REDUCERAD JORDBEARBETNING, EN FALLSTUDIE

Examensarbete inom Lantmästarprogrammet REDUCERAD JORDBEARBETNING, EN FALLSTUDIE REDUCED SOIL PREPARATION, A CASE STUDY Jenny Andersson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för Jordbrukets biosystem och teknologi Alnarp 2005

FÖRORD Lantmästarprogrammet är en två-årig högskoleutbildning vilken omfattar 80 p. En av de obligatoriska delarna i denna är att genomföra ett eget arbete som ska presenteras med en skriftlig rapport och ett seminarium. Detta arbete kan t ex ha formen av ett mindre försök som utvärderas eller en sammanställning av litteratur vilken analyseras. Arbetsinsatsen ska motsvara minst 5 veckors heltidsstudier (5 p). Jag har själv varit intresserad av reducerad jordbearbetning och alltid tyckt att det borde vara rätt att försöka eftersträva en effektivare körning i fält, detta dels för att kostnaden det faktiskt innebär att köra över en extra gång men också med tanke på arbetskostnaden. Tiden det tar kan användas bättre, på någonting man tjänar mer pengar på i dagens läge, då dieselpriserna är höga och priserna låga. Jag vill framförallt få människor runt omkring mig att förstå och få upp intresset för att minimera kostnaderna och i och med det få bättre lönsamhet. Ett varmt tack riktas till Yngve och Ola Andersson som hjälpt till med information och granskning av arbetet. Ett tack riktas också till Jan Larsson som har varit examinator. Alnarp, april 2005 Jenny Andersson LMP03

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...4 SUMMARY...5 1. INLEDNING...6 1.1 BAKGRUND...6 1.2 SYFTE...6 1.3 AVGRÄNSNING...6 2. GÅRDSBESKRIVNING...7 2.1 PRODUKTION...7 2.2 AVKASTNING...8 2.3 GÅRDENS MASKINPARK...8 3. JORDBEARBETNINGSMETODER...9 3.1 KONVENTIONELL SOM IDAG...9 3.2 GRUND PLÖJNING MED REDUCERADE ÖVERFARTER...9 3.3 MULLSÅDD...9 3.4 DIREKTSÅDD...9 4. LITTERATURSTUDIE...10 4.1 LÖNSAMHET...10 4.2 MARKSTRUKTUR...10 4.3 OGRÄSTRYCK...10 4.4 SVAMPSJUKDOMAR...11 4.5 BEKÄMPNINGSMEDEL...11 4.6 ENERGIFÖRBRUKNING...11 4.7 UTSÄDESMÄNGD...12 4.8 GÖDSLINGSBEHOV...12 5. KALKYLER...13 5.1 KALKYLPROGRAM...13 5.2 UTSÄDE...13 5.3 BEKÄMPNINGSMEDEL...14 5.3.1 Ogräs...14 5.3.2 Svamp...14 5.3.3 Insekter...15 5.4 ARBETE OCH TIDSÅTGÅNG...15 6. RESULTAT...16 7. DISKUSSION...17 8. KÄLLFÖRTECKNING...18 8.1 LITTERATURFÖRTECKNING...18 8.2 HEMSIDOR PÅ INTERNET...18 8.3 MUNTLIGT MEDDELANDE...18 9. BILAGOR...19 9.1 HÖSTKORN...19 9.2 HÖSTVETE...20

9.3 VÅRKORN ÅR 1...21 9.4 VÅRKORN ÅR 2...22 9.5 HÖSTRAPS...23 3

4 SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbetet är att se om man kan tjäna på att köra med reducerad jordbearbetning. Arbetet är en fallstudie, gården är belägen i nordvästra Skåne. De jordbearbetningsmetoder jag har behandlat är fyra till antalet. Alternativ 1: Konventionell jordbearbetning, så som gården drivs idag. Alternativ 2: Grund plöjning med tiltpackare och därefter sådd med kombisåmaskin. Alternativ 3: Mullsådd Alternativ 4: Direktsådd Resultaten av den studie jag har gjort visar att det som är mest lönsamt är grund plöjning med tiltpackare och sådd med kombisåmaskin. Direktsådden är väldigt bra om man ser till dieselförbrukning och arbetstid, men den ger för stora skördeförluster. Om man analyserar siffrorna lite närmare ser man att det i vårkorn inte skiljer mycket från om man kör Alternativ 2 eller om man kör Alternativ 4 med direktsådd och kombisåmaskin. Så om det råder tidsbrist kan detta vara ett alternativ i vårkorn. Skillnaden på hur man kör idag och det mest lönsamma alternativet, Alternativ 2 visar att man kan spara 60 940 kronor.

5 SUMMARY This is a study made because I would like to see how much money can be saved when reduced soil preparations is used. This is a case study, the farm is located in the north vest part of Skåne, Sweden. I have calculated with four different soilpreparation methods. Alternative 1: Conventional soil preparation, the way the farm is managed today. Alternative 2: Ploughing on depth of 12 centimeters, with a ridge packer followed with sowing. Alternative 3: Eco-tillage Alternative 4: Direct drilling The results of my study showes that Alternative 2 is the most profitable. Alternative 4 is very good if you see to dieselexpenses and hours of work, but the yield is far to low. If the numbers are further analized, it showes that in spring barley the differense between Alternative 2 and Alternative 4 is at a minimum. So if there is lack of time for one reason or another, this might be an alternative in spring barley. The differense in how the farm is managed today and the most profitable alternative in the study, Alternative 2 showes that it can be saved up to 60 940 SEK.

6 1. INLEDNING Detta är ett examensarbete inom ramen för lantmästarprogrammet och omfattar 5 universitetspoäng. Anledningen till att jag har valt att göra detta arbete är att jag vill se på hur mycket man egentligen kan tjäna in på att köra med reducerad jordbearbetning på den aktuella gården. För att bli framgångsrik dvs få bra lönsamhet i företaget är det av yttersta vikt att man försöker hålla kostnaderna nere. 1.1 BAKGRUND I familjen bedrivs ett konventionellt växtodlingsföretag med svinbesättning. I och med bland annat ökade kostnader på drivmedel samt minskade avräkningspriser så är det intressant att undersöka reducerad jordbearbetning och se hur mycket pengar det egentligen skulle kunna gå att tjäna på effektivare körning. 1.2 SYFTE Syftet med arbetet är att hitta den ekonomiskt bästa jordbearbetningsmetoden för gårdens förutsättningar och därmed kunna tjäna mer pengar och få bättre ekonomiskt resultat. Resultatet av dessa undersökningar skall ge en bild om hur vida det är idé att lägga om till någon av de alternativa reducerade jordbearbetningarna som tas upp. 1.3 AVGRÄNSNING Arbetet skall vara en fallstudie som gäller specifikt för den valda gårdens förutsättningar och de odlade grödorna höstvete, sockerbetor, vårkorn, vårkorn, höstkorn och höstraps. Sockerbetorna kommer inte att räknas med i kalkylerna. Jag har valt fyra olika bearbetningsmetoder som skall behandlas, en konventionell så som gården bedrivs idag, grund plöjning med reducerade överfarter, mullsådd samt en direktsådd.

7 2. GÅRDSBESKRIVNING Gården är belägen i nordvästra Skåne mellan Helsingborg och Ängelholm och omfattar 330 hektar växtodling samt 1000 slaktsvin. Gården drivs idag som enskild firma av bröderna Yngve och Ola Andersson, men familjen har bedrivit jordbruk här sedan i början på 1800 talet. I företaget ingår idag en verkstad där man kan få reparationer utförda eller köpa reservdelar till bland annat Fortschritt tröskor, man har även en mindre tillverkning av fältvagnar. I företaget ingår entreprenadkörning med gödseltunna. Jorden är något varierad från styvlera i norr till mellanlera i söder, men med god arrondering. Den styvare delen åkermark är gammal sjöbotten med mycket liten förekomst av sten men däremot på den lättare jorden är det på sina ställen riklig förekomst av sten. På gården bedrivs även djurproduktion i form av slaktsvin, det finns plats till 1000 stycken. På ägorna är det byggt en biogödselbrunn i samarbete med NSR i Helsingborg. NSR kör ut biogödseln gratis till brunnen men de vill nu bygga en pipeline som förser dels vår brunn med biogödsel men även andra bönder som har liknande avtal med dem. Gården har kontrakt på att ta emot 3000 m³/år dvs 1½ gång brunnens storlek. Biogödsel är en biprodukt från biogasframställning som är mycket rik på viktiga växtnäringsämnen. Den egna gårdens gödsel samt tillskottet med biogödsel medför att man bara köper in gödning i form av kväve. Till historien hör att det funnits mjölkkor på gården men denna produktion lades ner i början av 1980-talet. 2.1 PRODUKTION Produktionen i gårdens växtodling består av att man odlar raps, höstvete, betor, vårkorn, höstkorn. Andelen hektar per gröda varierar från år till år men andelen betor är densamma varje år dvs. 25 hektar. Korn är den gröda som går mest till grisproduktionen, men mycket liten del av spannmålen avsätts på annat sätt än foder till grisarna. Växtodlingen bedrivs konventionellt, men man har ett samarbete med en granne vid sådd, man kör med egen traktor men med grannens såmaskin. Jordbearbetningen och sådden består idag av fem överfarter, plöjning, harvning, konstgödselspridning, harvning och slutligen sådd.

8 2.2 AVKASTNING Avkastningen varierar något på markerna från år till år, men snittet på gården under en flerårsperiod. (Yngve Andersson, pers. medd. 2005) Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Vårkorn Höstkorn 3,5 ton/ha 7 ton /ha 50 ton /ha 5 ton /ha 4,5 ton /ha 6 ton /ha 2.3 GÅRDENS MASKINPARK 2 st Valmet traktorer a 200 hk, varav en -01 och en -02 1 st Valmet traktor a 115 hk, -98 1 st Väderstad harv a 7 m, - 02 1 st Carrier 6,50 m, -03 1 st Fortschritt tröska a 22 fot, -84 1 st Sieger spruta 2000 l, bogserad a 24 m, -90 1 st Överum plog, 5 skärig, -00 1 st Tive konstgödselspridare, -77 1 st Star gödseltunna m. släpslangar, -98 1 st Såjet Tive, a 6 m, -98

9 3. JORDBEARBETNINGSMETODER 3.1 KONVENTIONELL SOM IDAG Plöjning på 18 cm djup, en harvning, konstgödselspridning, sedan ytterligare en harvning följd av sådd med Tive såjet. 3.2 GRUND PLÖJNING MED REDUCERADE ÖVERFARTER Plöjning på 12 cm djup med tiltpackare på plogen Direktsådd med kombisåmaskin och förredskap. 3.3 MULLSÅDD 2 st överfarter med tallriksredskap, typ Carrier Direktsådd med kombisåmaskin med förredskap. 3.4 DIREKTSÅDD Direktsådd med kombisåmaskin, med förredskap.

10 4. LITTERATURSTUDIE 4.1 LÖNSAMHET Resultaten visar att direktsådd utan någon föregående jordbearbetning kan vara väl så lönsam som ett konventionellt system med mer intensiv jordbearbetning. Skördarna sjunker visserligen med starkt reducerad jordbearbetning, men kostnaderna sparas genom att en given areal kan skötas med färre maskiner på kortare tid. (Källa: www.projkat.slu.se) 4.2 MARKSTRUKTUR Reducerad jordbearbetning ger generellt en högre andel av organiskt material i det översta jordlagret. Efter 2-3 år med reducerad jordbearbetning ser man ofta att det inte blir lika mycket vatten som står kvar på fälten, detta minskar ytavrinning och erosion i sig. Det faktum att marken torkar upp snabbare innebär också att marken blir körbar snabbare och det blir lättare att komma ut och ge grödan en bra etablering. Lerjord som inte plöjs kan ofta behålla en bra struktur, medan sandjord inte lämpar sig för plöjningsfritt eftersom den är strukturlös och behöver luckras. (Källa: Miljöeffekter av reducerad jordbarbetning, HIR, Malmöhus) I ett plöjningsfritt system ökar både daggmaskar och mikroorganismer. I många fall ersätter maskarna den minskade bearbetningen genom sina gångar för rötter och vatten, samt att de omsätter mer mängd näring till jorden. (Källa: Bäck, Isaksson 2004) 4.3 OGRÄSTRYCK I reducerad jordbearbetning är erfarenheterna att framför allt gräsogräsen tenderar att öka i mängd. En förklaring till det i flera fall ökade ogrästrycket är att den minskade bearbetningen inte begraver fröna tillräckligt djupt. Gräsogräsfrön gror gärna ytligt och tål djup bearbetning dåligt. En annan viktig orsak till att gräsogräsen tenderar att öka är att andelen höstsådd areal ofta är hög på gårdar som praktiserar reducerad jordbearbetning, vilket gynnar gräsogräsen samt de örtogräs som gror på hösten. Åkerven och renkavle är exempel på växtföljdsogräs som ökar vid ökad andel höstsäd i växtföljden. Renkavle till exempel har samma växtcykel som höstvete och är därför svår att komma åt.

11 4.4 SVAMPSJUKDOMAR Mängden halm och stubbrester i markytan ökar vid reducerad jordbearbetning och därmed finns bra miljö för svampar och andra skadegörare att överleva från ett år till ett annat. Växtföljden är därför extra viktig vid reducerad jordbearbetning. I Lönnstorpsförsök en har man tack vare den varierade växtföljden inte fått några ökade problem med svamp i de oplöjda leden. 4.5 BEKÄMPNINGSMEDEL Det ökade trycket av ogräs och svamp vid reducerad jordbearbetning kräver mer planering för att användningen av bekämpningsmedel inte ska öka. I försöken på Lönnstorp har användningen av bekämpningsmedel inte ökat i de oplöjda leden, mycket tack vare den varierade växtföljden med fem olika grödor på sex år. Snarare finns det en tendens till mindre behov av bekämpningsmedel där det odlas plöjningsfritt eftersom det där finns fler naturliga fiender. Ett problem som många är oroliga för vid plöjningsfri odling är ökad andel spillsäd. Spillsäd bekämpas effektivast med glyfosat, vilket gör att det finns en risk att glyfosatanvändningen ökar vid reducerad jordbearbetning. Även ogräspreparat mot ettåriga gräsogräs och snärjmåra riskerar att öka om inte odlingen ändras så att mindre andel höstsås. Det finns även en risk att doserna av jordverkande preparat ökar vid reducerad jordbearbetning. Anledningen är att de preparaten kan ha sämre effekt om det är mycket skörderester i ytan så att preparatet binds till det organiska materialet istället för att nå jorden. Nedbrytningen sker långsammare, men en stor mängd organiskt material kan också öka den biologiska aktiviteten och därmed även nedbrytningshastigheten. Andra faktorer som påverkar nedbrytningen är bland annat jordens mineralsammansättning, ph-värdet, syretillgången och vattentillgången. Andra bekämpningsmedel som riskerar att öka vid plöjningsfri odlning är snigelpreparaten. En plöjning innan sådd av höstraps kan vara förödande för snigelbeståndet, medan en grundare bearbetning inte har samma effekt. Dock är det viktigt att komma ihåg att det är jordstrukturen som är viktigast för att undvika snigelproblem. Jordkokor som gynnar sniglarna kan uppkomma oavsett om jorden plöjs eller inte. 4.6 ENERGIFÖRBRUKNING Flera undersökningar tyder på att det går åt mindre diesel/ha vid reducerad jordbearbetning jämfört med konventionell plöjning. Danmarks JordbruksForskning har i samarbete med Energistyrelsen, genomfört ett treårigt projekt där de skulle belysa möjligheterna för energibesparing vid reducerad jordbearbetning. Undersökningen visade att det gick åt i genomsnitt 30-38 l diesel/ha

12 vid plöjning och 20-22 l/ha då det inte plöjdes. Även arbetstiden minskade då marken inte plöjdes, från 2,5 till 1,5 timme/ha. I ett försök på Ultuna utanför Uppsala har man jämfört energiåtgången per mängd bearbetad jord vid plöjning och bearbetning med kultivator. Vid plöjning bearbetades betydligt mer jord än med kultivator, trots att de inställda bearbetningsdjupen var lika. Det gjorde att energiåtgången per mängd bearbetad jord var mindre vid plöjning. (Källa: Miljöeffekter av reducerad jordbearbetning, HIR Malmöhus, 2004) 4.7 UTSÄDESMÄNGD I försök med raps visar att vid direktsådd bör man öka utsädesmängden mot för vad som behövs i konventionell odling.(källa:svenskraps.se) I försök med höstvete visar att reducerad jordbearbetning kräver högre utsädesmängd än om man hade kört konventionellt med plog. (Källa: Jönsson, Lillås 2004) 4.8 GÖDSLINGSBEHOV De plöjningsfritt odlade leden kan teoretiskt ha en större mineralisering av kväve under växtperioden än de höstplöjda leden, eftersom mullhalterna är högre i dessa led. (Källa: Ivarsson, 1996) På Charlottenlund säger man sig ha en minskad gödningsgiva med 15-20%. (Källa: charlottenlund.se) Jordbearbetningen påverkar mineraliseringen. Därför stiger utlakningen av kväve ju mer man bearbetar på hösten. Det är större risk för denitrifikation vid plöjningsfritt än med plöjning. Det kan förklaras med att den ej plöjda jorden har ett större vatteninnehåll, lägre syreinnehåll och mer sammanpackad jord jämfört med plöjd jord. Även med dålig dränering kan man räkna med större denitrifikationsförluster. Fosfor och kalium brukar kunna bli mer koncentrerat nära markytan vid plöjningsfriodling. (Källa: Bäck, Isaksson 2004)

12 5. KALKYLER 5.1 KALKYLPROGRAM Jag har använt mig av ett datorprogram gjort av Johan Arvidsson, SLU, för uträkning av maskin, drivmedel och arbetskostnader per hektar. Kalkylerna är så kallade medelårskalkyler, de poster som ingår är värdeminskning, ränta, underhåll, förvaring, bränsle, arbete, skatt och försäkring. Räntan är real och satt till 3 %. Arbetskostnaden är satt till 180 kronor per timme och dieselpris till 6 kr per liter. Övriga kalkyler på grödor är gjorda på egen hand i excel-ark och är bidragskalkyler. Där har hänsyn tagits till avkastning, utsädesmängd, kemisk bekämpning och transport i förhållande till avkastning och jordbearbetningsstrategi. Sockerbetsodlingen ingår ej i bidragskalkylerna. Kalkylerna är därför baserade på 275 hektar spannmål och oljeväxtodling. 5.2 UTSÄDE Utsädet är beräknat 20 % högre för direktsådd spannmål och 10 % högre på mullsådd. På rapsen är det räknat med 25 % högre utsädesmängd. Tabell 1: Utsäde Priser: Svenskafoder 2004 kr/kg kg/ha Vårkorn 2,90 160 Höstkorn 2,93 180 Höstvete 2,70 190 Höstraps 68,11 8 Källa: Andersson, Yngve 2005

14 5.3 BEKÄMPNINGSMEDEL 5.3.1 Ogräs Direktsådd är det beräknat med 20 % högre och på mullsådd 10 % högre bekämpningskostnad. Tabell 2: Ogräs liter/ha preparat Vårkorn 2 + 1 Areane + MCPA750 Höstkorn 1,25 + 1 Arleon + Cougar Höstvete 1,25 + 1 Arleon + Cougar Höstraps 2 Butisan Källa: Andersson, Ola. 2005 5.3.2 Svamp Kostnaden för svampbekämpningen i spannmål är beräknad till 10 % högre i mullsådd och 20 % högre i direktsådd. Tabell 3: Svampbekämpning liter/ha preparat Vårkorn 0,3 + 0,5 Comet + Til Top Höstkorn 1,5 Stereo Höstvete 0,6 Comet Höstraps 1 Amistar Källa: Andersson, Ola. 2005

15 5.3.3 Insekter Insektsbekämpningen är beräknad till samma kostnad i alla leden. Vårkorn: Sällan insektsbehandling Tabell 4: Insektsbehandling liter/ha preparat Vårkorn X X Höstkorn 0,2 Fastac Höstvete 0,3 Sumsidin Höstraps 0,3 Sumsidin Källa: Andersson, Ola. 2005 5.4 ARBETE OCH TIDSÅTGÅNG Arbetskostnaden är beräknad till 180 kronor per timme inklusive sociala kostnader. Tidsåtgången är beräknad efter redskapsbredd, körhastighet, fältkapacitet och slirning. Tid för driftledning är ej med i beräkningarna.

16 6. RESULTAT När jag har summerat ihop kalkylerna, visar det sig att grund plöjning med reducerade överfarter är mest lönsam. Det är lite förvånande att dieselförbrukningen är högre i mullsådd än i konventionell reducerad. Direktsådden är väldigt bra om man tittar på dieselförbrukning och arbetstid, men den ger för stora skördeförluster. Tabell 5: Skördenivå 1 2 3 4 Höstraps 100 100 96 90 Höstvete 100 100 97 80 Vårkorn 100 100 98 91 Höstkorn 100 100 97 80 Källa: Ekman, Sone, 2002 Tabell 6: Arbetstid och dieselförbrukning 1 2 3 4 Diesel l/ha 46,2 32,2 38,2 15,5 Arbete h/ha 2,1 1,6 1,3 0,7 Källa: Egen sammanställning av kalkyler Tabell 7: Sammanställning bidragskalkyler 1 2 3 4 Höstraps 232 260 242 710 219 442 203 563 Höstvete 152 015 169 505 152 532 115 660 Vårkorn 72 705 83 155 73 571 80 075 Vårkorn 55 792 66 242 57 003 64 504 Höstkorn 86 812 98 912 90 511 67 617 Summa TB: 599 583 660 523 593 058 531 418 Källa: Egen sammanställning av kalkyler

17 7. DISKUSSION Resultatet som jag kom fram till i kalkylerna visar att Alternativ 2 är det som är mest lönsamt, detta innebär grund plöjning på 12 cm djup samt tiltpackare och därefter sådd med kombisåmaskin. Men om man analyserar siffrorna lite närmare ser man att det i vårkorn inte skiljer så mycket om man kör Alternativ 2 eller Alternativ 4, det sist nämnda innebär direktsådd med kombisåmaskin. Så om det råder tidsbrist av en eller annan orsak kan man tänka sig detta alternativ också, när det gäller vårkorn. Skillnaden mellan Alternativ 2 och Alternativ 1, så som man kör idag, dvs. start med en plöjning på 18 cm djup, sedan en harvning och konstgödselspridning för att efterföljas med ytterligare en harvning och till slut sådd med Tive såjet, visar att man skulle kunna tjäna 60 940 kronor. Skillnaden mellan Alternativ 1, som man kör idag och Alternativ 3, mullsådd är nästan ingen alls. Det som skiljer är endast 7202 kronor vilket man kan säga är inom felräkningsmarginalen. Det är underligt att dieselkostanden är högre i mullsådd än i konventionell reducerad, man skulle kunna köra bara en överfart med carriern när detta är lämpligt och sedan sådd. Detta skulle sänka kostnaden för dieselförbrukning och arbetstid varpå det skulle bli något lönsammare. Sammanfattningsvis så tror jag att en kombination skulle vara lönsammast. Där man väljer jordbearbetningsmetod efter årets förutsättningar grundat på tid, väder och ekonomi.

18 8. KÄLLFÖRTECKNING 8.1 LITTERATURFÖRTECKNING Bäck, F, Isaksson, F 2004. Är reducerad jordbearbetning ett alternativ. Ekman, S, 2002. Modelling Agricultural Production Systems using Mathematical Programming, Agraria 351. Fogelfors, H, 2001. Växtproduktion i Jordbruket, Natur och kultur/lts förlag. Ivarsson, R, 1996. Plöjningsfriodling och struktukalkning på lerjordar. Jönsson, K-L, Lillås, C-A, 2004. Är plöjningsfri jordbearbetning bättre än konventionell plöjning. Weidow, B, 1998. Växtodlingens grunder, Natur och kultur/lts förlag. 8.2 HEMSIDOR PÅ INTERNET www.charlottenlund.se 2005-04-07 www.ffe.slu.se 2005-04-07 www.hush.se 2005-04-07 http://projkat.slu.se/safaridokument/240.htm 2005-04-07 www.skaneforsoken.nu/dokument/l2-4040.pdf 2005-04-07 www.svenskraps.se 2005-04-07 8.3 MUNTLIGT MEDDELANDE Andersson, Ola, Lydestad, Mörarp, 2005 Andersson, Yngve, Åvalla, Ödåkra, 2005

19 9. BILAGOR 9.1 HÖSTKORN Avkastning: 6000 Priskr/kg: 0,80 INTÄKTER 1 2 3 4 Frö, avsalu 4800 4800 4608 4320 Summa: 4800 4800 4608 4320 SÄRKOSTNADER Utsäde, höstkorn 527 527 580 632 Gödsling kväve (N15-1), vår 1 213 1 213 1 213 1 213 Gödsling fosfor (P) 204 204 204 204 Gödsling kalium (K) 146 146 146 146 Bekämp. medel, ogräs 240 240 264 288 Bekämp. medel, svamp 59 59 65 71 Bek. medel, bladlöss 41 41 45 49 Torkning (vh 20%) 632 730 613 506 Maskinkostnader inkl arbete och drivmedel 1 437 1 119 1 157 777 Summa: 4 499 4 279 4 287 3886 TB: 301 521 321 434

20 9.2 HÖSTVETE Avkastning: 7000 Priskr/kg: 0,90 INTÄKTER 1 2 3 4 Frö, avsalu 6300 6300 6048 5670 Summa: 6300 6300 6048 5670 SÄRKOSTNADER Utsäde, höstvete, brödsäd 578 578 636 694 Gödsling kväve (N15-1), vår 1 908 1 908 1 908 1 908 Gödsling fosfor (P) 272 272 272 272 Gödsling kalium (K) 194 194 194 194 Bekämp. medel, ogräs 281 281 309 337 Bekämp. medel, svamp 215 215 237 258 Bek. medel, stråknäckare 53 53 58 64 Bek. medel, insekt., axgång 42 42 42 42 Torkning (vh 20%) 730 730 708 584 Maskinkostnader inkl arbete och drivmedel 1 437 1 119 1 157 777 Summa: 5 710 5 392 5 521 5129 TB: 590 908 527 541

21 9.3 VÅRKORN ÅR 1 Avkastning: 5000 Priskr/kg: 0,80 INTÄKTER 1 2 3 4 Frö, avsalu 4000 4000 3840 3600 Summa: 4000 4000 3840 3600 SÄRKOSTNADER Utsäde, vårkorn 506 506 557 607 Gödsling kväve (N15-1), vår 724 724 724 724 Gödsling fosfor (P) 170 170 170 170 Gödsling kalium (K) 121 121 121 121 Bekämp. medel, ogräs 119 119 131 143 Bekämp. medel, svamp 137 137 151 164 Bek. medel, bladlöss 41 41 45 49 Torkning (vh 20%) 525 525 509 420 Maskinkostnader inkl arbete och drivmedel 1 238 1 048 1 086 705 Summa: 3 581 3 391 3 494 3104 TB: 419 609 346 496

22 9.4 VÅRKORN ÅR 2 Avkastning: 4500 Priskr/kg: 0,80 INTÄKTER 1 2 3 4 Frö, avsalu 3600 3600 3456 3240 Summa: 3600 3600 3456 3240 SÄRKOSTNADER Utsäde, vårkorn 506 506 557 607 Gödsling kväve (N15-1), vår 643 643 643 643 Gödsling fosfor (P) 159 159 159 159 Gödsling kalium (K) 112 112 112 112 Bekämp. medel, ogräs 119 119 131 143 Bekämp. medel, svamp 137 137 151 164 Bek. medel, bladlöss 41 41 45 49 Torkning (vh 20%) 467 467 453 374 Maskinkostnader inkl arbete och drivmedel 1 238 1 048 1 086 705 Summa: 3 422 3 232 3 336 2956 TB: 178 368 120 284

23 9.5 HÖSTRAPS Avkastning: 3500 Priskr/kg: 2,20 INTÄKTER 1 2 3 4 Frö, avsalu 7700 7700 7392 6930 Summa: 7700 7700 7392 6930 SÄRKOSTNADER Utsäde, höstraps 545 545 545 681 Gödsling kväve (N15-1), höst 496 496 496 496 Gödsling kväve (N15-1), vår 1 268 1 268 1 268 1 268 Gödsling fosfor (P) 227 227 227 227 Gödsling kalium (K) 146 146 146 146 Drivmedel, tröska 333 333 333 333 Bekämp. medel, ogräs 830 830 913 996 Bekämp. medel, rapsbagge 34 34 34 34 Bekämp. medel, svamp 53 53 53 53 Transport 105 105 102 95 Maskinkostnader inkl arbete och drivmedel 1 238 1 048 1 086 705 Summa: 5 275 5 085 5 203 5034 TB: 2 425 2 615 2 189 1 896