Myten om pensionärerna som gynnad grupp



Relevanta dokument
Det räcker nu! se över. pensionssystemet

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2018:

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Total pension per månad samt förändring 2016, ogifta typfall födda 1938 eller senare Inkomst- /tilläggspension

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari Stockholm

Statistikinformation Is-I 2004:1

Pensioner. Anders Thoré, sakkunnig i pensionärersekonomi

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Genomsnittlig allmän pension 2013

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för oktober 2014

Ulf Kristersson & Elisabeth Svantesson 18 april 2018

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna

Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier:

,5 miljarder till pensionärerna

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Prognos BNP per capita. Typfall 1: Garantipensionär. Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Ett bättre pensionssystem

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft Utvecklingen av pensionärernas plånbok 2016 och i ett tioårsperspektiv

För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot.

Aktuell analys. Hushållens ekonomi december 2015

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/ i SPF-Nackaringen

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi december 2014

Vad blir det för pension för oss? 1 Titel på presentationen

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Dina pengar och din ekonomi!

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från till kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från till kronor per år.

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter

SPARADE SLANTAR BÖR INTE HINDRA MÖJLIGHET TILL BOSTADSTILLÄGG

På spaning efter tryggheten på framtidens arbetsmarknad

risk för utrikes födda

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

Indexering av pensionerna

I rapporten visar Pensionsmyndigheten exempel på vad den allmänna pensionen beräknas bli efter skatt för en person som börjar ta ut hel allmän

Indexering av pensionerna

Pensioner BTP och avgifter Bostäder Patrull Hälsa vård och omsorg Fallolyckor Måltid Åldersgränser Översyn och utredningar Förebyggande arbete

Sveket mot pensionärerna kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll

Yttrande över remiss Översyn av grundskyddet för pensionärer - inriktning för ett nytt grundskydd, Ds 2018:8

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Fickekonomen Institutet för Privatekonomi Mars

Sveket mot pensionärerna kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll

Vilka grupper gynnas eller missgynnas av en höjd pensionsålder?

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari Stockholm 24 november 2010

Äldreförsörjningsstöd

Att åldras i Sverige

Positiv start på det nya årtusendet

PM Dok.bet. PID

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2)

Större skillnader mellan pensionärer!

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

Hushållens ekonomi 2015

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel

Sist i dokumentet finns en rad räkneexempel för olika typer av hushåll. Pressmeddelande 20 september. PRO om budgeten: regeringen har lyssnat

Din ekonomi nu och i framtiden. För ett tryggare och friare liv

Förbätt rat grundskydd för pensionärer S2019/00462/SF

Under perioden har nuvarande omräkningen av inkomstpensionerna överstigit inflationen med 4,5 procent 1. De som däremot pensionerades under

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

PM Dok.bet. PID

Jämställda pensioner. - en del av en pågående genomlysning av pensionssystemet. Stefan Oscarson och Sara Örnhall Ljungh Socialdepartementet i Sverige

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig

Sänkt skatt för pensionärer

Alternativ pensionsålder

PM Dok.bet. PID

Myter och sanningar om pensionen

Swedbank. Vad vet du om din pension?

Vad får en arbetare i pension?

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Villkoren för sjuk- och aktivitetsersättning

Transkript:

Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7

2 Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO Det finns en myt som nästan har blivit en sanning, att pensionärerna skulle vara en särskild gynnad grupp i vårt samhälle. I denna rapport slår Pensionärernas Riksorganisation (PRO) hål på den myten och visar på en stor eftersläpning om man jämför löntagares och pensionärers inkomstutveckling. Löneutvecklingen för de förvärvsaktiva har sedan början av 1990-talet varit god. Under åren 1992-2006 har lönerna nominellt, sammanvägt för samtliga sektorer, ökat med 70.1 procent och realt 40.0 procent (se diagram; källa SCB). De löneavtal som slutits på arbetsmarknaden, gör också att lönerna kommer att utvecklas starkt de kommande åren. Detta är naturligtvis positivt och glädjande. Det ökar konsumtionen och sparandet vilket är bra för ekonomin och sysselsättningen. Pensionerna har däremot utvecklats betydligt sämre. Under motsvarande period 1992-2006 har pensionerna för en person med inkomstgrundad pension endast ökat nominellt med 21,6 procent och realt med 0,1 procent (se diagram). Pensionerna släpar alltså efter rejält. Skillnaden mellan de förvärvsaktiva och pensionärerna ökar hela tiden och fortsätter att göra så också under de kommande åren. Detta är naturligtvis inte lika positivt och glädjande. Det minskar pensionärernas andel av konsumtionsutrymmet samtidigt som det skapar en känsla av man är en grupp som inte blir sedd och står utanför. Införandet av jobbskatteavdraget har ytterligare fördjupat inkomstklyftorna. Första steget som genomfördes från och med januari 2007 innebar en skatteminskning för de förvärvsaktiva med cirka 40 miljarder kr. Förslag finns om ett utökat andra steg på drygt 10 miljarder kr. Genomförs detta förslag närmar sig sänkningen av inkomstskatten 50 miljarder, som enbart kommer förvärvsaktiva till del. För PRO är det orimligt att pensionärer och löntagare ska betala olika skattesatser på samma inkomster. Att förtidspensionärernas framtida ålderspensioner också sänktes från årsskiftet gör inte saken bättre. PRO:s medlemmar ser på de ökande ekonomiska klyftorna mellan förvärvsaktiva och pensionärer med stigande frustration och ilska. Medlemmarna kräver att den orättvisa fördelningen mellan förvärvsaktiva och pensionärer rättas till så att pensionärerna får en ökad och rimlig andel av den ekonomiska tillväxten. En massiv medlemsopinion anser därför att pensionen bör höjas. PRO:s uppfattning är att detta bör ske genom en uppräkning av pensionerna med 1000 kr per månad. Kravet gäller ålderspensioner och förtidspensioner (sjukersättning). Att bara höja garantipensionen skulle skapa stora marginaleffekter i pensionssystemet vilket visas i bilaga 1.

3 Det kan inte vara så att pensionärer ska vara den grupp som ständigt ska hållas tillbaka när andra gruppers inkomster ökar. En höjning på den nivå vi föreslår skulle ge pensionärerna ett rejält tillskott i plånboken samtidigt som det skulle kompensera för de gångna årens eftersläpning. Det skulle också betyda mest för de pensionärer som har de lägsta pensionerna. Vid ett genomförande av höjningen finns komplicerade samband mellan olika delar i pensionssystemen som behöver beaktas. PRO föreslår därför att en utredning/ arbetsgrupp tillsätts för att närmare utreda hur höjningen skall genomföras. PRO vill särskilt framhålla att ett genomförande inte bör leda till ökade marginaleffekter i pensionssystemet. PRO anser det väsentligt att arbetslinjen inte urholkas. PRO står också fortsättningsvis bakom det reformerade pensionssystemet och anser därför att frågan bör tas upp av de fem partier som står bakom systemet gemensamt. Diagram 1 Nominella förändringar löner och pensioner 1992-2006 Diagram 2 Reala förändringar löner och pensioner 1992-2006 Tabell 1 Skillnader i inkomstskatt mellan löntagare i pensionärer Bilaga 1 Beräkningar som belyser marginaleffekter i pensionssystemet

4 Diagram 1 Nominell utveckling av löner (samtliga sektorer) och pensioner (inkomstgrundad pension) för åren 1992-2006 Index 1992 = 100 180 170 160 PROCENT 150 140 130 Löner Pensioner 120 110 100 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 ÅR

5 Diagram 2 Real utveckling av löner (samtliga sektorer) och pensioner (inkomstgrundad pension) för åren 1992-2006 Index 1992 = 100 Procent 160 150 140 130 120 Löner Pensioner 110 100 90 80 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

6 Tabell 1 Inkomstskatt för vanliga förvärvsaktiva samt pensionärer för inkomståret 2007 (Tabell 32) Inkomst/mån Inkomstskatt Inkomstskatt Differens/mån Differens/år förvärvsaktiva pensionärer 8 000-1 385-1 805 420 5 040 9 000-1 641-2 061 420 5 040 10 000-1 952-2 370 418 5 016 11 000-2 273-2 709 436 5 232 12 000-2 594-3 061 467 5 604 13 000-2 915-3 413 498 5 976 14 000-3 236-3 765 529 6 348 15 000-3 558-4 117 559 6 708 16 000-3 879-4 469 590 7 080 17 000-4 200-4 821 621 7 452 18 000-4 521-5 173 652 7 824 19 000-4 842-5 525 683 8 196 20 000-5 164-5 877 713 8 556

7 Bilaga 1 Exempel på marginaleffekter Jämförelse mellan pensionär med inkomstgrundad pension och pensionär med enbart garantipension och bostadstillägg till pensionär (BTP) 1a) Person som förvärvsarbetat (Källa:Capitex AB och LO) Förutsättningar: Metallarbetare, född 1942. Arbetat sedan 1962 och går i pension 2007 vid 65 års ålder; alltså arbetat i 45 år. Hyra 5 000 kr/mån. Slutlön 25 000 kr/mån Reallöneutveckling 0,5% per år Premiepension: avkastning 3% realt Avtalspension avkastning något lägre på grund av avkastningsskatt Allmän pension: 13 022 kr/mån Avtalspension: 2 791 Summa brutto: 15 813 (63% av slutlön) Skatt: tabell 32: 4 434 Pension netto: 11 379 Bostadstillägg till pensionär (BTP): 252 Summa: 11 631 kr/mån 1b) Person som inte förvärvsarbetat Pensionär (ogift) med enbart garantipension samt BTP. Pensionären Har ingen annan inkomst än garantipensionen och bostadstillägget Hyra 5 000 kr/mån. Garantipension: 7 153 kr/mån Skatt, tabell 32: 1 600 Netto: 5 553 BTP:= 0,93 x 5000 4 650 Summa: 10 203 Garantipensionen(netto) och BTP = 87,7% av metallarbetarens pension. Skillnaden mellan en person som arbetat 45 år och haft en slutlön på 25 000 kr/mån och en person som inte arbetat alls är i exemplet 1 428 kr/mån.

8 2a) Samma som exempel 1a) med den skillnaden att personen inte har någon avtalspension. Hyra 5 000 kr/mån. Inkomst endast den allmänna pensionen. Allmän pension: Skatt: Tabell 32: Netto: BTP: SUMMA: 13 022 kr/mån 3 448 kr/mån 9 574 kr/mån 1 380 kr/mån 10 954 kr/mån 2b) Samma som exempel 1b) Garantipension(netto) och BTP = 10 203 kr/mån = 93,1% av allmän pension (netto) och bostadstillägg för en person som arbetat 45 år.