Köping2000, v4.1, 2014-01-30 INFORMATION 1 (10) Miljökontoret Underhåll av din avloppsanläggning För att försäkra sig om att avloppsanläggningen ger bästa möjliga reningseffekt och att den får en så lång livslängd som möjligt är det viktigt att med jämna mellanrum kontrollera att anläggningen fungerar som den ska. Bristande skötsel kan leda till negativ miljöpåverkan och att anläggningen slutar fungera. Nedan hittar du tips och råd om hur du ska sköta din avloppsanläggning. Allmänna skötselråd En regelbunden tömning av slamavskiljaren minskar belastningen på markbädden/infiltrationen. Tömningen sker normalt automatiskt av kommunen eller kommunens entreprenör men det kan hända, exempelvis vid tillfällig överbelastning, att en extra slamtömning behöver beställas. Avloppsanläggningen ska inte belastas av tunga fordon. Den ska inte heller belastas av betande djur. Tung belastning kan göra att marken där anläggningen är placerad packas ihop, vilket förstör funktionen i en markbädd/infiltration. Röj även regelbundet bort växtlighet på och runt avloppsanläggningen. På så sätt underlättas kontroll och skötsel. Ta bort träd och buskar för att undvika att rötter tränger in i och förstör bädden. Samtliga brunnar i en avloppsanläggning ska vara täta så att inga rötter växer in som kan orsaka skada på konstruktionen samt att de ska vara täta för att ovidkommande vatten inte ska rinna ner i brunnarna. Detta kan leda till en överbelastning av avloppsanläggningen. Det är även viktigt att avloppsanläggningen inte tillförs sådana ämnen som skadar de bakterier som hjälper till att bryta ner föroreningar i avloppsvattnet. Exempel på ämnen som kan påverka bakterierna negativt är starka syror och baser, lösningsmedel samt läkemedel. Om avloppsanläggning har ett larm och detta börjar lysa eller låta beror det på att något är fel. Det är då viktigt att kontrollera avloppsanläggningen för att kunna åtgärda felet och på så sätt säkerställa anläggningens funktion. Postadress Besöksadress Telefon Fax Webbplats och e-post Bankgiro Org. nr Köpings kommun Kristinelundsvägen 4 0221-250 00 0221-250 55 www.koping.se 991-1215 212000-2114 731 85 Köping miljokontoret@koping.se
INFORMATION 2 (10) Slamavskiljare Slamavskiljare finns i flera olika utföranden, både i betong och i plast. Det vanligaste när WC är kopplad till anläggningen är att slamavskiljaren har tre kamrar, men det finns även slamavskiljare med en eller två kamrar. Slamavskiljaren skiljer fast substans från flytande. I en väl fungerande slamavskiljare fastnar den största delen av de fasta partiklarna i den första kammaren. Där bildas det ofta efter ett tag en slamkaka. Slamkakan ska inte växa upp över tilloppsledningens mynning eftersom det kan orsaka stopp i avloppssystemet och i huset. Om du har en sluten tank för WC-avlopp så brukar slamavskiljaren för bad-, diskoch tvättvatten (BDT) vara av två-kammarmodell. Då det inte finns lika mycket fast substans i BDT-vatten som det gör i WC-vatten innebär det att en slamavskiljare för BDT-vatten även kan ha en mindre volym än en slamavskiljare för WC-vatten. En del av slammet i avloppsvattnet kan hamna i efterföljande kammare, dock bör det vara slamfritt i den sista kammaren (Tredje kammaren (WC) respektive andra kammaren (BDT)). I den sista kammaren ska det finnas ett t-rör påkopplat på utgående ledning för att förhindra slamflykt till den efterföljande reningen. Om slam läcker ut från slamavskiljaren till efterföljande reningssteg kan det leda till att detta täpps igen och förkortar livslängden på avloppsanläggningen. Det även viktigt att locket är helt och ligger på ordentligt, dels för att förhindra olyckor, dels för att undvika att ovidkommande vatten kommer ner i brunnen. Figur 1. En slamavskiljare i plast med trasig skiljevägg mellan kammare 1 och 2. Behöver lagas.
INFORMATION 3 (10) Kontrollera följande i din slamavskiljare Att locket är helt och ligger på ordentligt. Att väggarna till slamavskiljaren är täta. Att slammängden och vattennivån inte går över mellanväggarna eller inloppets mynning. Att det är minimalt med slam i sista kammaren. Att T-tör och skiljevägg finns. Att brunn, skiljeväggar samt T-tör är intakta. Att tänka på! Brunnslock ska vara lättavtagbara för att underlätta vid slamtömningen. Brunnlocket måste även vara barnsäkert och hållfast. Slamavskiljaren bör återfyllas efter tömning. Detta via sista kammaren, så att inte slam flyttas mellan kamrarna när slamavskiljaren sakta fylls på igen. Anslut inte badtunna, pool, eller annat stort badkar då de överbelastar slamavskiljaren. Kontrollera även pumpbrunnens kondition
INFORMATION 4 (10) Fördelningsbrunn Fördelningsbrunnen fördelar avloppsvattnet till spridarledningarna i en markbädd/infiltration och finns i flera olika utföranden, både i betong och i plast. Kontrollera då och då att spridningsledningarna belastas lika. Nyare fördelningsbrunnar har skibord för utloppsledningarna som gör att man kan ställa in hur mycket vatten som ska rinna ut i varje utlopp. Kontrollera följande: Att fördelningsbrunnen har klart vatten och är fri från slam. Om det finns slam i fördelningsbrunnen ska detta avlägsnas genom slamtömning eller genom att flytta slammet till slamavskiljarens första kammare. Om det finns slam i fördelningsbrunnen ska slamavskiljaren också kontrolleras för att hitta orsaken till slamflykten så att problemet kan åtgärdas. Ibland kan det bildas en påväxt i fördelningsbrunnen. Även påväxten ska tas bort. Spola sedan rent i fördelningsbrunnen och kontrollera med jämna mellanrum. Kontrollera följande: Att vattennivån i fördelningsbrunnen inte ligger över utloppsrören. Om vatten blir stående över utloppen tyder det på att den efterföljande reningen inte fungerar, exempelvis kan den efterföljande infiltrationen/markbädden vara igensatt.
INFORMATION 5 (10) Figur 2. Fördelningsbrunn i plast med skibords vid utloppen. Vattennivån är inte högre än utloppet och vattnet är klart. Detta ser bra ut.
INFORMATION 6 (10) Luftningsrör En del efterföljande reningssteg kräver luftningsrör, exempelvis markbäddar och infiltrationer. Syre är avgörande för att de marklevande bakterier som renar avloppet ska kunna överleva. Om luftningsrören kapas eller täpps till leder det till syrebrist och reningen blir bristfällig. Kontrollera följande: Höjden på luftningsrören är över förväntat snödjup, ca 50 centimeter samt att rören är utrustade med ventilerande lock för att undvika att löv, snö och skräp m.m. inte kommer ner i rören. Att luftningsrören inte innehåller jord, slam eller liknande. Då måste rören spolas. Att det inte står vatten i spridningsledningarna under en längre tid genom att föra ner en längre käpp i luftningsrören eller lysa ner i rören med en ficklampa. I en väl fungerande bädd med luftningsrör rinner vattnet undan kontinuerligt. Om det blir vatten stående i bädden tyder det på att den inte fungerar som den ska och att den behöver åtgärdas. Om vatten blir stående i spridarledningarna en längre tid kan det bero på: Högt grundvattenstånd exempelvis på grund av ihållande regn eller kraftig snösmältning. Mät igen när grundvattnet sjunkit. Eventuellt kan dränering bli nödvändigt. En större belastning än vad bädden är dimensionerad för. Kontrollera hushållets vattenförbrukning och jämför med hur mycket anordningen är byggd för att kunna ta emot. Minska vattenförbrukningen eller utöka bädden.
INFORMATION 7 (10) Inläckage av regn- eller dagvatten. Jämför vattenflödet under torrperiod och efter regnväder. Eventuellt kan dränering bli nödvändigt. En större belastning av fasta föroreningspartiklar än vad bädden är dimensionerad för. Infiltrationsytan blir då så tät att vatten inte släpps igenom. Försök att spola bädden via luftningsrören. Vid belastning av tillfällig karaktär, försök låta bädden vila ett par månader om det är möjligt. Hjälper inte detta kan en ny bädd behöva grävas.
INFORMATION 8 (10) Fosforrening För att reducera utsläppen av fosfor från avloppsvattnet till Hög skyddsnivå finns det olika tekniker att tillgå; fosforfällning med fällningskemikalie samt fosforfilter/kalkfilter. Doseraren för fosforfällningen är ofta placerad inne i huset i anslutning till toaletten eller under diskbänken alternativt i tvättstugan. Den kan även monteras direkt i slamavskiljaren. Kontrollera följande vid fosforfällning: Att fällningskemikalie finns och att förbrukning sker (t.ex. genom att sätta ett litet streck för vätskenivån och notera att nivån sjunker mellan kontrollerna). Kontrollera eventuella pumpar i anläggningen och rengör dem med jämna mellanrum. Kontrollera ph i slamavskiljare eller processtank. Du mäter ph efter den punkt där fällningskemikalie tillsätts. Till exempel om kemikalien tillsätts inne i huset eller i slamavskiljaren så är det i slamavskiljaren du ska kontrollera ph eftersom det är där reaktionen sker. Kontrollera om eventuellt larm som varnar om att fällningskemikalie håller på att ta slut har utlösts. Att doseringen av fällningskemikalie årligen kontrolleras och justeras av sakkunnig för att få en bra rening av fosfor.
INFORMATION 9 (10) Kontrollera följande vid fosforfilter: Att filtrets yta inte har blivit igensatt vattennivån i inloppet ska inte vara högre än nivån i utloppet (eller inte så hög att vattnet passerar filtret utan att filtreras). Om du har svårt att avgöra detta ta hjälp av sakkunnig. Att ph hos det utgående vattnet från filtret inte understiger rekommenderat ph-värde (ca ph 9 eller enligt leverantörernas anvisningar). ph ska undersökas vid det intervall som leverantören rekommenderar.
INFORMATION 10 (10) Minireningsverk Idag finns det finns många minireningsverk ute på marknaden vilka ser olika ut och behandlar avloppsvatten på olika sätt. Det finns oftast en biologisk rening genom tillförsel av syre samt en rening av fosfor. Dessa avloppsanordningar är mer känsliga för driftsstörningar och kräver mer underhåll. Det är viktigt att man alltid vänder sig till leverantören eller tillverkaren när det uppstår problem. För att underlätta framtida service bör serviceavtal upprättas med leverantör eller tillverkare. Kontrollera följande: Att det inte ser ut eller luktar på ett sådant sätt som reningsverket inte tidigare har gjort. Om larm som är kopplat till minireningsverket har utlösts samt fungerar. Detta bör kontrolleras med jämna mellanrum. Larmet utlöses om minireningsverket har driftsproblem. Att rörliga delar fungerar. Se så att fällningskemikalierna inte är slut, utan är rätt doserande utifrån belastningen på anläggningen. Se så att fosforfiltret inte är igensatt samt inte är under ett visst ph-värde (ca ph 9 eller enligt leverantörernas anvisningar). Att slammet är på rätt nivå så att det inte sker en bräddning. Att utgående vatten är klart och luktfritt. Att journalföring över service och underhåll som exempelvis kemikaliepåfyllning vid fosforfällning och skötsel/kvitto på fosforfilter finns tillgänglig på fastigheten. Detta för att kunna visas upp vid förfrågan från miljökontoret eller annan myndighet.