lokala samordnarna. De lokala samordnarna i kommunerna sa också att de inte hade klarat sig utan länssamordnarnas kunskaper och idéer, handledning och coaching. Att få alla att förstå vilken roll de har i det förebyggande arbetet är en förändringsprocess som måste få ta tid, sa Maiwor Grundh. Det har varit lättare och gått snabbare att förankra projektet i de verksamheter där de som ska delta själva har sett problemen och tycker att man måste göra något åt dem. Axplock ur gruppdiskussioner Projekt ska utgå från aktuella problem och behov, inte vad man kan söka medel för måste in i befintlig organisation ska inte bygga på få eldsjälar, utan involvera fler som känner ansvar Axplock ur gruppdiskussioner Föräldrar ska ses som samarbetsparter kan vara bra att nå på andra arenor än skolan, idrott t.ex. kan nås via e-post och hemsidor i träffar med teman som berör med andra rubriker än föräldramöte i neutral lokal, inte klassrum i återkommande träffar flera gånger per termin föräldrar till tonåringar behöver naturliga mötesplatser 11

Axplock ur gruppdiskussioner Samverkan mellan socialtjänst, skola, fritid, polis, föreningsliv, bostadsbolag, kyrkan m.fl. måste bygga på ömsesidighet ska vara en win-win-situation med respekt för varandras verksamheter med förtroende att man litar på varandra utan revirtänkande med tydligt ansvar och mandat med lokal lägesrapportering om problem som kan ge snabba lokala beslut där alla gör vad de är bäst på Kommunala förebyggande insatser Kalmar mot droger Ett brett förebyggande arbete i flera steg Kalmar har 61 000 invånare, en högskola med 10 000 studerande, tre stora kommunala gymnasieskolor samt några friskolor och sju grundskolor. Tillgången till alkohol underlättas av att vi har färjeförbindelse med Polen och att det tar tre timmar till Öresundsbron. En ung person i veckan får alkoholförgiftning. Det berättade Kjell Lindberg, samordnare, när han tillsammans med Ann-Sofie Lagercranz, kontaktperson, presenterade det förebyggande arbetet i Kalmar mot droger. Kjell Lindbergs samordnartjänst ligger inom kommunens socialförvaltning, medan Ann-Sofie Lagercranz har sin tjänst vid utvecklingsenheten. Sedan 2003 är Kalmar en av sex försökskommuner som deltar i ett utvecklings- och forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Mobilisering mot narkotika, Alkoholkommittén och Statens folkhälsoinstitut. I projektet finns också sex kontrollkommuner. Syftet är att utveckla ett långsiktigt alkohol- och drogförebyggande arbete och i de sex försökskommunerna införs metoder som har stöd i forskningen. Viktiga målgrupper är gravida kvinnor, barn och unga i förskola, skola och högskola. Ytterligare utvecklingsområden är insatser riktade till krogar och mot trafikonykterhet. Arbetet sker i flera steg. Inom varje utvecklingsområde utbildas ett antal nyckelpersoner i evidensbaserade program som kommunen har licens för. De utbildar i sin tur personer inom varje utvecklingsområde, som inom sina verksamheter arbetar mot kommuninvånarna och genomför programmen. Kalmar mot droger är ett gemensamt utvecklingsarbete mellan Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen och Polismyndigheten. Arbetet leds av en styrgrupp med politiker, förvaltningschefer, representanter för landstinget samt närpolischefen. 12

Många arenor och angreppssätt Det tog tid att förankra vårt drogpolitiska program, sa Kjell Lindberg. Men nu har vi tydliga verksamhets- och effektmål och har mobiliserat hela kommunen. Alla är delaktiga och med och driver frågorna, kyrkan, frivilligorganisationer, bostadsföretag, näringsliv, media m.fl. finns med. I preciseringar av effektmålen finns också en tydlig ansvarfördelning och samverkan mellan olika aktörer fastslagen. Allt arbete ska präglas av ett genusperspektiv. När det gäller ungdomar är de konkreta målen att under en femårsperiod: höja andelen förningsaktiva förskjuta alkoholdebuten med ett år halvera andelen som i åk 8 prövat narkotika minska antalet inlagda för alkoholförgiftning med 20 %. För barn och unga i förskola, skola och högskola är sex olika program igång som riktar sig både till ungdomarna och föräldrarna. Det är SET (social och emotionell träning), Föräldrakraft (föräldrautbildning, åldrarna 3 11 år), Steg för Steg (om Kärlek och Gränser, Regler och Respekt, Risker och Skydd mot alkohol, narkotika och tobak för elever och föräldrar i år 5 7), föräldrautbildningsprogrammet Komet, ÖPP (Örebro Preventionsprogram) och MI (motiverande intervju). Studentkåren har fått utbildning i ansvarsfull alkoholservering. I skolorna engageras ungdomarna kring frågorna i elevråd, drogråd, som kamratstödjare, i skoltidningar, elevutställningar mm. Föräldrarna får också särskild information och råd i samband med helger som brukar innebära att ungdomar berusar sig. Informationen finns översatt till invandrarspråk. Samtidigt anordnar kommunen alternativa strukturerade aktiviteter i bostadsområdena i samband med t.ex. Valborg, skolavslutningar etc. Tankeställare och genomslag i media Det gavs flera exempel från Kalmar på tankeväckande inslag i media, i radio och tidningar, samt i information till ungdomar och föräldrar. Ett exempel är tidtabellen för linje 125 från Nyfikenheten över Haschbergen och Kanylskogen till Bårhuset. Den ingår i ungdomarnas skolkataloger. Under rubriken Snart är det rugbyfest för gymnasieskolorna i Kalmar får föräldrar och andra vuxna veta att en genomsnittlig elev i gymnasiets årskurs två dricker motsvarande 320 burkar starköl eller 89 flaskor vin eller 25 flaskor sprit per år. I en reklamslinga på radio för föräldrar får de tankeställaren att steget kanske inte är så långt från spädbarnets nyfikenhet inför smakportioner till den ungas nyfikenhet för betydligt starkare saker. De är en medveten ambition i Kalmar att också nå ut via media. Och jämförelser mellan försöks- och kontrollkommunerna visar att man har lyckats. Det har varit ett stort genomslag i lokala media för ledare, artiklar och andra inslag på temat alkohol- och drogprevention. Bland annat har lokaltidningen Barometern ställt sex helsidor gratis till förfogande. 13

Minska tillgången i samarbete med branschen Forskningen visar att det också är viktigt att satsa på tillgång och tillsyn i det alkoholförebyggande arbetet. Ett av effektmålen för Kalmar mot droger är att sänka andelen krogrelaterade våldsbrott med 15 procent. Vi ligger över riksgenomsnittet och högre än jämförbara städer när det gäller alkoholtillstånd, alkoholförsäljning och misshandel, sa Ann-Sofie Lagercranz. Utifrån polisens lokala kartläggning frågade vi de ansvariga i kommun, landsting och branschen, vill ni vara med och samarbeta för att minska våldet?. Det tog tid att förankra detta, men nu finns det en referensgrupp där alla viktiga aktörer finns med krögare, ordningsvakter, alkoholhandlare, studentkårer m.fl. Branschen har fått undervisning av alkoholläkare och polis. Sammanlagt är det 150 personer som fått två dagars utbildning i ansvarsfull alkoholservering, om lagstiftningen, alkoholens medicinska effekter, konflikthantering mm. Ett 30-tal personer har också fått utbildning i narkotikaförebyggande frågor. Det görs regelbundna kontroller av inköp och överservering. Uppföljningarna visar att insatserna haft effekt siffrorna är stadigt minskande. Den otillåtna försäljningen har minskat med nästan hälften på två år. Bara loosers kör på fyllan Vi är bäst i Sverige på att få rattfulla att gå in i behandling, sa Ann-Sofie Lagercranz. Vi erbjuder alla vård inom 24 timmar. Om vi inte når personen i fråga per telefon söker socialtjänsten upp. Dessutom har samarbetet mellan socialtjänsten, polisen och kriminalvården förbättrats väsentligt. Det är bara en av insatserna i Kalmar när det gäller alkohol, droger och trafik. Tillsammans med fyra krogar driver kommunen kampanjen Bara loosers kör på fyllan. All personal har utbildats kring rattfyllerifrågor och bär en tröja med detta budskap. Forskning visar att många som kör efter att ha druckit är tillfällighetsrattfyllerister. De har tänkt att de inte ska ta bilen, men ändrar sig under kvällens gång. Det är dem man ska försöka påverka. Det finns en s.k. flaskslips med en seriestrip på temat och mot stängningsdags läggs det in ett budskap i bakgrundsmusiken om att inte göra det taskiga valet. Trygg och säker förening En ytterligare väg att få spridning på budskapet är att nå ungdomar via de föreningar där de är aktiva. Två av tre pojkar och hälften av flickorna mellan 7 och 15 år är med i idrottsföreningar. I de 135 föreningar som finns i Kalmar finns över 3 000 aktiva ledare som tillsammans motsvarar 500 årsarbetare. Därför har Kalmar i samarbete med Smålandsidrotten infört en kvalitetsmärkning för idrottsföreningar som riktar sig till barn och unga där man för ett år i taget kan bli certifierad som Trygg och säker förening om man uppfyller kraven. Målet är att verka för hälsa, minska olyckor, öka säkerhet och trygghet. Föreningarna får utbildning för ökad kunskap om droger, dopning, alkohol och trafik samt erfarenhetsutbyte, checklista mm. Föreningarna är en stor resurs som vi inte bara ska använda ad hoc, utan vill utveckla samarbetet med, sa Ann-Sofie Lagercranz. 14

Axplock ur gruppdiskussioner Trafik förslag: väva in trafiknykterhet i föräldraarbete körskollärare en målgrupp utnyttja spetskompetens inom ideella nykterhetsorganisationer Axplock ur gruppdiskussioner Svårigheter i preventionen: Acceptans av alkohol i samhället och lättare att få tag på droger Samhället höjer ribban det är ok att dricka, bara man inte knarkar, föräldrar resignerar Vuxnas attityder och signaler, vuxnas dubbelhet Drogsamordnare, vad är det? Dålig marknadsföring av uppdraget Kunskap på gräsrotsnivå krockar med direktiv uppifrån Man orkar inte arbeta med det där extra när arbetsbördan ökar Risk att man slutar arbeta med förebyggande när man når ett resultat. Då finns risk att trenden vänder Metoderna ser ungdomar som homogen grupp Man blir låst i program som blir dominerande Svenska utvärderingar saknas till stor del men fler kommer Det har kommit in ett vinstintresse Få metoder för gymnasiet Finns lite för unga vuxna, 18-25 Bra att stärka föräldrar, men tappa bort inte barnen och ungdomarna Svårt få dit föräldrar, särskilt med invandrarbakgrund Ju mer man pratar om drogprevention desto större risk att föräldrar tror att just den skolan har problem 15

Axplock ur gruppdiskussioner Tankar och idéer för prevention: Påverka politiker och skolledare Tydliga mandat uppifrån Arbeta bredare Involvera föräldrar föräldrastöd, samverkan Skapa nätverk Mobilisera hela samhället Generationsmöten Ta in drogprevention i utvecklingssamtal på gymnasiet Utveckla lärarutbildningen med t.ex. konflikthantering, värderingsövningar mm Databas med idéer om vad och hur Anpassning vad passar just här? Nå ut marknadsföra vad som finns Ha möjlighet att successivt fånga upp nya metoder Frivilligorganisationernas roll i det förebyggande arbetet En stor och växande ideell sektor Vi är en organisation med 150 år på nacken och del i den klassiska nykterhetsrörelsen. Men även om vi är förknippade med historia har vi utvecklats en del sen 1800-talet, i takt med det övriga samhället. IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. Även om det är något som de flesta skulle kunna skriva under på, ser vi kanske lite olika på vägarna att nå dit, sa Sofia Modigh från IOGT-NTO. IOGT-NTO arbetar såväl alkohol- och narkotikapolitiskt på en övergripande nivå, som praktiskt med förebyggande och socialt arbete, t.ex. med barn och anhöriga till personer med missbruk. Den offentliga, ideella och privata sektorn kompletterar varandra i samhället och vi behöver varandra, sa Sofia Modigh. Man säger ofta att den ideella sektorn är beroende av den offentliga, men den ideella sektorn är en väsentlig resurs som samhället inte kan vara utan. Den når så många att det aldrig skulle vara ekonomiskt möjligt att åstadkomma med offentligt anställda. Och den ideella sektorn växer, tvärtemot vad som ibland hävdas. Medlemsskapen minskar i vissa organisationer, men ökar i andra. År 2002 fanns det 145 000 anställda i den ideella sektorn, lika många som i de tio största företagen i landet tillsammans. Omsättningen var 140 miljarder. Att de ideella organisationerna lever på offentliga bidrag är en myt, i själva verket utgör bidragen bara en liten del av omsättningen, berättade Sofia Modigh. Merparten kommer från medlemsavgifter, gåvor, insamlingar och kommersiell verksamhet. Forskningen om den 16

ideella sektorn har accelererat, och bl.a. sådana resultat kan bidra till att den värderas högre i samhället. Kärt barn har många namn Sofia Modigh listade olika begrepp som används om den ideella sektorn, vilka innebörder de har och vilka värden de är laddade med. Begreppet frivilligorganisationer kommer från engelskans Voluntary organisation, social ekonomi från Frankrike och tredje sektorn från Tyskland. Vad betyder det att de har sitt ursprung i helt andra välfärdssystem än det svenska? Folkrörelsebegreppet är svenskt, och behöver granskas kritiskt är det lika relevant att tala om folkrörelser idag? Samma gäller begreppet idéburna organisationer det stämmer för vissa, men inte för alla. Några begrepp är icke-definitioner, som NGO (Non-Governmental Organisation) och Non-Profit. Att säga att de inte är statliga och inte vinstdrivande säger dock inget om vad de är i stället. Många väljer att använda begreppet ideella organisationer, som en minsta gemensam nämnare. Det är viktigt att vi lyfter blicken, ser att det finns många ideella organisationer, slutar huka oss och i stället rätar på ryggen. Ingen organisation är ingen liten ensam kraft utan alla ingår i ett större system som vi kan vara stolta över, sa Sofia Modigh. Många drivkrafter Vad är det som får människor att göra frivilliga insatser? Sofia Modigh menar att det finns många olika drivkrafter. Det handlar om att få ge, att få, att få vara med och om upplevelser. Att vara med i en ideell organisation ger tillhörighet, identitet och skapar gemenskap och integration. Det blir en mötesplats och för många ett andra hem. Det ger en plattform och möjlighet att få synas, bli bekräftad och behövd. Människor får dela med sig av sin kompetens, sina tankar, värme, kärlek och pengar. Det betyder att man får göra en insats, får pröva, experimentera och utveckla ett arbete, utan att vara ålagd en viss uppgift eller att gå med vinst. Man får vara med och påverka och skapa förändring. I patientföreningar och liknande kan man stödja varandra och därmed också få hjälp och uppmuntran. Listan kan göras ännu längre. Respektera ideella sektorns särart Den ideella sektorn är ofta föregångare, konstaterade Sofia Modigh. Många av idéerna och metoderna inom det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet kommer ursprungligen från entreprenörer inom den ideella sektorn. Kamratstöd i skolan är t.ex. något som Hasselakollektivet har utvecklat. Aktiva värderingsövningar, forumspel och liknande har utvecklats inom ideell verksamhet i andra länder och förts hit av ideella organisationer. Det var Ersta vändpunkten och KSAN som började med verksamhet för barn till missbrukare. Den ideella sektorns särart ger ett mervärde som behövs i samhället, sa Sofia Modigh. Det betyder att samhället måste respektera sektorns mål, arbetssätt och metoder. Det behövs andra styr- och kontrollinstrument än inom den offentliga och privata sektorn och andra former för ledarskap. Kunskapsutvecklingen måste ske i nära samverkan med sektorn för att forskningen ska kunna ställa rätt frågor. 17

Kunskap och strategier för att främja hälsa De utmaningar vi står inför när det gäller att främja, stimulera och stärka långsiktiga hälsobeteenden är att göra rätt insatser och att göra insatser rätt, dvs. att göra rätt prioriteringar och använda effektiva metoder och arbetssätt, sa Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap. Ett av de stora hoten mot folkhälsan är att vi idag har den högsta alkoholkonsumtionen i befolkningen på 100 år. Han talade om strategier i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet att använda ett systemtänkande och rikta insatserna mot alla de aspekter som påverkar drickandet. Konsumtionen påverkas av såväl tillgänglighet, lagstiftning och sociala normer på samhällsnivå som risk- och skyddsfaktorer för varje enskild individ. Politik och lagstiftning lägger grunden för preventionen Forskningen visar att alkohol- och drogpolitiken har stor betydelse. En restriktiv alkohollagstiftning som också har hög acceptans i befolkningen är en skyddsfaktor på samhällsnivå (liksom svårigheter att få tag i droger pga. liten tillgång och stor upptäcktsrisk). Alkoholkonsumtionen och dryckesmönstren påverkas av lagstiftningen. Forskningen ger starkt stöd för att beskattning, prissättning och begränsningen av tillgång (Systembolaget, utskänkningstillstånd etc.) i hög grad påverkar konsumtionen. I de här avseendena är vi dessvärre genom EU-harmoniseringen på väg i galen riktning, sa Charli Eriksson. Alkoholreklamen ökar. Effekterna av restriktioner när det gäller alkoholreklam har hittills inte studerats tillräckligt för att kunna dra några säkra slutsatser. Däremot finns det starkt forskningsstöd för att lagstiftning och åtgärder mot rattonykterhet i anslutning till alkoholkonsumtion (t.ex. på krogar) har effekt. Forskningen ger visst stöd för att tidiga insatser är effektiva, särskilt vad gäller riskgrupper. När det gäller opinionsbildning finns däremot inget stöd i forskningen för att det nämnvärt påverkar dryckesvanorna, även om kunskaperna om skadeverkningar ökar. Detta är en utmaning. Det behövs mycket mer än information och kunskap för att förändra alkoholvanorna, sa Charli Eriksson. Hälsobeteende handlar i hög grad om motivation, vilket i sin tur har att göra med såväl kunskap som attityder och föreställningar. Kunskap, erfarenhet och målinriktat arbete Den goda viljan är viktig, men inte tillräcklig, sa Charli Eriksson. Vi måste bygga på kunskap. För att kunna välja effektiva strategier är det viktigt att se vilka åtgärder som har vetenskapligt stöd. Men kunskap får vi inte bara från vetenskapliga, evidensbaserade studier, som ofta bygger på insatser under optimala förutsättningar. Kunskap växer också fram i den praktiska verksamheten och i utvärderingar av denna, som bl.a. visar vad som fungerar i vardagsverkligheten, i just det aktuella sammanhanget. Bäst utvecklas kunskapen i ett växelspel mellan vetenskap och praktik: Den teoretiska kunskapen behöver omsättas i praktisk handling, och erfarenheterna måste föras tillbaka till forskningen. Vi behöver en kunskapsbaserad praktik och praktikbaserad 18

kunskap, ett nära samarbete mellan reflekterande praktiker och praktiknära forskare, sa Charli Eriksson. Forskningen på området är inte alltid lätt att värdera. Hur brett är det vetenskapliga stödet? Är resultaten från internationella studier tillämpbara i vårt svenska sammanhang? Hur fungerar metoderna för olika målgrupper? En ytterligare aspekt i prioriteringen är förstås att väga effekterna mot kostnaderna. Universiteten har en viktig uppgift i att bidra med ny kunskap om förebyggande och hälsofrämjande insatser genom forskningen, men också att föra ut kunskapen i undervisning, skapa mötesplatser för reflektion, delta i debatt och diskussion, policyskapande och praktisk tillämpning och utveckling av kunskapen. Från orsak till handling Även om forskningen på senare tid har intensifierats är kunskapen fortfarande begränsad om vilka metoder och redskap som är verksamma i det förebyggande arbetet. Men det finns också hinder för att den kunskap som faktiskt finns kommer till användning. Om och hur forskarna för ut kunskapen är en viktig aspekt. Ofta saknas tid att ta del av och diskutera forskningsresultat och prata ihop sig för en samsyn när det gäller begrepp, redskap och metoder. Även brist på tillräcklig kompetens spelar in. Ett aktivt stöd från ledningen är en av de viktigaste frågorna. Ofta saknas det stöd från ledning och kolleger, och de som vill utveckla verksamheten kan i vissa fall rent av vara motarbetade. Ett ledarskap som kan främja det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar enligt Charli Eriksson om visioner, realism, etik och mod. För att komma framåt måste en projektledare ha vilja och förmåga att tänka stort och nytt, men samtidigt stå med båda fötterna på jorden, förankra visioner och idéer och driva frågorna även när det är motigt, sa Charli Eriksson. Men det viktigaste är att föra ut och ge förutsättningar för andra att genomföra arbetet, så att det integreras i de ordinarie verksamheterna. Föräldrarna har stor betydelse Föräldrars inställning och förhållningssätt påverkar Kan vi hindra våra barn från att börja dricka och utveckla andra problem i ungdomsåren? Ja, men kanske inte på det sätt vi tror, sa Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet. Han bygger detta på slutsatser från den senaste svenska ungdomsforskningen, bland annat den som han bedriver tillsammans med andra forskare i Örebro. I en studie följer man årligen alla barn i åldrarna 10 till 18 och deras föräldrar i en svensk kommun. Andra resultat bygger på en intensivundersökning under två års tid av 14-åringarna i ett helt län. Vi vet att det händer mycket under ungdomsåren, men det är inte bara ungdomarna som förändras, utan också föräldrarnas beteende och attityder gentemot ungdomarna, sa Håkan Stattin. Faktum är att föräldrarna t.ex. är mer restriktiva när det gäller alkohol när barnen är yngre, och mer toleranta just i de åldrar då ungdomarna börjar pröva och dricka sig berusade. Många föräldrar känner sig uppgivna inför möjligheten att påverka sina ungdomar. 19

Föräldrars kontroll minskar samtidigt som ungdomars berusning ökar: Procentuell and 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Varit berusad någon gång den sista terminen 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Ålder Pojkar Flickor Kontroll (föräldrarna rapporterar) 4,6 4,4 4,2 4 3,8 3,6 3,4 3,2 3 10 11 12 13 14 15 16 Ålder Nedgång från 13 års ålder Den som frågar får inte alltid svar Föräldrar har ofta fått höra att det är viktigt att de sätter gränser för och kontrollerar ungdomarna. De måste se till att få insyn i och övervaka vad ungdomarna gör på fritiden, fråga vilka kamrater de har och var de håller hus. Tanken är att föräldrarnas kontroll ska hindra unga som börjar bli stökiga i början av tonåren att hänga på sta n, hamna i problematiska situationer och dåliga kretsar, vilket i sin tur kan leda till alkohol, droger och kriminalitet. Problemet i det sättet att tänka är att mycket av problemen utvecklas i sammanhang som föräldrar varken känner till så mycket om eller kan kontrollera, sa Håkan Stattin. Ungdomarna och föräldrarna rör sig i helt olika miljöer. Föräldrarna är därför hänvisade till att fråga. Men får föräldrarna några svar? Den kunskap föräldrarna har om barnets aktiviteter får de främst genom barnet, utan att utöva någon kontroll och bevakning. Det är bara en liten del av föräldrarnas kunskap om ungdomarnas liv och leverne som kommer från kontroll och aktivt frågande. Avgörande för vad de får veta är i stället ungdomarnas eget spontana berättande, vilket i sin tur bygger på vilken relation och kommunikation barn och föräldrar redan har. Föräldrar som vet mycket om sina ungdomar har sällan barn med problem. Och om det uppstår problem tycks det snarare bero på barnets ovilja att berätta, inte på brister i föräldrarnas kontroll. Därför behöver vi mer kunskap om vad föräldrar kan göra för att öppna upp kommunikationen med barn och unga och omvänt vad som gör att de stänger till. Barn berättar för varma och tillitsfulla föräldrar Det krävs en varm hemmiljö och god relation mellan barn och föräldrar för att ungdomarna ska tycka att det är naturligt och roligt att berätta om sina funderingar och vad de har för sig. Detta gör föräldrarna trygga, barnen får positiv bekräftelse och det stärker tilliten och relationen ytterligare. Barnen uppfattar föräldrarna som legitima auktoriteter och tar intryck av föräldrarnas attityder och förväntningar. Men det finns effektiva sätt att tysta barn och ungdomar. Föräldrar som reagerar negativt på det som barnen berättar, med ilska, irritation, skäll och bestraffningar får barn som sluter sig. Att reagera med avståndstagande, strunta i barnets försök att förklara, reagera med kyla, 20

tystnad och undvikande, ge barnet skuldkänslor eller använda sarkasmer, gör sig lustiga över det barnet sagt etc., är andra effektiva sätt att stänga kommunikationen. Ändå är det just var föräldrar ofta gör när ungdomar spontant berättar om något som väcker föräldrarnas oro! Föräldrar backar när de behövs som mest Intuitivt tror vi att föräldrar som ställs inför att deras barn börjar bete sig problematiskt vad gäller kamrater, droger, alkohol och kriminalitet blir mer restriktiva, försöker ta reda på vad som pågår och sätter gränser. Den begränsade forskning som finns visar samstämmigt att de snarare backar undan i ett sådant läge, sa Håkan Stattin. Det hänger ihop med att ungdomar som hamnar i sådana problem också tenderar att bli uppkäftiga och ha ett i övrigt negativt beteende hemma, ljuga och hålla inne med information. Det leder till att föräldrarna reagerar med oro, misstroende, skuldbeläggande, hätska utbrott samt paradoxalt nog till att de minskar sin kontroll och frågar mindre. Den unge får mindre stöd, värme och förståelse och möts i stället med bestraffningar och avståndstagande. Föräldrarnas negativa svar på ungdomarnas negativa beteenden är naturligt. Det är så vi spontant reagerar i mänskliga relationer med närmande på positiva beteenden och med ökat avstånd på negativa uttryck. Den unges negativa beteende och föräldrarnas negativa reaktioner skapar avstånd, och ju mer den unge stänger kommunikationen, desto mindre kommer föräldrarna att försöka närma sig. Den unge håller inne med sina känslor och sin oro, söker inte tröst och visar inte sitt rätta jag för föräldrarna. Omvänt gör öppenhet och värme från föräldrarnas sida också den unge öppnare och varmare. Hon eller han säger eller gör ofta något snällt utan speciell anledning, visar sin ömhet gentemot föräldrarna och får mer värme och intresse tillbaka. Unga som har positiva erfarenheter av vuxnas närvaro, vägledning och krav, regler och struktur väljer oftare organiserade fritidsverksamheter under vuxnas vägledning, där de möter andra skötsamma ungdomar med liknande erfarenheter. När ungdomars problembeteende leder till mindre kontroll och negativa reaktioner från föräldrarna känner sig inte ungdomarna uppskattade hemma och de söker bekräftelse på annat håll. Om de förknippar vuxnas närvaro, vägledning och krav, regler och struktur med något negativt, finns risk för att ungdomarna söker sig till miljöer där de slipper sådant, t.ex. ungdomsgäng med liknande negativa vuxenerfarenheter. Det ger en negativ socialisation och leder till att ungdomarnas problem ökar. Ökade beteendeproblem gör i sin tur att föräldrarna reagerar negativt och backar undan ännu mer. Dessvärre visar forskningen att en sådan negativ spiral inte bara uppstår kring ungdomar med beteendeproblem, utan också för unga som mår psykiskt dåligt och visar begynnande depressiva symtom. Föräldrarnas kontaktförsök, intresse och försök att förstå minskar och de reagerar med känsloutbrott, kyla och avståndstagande. Avståndet ökar och kommunikation, värme och stöd minskar när de unga som bäst behöver föräldrarna, vilket förstärker de depressiva symtomen. Öka föräldrars kunskap och motivation Framgång i alkohol- och drogprevention innebär således föräldrastödjande arbete med inriktning på att stärka kommunikation och goda relationer mellan föräldrar och barn. Men då 21