Reservdels- MÄNNISKAN EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2001 MEDICINSK-ODONTOLOGISKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET
Reservdels- MÄNNISKAN 3
Reservdelsmänniskan Utgiven av Medicinsk-odontologiska fakulteten, Umeå universitet, 2002 Författare: Leif Carlsson, Olle Svensson, Kjell G Nilsson, Conny Arnerlöv, Elisabeth Nyström, Ulf Lerner och Antti Hulterström Debattledare: Sverker Olofsson Redaktör: Hans Fällman Ljudupptagning: Christer Blomgren Utskrifter: Ingrid Råberg Affisch och omslagsillustration: Namroud Gorguis Original omslag och inlaga: Ateljé 293, Umeå universitet Tryckeri: UmU Tryckeri Första tryckningen 2002 ISBN 91-7305-222-1 4
Innehåll Inledning... 7 Inge-Bert Täljedal, professor i histologi med cellbiologi Rektor vid Umeå universitet Embryonala stamceller, vad är det och vad kan de användas till?... 9 Leif Carlsson, docent, mikrobiolog Institutionen för molekylärbiologi Att byta leder... 19 Kjell G Nilsson, docent, ortoped Olle Svensson, professor, ortoped Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap Konstgjorda blodkärl... 28 Conny Arnerlöv, docent, kärlkirurg Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap När inte egna tänder biter bäst... 42 Elisabeth Nyström, odontologie doktor, käkkirurg Ulf Lerner, professor, oral cellbiologi Institutionen för odontologi Att återställa ett ansikte... 54 Antti Hulterström, tandtekniker, odontologie hedersdoktor Anaplastik AB, Umeå Frågestund och diskussion... 66 Diskussionsledare: Sverker Olofsson, Sveriges Television, Umeå 5
6
Inledning Inge-Bert Täljedal Professor i histologi Rektor Umeå universitet Livsvetenskaperna i allmän mening är ett högprioriterat vetenskapligt område vid Umeå universitet. I praktiken gäller detta sedan lång tid, men det är också formellt fastställt genom universitetsstyrelsens beslut. Med livsvetenskaperna menar vi biologi, inte minst dess modernaste former och deras konsekvenser för vår uppfattning av människan, samhällslivet och kulturen. Det är ett väldigt stort område. Många viktiga insatser görs inom den medicinsk-odontologiska fakulteten, som ju är en stor, stark del av universitetet och rymmer flera betydelsefulla forskargrupper med högt internationellt anseende. Det är roligt för mig som rektor att vi har den här vitala fakulteten vid vårt universitet, något som vi förhoppningsvis kommer att kunna fortsätta utveckla. Som ett led i universitetets samverkan med samhället har fakulteten tagit på sitt ansvar att ordna en populärvetenskaplig dag varje år. I år kommer föredragen att på olika sätt belysa den moderna medicinens utveckling på ett sätt som är omedelbart relevant för oss alla. När jag ser rubriken Reservdelsmänniskan funderar jag för egen del lite över vad som egentligen är tanken bakom det rubrikvalet. Mina associationer går till 1700-talet och den franske filosofen Julien Offroy de La Mettrie, som skrev den berömda och ganska radikala boken Maskinmänniskan, L Homme machine (1748). Det var ett försök att ställa upp en bild av vad en människa är. Han anknyter till Cartesius tidigare diskussion om människan som bestående av dels en själ, dels en materiell struktur. La Mettrie ville för sin del lägga tonvikten vid en materialistisk uppfattning av människan som ett slags maskin. Den problematiska inställningen har följt medicinen sedan dess och jag har mött den som lärare vid den medicinska fakulteten. 7
Om man ska ansvara för en god vård av människor är det inte någon särdeles lämplig utgångspunkt att betrakta dem som bilar hos bilprovningen eller någonting sådant. Det blir ju lätt fallet om man låter sig styras alltför mycket av ett maskinparadigm. Samtidigt är det ju ofrånkomligen så att det finns vissa aspekter på den moderna medicinen som leder tanken i den riktningen. Här har vi en central punkt att diskutera om vi vill förstå vad den moderna medicinen betyder för vår uppfattning om människans väsen eller natur, och vad vi vill tycka om detta. Jag tror nu inte att fakulteten genom rubriken har velat ta ställning i den här komplicerade och intressanta etikfilosofiska frågan, utan snarare bara markera att den finns, och det tycker jag är spännande. Eftersom problematiken är synnerligen aktuell genom vetenskapens utveckling idag, har också universitetsstyrelsen bestämt sig för att satsa lite extra på att försöka sammanföra våra biologiska vetenskapare med humanister och samhällsvetare, just för att studera det här gemensamma fältet, dvs. vad den moderna biologiska vetenskapen betyder för vår förståelse för människan i ett större perspektiv. Mot den här bakgrunden är det väldigt intressant att vi nu ska få ta del av både mycket aktuella grundvetenskapliga forskningsresultat och mer kliniskt tillämpade sådana. Vi får se det som en sorts exemplifiering av bredden i det som den moderna medicinska vetenskapen sysslar med. 8