Dränering Från missväxt till tillväxt



Relevanta dokument
Täckdikning en viktig och lönsam investering

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering. Jordbruksdränering JDR. Jordbruksdränering

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Jordbruksdränering. JDR Jordbruksdränering

Uponor IQ Jordbruksdränering

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Pipelife JDR jordbruksdränering

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Jordbruksdränering. Nyhet: nu också fiberbelagda rör JDR. Jordbruksdränering. PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering

Ekonomi i miljöåtgärder

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Ekonomi i miljöåtgärder

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

Tillskottsbevattning till höstvete

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Dikesavståndets inverkan på såtid och skörd Impact of drain spacing on planting date and yield

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018

VÄXTODLING. Ämnets syfte

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

JORDBRUKSDRÄNERING, KOSTNADER OCH GENOMFÖRANDE

Tillväxthinder och lösningar

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Maskinval för täckdikningen

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Jordbearbetningsstrategier

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

Försöksåret 2012/2013

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Samodling av majs och åkerböna

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Kalkyler för Trädgårdsblåbär

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Jordbruksinformation Täckdikning för bättre skörd och miljö

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Slamspridning på åkermark

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Nyfiken på ekologisk mat?

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Transkript:

Dränering Från missväxt till tillväxt

En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten att skapa gynnsamma förutsättningar för växtodling samt att förlänga vegetationsperioden. En dåligt dränerad mark kännetecknas av vattenmättnad vilket gör att luftutbytet mellan atmosfären och marken försvåras. Marken måste innehålla minst 10 % luft för att markandningen ska fungera. Syrebrist i samband med vårbruket leder till försämrad grobarhet och uppkomst. En dålig etablering leder i sin tur till att grödan har sämre konkurrenskraft mot ogräs och blir mer mottaglig för sjukdomar och skadegörare. En av de viktigaste faktorerna för markens produktionsförmåga är att växterna har möjlighet till en bra rotutveckling. Vid låga syrehalter ökar koncentrationerna av tillväxthämmande ämnen i markvatten vilket kan leda till att rötterna dör. En dålig rottillväxt leder till ett sämre vatten- och näringsupptag och därmed till lägre skördar. Vid dålig tillväxt ökar risken för att växtnärings-ämnen läcker ut från marken. Med ett rätt utformat dräneringssystem kan man tillgodose både jordbrukets krav på driftsäkerhet och kraven på en minskad miljöpåverkan. Gör en bra investering för såväl plånbok som miljö! Källa: Ingrid Wesström, SLU, 2013

Behov Grödan och den moderna maskindriften kräver effektiv dränering. Endast ett fåtal sand- och mojordar är självdränerande, i övrigt krävs täckdikning med olika utformning för olika jordar. Höga skördar kräver effektiv vatten- och näringsupptagning, dvs djupa rotsystem. Packningsskador hotar många av våra lerjordar. Täckdikade jordar skonar både matjord och alv. Många äldre täckdikningar är i stort behov av om täckdikning. Kemikalieanvändningeni jordbruket kan minskas. Vattnet är den viktigaste och naturligaste tillväxtfaktorn. Förberedelser Täckdika inte alltför tidigt på våren eller alltför sent på hösten. Ju torrare jord desto bättre resultat. Täckdika gärna på oplöjd träda, före vallbrott, i stubben eller i växande gröda. Rensa huvudavlopp och även kantdiken. Planera och kontakta din entreprenör i god tid. Täckdikningsplan Planläggning är ett specialjobb, korrekt täckdikningsplan är en garanti för att varje rör kommer på rätt plats och djup. Jordart, gröda, klimat, maskinpark och dina egna krav styr planläggningen. Ytvattenavrinningen skapar miljöproblem. En korrekt dimensionering leder bort överskottsvattnet utan erosion och igenslammning. Täckdikningsplanen är ett nödvändigt dokument för framtiden. Kompletteringar och eventuella omdräneringar underlättas och markens värde ökar. Kontakta din projektör så fort du planerar täckdikning.

Rör och filter Jordart och dräneringsteknik avgör valet av filtermaterial. Grus är bästa allroundmaterialet. Sågspån är bäst på järnhaltig jord. Kokoslindade rör och tunna syntetfiberlindade rör skyddar även mot bottenslam. Välj alltid blå specialrör med större slitsar på järnhaltig jord och mossjord. Standardiserade och typgodkända rördimensioner ger garanti för både funktion och lång livslängd. Entreprenörer Anlita alltid en erfaren entreprenör. Täckdikningen ska fungera uynder lång tid och är ett specialistjobb. Grävkedje- och grävhjulsmaskiner gör likvärdiga jobb. Öppna rörgravar möjliggör grusning och återfyllning med matjord. Dräneringsplog fungerar bra med filterrör och grusning även i stenbunden mark. Med en sluttande front gör den en bra avluckring på lerjordar. Resultat Snabbare upptorkning på våren. Mindre ogräs. Mindre sammanpackning av jorden. Bättre markstruktur. Bättre markbärighet. Större möjlighet att odla mera krävande växtslag. Större möjlighet att höja skördens kvalitet. Större möjlighet att höja skördens kvantitet. Miljövänligare odling. Allt samverkar till täckdikningens lönsamhet - en dränerad jord ger mer. www.svenskadranerare.com

Lönsamhetsberäkning vid investering i dränering Kostnad per hektar och år Investeringskostnad 20000 Annuitetsmetoden Ränta 5% Avskrivning 30 Ränta+avskrivning 1301 Underhåll 1% Underhåll 200 Annuitetsfaktor : 0,06505144 Totalt 1501 Ökade intäkter och minskade kostnader Spannmålspris, kr/kg 1,8 Merskörd, kg spm 1000 Ökade intäkter (kr/ha) Skördeökning, pga tidigare vårbruk, minskad markpackning 1800 samt läglighetseffekt (14 dagar tidigare sådd ger 560-700 kg högre spannmålsskörd) Friare växtföljd 200 Minskade kostnader (kr/ha) Minskad tidsåtgång, 0,5-1 h inkl. redskap (300-600 kr/ha) 500 Minskad kemisk ogräsbekämpning 40 Mindre kvickrotsbekämpning (1ggr/växtföljd) 75 Minskade torkningskostnader 135 Summa ökade intäkter och minskade kostnader 2750 Resultat per hektar och år Intäkter och minskade kostnader 2750 Kostnad -1501 Över-/underskott per hektar och år 1249 Källa: Hushållningssällskapet, 2013

www.svenskadranerare.com